Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2016

UR Samtiden - Bokmässan 2016

Om UR Samtiden - Bokmässan 2016

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 22-25 september 2016 på Svenska Mässan. Arrangör: Bok & Bibliotek i Norden AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2016 : Tillväxt på gott och ontDela
  1. Välkomna hit. Jag heter Klas Eklund-

  2. -och är till vardags ekonom
    på banken SEB.

  3. Numera jobbar jag mest
    med hållbarhetsfrågor.

  4. Hur man finansierar
    energiomställning, förnybar energi.

  5. Jag jobbar med grönobligationer och
    annat som hör till ämnet för dagen.

  6. Jag har skrivit en bok
    som presenteras här på Bokmässan.

  7. Den heter "Tillväxt ?!" och handlar
    om begreppet ekonomisk tillväxt.

  8. Vad är det? Hur mäts det? Går det
    att göra den grönare och mer hållbar?

  9. Jag ska snabbt ta mig igenom
    de 200 sidorna, visa lite bilder-

  10. -och hoppas att det väcker intresse
    för mer studier och diskussion.

  11. Om det finns nåt
    ni ska komma ihåg från det jag säger-

  12. -så är det inte att tillväxt är "more
    of the same", att bara producera mer.

  13. Tillväxt är i väldigt hög grad
    eller i högre grad omvandling.

  14. Vi producerar prylar och tjänster
    som inte fanns-

  15. -och som ersätter
    gamla prylar och tjänster.

  16. Vår levnadsstandard är uppåt
    20 gånger större än för 100 år sen.

  17. För den skull äter vi inte mer sill
    och potatis, har mer vadmalskläder-

  18. -och bor i samma typ av stenhus
    med stampat jordgolv som då.

  19. Vi äter annan mat, har andra kläder,
    nya transporter och så vidare.

  20. Innehållet i produktionen ändrar
    karaktär samtidigt som den ökar.

  21. Det är det som är tillväxt
    och det betyder-

  22. -att man inte på förhand kan säga
    om den är bra eller dålig.

  23. Det beror ju på vad vi producerar
    och hur, vem som använder det.

  24. Jag ska börja med tråkig statistik
    och sen gå in på hållbarhetsfrågor.

  25. Tillväxten, ökningen av produktionen-

  26. -kom i gång med kapitalismens
    genombrott runt 1600-talet-

  27. -och industrialismen på 1700-talet.

  28. Tidigare stod levnadsstandarden
    i princip still för alla-

  29. -utom de rikaste, adel och kungar.

  30. Men sen dess har tillväxten varit
    snabb och på många sätt accelererat.

  31. Vad driver ekonomisk tillväxt?
    Vi jobbar mer, och är fler i arbete.

  32. Främst att vi ökar produktiviteten,
    får ut mer per arbete-

  33. -med fler maskiner, ökad insats av
    kapital, ökad användning av råvaror.

  34. Ökad produktivitet
    har varit det viktigaste i historien-

  35. -så vad är det då som i sin tur
    driver produktiviteten?

  36. Jo, det är drivkrafter
    för att vi ska bli smartare-

  37. -utbilda oss,
    bli mer produktiva, listigare.

  38. Drivkrafter för
    att investera i kapital-

  39. -och drivkrafter för dem
    som hittar på de nya investeringarna.

  40. Lite slarvigt "entreprenörerna"-

  41. -som ekonomen Joseph Schumpeter
    kallade dem som driver tillväxt.

  42. För det krävs i sin tur
    "goda institutioner" som han säger.

  43. Helst icke-korrupta samhällen.

  44. Man ska kunna lita på varandra
    när man skriver kontrakt.

  45. Det här var nåt som uppstod
    i de flesta länder för 2-300 år sen.

  46. Tidigare hade adelsmän, kungen,
    "kontrollerat allt uppifrån".

  47. Med nya demokratiska institutioner
    och marknadsekonomins genombrott-

  48. -etablerades allt det här,
    först i Västeuropa och sen i USA.

  49. Resultatet har blivit en enorm ökning
    av världsproduktionen.

  50. Kurvan visar världens samladebruttonationalproduktion per capita.

  51. Notera "per capita",
    för befolkningen har ökat-

  52. -men här är produktionen per skalle,
    och notera att det är en log-skala.

  53. När man har den här accelerationen
    från industrialiseringen-

  54. -ökar befolkningen, men även produk-
    tionen per skalle explosivt snabbt.

  55. Det har aldrig tidigare inträffat
    i världshistorien.

  56. Innebörden är
    att inkomsten har ökat per skalle-

  57. -och därmed den materiella levnads-
    standarden. Mer om hur den mäts sen.

  58. Här är det BNP som symboliserar det
    man mäter tillväxten med.

  59. Ett ganska knepigt mått.
    Den mäter bara-

  60. -den produktion som passerar
    marknaden och åsätts ett pris.

  61. Det här har mängder av problem.
    Det mäter inte miljöförstöring-

  62. -eller hur fördelningen
    av resurser och inkomster ser ut.

  63. Om vi tar två oljeländer som Norge
    och Förenade Arabemiraten-

  64. -så är deras BNP ganska likartad,
    men levnadsstandarden väldigt olika.

  65. I Norge är den rätt jämnt fördelad-

  66. -och i Mellanöstern
    extremt skevt fördelad.

  67. Samma BNP-mått per capita-

  68. -kan ha väldigt olika följder för den
    enskilde beroende på fördelningen.

  69. Och vad ingår då i det här måttet?

  70. Hushållsarbete ingår inte,
    och då menar många-

  71. -att kvinnors arbete,
    ofta oavlönat och i hemmet-

  72. -nästan inte syns i BNP jämfört med
    det manliga förvärvsarbetet.

  73. Det där har ändrats i takt med
    kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

  74. Kvalitetsförändringar är svårmätbara
    när tekniken utvecklas snabbt.

  75. En dator eller en telefon-

  76. -är i dag många gånger kraftigare
    än för en generation sen.

  77. Priset faller, men det avspeglas inte
    i hur kvaliteten förändras.

  78. I mobilen har varje osnuten tonåring
    hela världens kulturarv tillgängligt-

  79. -via musik, film, streaming.

  80. Men hur mäts
    den förändringen av livskvalitet?

  81. Vi har inga metoder att göra det.
    Tjänster är särskilt svåra att mäta.

  82. Industriprodukter är lättare,
    man mäter i ton och hektoliter.

  83. Men för ett utvecklat tjänstesamhälle
    som dagens Sverige-

  84. -blir BNP-måtten
    mycket mindre tillförlitliga.

  85. Sen har vi problem med
    hur man ska mäta index, inflation-

  86. -man kopplar
    och länkar olika produkter.

  87. Men hur gör man när produkter
    ersätts med nya? Då uppstår problem.

  88. Och hur jämför man länder med
    olika system och inflationsnivåer?

  89. Min poäng är att man ska ta BNP-
    måttet med en ganska stor nypa salt.

  90. Särskilt för
    utvecklande tjänsteekonomier.

  91. Framförallt om man vill mäta-

  92. -eller jämföra olika länder
    på olika utvecklingsnivåer.

  93. För att göra det brukar man justera,
    nåt som kallas köpkraftsjustering...

  94. Hänsyn tas till att en valutaenhet
    räcker olika långt i olika länder.

  95. Gör man det, åker fattiga länder
    upp rejält i BNP per capita-

  96. -jämfört med om justering inte görs.
    Mängder av statistiska knepigheter.

  97. Den viktiga poängen här är
    att måttet BNP-

  98. -inte mäter välstånd
    och ännu mindre välfärd.

  99. Det mäter den materiella
    produktionskapaciteten.

  100. Men det är förstås korrelerat
    med välstånd.

  101. Stor produktion räcker till fler
    högre inkomster och högre standard.

  102. Men det är inte lika med välfärd.

  103. De som jobbar med det har aldrig
    påstått att det är ett välfärdsmått.

  104. Det mäter heller inte lycka, men
    det finns en korrelation även där.

  105. Francoise Sagan grät ju hellre
    i en Rolls Royce än i en folkvagn.

  106. Generellt är människor i rika länder
    mer tillfreds med tillvaron-

  107. -än människor i fattiga länder,
    föga förvånande. Ett knepigt mått.

  108. Varför finns det så många som vill se
    hög ekonomisk tillväxt?

  109. Varför är det ett mål
    för de flesta regeringar?

  110. Den här ekvationen,
    försörjningsbalans, förklarar det.

  111. Per definition är den samlade produk-
    tionen summan av konsumtionen-

  112. -det vi konsumerar både privat,
    kläder, bilar, transporter, hus-

  113. -och offentligt,
    skola, vård och omsorg.

  114. Därtill investeringar för att kunna
    producera och konsumera i morgon.

  115. Slutligen måste man ta nettot av det
    vi säljer och köper från omvärlden.

  116. Skulle det då vara så
    att vi vill kunna öka konsumtionen-

  117. -antingen av prylar och tjänster
    eller av välfärdstjänster-

  118. -och att vi ska kunna investera
    i ny teknik och förnyelsebar energi-

  119. -utan att sätta oss i skuld.

  120. Om alla de där tre olika leden
    här i högerledet-

  121. -ska vara positiva, ja, då måste
    det betyda att den där ska öka.

  122. Vill vi konsumera mer,
    vad det än är-

  123. -vill vi investera och inte
    sätta oss i skuld, måste BNP öka.

  124. Det här är inkomsterna
    för svenska arbetare-

  125. -efter hänsyn till inflationen.

  126. Från 1600 fram till mitten
    på 1800-talet låg de blickstilla.

  127. Sen startade tillväxten och de steg.

  128. Tillväxt ger lönestegringar över tid.

  129. Det finns även ett tydligt samband-

  130. -mellan folkhälsa
    och ekonomisk tillväxt.

  131. Ju högre materiell standard
    desto bättre blir folkhälsan.

  132. Det kan uttryckas på olika sätt, här
    är dödstalen för spädbarn i Sverige-

  133. -som har fallit
    sen produktionsökningen kom i gång.

  134. Det finns mängder av andra mått.
    Det här är argumenten för tillväxt.

  135. Men länder med högst BNP
    behöver inte vara de bästa att bo i.

  136. Tänk på det med fördelningen.

  137. Tittar man på de rikaste länderna
    just i BNP per capita-

  138. -enligt Valutafonden och jämför med
    FN:s "Human Development Index"-

  139. -den mest använda av de olika index
    som mäter välfärd i vidare mening.

  140. Man tar hänsyn till folkhälsa,
    levnadslängd och liknande.

  141. Det är ganska intressant.
    Ni kanske inte kan läsa siffrorna-

  142. -men de visar att nästan alla
    av världens rikaste länder-

  143. -som ju är oljenationer, Qatar,
    Brunei, Kuwait, Norge, Arabemiraten.

  144. Det är väldigt lönsamt
    för en liten nation-

  145. -att sitta på stora naturresurser
    som är efterfrågade.

  146. Först här nere kommer vanliga,
    stora industriländer.

  147. Sverige ligger rätt långt ner,
    men ändå bland de 20 högsta.

  148. Tillsammans med europeiska länder
    som Österrike, Tyskland, etc.

  149. Tittar man på det här sättet
    att försöka mäta välfärd-

  150. -ser man
    att alla oljeländer är borta.

  151. De ger ju inte bra standard
    för vanliga människor.

  152. Det enda skandinaviska välfärdsland
    som också är oljeland hamnar i topp,

  153. De vita shejkerna i vårt grannland.

  154. Sen är det västländer
    som Australien och Schweiz.

  155. Sverige åker upp några snäpp
    jämfört med den listan-

  156. -därför att vi har en bra folkhälsa
    och en rätt jämnt fördelad välfärd.

  157. Sverige tillhör de rikaste
    med världen mätt på det här viset,

  158. Det tillhör även dem med hög välfärd,
    men vi ligger inte högst i topp.

  159. Ser man på utvecklingen genom åren,
    det här är ett intressant diagram.

  160. Det här är omvärlden 1-

  161. -där vi mäter Sverige jämfört med
    omvärlden, de rika västländerna.

  162. Då ser ni att för 100 år sen
    var Sverige fattigt.

  163. Hälften av inkomstnivån jämfört med
    de rika, England, USA, Tyskland.

  164. Här är vår storhetstid,
    första halvan av 1900-talet-

  165. -då vi går från att vara fattigt till
    att bli betydligt rikare än andra.

  166. Sen hackar det till
    i samband med depression och krig-

  167. -men efter andra världskriget är vi
    ett av de rikaste länderna i världen.

  168. Fas 1: stillastående.
    Fas 2: uppgång. Fas 3: stagnation.

  169. Vi har inte lyckats behålla vår plats
    som ett av världens rikaste länder.

  170. Vi har fallit tillbaka, vi tillhör
    de 20 i topp, men är inte högst upp.

  171. Den övre kurvan visar Sverige
    jämfört med alla länder.

  172. Inklusive stora folkrika,
    fattiga länder.

  173. Då startar vi högre än de flesta
    när industrialismen tar sin början-

  174. -och drar i väg tills vi vid krigs-
    slutet står med en inkomstnivå-

  175. -som är 3,5 gånger så hög
    som världen i övrigt.

  176. Sen planar det ut. Vi har behållit
    nivån, men drar inte ifrån längre.

  177. Så småningom sjunker den tillbaka.
    Förhoppningsvis.

  178. I takt med att de fattiga länderna
    höjer sin standard.

  179. Tittar man på BNP-utvecklingen
    på lång sikt-

  180. -så har Sverige
    varit väldigt framgångsrikt.

  181. Vi är fortfarande ett rikt land,
    men växer inte snabbare än omvärlden.

  182. Tittar man på framtiden är det många
    som är ganska osäkra på tillväxten.

  183. En hypotes som världens ekonomer
    ofta dryftar är-

  184. -att vi är inne in i en fas av lång-
    siktig stagnation. Förklaring följer.

  185. Vi har problem med fördelningen-

  186. -där låginkomsttagare halkar efter
    och höginkomsttagare drar ifrån.

  187. Permanent arbetslöshet. Många fruktar
    att robotar ska ta jobben ifrån oss.

  188. Sen har vi hela diskussionen
    om miljö och klimat.

  189. Låt mig snabbgranska några utmaningar
    för framtidens tillväxt.

  190. Det att vi skulle växa långsammare
    beror bland annat på-

  191. -att vi är färre personer
    i arbetsför ålder.

  192. Framförallt växer inte antalet längre
    och i många länder stagnerar det.

  193. Här är ett antal länder.

  194. För alla dem växte antalet människor
    i arbetsför ålder för 40-50 år sen.

  195. I dag, nästan överallt,
    minskar det eller ligger still.

  196. Det är klart att om det blir så
    att färre jobbar-

  197. -dämpas den uppmätta tillväxten.
    Det är inget konstigt med det.

  198. Mer intressant och spännande är-

  199. -att produktionen per arbetstimme
    har stagnerat rätt rejält.

  200. Här är utvecklingen
    för ett antal stora industriländer.

  201. USA, rött. Storbritannien, gult.
    Japan, blått.

  202. Det ser likadant ut för Sverige.

  203. För 40-50 år sen var
    produktivitetsökningen väldigt snabb.

  204. Vi ökade produktionen per timma
    med 4-5 procent varje år.

  205. Sen stagnerade det.
    Lite uppåt här och sen ner igen.

  206. Nu är produktivitetsökningen
    i princip noll i hela västvärlden.

  207. Det här är inte Kina, Indien.

  208. Det finns många
    olika hypoteser om det här.

  209. En är att de stora tekniska sprången
    som vi är så stolta över-

  210. -mobiler och allt sånt, det råder
    en stor hajp kring digitalteknik-

  211. -kanske inte höjde vår levnads-
    standard så mycket som vi trodde.

  212. Jämför vi dagens industriella
    revolution med IT-hajpen-

  213. -har den inte alls gett samma
    förbättrade levnadsstandard-

  214. -som den förra revolutionen för
    100 år sen med förbränningsmotorn.

  215. Den gav oss alla hushållsmaskiner,
    rinnande varmt och kallt vatten-

  216. -kylskåp och tvättmaskiner
    förändrade vardagen.

  217. Den gav oss bilen,
    transporterna, flygplanet.

  218. Dagens teknik har omvandlat vissa
    sektorer som underhållning och media-

  219. -men inte lyft produktiviteten
    eller standarden så mycket alls.

  220. Ni vet alla
    att det finns en jättedebatt om det.

  221. Vad har vi i mobilerna? Höjer det
    levnadsstandard och produktivitet-

  222. -som bilen och kylskåpet
    gjorde för 50-100 år sen?

  223. Inte hittills i alla fall.

  224. Det behöver ju inte vara så här.
    Det kan komma nya tekniksprång.

  225. Ännu snabbare lagring, bioteknik
    som gör att det tar språng igen.

  226. Det vet vi ännu inte.

  227. Många tror att tillväxten kommer
    att fastna på en låg nivå framöver.

  228. Där finns en utmaning när det
    gäller jobb och materiellt välstånd.

  229. En annan utmaning är förstås miljön.

  230. För ju självklart allt annat lika.

  231. Producera mer och effekterna
    på miljön blir oftast negativa.

  232. Rätt nyligen var ekonomer
    inte så nervösa. De sa:

  233. "Världen har växt
    med 2-3 procent per år"-

  234. -"och vi har lyckats
    hantera miljöproblemen."

  235. Man glömmer att exponentiell tillväxt
    med samma procenttal-

  236. -på lång sikt
    ger enorma absoluta tal.

  237. Efter kriget var vi 3 miljarder och
    befolkningen växte med 2 % om året.

  238. Nu är vi 7 miljarder-

  239. -och de folkrika länderna
    växer med 6-7 % om året.

  240. Det ger i absoluta tal-

  241. -en enorm ökning av avfall,
    och behov av råvaror-

  242. -som blir allt svårare att hantera.

  243. Därför blir frågan akut om hur
    man ska göra tillväxten mer hållbar.

  244. Den enda nyckeln till framtiden
    är teknisk utveckling.

  245. Vi i den rika världen
    kan inte säga till fattiga länder:

  246. "Ni får inte höja er standard
    därför att vi redan har smutsat ner."

  247. Vilka är vi att döma dem?
    Den enda nyckeln är ny teknik-

  248. -som gör att energiförsörjningen blir
    effektiv, mindre fossilberoende etc.

  249. En kapplöpning mot tiden.
    Hur kan man skynda på tekniken?

  250. I boken beskriver jag min tro som
    ekonom på ekonomiska styrmedel.

  251. Skatter, subventioner för att påverka
    belöningssystem och relativpriser.

  252. Det låter oerhört abstrakt,
    men tänk på det så här:

  253. Varje år
    frågar Naturvårdsverket folk:

  254. "Är du orolig för miljön? Vad kan
    du göra för att förbättra den?"

  255. Många svarar: "Jag kan betala mer
    för gröna varor och tjänster."

  256. Det låter bra, men för en ekonom
    är det fel svar, det är tvärtom.

  257. Gröna varor och tjänster
    borde vara billiga-

  258. -och de som förstör borde vara dyra.

  259. Då fick alla ett egenintresse av
    att göra grönare val.

  260. Via skatter kan man göra olje-
    och kolbrytning dyrare-

  261. -och göra
    fossilfri energiproduktion billigare.

  262. Då kan man utnyttja
    marknadsekonomins-

  263. -enorma dynamik
    för att ställa om planeten.

  264. Det är lättare sagt än gjort-

  265. -på grund av avtal om att räkna
    med rätt räntor och så vidare.

  266. Men det är självklart
    att man ska dra åt det hållet.

  267. Grön skatteväxling
    betyder lägre skatt på arbete-

  268. -och högre på miljöförstöring.
    Detaljer kan dryftas i det oändliga.

  269. Många är inte så populära,
    som högre bensinskatter.

  270. Men nästan alla ekonomer är eniga om
    att vi bör dra åt det hållet.

  271. Vi bör bygga in såna här system,
    förändringar av relativpriser-

  272. -skattesubventioner,
    drivkrafter för en cirkulär ekonomi.

  273. Alltså att återanvända material,
    att inte skapa nya avfall.

  274. Kortare arbetstider diskuteras,
    men det är fel tänk.

  275. Då producerar vi mindre
    och sliter alltså mindre på naturen.

  276. Det stämmer förstås,
    men är det inte vettigare-

  277. -att ta fram mindre av det skadliga
    och mer av det som är bra?

  278. Solceller mot olja. Man kan inte
    dra all produktion över en kam.

  279. Därför är de här
    ekonomiska styrmedlen viktiga.

  280. Samtidigt måste vi mäta BNP
    på ett annat sätt.

  281. Det ska moderniseras. BNP produceras
    inte längre av industritjänster-

  282. -som det gjorde för 80 år sen.
    I dag råder tjänsteekonomi.

  283. Men hur mäts kvalitet
    och hur mäts offentlig sektor bra?

  284. Nettomåtten, NNP, bör kompletteras-

  285. -med naturkapital från mått
    på förslitning av kapitalet.

  286. Just nu försöker en massa statistiker
    räkna på nya BNP-mått-

  287. -eller nettoproduktionsmått
    som inkluderar allt.

  288. Härskaror av statistiker på
    Världsbanken, OECD, Eurostat etc.

  289. Här ser vi två ekonomer
    som har deltagit i arbetet.

  290. Nobelpristagarna Stiglitz och Sen.

  291. De la fram en rapport till Frankrikes
    president för några år sen.

  292. De sa att det behövs en solfjäder
    av olika typer av mått-

  293. -och indikatorer på naturkapital,
    humankapital, socialkapital.

  294. Men man ska inte tro att det
    går att få fram ett enda mått.

  295. Hur vikta ihop analfabetism med
    fattigdom med materiell produktion-

  296. -på ett sätt
    som är rättvist överallt?

  297. Här befinner vi oss.
    BNP är ett viktigt mått-

  298. -men det mäter produktionen,
    inte välfärd och lycka.

  299. Det bör kompletteras
    med gröna indikatorer-

  300. -och man bör lägga om politiken
    för att få tillväxten mer hållbar.

  301. Det allra sista jag vill säga...

  302. Tillväxt är inte bara mer produktion,
    det är omvandling, göra nytt.

  303. Därför har debatten om tillväxt
    ofta blivit lite fånig.

  304. Å ena sidan tillväxtkritiker
    som säger:

  305. "Tillväxt är inte bra,
    den får negativa effekter."

  306. Å andra sidan tillväxtkramare:
    "Tillväxt är bra." Båda har fel.

  307. Tillväxten i sig är inte intressant,
    utan vilken sorts tillväxt.

  308. Vad produceras?
    Vilken typ av omvandling och effekt?

  309. Vi ska rikta in oss på målen,
    miljökvalitet, sysselsättning.

  310. Sen får tillväxten bli det den blir
    bara den mäts på rätt sätt.

  311. Det är slutsatsen
    i den här boken. Tack.

  312. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tillväxt på gott och ont

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klas Eklund berättar om sin bok "Tillväxt", där han redovisar hur tillväxt kan mätas och hur skatter, subventioner och forskning kan användas för att göra tillväxten mer hållbar. En ekonomisk tillväxt är nödvändig om delar av jordens befolkning ska kunna lyftas ur fattigdom, menar han. Men tillväxt skapar också problem - framförallt miljöförstöring. Inspelat den 22 september 2016 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Studentlitteratur.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomisk teori, Ekonomisk tillväxt, Finansväsen, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Att skriva under hot

Panelsamtal om åsikts- och yttrandefrihet. Hur hanterar författare och konstnärer situationen i länder där yttrandefriheten är satt under stark press? Vad kan Sverige göra? Medverkande: Getachew Engida, vice generalsekreterare, Unesco; Housam Al-Mosilli, poet från Syrien; Parvin Ardalan, författare från Iran; Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister. Moderator: Ola Larsmo. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska Unescorådet, Global free speech vid Göteborgs universitet, ICORN och Svenska PEN.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ska det vara så svårt att vara människa?

Seminarium med den brittiske författaren Matt Haig. Han har bland annat skrivit självbiografiska "Skäl att fortsätta leva" och romanen "Människorna". I dem tar han sig an svåra ämnen som sin egen depression och människosläktets sätt att leva utifrån ett utomjordiskt perspektiv. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Så kan du hjälpa din hjärna att bli smartare

Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom samtalar med Åsa Nilsonne, psykiater och författare, och Anders Hansen, läkare och författare, om den senaste forskningen kring hur träning påverkar hjärnan och hur mindfulness kan bidra till nya upptäckter inom modern neuropsykologi. Forskningen visar till exempel att barn som rör på sig är mycket bättre på matte och svenska, och att äldre som håller igång har större motståndskraft mot demens och alzheimer. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnier Fakta och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Universum - vackrare än någonsin

I takt med att bilden av vårt universums mörka och okända sida sakta börjar klarna får vi också en helt ny kunskap om vår egen existens och mänsklighetens framtid. Astrofysikerna Ulf Danielsson och Christophe Galfard guidar genom svarta hål och bortom döende solar och förklarar fysikens häpnadsväckande nya upptäckter. Universums skönhet har aldrig varit större. Moderator: Karin Bojs, vetenskapsjournalist. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Volante och Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Varför krigar människan?

Är människan fredlig till sin natur eller är hon alltid benägen att ta till våld om tillfälle ges? Hur kommer det sig i så fall att 90 procent av soldaterna valde att inte avfyra sina vapen under ett av världshistoriens blodigaste slag? Frågor och svar om krigets ursprung och människans primitiva drivkrafter delar forskarvärlden. Björn Hagberg och Martin Widman berättar om sin reportagebok "Att döda en människa" där de diskuterar den historiska och antropologiska forskningens syn på vårt innersta väsen och sökandet efter krigets ursprung. Moderator: Karin Bojs. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Kulturmannen synas i kavajsömmarna

Panelsamtal om "kulturmannen" och vilken innebörd begreppet kan ha. Åsa Beckman skrev våren 2014 en krönika i Dagens Nyheter som ledde till en intensiv debatt i media. Finns "kulturmannen" fortfarande? Medverkande: Åsa Beckman, kulturjournalist; Lena Andersson, författare; Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap. Moderator: Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Poetens blick på den arabiska kulturen

Om poeten Adonis diktning i boken "Våld och islam" som behandlar teman som religion, radikalisering, den arabiska våren och intellektuellas engagemang. Medverkande: Adonis, poet; Houria Abdelouahed, översättare och författare; Akho Ioussef, tolk. Moderator: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent för SR. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Volantes.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Tre decennier med Horace Engdahl

Trettio år har gått sedan Horace Engdahl debuterade som författare och han har sedan dess satt sin tydliga prägel på svenskt kulturliv. I "Den sista grisen" samlar Engdahl aforismer, längre funderingar och plötsliga infall. Det är texter som många gånger är provocerande, men också utlämnande och personliga. Hur ser Horace Engdahls bokslut över de senaste tre decenniernas verksamhet ut? Här samtalar han med litteratur- och konstkritikern Sinziana Ravini. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Ebba Grön i bilder

Lars Sundestrands fanzine Funtime var nystartat när han första gången kom i kontakt med Ebba Grön. En spelning i den lilla lokalen Sprängkullen blev början på en livslång vänskap. Under ett par intensiva år i slutet av 1970- och början av 1980-talet följde Sundestrand Ebba Grön och dokumenterade deras liv och musik. I fotoboken "Station Rågsved" finns en aldrig tidigare berättad historia om den svenska punkvågen och ett band som kom att lämna ett avgörande avtryck i svensk musik för all framtid. Jan Gradvall samtalar här med Lars Sundestrand och Ebba Grön-medlemmen Gurra Ljungstedt. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2016

Mitt fosterland var en äppelkärna

Nobelpristagaren Herta Müller berättar för Maria Schottenius om sin bok "Mitt fosterland var en äppelkärna" som utgörs av ett samtal med den österrikiska redaktören Angelika Klammer. Med en fri associationsteknik formas samtalet i boken till en spännande och annorlunda biografi över författarens liv. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Rumänska kulturinstitutet och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta My life my lesson

Felicia förlorade tidigt sin biologiska pappa och växte upp tillsammans med en styvpappa som misshandlade mamman. Efter tio år separerade Felicias mamma från styvpappan. Felicia vill leva ett vanligt tonårsliv, men hennes situation och upplevelser hindrar henne. Situationen förvärras när pappan hotar mamman till livet och familjen tvingas leva i ovisshet tills de får ett skyddat boende. Hoten leder till rättegång där Felicia måste vittna, och frågan är hur hon ska orka. Under två år får vi följa Felicias liv där konsekvenserna för barn som upplever våld i nära relationer blir tydliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Fråga Miffo

Ta chansen och fråga Miffo om sådant du vill ha svar på! Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.