Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Slavhandel och slaveri under svensk flaggDela
  1. Välkomna till detta seminarium-

  2. -om slavhandel och slaveri
    under svensk flagg.

  3. Det är även titeln på en bok
    av mannen här bredvid mig-

  4. -som heter Holger Weiss, professor
    i historia vid Åbo Akademi, Finland.

  5. Jag, Klas-Göran Karlsson är professor
    i historia vid Lunds universitet.

  6. Vi ska förstås tala om boken-

  7. -men även lite om omständigheterna
    kring historieskrivningen.

  8. Kolonialismen, eller imperialismen,
    är en lång period i modern historia.

  9. Den började nån gång
    på 1500- eller 1600-talet-

  10. -och löper åtminstone fram
    till de båda världskrigen.

  11. Några av er skulle säkert säga
    att kolonialismen lever än i dag.

  12. Kolonialismen påverkade
    statsbildningar, ekonomier-

  13. -ideologier, kulturyttringar.
    Den förslavade miljontals människor-

  14. -som undertrycktes, diskriminerades,
    inte sällan i termer av ras.

  15. Det är väldigt lätt att säga att det
    finns linjer från den här historien-

  16. -som är höggradigt levande än i dag.

  17. När vi står inför våra studenter
    eller vem det än kan vara-

  18. -och talar
    om kolonialismens tidsålder-

  19. -hamnar väldigt ofta Storbritannien,
    Frankrike-

  20. -Portugal och Spanien i fokus.

  21. Är vi avancerade tar vi med Belgien,
    Nederländerna och Danmark-

  22. -om man kommer från Sydsverige,
    men Sverige kommer sällan med.

  23. Det kan förefalla underligt,
    eftersom vi är en stormakt.

  24. Men vi talar aldrig om imperiet
    eller kolonialstaten Sverige.

  25. I stället säger vi stormaktstiden,
    kanske för att skyla över.

  26. Men nu har Holger skrivit in Sverige
    i det här sammanhanget.

  27. Det har han all heder av.
    Jag tänkte att vi skulle börja-

  28. -och diskutera vadan denna ovilja
    att ingå i den koloniala historien?

  29. Varför har Sverige velat
    stå utanför den under lång tid?

  30. En bra fråga med tanke på att Sverige
    sålde Saint-Barthélemy 1878.

  31. Det som inträffade då,
    inträffade även i Damark-

  32. -när man lämnade Västafrika 1850,
    eller sålde Danska Västindien 1917.

  33. Man glömmer genast
    att man har varit aktiv-

  34. -engagerad i det koloniala projektet.

  35. Och då både för Danmarks och Sveriges
    del, även i slavhandel och slaveri.

  36. Det här betyder ju inte
    att frågan skulle ha varit bortglömd.

  37. Det har ju varit en fotnot-

  38. -bland alla möjliga typer
    av fotnoter i den svenska historien.

  39. Men historikerna
    har haft en benägenhet-

  40. -att glömma bort de här fotnoterna.

  41. Frågan är ju vad man vill lyfta fram
    och berätta.

  42. Då har det nog blivit så-

  43. -att den här smala, nationella
    nationalstatusen har vuxit fram.

  44. Då passade inte det här riktigt in,
    lika lite som Pommern.

  45. Stora berättelser och så.

  46. Men att det här...

  47. Sen har det ju även funnits med
    i det allmänna medvetandet.

  48. Nånting har funnits,
    men det har varit svårgreppbart.

  49. Jag minns när jag gick i skolan
    på 70-talet.

  50. Det handlade mycket
    om Sverige och tredje världen.

  51. Jag fick aldrig höra att Sverige
    hade varit en kolonialmakt.

  52. Det var i stället en god välfärdsmakt
    som ville sprida välfärden.

  53. Inte så mycket till Europa, utan
    till Afrika, Asien och Latinamerika.

  54. Mot den bakgrunden
    är det då kanske inte så konstigt.

  55. Varför är det då viktigt att föra in
    Sverige i den här historien?

  56. Dels när det begav sig
    under andra hälften av 1700-talet...

  57. De kretsar som tänkte, visionerade-

  58. -och sen också kom att agera.

  59. Det vill säga, man ville bli
    som de andra kolonialmakterna.

  60. Det här var nåt som var
    mycket klart för visionärerna.

  61. Enda möjligheten för Sverige
    att på nytt bli en stormakt-

  62. -avbelasta statsintäkternas....

  63. Man importerade varor
    som andra producerade.

  64. Ville man producera egna
    kolonialvaror behövdes kolonier.

  65. Man tittade efter
    tomma platser i världen.

  66. Afrika var det första man tänkte på,
    men nu blev det Saint-Barthélemy-

  67. -som ju inte blev en plantageekonomi
    utan nåt helt annat.

  68. Boken handlar om svensk kolonialism-

  69. -på en liten klippö i Karibien
    som heter Saint-Barthélemy.

  70. Sverige fick ön av Frankrike 1784-

  71. -och lämnade tillbaka den 1878,
    alltså drygt 100 år senare.

  72. På den här ön
    ägde det rum slavhandel-

  73. -och också slaveri, kan man säga.

  74. Den som funderar på hur viktigt
    det är för vår historia-

  75. -säger nog att det svenska slaveriet
    hade en väldigt liten omfattning.

  76. Nånstans i boken skriver du också-

  77. -att den svenska insatsen är som
    en väldigt liten droppe i havet.

  78. Skulle du kunna säga nåt
    om omfattningen-

  79. -på det slaveri
    som Sverige var inblandat i?

  80. Om vi skiljer mellan
    slavhandel under svensk flagg-

  81. -alltså slavar som togs från Afrika,
    antingen på svenskflaggade båtar-

  82. -via Gustavia, som var staden
    på den här ön, Saint-Barthélemy....

  83. ...och vidare till Västindien,
    oftast till Kuba-

  84. -eller till de franska öarna...

  85. Av de ungefär
    12,5 miljoner människor-

  86. -som sammanlagt togs som slavar
    från Afrika till den nya världen-

  87. -mellan 1450 och ungefär
    fram till 1880-talet...

  88. Under svensk flagg räknar vi med
    ett minimum på...

  89. ...7 500 personer,
    som vi har någorlunda belägg för.

  90. Men mörkertalet är stort,
    eftersom källäget är hopplöst dåligt-

  91. -för de år då vi misstänker
    att Gustavia-

  92. -var den främsta inkörsporten
    för nya slavar från Afrika.

  93. Perioden 1807-1815, då Gustavia
    var den enda öppna hamnen.

  94. Efter 1807 stänger britterna
    sin egen slavhandel-

  95. -och ockuperar de franska,
    nederländska och danska öarna.

  96. Sveriges ö är den enda som är öppen
    för import och re-export av slavar.

  97. Men vi har inga källor
    för att gräva fram siffrorna.

  98. Kanske det dubbla!

  99. Frågor som ligger i linje med
    det här, det jämförande perspektivet.

  100. Man undrar till exempel...

  101. Fanns det samma drivkraft
    hos kolonialisterna från Sverige-

  102. -som hos kolonialisterna från
    Storbritannien eller Nederländerna?

  103. Eller var vi exceptionella
    i nåt avseende?

  104. Nej. Å ena sidan kan man säga
    att om vi tittar på de svenskar-

  105. -som engagerade sig i slavhandeln
    på Saint-Barthélemy...

  106. ...så vet vi om två personer,
    två handelsmän, som...

  107. De kom dit 1785 och gick aktivt in
    för att handla med slavar.

  108. De, så att säga...blev ganska snabbt
    en del av det här - så att säga...

  109. ...västindiska handelsborgarskapet
    och betedde sig som alla andra där.

  110. De svenskar som kom till ön,
    alltifrån guvernören, till prästen-

  111. -olika tjänstemän, ämbetsmän,
    handelsmän som handlade med annat-

  112. -de ägde alla slavar.

  113. Det förekom inte att man kom till ön
    och började propagera:

  114. "Jag har ingen slav,
    för jag är svensk." Raka motsatsen.

  115. Man anpassade sig frapperande snabbt
    till lokala sedvänjor-

  116. -som var att man hade slavar,
    Inklusive prästen.

  117. Man anpassade sig både till
    det lokala och till det universella.

  118. Det var ett system.

  119. De enda som inte hade slavar
    var soldaterna, som inte hade råd.

  120. Det var snarare en klassfråga,
    man måste ha råd-

  121. -att skaffa och hålla sig med slavar,
    för man hade ju även förpliktelser.

  122. Men Saint-Barthélemy avviker
    på en punkt, jämfört med andra öar.

  123. Till skillnad från övriga Västindien-

  124. -där slavpopulationen uppgick till
    80-90 procent av en ös befolkning-

  125. -så var siffran för Gustavia
    ungefär 45 procent.

  126. Det var för att ön
    inte är en plantageö.

  127. Det finns en gammal
    fransk befolkning på ön-

  128. -som får religionsfrihet.

  129. Sveriges kung blir 1784 kung över
    katoliker som får religionsfrihet-

  130. -och dessa katoliker har slavar
    och idkar jordbruk på ön.

  131. Sen grundas Gustavia,
    dit folk flyttar från Sint Eustatius-

  132. -den stora nederländska grannön.
    Inte stor, men betydelsefull.

  133. Även folk från brittiska och
    franska öar, främst efter 1790-talet.

  134. De tar med sig sina slavar. Det är
    bundet till handelsborgarskapet-

  135. -och till verksamheten i hamnen
    som bärare, matroser, fiskare.

  136. Men plantageslaveri existerar inte,
    för det finns inga plantage på ön.

  137. Däremot äger svenskar plantager
    på andra öar.

  138. Fanns det nån debatt om det här
    i samtidens Sverige?

  139. Fanns det nåt motstånd eller visste
    man inget, låtsades man inte om det?

  140. Hur ska man beskriva
    kärnlandets relation till kolonin?

  141. En mycket intressant fråga för
    den är ju minst sagt problematisk.

  142. För det första, så var det
    fullständigt oklart vilken status-

  143. -eller position
    den här delen har inom riket.

  144. Är den jämställd?
    Har de fria invånarna på ön-

  145. -rätt att sända en representant
    till riksdagen?

  146. Det var en fråga som då och då
    dryftades bland jurister i Sverige.

  147. Men...

  148. Lika frapperande är det
    när jag tittade på samtida tidningar.

  149. Det skrevs jättelite om
    att Sverige hade fått en ö.

  150. Vad betydde det sen
    att ha den här ön? Det att...

  151. Man hade i princip rätt
    och möjlighet att idka slavhandel.

  152. Svenska Västindiska Kompaniet fick
    den här rätten inskriven i sina...

  153. ...men kom aldrig att utnyttja den,
    det måste man understryka.

  154. Däremot följde tidningspressen med
    mycket noga i den brittiska debatten.

  155. Man visste genast att den danska
    kungen hade förbjudit slavhandeln-

  156. -för sina undersåtar 1792.
    Men det fanns ingen återkoppling...

  157. Förklaringen är kanske rädsla
    för censur och åtal om det gjordes.

  158. Men ända fram till 1840-

  159. -lyser frågan om svenskt slaveri
    och slavhandel med sin frånvaro.

  160. Det finns sporadiska inlägg,
    men ingen debatt.

  161. Framförallt inte när frågan
    kom upp 1813 första gången.

  162. Det finns ett första försök-

  163. -att förbjuda slavhandel,
    som rinner ut i sanden.

  164. Men samtidigt
    finns det inget omskrivet om det.

  165. Ingen deklaration om att det
    är förbjudet, inget i nån tidning.

  166. I Finland däremot följer man med, det
    handlar ju om ett avtal med England.

  167. Där registrerar man att svenskarna
    har valt att behålla slavhandeln.

  168. Men det finns ingen koppling.

  169. När vi så småningom når till frågan
    om varför slaveriet upphörde 1847-

  170. -så berodde det inte på ett sånt hårt
    tryck från Sverige att avskaffa det.

  171. Det är inget bra svar,
    utan vi hittar det på andra håll.

  172. Det var kanske till exempel
    inte lönsamt längre.

  173. Delvis.
    Sen har det även att göra med-

  174. -att man hela tiden ser...
    Vi måste gå tillbaka till London.

  175. Dels måste man få Sverige att gå
    med på att förbjuda slavhandeln.

  176. Egentligen gäller det införsel
    av nya slavar från Afrika.

  177. Den inom-karibiska slavhandeln
    förbjuds aldrig.

  178. Det man förbjuder är införsel
    av nya slavar från Afrika.

  179. Det är brittiska påtryckningar.

  180. 1813 misslyckas det.
    Sen har vi 1823 och 1830.

  181. Då kommer två förordningar
    som förbjuder slavhandeln.

  182. 1830 blir det dödsstraff
    om man åker fast-

  183. -för att ha handlat med slavar.
    Samma sak ungefär tio år senare-

  184. -när det uppstår en kort
    och ganska intensiv debatt.

  185. Men ingen skriver i tidningen:
    "Vi har denna ö, vi borde göra nåt."

  186. "På den där ön
    är det tillåtet med slaveri..."

  187. Debatten orsakas av en deputation
    från Anti Slavery Society-

  188. -som besökte både Köpenhamn
    och Stockholm.

  189. Man grundar underavdelningar-

  190. -vars arkiv
    jag inte har kunnat hitta.

  191. Jag vet att den grundades,
    men blev kortvarig i Sverige.

  192. Den blev lika kortvarig i Danmark
    och om den vet jag ännu mindre.

  193. Det resulterade i att de fick
    riksdagen att ta upp frågan 1844.

  194. Men efter en kort debatt
    var det slut.

  195. Riksdagen gick in för att avskaffa
    slaveriet och ersätta slavägarna-

  196. -vilket man sen gjorde 1846
    och 1847.

  197. Några minuter kvar och jag vill lyfta
    diskussionen till en metanivå igen.

  198. Om man tittar på
    den svenska slavhistorien-

  199. -så hamnar den ofta ganska nära
    historien om samerna och Sverige.

  200. Om romerna och Sverige.

  201. Den historieskrivningen kallar jag
    ett moraliskt historiebruk.

  202. Det handlar om att väcka indignation-

  203. -om att skipa ett slags
    sentida rättvisa.

  204. Om erkännandefrågor
    och mycket annat.

  205. När man som historiker
    intresserar sig för det-

  206. -inser man att man befinner sig
    mellan två positioner.

  207. Den ena positionen är
    att jag har ju en moral med mig.

  208. Den är ett måste.
    Jag vet ju själv vad gott och ont är-

  209. -utifrån mitt nutida värdesystem.

  210. Samtidigt får jag inte moralisera.

  211. Jag måste samtidigt försöka förstå
    den koloniala tiden-

  212. -den kolonialistiska tiden
    utifrån den tidens förutsättningar.

  213. Hur klarar man som historiker av
    att balansera moral mot moralisering?

  214. Jag håller med dig om
    att det är utmaningen.

  215. Boken är ett resultat av att jag-

  216. -inte kan göra
    ett moraliserande ställningstagande.

  217. Läsaren och vem som helst
    kan dra sina slutsatser.

  218. För mig är det viktiga,
    och det moraliska imperativet-

  219. -att försöka väcka den enskilda
    individen, alltså slaven, till liv.

  220. När vi har diskuterat slaveriet
    under svensk flagg-

  221. -har vi talat om slavar, objekt.

  222. För mig var det jätteviktigt
    att hitta alla spår av individer.

  223. Det första spåret är då namn.

  224. Det finns en massa namn i boken,
    om än inte mycket mer.

  225. Men de är individer,
    eftersom de heter nåt.

  226. För mig är det viktiga i boken-

  227. -att få fram att det handlar om
    individer, hur lite vi än vet om dem.

  228. Det är ett slags erkännande-

  229. -att man lyfter fram den här glömda
    och gömda historien i ljuset.

  230. Det blir nog en större diskussion.
    Vi står nämligen kanske-

  231. -inför att etablera en minnesdag.

  232. Det finns en politisk propå
    att göra 9 oktober till en minnesdag-

  233. -för den svenska inblandningen
    i den transatlantiska slavhandeln.

  234. Man kan ha olika uppfattningar.

  235. Jag tror inte att Holger och jag
    är riktigt överens om det här.

  236. Holger skulle nog gärna se det,
    själv är jag kanske mer tveksam.

  237. Minnesdagar gör ofta
    att företeelser avhistoriseras.

  238. Att de skrivs ut ur historien
    och blir heliga.

  239. Man börjar skriva "Slavar"
    med stort "s".

  240. Och om man sysslar med rasism
    i ett historiskt perspektiv-

  241. -så kanske man glömmer bort
    att göra det i ett nutida perspektiv.

  242. Trots våra yrken får vi väl erkänna
    att nutiden är det viktiga.

  243. Förhoppningsvis
    kan man även lära nåt av historien.

  244. Tack för att ni kom hit
    och förhoppningsvis lärde er nåt.

  245. -Tack, Holger.
    -Det var en fantastisk slutspurt!

  246. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Slavhandel och slaveri under svensk flagg

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal om Sveriges aktiva deltagande i slavhandel under 1700- och 1800-talet. Frågan är varför det har dröjt så länge innan mer omfattande forskning gjorts kring slaveriet i Norden. Samtal mellan historieprofessorerna Holger Weiss och Karl-Göran Karlsson. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Europa och världen
Ämnesord:
1700-talet, 1800-talet, Historia, Slaveri, Slavhandel, Socialhistoria, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

Tom Juslin berättar om handel och folkförflyttningar över Kvarken i Bottenviken och specifikt om Erik Ångerman Sursill och hans ättlingar som idag uppgår till flera tusen. Den kortaste vägen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland går över Kvarken. Denna väg har under lång tid varit en viktig kommunikationslänk, och migration har alltid förekommit i båda riktningarna. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.