Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Sydafrikas moderna historiaDela
  1. Det moderna Sydafrikas historia-

  2. -är det jag har tagit fasta på.

  3. Men även om vi pratar
    om det moderna Sydafrika-

  4. -så tänkte jag faktiskt börja
    för väldigt, väldigt länge sedan.

  5. När man ska skriva om Sydafrika
    inställer sig genast frågan-

  6. -som i de flesta historieprojekt:
    Vilken startpunkt ska man ta?

  7. I fallet Sydafrika är det
    en särskilt viktig fråga.

  8. Startpunkten får nämligen
    långtgående konsekvenser.

  9. Det är helt avgörande.

  10. En av de vanligaste frågorna
    jag har fått är:

  11. "Skriver du om Sydafrikas historia?
    Från när då?"

  12. Och svaret på den frågan är:
    "Från början."

  13. Jag måste börja där, för den plats
    som i dag är Sydafrika-

  14. -är en plats som alltid
    har varit bebodd. Smaka på den.

  15. Det som i dag är Sydafrika
    har alltid varit bebott.

  16. Berättelsen om Sydafrika är också
    berättelsen om vårt ursprung.

  17. Vad betyder det, då?
    Så länge vi kan prata om människor-

  18. -om vårt släkte homo, så har vi bott
    i det som i dag är Sydafrika.

  19. Forskarna tvistar om hur länge sen
    det var. 2-3 miljoner år sen?

  20. Det spelar kanske inte så stor roll,
    det är ändå så svårt att greppa.

  21. Det är så länge sen
    att det är relevant att fundera på-

  22. -varför det inte bara har betydelse
    för den historiska utvecklingen-

  23. -utan faktiskt också för Sydafrika
    och hur man betraktar det i dag.

  24. Tänker man efter
    så finns det ingen punkt i historien-

  25. -då nån för första gången bosatte sig
    i det som i dag är Sydafrika.

  26. Här har mänskligheten utvecklats
    genom årmiljonerna-

  27. -från när vi sa tack och hej till
    våra släktingar schimpanserna-

  28. -drog ut på savannen och slog in på
    vägen till den livsform vi är i dag.

  29. Det skedde förstås inte plötsligt.

  30. Jag ska inte gå in på hela
    den där infekterade debatten.

  31. Det skedde dessutom kanske på fler
    platser, eftersom det finns fornfynd-

  32. -även i östra Afrika.

  33. Men på den plats där Sydafrika i dag
    ligger, finns det fynd som visar-

  34. -att där stod åtminstone
    en av mänsklighetens vaggor.

  35. Alltså har Sydafrika aldrig varit
    ett stycke ledig mark.

  36. Trots det-

  37. -finns det i både svarta och vita
    sydafrikaners historieskrivningar-

  38. -versioner av att de var först
    eller att deras förfäder var först.

  39. Därmed skulle de ha det mest
    rättmätiga anspråket på landet.

  40. Det har varit politiskt sprängstoff
    som har påverkat hela samhällsbygget-

  41. -så därför måste man börja resan
    redan för många miljoner år sen.

  42. Problemet är bara det
    att båda har fel.

  43. Båda grupperna har fel,
    de var inte först.

  44. Såväl vita som svarta sydafrikaner
    är ättlingar till invandrare.

  45. Kolonisatörer, om man så vill.
    En dessutom relativt sen invandring.

  46. 500-1 000 år sen.

  47. Särskilt sent sett i relation till
    den verkliga ursprungsbefolkningen.

  48. Människor,
    vars förfäder då faktiskt...

  49. Deras blodslinje har aldrig
    lämnat platsen överhuvudtaget.

  50. De har levt där som jägare, samlare
    i hundratusentals år och mer.

  51. Sen blev de tvungna att flytta på sig
    när vita européer anlände till det-

  52. -som nu är Kapstaden, och så sakta
    koloniserade åt nordost.

  53. Svarta stammar
    från östra och centrala Afrika-

  54. -etablerade sig i motsatt hörn,
    och kom så småningom-

  55. -att sprida sig åt andra hållet.

  56. Ursprungsbefolkningen är det vi
    brukar kalla sanfolket eller khoisan.

  57. Ibland hör man bushmän.

  58. En benämning som är på väg ut,
    den ses inte som politiskt korrekt.

  59. Deras historia är dessvärre
    en ganska tragisk historia-

  60. -om man tittar på
    den sydafrikanska historien.

  61. Det finns en del khoisan-samhällen
    kvar i regionen.

  62. Men forskare är ganska eniga om
    att det nog är en tidsfråga-

  63. -innan den livsstil
    som de här människorna har-

  64. -deras traditioner och språk
    faktiskt är utraderade.

  65. Om det sen är en tragedi eller om man
    ser det som en naturlig utveckling-

  66. -i en föränderlig värld
    är upp till var och en.

  67. Men det pratas rätt lite om khoisan
    i sydafrikansk debatt och historien.

  68. Trots att de utgör en sån oerhört
    viktig pusselbit i landets historia.

  69. Det ska väl erkännas
    att de första tre miljoner åren-

  70. -går ganska fort i boken.
    Det finns inte mycket att ta på.

  71. Sen vill man ha en grund att stå på
    när man tittar på utvecklingen-

  72. -och på hur Sydafrika
    faktiskt ser ut än i dag.

  73. Nåt som kanske tydligast illustrerar
    historiens betydelse för Sydafrika-

  74. -är den inte så enkla, utan komplexa
    befolkningssammansättningen-

  75. -som vi har i det här landet.

  76. Det är nåt av det jag tycker är
    det mest spännande med Sydafrika.

  77. Ni som har varit där
    har fått en känsla för det här-

  78. -att människor har rötter
    på minst tre olika kontinenter.

  79. Rötter som går
    väldigt långt tillbaka i tiden.

  80. Det är ett land som har haft två rätt
    långa europeiska kolonialperioder.

  81. 150 år vardera ungefär,
    de följde på varandra.

  82. De har lämnat efter sig två distinkt
    olika grupper vita sydafrikaner.

  83. De som kom under den första
    kolonialperioden, mitt på 1600-talet-

  84. -den nederländska kolonialperioden.

  85. Afrikander är den benämning
    vi använder, boer hör man oftare.

  86. De flesta var förstås holländare,
    men det kom även många tyskar-

  87. -fransmän och en hel del skandinaver
    till Kapkolonin.

  88. De som inte kunde holländska fick
    lära sig det som sen blev afrikaans-

  89. -ett av de stora språken
    i dagens Sydafrika.

  90. Sen har vi de som kom
    under den brittiska kolonialperioden-

  91. -från början på 1800-talet
    och framåt.

  92. De flesta var förstås britter.
    En del kom direkt från hemlandet-

  93. -andra från brittiska kolonier runtom
    i världen, bland annat i Nordamerika.

  94. Något förenklat kan man väl säga-

  95. -att afrikander, boer, traditionellt
    har varit landsbygdens folk-

  96. -skickliga på att leva av,
    överleva på det som jorden har givit.

  97. Många britter som kom
    under den brittiska kolonialperioden-

  98. -var urban medelklass,
    akademiker, affärsmän.

  99. Det accentuerar ytterligare
    skillnaden mellan grupperna.

  100. Periodvis, och det glömmer vi ibland-

  101. -har motsättningarna mellan de
    vita grupperna varit minst lika stor-

  102. -som de mellan svarta
    och vita sydafrikaner.

  103. Motsättningar, som kulminerade
    i det som vi brukar kalla boerkriget-

  104. -det som britterna kallar boerkriget,
    för vi har nämligen valt deras sida-

  105. -men som afrikanderna, boerna,
    kallar frihetskriget.

  106. Kriget är förstås en väldigt viktig
    del av den sydafrikanska historien.

  107. Jag ska inte prata så länge om det,
    men vi kan konstatera-

  108. -att den vita befolkningen är
    långtifrån nån homogen grupp.

  109. En god vän till mig är afrikander,
    eller boer om man så vill-

  110. -och han berättade
    vad hans farfar sa på sin dödsbädd.

  111. Det här var under apartheidtiden.

  112. Den period då det stora hotet mot
    den vita sydafrikanska befolkningen-

  113. -ansågs vara
    den svarta majoritetsbefolkningen.

  114. "Die schwarze Gefahr", "den
    svarta faran" pratade regimen om.

  115. Men det var inte det som bekymrade
    min gode väns farfar på dödsbädden.

  116. Det var inte det han funderade på,
    utan han sa:

  117. "Om jag bara hade kunnat skjuta
    en engelsman till."

  118. När det gäller
    den svarta majoritetsbefolkningen-

  119. -så utgör den i dag
    ungefär 80 procent av befolkningen.

  120. Det är ju förstås inte heller
    en homogen grupp.

  121. De har sina rötter i framförallt de
    centrala och östra delarna av Afrika.

  122. De etablerade sig i hörnet
    upp mot Zimbabwe.

  123. Vi pratar nånstans 300-400-talet
    e.Kr, vår tideräkning.

  124. Men den storskaliga invandringen
    kom betydligt senare-

  125. -och består
    av en lång rad olika stammar.

  126. Vissa är närbesläktade,
    andra är rätt olika.

  127. Nio av dem har sina språk accepterade
    som officiella språk.

  128. Även här har vi en grupp
    med stora inbördes skillnader.

  129. Sen finns det förstås människor
    med ett blandat etniskt ursprung.

  130. Förfäderna kan ha varit vita,
    kan ha varit svarta.

  131. Framförallt har de antingen tillhört
    ursprungsbefolkningen, khoisan-

  132. -eller har kommit till Sydafrika
    som slavar.

  133. Holländarna hämtade nämligen slavar
    till Sydafrika-

  134. -från sina kolonier i Sydostasien,
    länder som Indonesien, Malaysia.

  135. Här kom alltså
    ganska många människor från Asien-

  136. -till det som sen
    skulle bli Sydafrika.

  137. De tvingades också lära sig
    kolonialherrarnas språk holländska.

  138. Därför har vi en grupp som inte
    är vita, men delar modersmål-

  139. -med en utav de två vita grupperna.

  140. Det är den grupp man brukar kalla och
    som kallar sig färgade, "coloureds".

  141. Det blir lite komplicerat, eftersom
    ordet förekommer på andra håll.

  142. Ofta som en lite luddig benämning,
    inte helt politiskt korrekt-

  143. -om människor som inte är vita,
    ett samlingsbegrepp.

  144. I Sydafrika handlar det
    om en specifik grupp-

  145. -som också givetvis har
    en oerhört stor inbördes spännvidd.

  146. Den färgade befolkningens lott
    har varit att vara lite inklämd-

  147. -ur ett historiskt perspektiv,
    mellan de svarta och de vita.

  148. Man hör ofta färgade sydafrikaner
    som uppgivet konstaterar:

  149. "Förr var vi inte tillräckligt vita.
    Nu är vi inte tillräckligt svarta."

  150. Det ligger lite grann i det där.

  151. Det är viktigt att inte glömma bort
    de färgades historia.

  152. Jag försöker ägna dem
    en hel del uppmärksamhet i boken.

  153. Man hör ibland
    en sliten klyscha om Sydafrika-

  154. -att det ska vara
    ett land fullt av kontraster.

  155. Men jag tycker att det är ett land
    fullt av nyanser mer än kontraster.

  156. Tusentals fina nyanser, lager eller
    vilken liknelse ni nu vill använda.

  157. Saker och ting
    flyter in och ut ur varandra-

  158. -och gör allt så oerhört spännande.

  159. Befolkningssammansättningen
    är en av de saker-

  160. -som tydligast belyser just det här.

  161. Själv hör jag till dem som ser
    ämnet historia som ett verktyg.

  162. Det kan vara kul att läsa
    om hur saker var förr i tiden.

  163. Men för mig blir historia spännande
    när det hjälper mig förstå samtiden-

  164. -och låter mig ha kvalificerade
    funderingar kring framtiden.

  165. Det är det perspektivet jag har varit
    ute efter när jag skrev om Sydafrika.

  166. Jag har det stora nöjet
    att under en del av året-

  167. -vara guide eller ciceron-

  168. -åt grupper av svenskar
    som besöker Sydafrika.

  169. Det är naturligtvis jätteroligt.
    Intresset är stort.

  170. Många har en relation till landet,
    även de som aldrig har varit där.

  171. Det är kul att höra frågorna, som
    ofta kommer så fort de har landat-

  172. -kliver ur flygplanet och möter mig.
    Då kommer frågorna. Vad frågar de?

  173. Jag väntar fortfarande på att nån
    ska kliva av planet och fråga mig-

  174. -vilket år Jan van Riebeeck kom,
    han som anlade den första kolonin-

  175. -som sen skulle bli Kapkolonin,
    bosättningen.

  176. Jag väntar fortfarande på frågan:

  177. "Hur många soldater dog
    i boerkriget?"

  178. Däremot frågar de precis som jag
    själv gjorde vid mitt första besök:

  179. "Varför ser det ut som det gör?"

  180. "Varför, drygt 20 år efter apartheid,
    ligger kåkstäderna kvar"-

  181. -"längs vägen
    från flygplatsen till city?"

  182. "Varför ser människor ut som de gör"-

  183. -"uppträder som de gör mot varandra
    och mot oss som besökare?"

  184. "Varför är Kapstaden och Johannesburg
    så extremt olika som städer?"

  185. Banala saker som: "Hur kommer det sig
    att rättegången mot Pistorius"-

  186. -"blev så stor?"
    "Varför går ekonomin dåligt?"

  187. "Varför är presidenten hårt ansatt?"

  188. Ska man svara på det
    kan man strunta i-

  189. -att van Riebeeck landsteg 1652.

  190. Man kan strunta i att det var 30 000
    soldater som dog under boerkriget.

  191. Men det samhälle som van Riebeeck
    och hans kumpaner lade grunden för-

  192. -och vilka konsekvenser kriget,
    som inte borde kallas boerkriget-

  193. -fick för Sydafrikas befolkning
    kan man inte strunta i.

  194. Det är nödvändiga pusselbitar för att
    förstå hur Sydafrika fungerar i dag.

  195. Jag sa att historien om Sydafrika-

  196. -också är historien
    om mänsklighetens ursprung-

  197. -eftersom vi där
    har utvecklats genom årmiljonerna.

  198. På samma sätt och kanske i
    än högre grad är Sydafrikas 1900-tal-

  199. -mer än bara historien om ett land.
    Det är historien om människan-

  200. -om hennes allra mörkaste
    och allra ljusaste sidor.

  201. Apartheidtiden är
    - ingen protesterar nog-

  202. -ett av de främsta exemplen
    på mänsklig grymhet och förtryck.

  203. Samtidigt är segern över apartheid
    det rakt motsatta.

  204. Vår potential, styrka, kapacitet att
    göra upp med ett orättfärdigt system.

  205. Att kasta ut ledare som inte är bra.

  206. Att försonas
    och att faktiskt gå vidare-

  207. -under i allt väsentligt
    fredliga former.

  208. Det där är inte så länge sen,
    vi glömmer bort det ibland.

  209. 1994 hade man
    sina första demokratiska val.

  210. Ett år som vi i Sverige-

  211. -förknippar med en varm sommar
    och ett VM-brons i fotboll.

  212. Det är inte så längesen.

  213. Det är en av de anledningar
    som gör att jag-

  214. -när jag ser
    på Sydafrikas historiska utveckling-

  215. -faktiskt hör till dem
    som är generellt sett positiva.

  216. Det är också så att många
    sydafrikaner, oavsett hudfärg-

  217. -kämpar febrilt för att hitta
    tillbaka till den där vägen-

  218. -som en gång stakades ut av en annan
    huvudperson i boken, Nelson Mandela.

  219. Jag tänkte avsluta där.
    Stort tack för att ni kom.

  220. Mycket nöje, om ni tänker läsa boken.
    Så ses vi i Sydafrika.

  221. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sydafrikas moderna historia

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kommer det sig att apartheid uppstod i Sydafrika? Journalisten Andreas Karlsson berättar om tillståndet för det fria ordet i Sydafrika. Han bor och verkar i landet under stora delar av året och har skrivit en bok om Sydafrikas historia. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Historiska media.

Ämnen:
Geografi > Afrika, Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter
Ämnesord:
1900-talet, Apartheid, Historia, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sydafrika, Sydafrikas historia, Åsiktsfrihet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Solnedgångar och svältkatastrofer är bra

Hur ser afrikaner på den generaliserade bilden av Afrika som finns i västvärlden? Författarna Helon Habila från Nigeria, Kopano Matlwa från Sydafrika och Alain Mabanckou från Kongo-Brazzaville diskuterar och berättar om sina egna erfarenheter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Elvir - Navestads eldsjäl

När media rapporterar om bilbränder och pensionärer som inte vågar gå ut är det Elvirs kvarter de pratar om. För honom är Navestad utanför Norrköping hemma och han är trött på bilden av sin hemort. Även om den till viss del är sann. Redan som 10-åring bestämde sig Elvir för att vara med och förändra samhället - och Navestad.