Jag är människa,
och därför sysslar jag med två saker:

Självbedrägeri och lögner.

Ja, självklart kan jag besvara en enkät.

Vad jag äter?
Jag älskar äpplen...grönsaker...

Man, 1,95 m, 100 kilo.
Ja, jag bor nästan på gymmet.

Okej. Tack.

Hej! Jag heter Olivier, och jag
gav er precis lite information om mig.

Jag är människa,
och därför sysslar jag med två saker:

Självbedrägeri och lögner.

Ibland gör jag båda sakerna samtidigt.

Utöver det tycker min mamma
att jag är jätteduktig på två saker.

Den första är att prata om mig själv.

Den andra är att försöka förstå
hur människors hjärnor fungerar.

Varför fattar man vissa beslut,
varför påverkas man av andra-

-och hur påverkar man andra?

Sån här information
kan vara oerhört användbar.

Den kan användas av företag,
regeringar och olika organisationer-

-som vill försöka förstå
varför folk gör som de gör.

Det har varit mitt jobb
de senaste femton åren.

Turligt nog för mig
och för andra beteendeforskare-

-så har vi ett perfekt verktyg
med vilket vi kan förstå människor.

Vi har enkäter. Om vi vill veta nåt
om nån, så ställer vi bara frågor.

"Vad arbetar du med? Vad äter du?
Vad gillar du att göra? Var bor du?"

Det fascinerande med enkäter är
att om man frågar enkätföretagen-

-så erkänner de att informationen
som enkäterna ger är begränsad.

Informationen blir väldigt vinklad.

Men inom den offentliga
och den privata sektorn-

-spenderar man årligen
hundratals miljoner dollar på studier-

-där man använder metoder
som att fråga folk om deras åsikter.

Några väldigt viktiga strategier
bygger enbart på denna information.

Det är överraskande, och många
säger: "Vi har ju inga andra verktyg."

"Vi vet att det är begränsat, men vi
använder det ändå." Det är intressant.

Enligt mig bör man inte avfärda
enkäter, intervjuer och fokusgrupper.

De kan ge mycket information.

Men de visar inte
vad människor tycker-

-eller vad människor
gör eller tänker köpa.

De ger oss väldigt användbar
och helt ovärderlig information-

-om vad människor tror att de gör
och vad människor vill göra.

Det är oerhört värdefullt, både inom
den offentliga och den privata sektorn.

Men om jag verkligen vill förstå folk,
så måste jag göra andra saker.

Jag måste kunna se
vad folk faktiskt gör.

Därför har många metoder-

-som har uppstått de senaste tio åren-

-blivit oerhört värdefulla,
eftersom de kan visa oss just det.

Med dem kan man
uppskatta, mäta och kvantifiera-

-glappet mellan
vad folk säger och vad de gör.

Glappet mellan
mina avsikter och mina handlingar.

Vi lever i en tid som har fått namnet
"Den fjärde industriella revolutionen".

En tid när vi kan mäta nästan allt-

-från våra rörelsemönster
till vårt beteende online.

Det finns en uppsjö av data överallt.

Frågan är inte
"Har vi tillgång till dessa data?"-

-utan "Hur kan vi använda dem?"

Tack vare framstegen
inom teknik och analysering-

-kan vi numera förutspå beteendet
hos människor som handlar online.

Det kallas "micro-targeting",
och vi kan till och med påverka folk.

För att förstå glappet mellan avsikt
och handling har jag skapat en metod-

-som kombinerar enkäter och dylikt,
som visar vad folk tror att de gör-

-med registrering av hjärnaktiviteten,
som visar vad de faktiskt tittar på.

Vi mäter ansiktsuttryck,
känslor och hur de rör sig.

Deras hållning, deras handrörelser...

Sen försöker vi se vad som sker.

I en av World Economic Forums
studier om hållbar konsumtion-

-ville vi ta reda på vilket språk
som kan förändra folks beteende-

-och få dem
att köpa mer hållbara produkter-

-och konsumera saker som är
bättre för deras hälsa och välmående.

Vi ville hitta saker som fick hjärnan
att utsöndra substansen dopamin-

-som ger oss en känsla av välbehag-

-när man tänker på nåt eller äter nåt.

Det är intressant vad vi kan göra
när vi mäter folks beteende.

Vi bad folk
i en mataffär i centrala London-

-att gå och hämta
produkter från en lista.

Vissa av dem var hållbara, andra inte.

Efteråt intervjuade vi dem och frågade:
"Varför köpte du det här köttet?"

"Varför köpte du det här vattnet?
Varför köpte du de här frukterna?"

Och vet ni vad? När man frågor
människor saker, så svarar de-

-även om de kanske aldrig
har ställt sig frågan själva.

Folk svarade: "Vi tittade
på etiketten och kalorierna."

Det fiffiga var att de bar glasögon
som registrerade var de tittade-

-och det vi såg var
att nästan alla fina svar de gav oss-

-inte alls stämde med deras beteende.

Om de sa att de tittade på etiketter,
så tittade de på färger eller nåt annat.

På det här sättet kan vi mäta
glappet mellan avsikt och handling.

Det vi försöker göra när vi
vill förändra beteendet kring mat-

-är att förstå vad folk tänker
och jämföra det med vad folk gör.

Sen använder vi den informationen
för att förändra människors beteenden.

Men vi vet två saker
om beteendeförändringar.

Vi vet
att det inte räcker med att informera.

Vi förändrar inte vårt beteende
bara för att vi får information.

Den andra saken vi vet
är att vi måste hitta rätt incitament-

-och det kanske inte är pengar
eller att man får lära sig en läxa.

Vi måste få det att handla om
det som utlöser känslor av välbehag.

Så nästa gång ni besvarar en enkät-

-nästa gång ni blir studerade
eller försöker förstå folks beteende-

-kom då ihåg att det finns
ett glapp mellan avsikt och handling.

Men jag har goda nyheter: Det är inte
dåligt, det är bara mänskligt. Tack!

Översättning: Malin Kärnebro
www.btistudios.com