Titta

Döva barns språkutveckling

Döva barns språkutveckling

Om Döva barns språkutveckling

Om cochleaimplantat och hur man kan stötta döva barn i språkutvecklingen. Vi träffar föräldrar, barn och forskare som berättar om cochleaimplantat, om tvåspråkighet, teckenspråkets väsen och språkets betydelse för den kognitiva utvecklingen. Hur kan hörande föräldrar lära av döva föräldrar för att bäst främja sina döva barns språkutveckling?

Till första programmet

Döva barns språkutveckling : Tvåspråkighet som tillgångDela
  1. En myt säger att teckenspråk stör
    inlärningen av ytterligare ett språk-

  2. -men det är som sagt bara en myt.

  3. Man måste också komma ihåg
    vad det är man jämför med.

  4. De som använder sig av flera språk
    har alltså inte bara ett språk-

  5. -utan det är två eller flera språk-

  6. -och det är bara naturligt
    att man som tvåspråkig-

  7. -utvecklar de olika språken
    i olika takt över tid.

  8. Ibland utvecklas det ena
    mer än det andra, och tvärtom.

  9. Självklart kan språken
    påverka varandra-

  10. -mer eller mindre medvetet
    eller omedvetet.

  11. Men poängen med att ha två språk är-

  12. -att man lätt kan växla mellan dessa
    med viss flexibilitet.

  13. När vi pratar
    om andraspråksinlärning-

  14. -är det kopplat till vilket språk
    som är majoritetsspråket.

  15. Här i Sverige, till exempel, är
    de flesta människorna svensktalande-

  16. -så det är svenska som nyanlända
    hörande eller döva måste lära sig-

  17. -för att kunna klara av arbete
    och skola, vilket är viktigt.

  18. Men det är också viktigt
    att man vårdar sitt modersmål-

  19. -för det fungerar som ett verktyg
    vid inlärningen av olika saker-

  20. -som ämneskunskap och så klart
    vid inlärningen av svenska.

  21. En vanlig missuppfattning är-

  22. -att du bör lägga ditt modersmål åt
    sidan när du lär dig ett nytt språk-

  23. -för att helt kunna fokusera på det.
    Det är en vanlig missuppfattning.

  24. Det gäller så klart
    alla världens majoritetsspråk.

  25. Att de ger minoritetsspråken
    en lägre status-

  26. -bidrar till missuppfattningar kring-

  27. -att man inte ska uppmuntra
    minoritetsspråken att användas-

  28. -i utvecklingen till att lära sig
    majoritetsspråken, vilket man borde.

  29. Den grupp av döva som ökar i dag
    är de nyanlända-

  30. -där det är många med mycket
    varierande språklig bakgrund.

  31. En del kommer utan något som helst
    teckenspråk och är helt språklösa.

  32. Där blir det en stor utmaning
    att utbilda dem.

  33. Det är viktigt att de får en grund
    för att kunna kommunicera.

  34. Att få teckenspråk,
    och att lära sig läsa och skriva.

  35. Sedan finns det andra man möter
    som har ett språk-

  36. -som också är i behov av
    att lära sig teckenspråk och svenska.

  37. Det är viktigt att se till
    att de får språkundervisning.

  38. Jag föddes hörande.

  39. När jag var två år fick jag
    hjärninflammation och blev döv.

  40. Mina föräldrar bestämde sig för
    att på en gång lära sig teckenspråk.

  41. Det här var på 70-talet, då mina
    föräldrar lärde sig teckenspråk-

  42. -och använde teckenspråk hemma.

  43. Sedan började jag på Manillaskolan-

  44. -en dövskola där jag fick vistas
    i teckenspråksmiljö-

  45. -och då hade de precis gått över
    till en mer tvåspråkig undervisning.

  46. Det började då.

  47. De hade en tydlig teckenspråkig
    profil, teckenspråket var självklart.

  48. Där gick jag i skolan tills jag
    skulle börja på gymnasiet i Örebro.

  49. Eftersom jag alltid
    har varit intresserad av språk-

  50. -och har funderat över
    varför döva har svårt med svenskan-

  51. -kände jag mig efter gymnasiet
    motiverad att lära mig mer-

  52. -om hur döva lär sig svenska språket.

  53. Det var då jag började läsa
    på Stockholms universitet.

  54. Sedan började jag forska
    om teckenspråk och svenska-

  55. -vilket ledde till
    att jag 2010 tog en doktorsexamen-

  56. -i ämnet
    svenska som andraspråk för döva.

  57. Det är en sammanfattning av min väg.

  58. Det jag tycker är viktigt för mig
    med teckenspråk är-

  59. -att jag har full möjlighet
    att kunna uttrycka mig.

  60. Om jag i stället skulle tala...

  61. Jag minns när jag var liten, hade
    hörapparat och skulle lära mig tala-

  62. -och då kände jag mig
    något ofullständig som människa.

  63. Det är viktigt att känna mig
    fullständig på mina villkor-

  64. -vilket jag gör
    tack vare teckenspråk.

  65. Det stärker självkänsla
    och självförtroende-

  66. -och hjälper mig veta vem jag är.

  67. Jag kan bestämma själv när jag
    teckenspråkig, för jag är tvåspråkig-

  68. -eftersom jag inte har några
    läs- eller skrivsvårigheter.

  69. Jag tror att en stor, viktig sak,
    undantaget teckenspråk-

  70. -är föräldrarnas,
    samhällets och skolans attityd.

  71. Jag som döv blir bemött varje dag-

  72. -av människor med olika syn
    och attityd gentemot mig.

  73. Om mina föräldrar skulle se mig
    som döv eller behandla mig som döv-

  74. -jag menar då på ett annorlunda sätt-

  75. -som om jag befann mig på en lägre
    nivå, lite som en "stackars döv"...

  76. Om jag hade blivit behandlad så
    hade jag haft en annan känsla i dag-

  77. -men mina föräldrar har alltid
    sett mig som en av alla andra.

  78. Det är viktigt att ta teckenspråk
    som en självklarhet.

  79. I vissa sammanhang är det självklart-

  80. -men ibland ifrågasätts teckenspråk,
    och då blir man lätt ställd.

  81. Så det är jätteviktigt med bemötande
    och attityd.

  82. Det är viktigt att det finns
    en gemensam trygg syn-

  83. -inom familjen,
    i skolan och bland kompisar-

  84. -där alla har samma villkor
    och är lika accepterade-

  85. -och där det finns en positiv attityd
    och uppmuntran. Det är nyckeln.

  86. Textning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Tvåspråkighet som tillgång

Avsnitt 7 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Krister Schönström är lektor i svenska som andraspråk för döva och talar om hur viktig föräldrarnas attityd till dövhet är. Tvåspråkighet leder till att språken utvecklas i olika takt men man kan växla mellan språken efter behov. Krister Schönström berättar om egna erfarenheter och att teckenspråket lett till att han känner sig mer fullständig som människa. Hans föräldrar har aldrig tyckt synd om honom för att han inte hör.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Fysiska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Döva barn, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Språkutveckling, Teckenspråk, Tvåspråkighet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Döva barns språkutveckling

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Vår dotter Johanna är döv

Avsnitt 1 av 9

När Anna-Karin och Daniel fick veta att deras dotter Johanna var döv fick de många råd om vad de skulle göra med sitt barn. Ingen gav rådet att börja med teckenspråk direkt eftersom hon ändå skulle opereras med cochleaimplantat och sedan tränas i tal. Föräldrarna tyckte att det kändes konstigt att inte kunna kommunicera med Johanna och började därför med teckenspråk. Nu är familjen delvis teckenspråkig och kommunicerar alltid på två språk. Vi träffar familjen i deras hem och följer med Johanna i skolan och på fritidsaktiviteter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Lär av döva föräldrar

Avsnitt 2 av 9

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. Döva föräldrar som förutsätter att barn förstår tecken och mimik triggar igång barnets språkutveckling. Språkutvecklingen hos barn till döva föräldrar börjar tidigare än den hos barn till hörande föräldrar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk nu, sen eller aldrig

Avsnitt 3 av 9

Brita Bergman är professor emerita i teckenspråk och berättar att det är viktigt att förstå hur cochleaimplantat fungerar och varför det är viktigt att ge barn alla språk de behöver. Ingen av de föräldrar hon träffat ångrar att de lärt sina barn teckenspråk även om barnen har cochleaimplantat. Vill man ge sitt barn möjlighet att själv välja språk senare i livet är det bäst att ha gett det tillgång till både talad svenska och teckenspråk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Språk föder språk

Avsnitt 4 av 9

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

En läkares perspektiv på CI

Avsnitt 5 av 9

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

CI-barn, hörapparater och teckenspråket

Avsnitt 6 av 9

Helena Foss är sakkunnig i döv- och hörselfrågor på Specialpedagogiska skolmyndigheten och berättar om vikten av att förstå att cochleaimplantat inte löser allt för döva barn. De fungerar inte bra i bullriga miljöer och tar man av sig det är man döv. Därför är teckenspråk en tillgång. Det är dessutom visuellt så att man kan säga flera saker samtidigt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Tvåspråkighet som tillgång

Avsnitt 7 av 9

Krister Schönström är lektor i svenska som andraspråk för döva och talar om hur viktig föräldrarnas attityd till dövhet är. Tvåspråkighet leder till att språken utvecklas i olika takt men man kan växla mellan språken efter behov. Krister Schönström berättar om egna erfarenheter och att teckenspråket lett till att han känner sig mer fullständig som människa. Hans föräldrar har aldrig tyckt synd om honom för att han inte hör.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Teckenspråk är komplicerat

Avsnitt 8 av 9

Pia Simper är doktorand i lingvistik och talar om vikten av att lära sig teckenspråk så tidigt som möjligt. Teckenspråk tar tid att lära sig och innehåller många svåra grammatiska komponenter. Föräldrar till barn som inte hör behöver inte bli experter på teckenspråk, men behöver visa att de försöker teckna och att det är roligt att lära sig tillsammans. Pia Simper forskar om avbildande verb som är en stor grupp inom teckenspråket.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDöva barns språkutveckling

Dövidentitet och hörselnormen

Avsnitt 9 av 9

Evelina Svensdotter pratade när hon var liten och utvecklade en oral identitet trots att hon har en hörselskada. Hon har på senare tid lagt ifrån sig hörapparaten och tecknar enbart. Hon berättar om vägen till beslutet och att hennes släkt nu vet att hon är döv. Hörselnormen har gjort det svårt för henne att kräva sin rätt, men hon försöker hitta styrka i sin identitet och sitt språk och intresserar sig för dövaktivism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Grönare skola

Laura Turner Seydel från Captain Planet Foundation berättar om sitt arbete för mer grönområden på skolor i USA. Fokus är att få barnen att lära sig att odla grönsaker genom en "lärogård". Initiativet startades för 25 år sedan med superhjältekaraktären Captain Planet, för att barn bättre skulle kunna förstå kretsomloppet och lära sig att återvinna. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Jag vill inte vara mitt hjärtfel

Majken har tröttnat på att vara speciell. Orkar hon verkligen vara med på gympan? Borde hon inte åka bil till utflykten istället för att gå? De flesta menar väl, men informationen vi får om andra är som pusselbitar. Ju mer vi får veta desto tydligare bilder målar vi upp. Hur öppen måste man vara? Är det okej att vara hemlig med det som gör en speciell? Vi är alla unika men ibland vill man bara vara precis som alla andra.