Titta

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Om UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Föreläsningar och samtal om hur yttrandefriheten värnas i ett alltmer globaliserat samhälle. Var går yttrandefrihetens gränser i den tilltagande digitaliseringen? Hur motverkar vi den inskränkning av friheterna som sker också i demokratiska stater? Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred : Vad gör EU när yttrandefriheten begränsas?Dela
  1. Nu ska vi diskutera
    EU:s ansvar för yttrandefriheten.

  2. Inte bara för länderna i Europa, utan
    även länder som Turkiet och Kongo.

  3. Jonathan, kan du börja med
    att ge oss lite information-

  4. -om hur yttrande- och
    pressfrihetssituationen ser ut i Europa?

  5. Historiskt sett har Västeuropa-

  6. -varit en ledstjärna
    när det kommer till pressfrihet.

  7. Jämfört med resten av världen
    gör vi fortfarande bra ifrån oss.

  8. I Reportrar utan gränsers
    pressfrihetsindex-

  9. -är alla de europeiska länderna
    vit- och gulfärgade.

  10. Men det är inte helt utan svårigheter.

  11. Sverige var till exempel
    under lång tid en av de fem bästa.

  12. Men år 2010
    föll vi ned till en tolfteplats.

  13. Det berodde främst på FRA-lagen.

  14. Jag vet inte om ni minns den
    hetsiga debatt som lagen föranledde.

  15. Den svarade
    mot EU:s nya datalagringsregler-

  16. -som gjorde det svårt för journalister
    att garantera källornas anonymitet.

  17. Det finns inte längre nåt sätt
    för journalisten att försäkra-

  18. -att korrespondensen med källan
    inte finns dokumenterad.

  19. Det är ett stort problem.

  20. Det här ser vi i hela Europa,
    och som jag sa i mitt korta föredrag-

  21. -gör EU det här för att bekämpa
    terrorism, precis som all lagstiftning-

  22. -som i dagsläget
    hindrar journalister världen över.

  23. De senaste åren har vi även sett
    två enorma utmaningar för EU.

  24. Jag talar självfallet om Polen
    och Ungern som har infört lagar-

  25. -som påtagligt begränsar
    medieinstitutionernas oberoende.

  26. I Polen exempelvis
    har regeringen stort inflytande-

  27. -över cheferna
    i de statliga mediernas ledningar.

  28. En viktig fråga är vilken roll EU
    har i det här, inte minst med tanke på-

  29. -Turkiets ansökan om medlemskap i EU.

  30. Särskilt efter det misslyckade
    statskuppsförsöket i somras-

  31. -har situationen i Turkiet
    ärligt talat gått från dålig till sämre.

  32. Tack. Jag vill fortsätta med
    det sista landet du nämnde, Turkiet.

  33. Anna Maria Corazza Bildt, du är
    engagerad i mänskliga rättigheter-

  34. -och yttrandefrihet,
    och du är ledamot i Europaparlamentet.

  35. Vad diskuterar ni
    beträffande Turkiet just nu?

  36. Tack. Jag är glad över att vara här,
    och rörd över att vara nära dig-

  37. -du är en vår tids hjältar. För oss
    som jobbar med våld mot kvinnor-

  38. -och sexuella övergrepp mot flickor,
    frågor jag ansvarar för i parlamentet-

  39. -är du en förebild.
    - Förlåt, jag var tvungen att säga det.

  40. Jag har glädjen att representera
    ett av de folk i Europa-

  41. -som ligger i framkant
    när det gäller yttrandefrihet.

  42. Det är verkligen fantastiskt.
    Eftersom jag inte är svensk från början-

  43. -är jag mycket stolt över att hela tiden
    kunna visa hur det svenska folket-

  44. -inte bara den politiska klassen,
    verkligen anser att yttrandefrihet-

  45. -är en av de
    viktigaste grundläggande rättigheterna.

  46. Europaparlamentet
    står i det främsta ledet.

  47. Varje dag under de åtta år jag varit
    ledamot har vi gjort nåt tillsammans.

  48. Det finns olikheter, förstås,
    men huvudfåran i parlamentet-

  49. -inte extremisterna, det är
    stor skillnad, står till fullo bakom-

  50. -rättighetsstadgan, Lissabonfördraget
    och de mänskliga rättigheterna.

  51. Just nu - innan jag pratar om Turkiet,
    vilket jag ser fram emot...

  52. Jag kom just tillbaka från Turkiet, som
    vi jobbat mycket med den här veckan.

  53. Men jag vill först nämna några saker
    som ligger på vårt bord just nu.

  54. I mitt utskott arbetar vi på en rapport
    om grundläggande rättigheter.

  55. För första gången har vi ett direktiv
    om hur vi kan bekämpa terrorism-

  56. -och det är en stor utmaning för oss
    att hitta rätt balans.

  57. Jag talade med EU:s
    antiterroristkoordinator nu i veckan-

  58. -och en stor utmaning är den maktlöshet
    vi upplever inför IS propaganda.

  59. Så utmaningen att försvara
    yttrandefriheten är större än nånsin.

  60. Vi har direktivet om sexuella övergrepp
    och sexuell exploatering av barn.

  61. Där drar jag gränsen: våld mot barn,
    eller barn som utnyttjas i pornografi.

  62. Måste man undanta nåt, så är det där
    gränsen går för full yttrandefrihet.

  63. Sen har vi krypteringsdebatten.
    Kryptering används av bloggare-

  64. -och människorättsaktivister
    i Kina och Saudiarabien-

  65. -men kryptering används även av
    terrorister för att döda oss i Europa.

  66. Det är en stor debatt. Sen har vi
    arbetet med rättstatsprincipen.

  67. Lissabonfördraget möjliggör tillfälligt
    upphävande av medlemsrättigheter-

  68. -för exempelvis Polen och Ungern,
    som du nämnde.

  69. Vi röstade i utskottet i förra veckan,
    så det är väldigt aktuellt.

  70. Vi arbetar alltid med Polen och Ungern.
    Turkiet är en särskild fråga.

  71. Få människor i Europa
    har inte chockats, upprörts, oroats-

  72. -inklusive jag själv och likasinnade
    politiker i parlamentets huvudfåra.

  73. Vi hade en offentlig utfrågning.

  74. Vårt arbete är offentligt och
    ni kan alltid lyssna på vad vi säger.

  75. Utfrågningen rörde rättsstyret
    i Turkiet. Där fanns turkiska UD-

  76. -experter och representanter
    för mänskliga rättigheter-

  77. -samt Europarådets generalsekreterare,
    i Europaparlamentet.

  78. Vi i den turkiska vängruppen
    hade ett möte med talman Schulz-

  79. -och med CHP,
    den socialdemokratiska oppositionen.

  80. Vi försöker verkligen gå till botten med
    och förstå vad som sker.

  81. Som du sa har det funnits allvarliga
    problem med fängslande av journalister-

  82. -fängslande av bloggare långt före
    kuppförsöket, och nu är det värre.

  83. För det första så finns det
    en juridisk fråga på vårt bord just nu.

  84. Det är liberaliseringen
    av visumreglerna.

  85. Det är en av de frågor som polariserar
    en stor del av spänningarna.

  86. Vår linje har varit att
    om Turkiet inte ändrar sina terrorlagar-

  87. -kommer vi inte att rösta för
    en liberalisering av visumreglerna.

  88. Varför är terrorlagen så viktig i ett
    land med tre terroristorganisationer?

  89. När man talar med dem
    säger de att PKK är den viktigaste.

  90. PKK har gått från att utföra
    självmordsbombattacker mot polisen-

  91. -till att attackera politiker från AKP.
    De anser att det pågår ett inbördeskrig.

  92. EU har officiellt klassat PKK
    som en terroristorganisation.

  93. De har äntligen beslutat att betrakta
    IS som en terroristorganisation.

  94. Vi har tidigare kritiserat dem
    för att de inte gjort det.

  95. Och självfallet Gülenrörelsen.
    Det är den svåra delen-

  96. -för Gülenrörelsen är en del av orsaken
    till att man ansätter medierna.

  97. Det saknas i diskussionerna i Europa.

  98. Tittar man på när trakasserierna
    mot journalister blev värre-

  99. -så var det när AKP helt började
    vända sig mot Gülenrörelsen.

  100. Det pågår ett inbördeskrig i Turkiet.
    Det är ett krig mot Gülenrörelsen.

  101. Vi har helt missat
    detta avgörande faktum i Europa.

  102. Det är ingen ursäkt. Jag säger inte
    att vi inte ska fortsätta kritisera.

  103. Mitt problem, och det vill jag
    diskutera, inte bara prata om själv-

  104. -är vad det finns för lösning.
    Jag är aktivist. Jag åkte till Doha-

  105. -för att starta en kampanj
    för journalisten på Al-Jazira-

  106. -som satt olagligt fängslad i Egypten,
    etcetera.

  107. I dag startar förresten kampanjen
    "Let my people go" för Nadija Savtjenko-

  108. -och för regissörer och bloggare som
    sitter olagligt fängslade i Ryssland.

  109. Vi gjorde en kampanj för Boris Nemtsov.
    Men vad ska vi göra nu?

  110. För vi har kritiserat, fördömt och
    hängt ut Turkiet offentligt i åratal-

  111. -inte minst efter kuppen.
    Men det är inte lösningen.

  112. Lösningen är ingå en omfattande-

  113. -seriös, konstruktiv dialog
    med Turkiet, vilket vi gör.

  114. Jag träffade politiker, NGO:er och
    människorättsorganisationer i veckan.

  115. Och att hjälpa dem att revidera
    rättssystemet och konstitutionen-

  116. -och skilja på terrorism och
    att ställa de kuppansvariga inför rätta-

  117. -och att missbruka lagarna
    för att inskränka pressfriheten.

  118. Ett kort svar på frågan:
    Varför gör ni inte det?

  119. Eftersom vi alla avskyr Erdoğan.
    Det är en enkel och ytlig förklaring.

  120. Vårt fokus är
    att Turkiet är likställt med Erdoğan.

  121. Jag har rest 4-5 gånger per år
    till Turkiet de senaste 20 åren-

  122. -och har sett den fantastiska dynamiska
    kraft som finns i det samhället.

  123. Jag representerar folket
    så jag vill möta folket.

  124. När mina liberala vänner,
    när människorättsorganisationer-

  125. -och folk som räddar liv i Medelhavet,
    som dem jag träffade i Bodrum-

  126. -säger att Europa har övergett oss.
    Det är det som intresserar mig-

  127. -inte när Erdoğan skriker åt oss.

  128. Därför är visumfrågan viktig.
    Vi har sett det tidigare.

  129. Jag arbetade med visumliberaliseringen
    i Västra Balkan-

  130. -och det är nåt som kopplas till Europa.
    Se hur viktigt det är för Ukraina.

  131. Visumfrågan kopplas inte till styret
    utan till folket, så det måste bli rätt.

  132. Tack. - Cecilia Wikström,
    välkommen till panelen.

  133. Om man tänker
    på tiden före militärkuppen-

  134. -hade Turkiet kunnat göra
    allt det de gör nu-

  135. -som ingen kunnat föreställa sig,
    men ingen säger nåt om?

  136. -Hade det varit möjligt före sommaren?
    -Det är svårt att spekulera.

  137. Men först: ursäkta att jag var sen,
    men jag hittade ingen parkeringsplats.

  138. Jag är bekymrad över situationen
    i Turkiet, precis som Anna Maria.

  139. Vi måste ta i beaktande att Turkiet
    ligger i vårt absoluta närområde.

  140. Därför är det väldigt viktigt
    att lyfta fram det som händer där-

  141. -och att vi fortsätter dialogen.

  142. Men vi måste även understryka
    att i dag finns fler samvetsfångar-

  143. -i turkiska fängelser än i Kina, om man
    ser till antalet. Det är fruktansvärt.

  144. Det har hänt de senaste åren,
    men ökade efter kuppen.

  145. Antiterroristlagarna har möjliggjort
    "lagliga" gripanden av folk-

  146. -och att hålla dem fängslade
    under lång tid.

  147. Turkiet är inte det enda problemet.
    Turkiet är ett tredjeland-

  148. -och ibland får jag intrycket att vi i
    Europa brukar hänga ut andra länder-

  149. -men vi har mycket att städa upp på
    vår egen europeiska bakgård. Mycket.

  150. Vi måste se vad som händer i Polen,
    som går åt helt fel håll.

  151. Under åren har vi sett-

  152. -hur yttrandefriheten
    undertryckts i Ungern.

  153. Vi ser hur journalister
    anklagas för alla möjliga saker-

  154. -i våra egna medlemsstater.
    Vi ska ta vår roll som EU på allvar-

  155. -och försöka tala med en röst-

  156. -om frihet, demokrati, rättsstats-
    principen och grundläggande rättigheter.

  157. Men vi måste även
    städa upp vår egen bakgård-

  158. -och se till att medlemsstaterna
    följer fördragen, särskilt artikel två.

  159. Den rör de grundläggande
    fri- och rättigheterna.

  160. Tack. För mig är Turkiet inte bara en
    granne, utan även en medlemskandidat.

  161. Därför blir det mer intressant
    att tala om-

  162. -men det gäller även Ungern och Polen.
    Innan jag fortsätter till Dr Mukwege-

  163. -skulle du, Jonathan, kunna berätta
    hur Reportrar utan gränser-

  164. -ser på EU:s arbete för yttrandefrihet?

  165. Det är en väldigt stor fråga.
    Jag tycker att EU gör mycket bra.

  166. I såna här debatter pratar vi om
    de dåliga sakerna, det är själva idén.

  167. Problemet med Turkiet,
    om vi fortsätter att prata om det...

  168. Nej, förlåt, Polen och Ungern.

  169. Problemet är att EU:s
    sanktionsmöjligheter är begränsade.

  170. Det har varit inget, inget, inget
    och upphävande av rösträtt.

  171. Det har funnits väldigt få nyanser-

  172. -och väldigt få sätt
    att kommunicera det här problemet.

  173. Jag vet att det sker saker i EU nu
    för att motverka det-

  174. -och skapa nyanserna,
    och det tycker jag är jättebra.

  175. Men jag tycker även
    att EU måste beakta-

  176. -att när vi väl är där,
    när en stat skapat såna lagar-

  177. -så har vi redan förlorat.
    Det skapar demokratiska problem.

  178. Om EU går in och begränsar
    medborgarnas lagstiftande rättigheter...

  179. Det är ett av skälen
    till att brexit inträffade.

  180. Det finns
    ett demokratiskt problem med det.

  181. EU måste ställa sig frågan:
    Hur kan vi stödja länderna?

  182. Vi kan ta de statliga medierna
    som exempel.

  183. Hur kan EU bidra
    till att medlemsstaterna utvecklas-

  184. -på ett sätt som motverkar den negativa
    utvecklingen till att börja med?

  185. Det finns mer att göra i EU:s system
    än att bara använda piskan.

  186. Det måste finnas en morot också.
    Det är ett mycket långsiktigt arbete.

  187. Tack. Ett kort svar från Cecilia först.

  188. Ditt påpekande är fascinerande.
    Vi borde agera när nåt inträffar-

  189. -för annars finns en tendens
    att staterna tar efter varandra.

  190. Det är en dominoeffekt.
    Om ett land faller, följer nästa efter.

  191. Ungern började, Polen följer efter,
    och vi har inte sett slutet på det än.

  192. Det är en oroande situation.
    Men å andra sidan, i Lissabonfördraget-

  193. -finns bara en artikel
    som kan stoppa det: artikel sju.

  194. Den kallas "atombomben". Vi behöver
    nåt mellan "inget" och "atombomben".

  195. Faktum är att nästa vecka kommer vi
    att ha den första omröstningen-

  196. -om nåt som kan bli
    en bra utgångspunkt-

  197. -för en mekanism som ska granska-

  198. -alla medlemsstater årligen,
    för att se om de följer artikel två.

  199. Jag måste berätta det här,
    för det är intressant.

  200. För mindre än ett år sen röstade vi
    i plenum och vann med en röst.

  201. De flesta konservativa röstade emot,
    jag tror dock inte de gäller de svenska.

  202. De röstade emot mekanismen
    som skulle övervaka och offentliggöra-

  203. -situationen i medlemsstaterna rörande
    de grundläggande rättigheterna.

  204. Men med omröstningen har vi nu en
    bra utgångspunkt för genomförandet.

  205. Det är nåt vi borde ha övervägt långt
    tidigare. Jag har förespråkat det länge.

  206. I dag skulle ingen ifrågasätta
    om det skulle utdömas sanktioner-

  207. -om en medlemsstat inte skulle följa
    stabilitets- och tillväxtpakten.

  208. Men när det kommer till de
    grundläggande värden och principer-

  209. -som utgör grundfundamentet
    för hela EU:s konstruktion-

  210. -så har medlemsstaterna kunnat göra
    vad de vill, utan sanktioner.

  211. Det måste stoppas, en gång för alla,
    för att hindra dominoeffekten.

  212. Jag håller med Cecilia, men vi är
    ett politiskt organ, inte en domstol.

  213. Vi kan inte politisera yttrandefriheten.
    - Det är problemet, Cecilia.

  214. Hur utlöser man sanktionerna?
    Är det en rumänsk socialistisk regering-

  215. -kommer den socialistiska gruppen
    inte att agera - de stoppar allt.

  216. Är det en ungersk regering
    kommer EPP inte vilja ha sanktionerna.

  217. Så försvarar vi inte yttrandefriheten.
    Därför måste fördragen respekteras.

  218. Vi är inte EU-domstolen, utan
    ett politiskt sammansatt parlament.

  219. Kan man utdöma sanktioner utifrån
    ett politiskt majoritetsbeslut? Nej.

  220. Det är problemet.
    Detsamma gäller Europarådet.

  221. EU-kommissionen
    är fördragets försvarare.

  222. Vi fick Ungern att ändra sina lagar
    och sin konstitution.

  223. Allt är inte bra i Ungern i dag.
    Det är en tragedi och en katastrof.

  224. Nu vill de införa en lag som förbjuder
    utlänningar att vistas i Ungern-

  225. -efter att de förlorat folkomröstningen.
    Det är oroande.

  226. De har vetorätt i Europarådet.

  227. Ungern och Polen har vetorätt,
    så de stödjer varandra.

  228. Den svenska majoriteten
    vill inte att EU ska vara en federation.

  229. Alla skriker: "För mycket makt
    till Bryssel, återför befogenheterna!"

  230. Men sen vill ni
    att vi ska ha mycket makt i Bryssel-

  231. -beträffande yttrandefrihet och
    rättsstatsfrågor. Det är en motsägelse.

  232. Man kan inte ha makt i Bryssel
    för det man gillar-

  233. -och ingen makt i Bryssel
    för det man ogillar.

  234. Därför anser jag att vi verkligen måste
    ta ett stort ansvar-

  235. -för att hitta rätt väg för att avgöra
    vad ett parlament kan göra och inte.

  236. Vad är vårt ansvar under fördragen?

  237. Jag är en pragmatisk person.
    Att bara skrika ändrar inte politiken-

  238. -för vi måste hantera extremhögern.
    Extremhögern i Polen och Ungern-

  239. -varje gång vi skriker i parlamentet
    får de fler röster, större enighet.

  240. Jag vill stödja de demokratiska
    krafterna i Polen och Ungern-

  241. -inte de nationalistiska krafterna.

  242. Därför måste vi hantera det varsamt.
    Det är inte lätt, och inte svartvitt.

  243. Tack. - Dr Mukwege, jag är mycket
    intresserad av att få höra din åsikt-

  244. -om vad Europaparlamentet
    kan göra för yttrandefriheten i dag.

  245. -Ska jag prata engelska eller franska?
    -Engelska.

  246. -Jag tror att yttrandefriheten...
    -Du måste använda mikrofonen.

  247. Den är på, du kan fortsätta.

  248. Yttrandefriheten... Är det okej?
    Nej. Jag använder den här.

  249. -Är den på?
    -Nej.

  250. Yttrandefriheten anser jag vara
    ett allmängiltigt begrepp.

  251. Jag är glad över den här diskussionen,
    för det som behövs i Sverige-

  252. -rörande yttrandefrihet, är detsamma
    som i Ungern, i Turkiet och i Kongo.

  253. Jag anser att yttrandefrihet
    är nåt som alla behöver.

  254. Man kan inte skapa utvecklingssystem
    om folk inte får uttrycka sig.

  255. Man kan inte skapa demokrati
    om folk inte får uttrycka sig.

  256. Den här diskussionen är intressant,
    men EU kanske borde göra mer.

  257. Inte bara i EU, utan även utanför EU.

  258. Det som sker i Kongo i dag
    är inte normalt. Det är inte normalt-

  259. -att polisen som ska skydda
    befolkningen är de som dödar dem.

  260. Reportrar utan gränser vet exakt vad
    som händer med journalister i Kongo.

  261. I småstaden där jag bor har över fyra
    journalister dödats de senaste fem åren.

  262. Det är inte godtagbart att folk inte
    kan uttrycka sig och säga vad de tycker.

  263. Det som sker i mitt land i dag
    är att befolkningen ber ledarna-

  264. -att respektera vårt sociala
    kontrakt, vilket är konstitutionen.

  265. Om ledarna kan döda folket
    bara för att folket ber dem-

  266. -att respektera det sociala kontraktet,
    konstitutionen-

  267. -är det fruktansvärt. Och det har
    ingenting med suveränitet att göra.

  268. Vi kan inte tala om suveränitet-

  269. -när de här grundläggande
    mänskliga rättigheterna kränks.

  270. Vad kan Europaparlamentet göra
    för ett land som Kongo?

  271. Jag vet att...

  272. ...om tre dagar, den 17 oktober-

  273. -kommer utrikesministrarna att ha
    ett möte om Kongo i Luxemburg.

  274. Vi förväntar oss att...
    Kongos befolkning-

  275. -hör till samma mänsklighet,
    samma planet som Europas.

  276. Man kan inte acceptera
    att Kongo utnyttjas-

  277. -för att få tag i alla de mineraler
    som används över hela världen-

  278. -samtidigt som folkets rättigheter
    inte respekteras.

  279. Om regeringen inte respekterar
    befolkningens mänskliga rättigheter-

  280. -måste ni i Europa fatta ett beslut.

  281. Jag tror att sanktioner
    kan vara ett steg-

  282. -men vi hoppas att det kan gå längre.

  283. För det som händer i dag
    är inte godtagbart.

  284. Förra året dödades 50 personer
    på gatorna i Kinshasa.

  285. Förra månaden
    dödades 50-100 personer.

  286. Jag tror att EU måste fatta ett beslut
    i den här frågan.

  287. Vilket samarbete ska man ha
    med ett land-

  288. -där ledarna inte respekterar
    befolkningens rättigheter?

  289. Vi kan inte fortsätta
    tala om ekonomins globalisering-

  290. -utan att tala om de mänskliga
    rättigheternas allmängiltighet.

  291. Det är inte godtagbart.

  292. Varför talar de om globalisering,
    men inte om mänskliga rättigheter?

  293. EU...?

  294. Är det enklare eller bekvämare?

  295. Det tror jag. Jag tror att det är
    enklare att mäta, först och främst.

  296. Åtminstone i Sverige-

  297. -hör det till den politiska traditionen
    att reglera såna saker.

  298. Värderingar däremot är nåt
    vi ägnade oss åt för 250 år sen.

  299. Vi skapade ett dokument
    och sen har vi låtit det vara.

  300. Politiken har fokuserat
    på mycket mer praktiska saker.

  301. Det kan vara ett skäl till varför
    det är svårt att ta itu med värderingar.

  302. Cecilia, vad tycker du?

  303. Det är svårt att lagstifta och ta itu
    med det, eftersom det är ömtåligt.

  304. Mänskliga rättigheter är grundläggande,
    starkt, och samtidigt väldigt ömtåligt.

  305. Därför tycker jag
    att vi ska rikta oss mot civilsamhället.

  306. När en regering inte följer, eller till
    och med motarbetar, som vi hörde nyss-

  307. -så måste vi stå upp och försvara
    människorättsförsvarare-

  308. -civilsamhället, NGO:er,
    för att motverka vad regeringen gör.

  309. -Tycker du att ni gör det?
    -Jag tycker att vi verkligen...

  310. Man måste ha i åtanke att den
    europeiska utrikestjänsten är nybildad.

  311. Före Lissabonfördraget låg det inte
    inom det europeiska kompetensområdet.

  312. Det är bara några år sen vi bildade den,
    och vi upplever en skillnad-

  313. -från ett år till nästa. De senaste åren
    har det skett en tydlig förbättring.

  314. Det lämnar en del att önska,
    men vi går definitivt i rätt riktning.

  315. Jonathan?

  316. Från mitt perspektiv
    är det även viktigt att komma ihåg-

  317. -att yttrandefrihet
    inte är ett självändamål.

  318. Det är ett medel
    för att göra allt annat i samhället.

  319. Det är ett medel för att uppnå enighet
    bland medborgarna i ett samhälle.

  320. Det är även att skapa legitimitet
    åt den demokratiska processen.

  321. Yttrandefriheten är väldigt viktig,
    men den är inget självändamål.

  322. Den tillåter oss att tala
    om kvinnors rättigheter och fri handel.

  323. Yttrandefriheten tillåter oss att tala
    om det, men den är inget självändamål.

  324. Det är inte så att vi är klara när vi
    fått det. Det är då det roliga börjar.

  325. Då börjar vi skapa ett fungerande
    demokratiskt samhälle-

  326. -eftersom vi har det rationella
    samförståndet mellan medborgarna.

  327. Yttrandefriheten är en del
    av nåt mycket större.

  328. Jag håller med. Vi känner oss maktlösa.
    Vi gör inte tillräckligt.

  329. Men det finns definitivt en stark
    politisk vilja hos det stora flertalet-

  330. -att göra mer och att försvara
    mänskliga rättigheter i hela världen.

  331. Vilka redskap har vi? Vi finansierar.
    Vi är en monetär supermakt.

  332. Vi är en av världens främsta finansiärer
    av människorättsorganisationer-

  333. -medborgarrättskämpar och
    aktivister inom det civila samhället.

  334. Vi ger även annat stöd
    till civilsamhället i tredjeländer.

  335. Vi har en delegation i Europaparlamentet
    för alla tredjeländer i världen.

  336. När jag satt i Gulfstaternas delegation-

  337. -träffade vi alltid nån i kungafamiljen
    eller regeringen-

  338. -och talade om fängslade bloggare,
    och höll presskonferenser om det.

  339. Vi i parlamentet kan göra offentliga
    uthängningar på ett konstruktivt sätt.

  340. Vi antar vid varje plenarsammanträde
    brådskande resolutioner.

  341. Det kan verka tandlöst, men vi har
    ingen lagstiftande makt i tredjeland.

  342. Vi kan inte ändra lagarna
    eller påverka polisen i Kongo, tyvärr.

  343. Men vi antar brådskande resolutioner,
    och jag skulle säga att nästan alltid-

  344. -finns en del som handlar om
    yttrandefrihet och som försvarar media-

  345. -som på nåt sätt trakasseras
    eller undertrycks i världen.

  346. Vi har även handelsavtal, och där finns
    klausuler om mänskliga rättigheter.

  347. Vi blir kritiserade för det
    eftersom vi inte konkurrerar-

  348. -med USA och Kina, eftersom
    vi har villkor om mänskliga rättigheter.

  349. Vi har även villkorsberoenden
    i vår finansiering till regeringarna.

  350. EU har en av de största
    utvecklingsbudgetarna i världen.

  351. Vi gör det även
    med mänskliga rättighetsvillkor.

  352. Det är inte tillräckligt.
    Handelsintressen i medlemsstaterna-

  353. -påverkar självklart EU:s
    beslutsfattande, det är ett faktum.

  354. Det är en balansgång.

  355. Tycker du att vi ska göra mer, så delar
    vi din frustration. Det är en process.

  356. Det är sant att ni inte kan ändra
    lagarna i Kongo. Jag ska ge ett exempel.

  357. Kongo kallas våldtäkternas huvudstad.

  358. För två veckor
    sen träffade jag Fatou Bensouda-

  359. -chefsåklagare i den
    internationella brottmålsdomstolen.

  360. Vår stora fråga är: Om Kongo kallas
    väldtäkternas huvudstad-

  361. -varför har då inte en enda person-

  362. -dömts för våldtäkt i Kongo,
    internationellt?

  363. Det är en stor fråga. Ibland får jag
    intrycket att Kongo har glömts bort.

  364. Vi omfattas av brottmålsdomstolen
    och har undertecknat Romstadgan-

  365. -så vi borde uppleva
    att världssamfundet-

  366. -oaktat att man kallar
    Kongo våldtäkternas huvudstad-

  367. -även försöker att...

  368. De borde även väcka åtal mot dem som
    är ansvariga för det som hände i Kongo.

  369. De som gjorde det här i Kongo,
    vilka är de?

  370. Vi talade med högkommissarien
    för mänskliga rättigheter-

  371. -om varför vi vet exakt vilka offren är,
    men inte kan namnge förövarna.

  372. Det är en stor fråga.
    Vi har självfallet intrycket-

  373. -att världssamfundet ibland
    arbetar politiskt-

  374. -men utan att försöka använda
    de redskap som finns.

  375. Vi borde använda Romstadgan
    som redskap-

  376. -för att bekämpa straffriheten i Kongo.
    Men så är inte fallet.

  377. En kort kommentar
    före panelens sista fråga.

  378. Jag håller med till fullo,
    och Kongo borde inte glömmas bort.

  379. Men jag minns även vad Sverige
    har gjort för Kongo-

  380. -beträffande utveckling, sjukvård
    och utbildning, under många år.

  381. Så Kongo är vår vän,
    inte bara i Sverige utan även i Europa.

  382. Och Kongo finns ofta i våra hjärtan.

  383. Vi måste beakta att vi i Sverige i år-

  384. -firar 1766 års yttrandefrihetslag.

  385. Det gör tryckfrihetsförordningen
    till världens äldsta yttrandefrihetslag.

  386. Det var Anders Chydenius från det
    som då var östra Sverige, i dag Finland-

  387. -som lade fram förslaget,
    och han blev djupt ifrågasatt.

  388. Ingen trodde att det var genomförbart.

  389. Han var präst och politiker,
    vilket är en mycket bra kombination.

  390. Men det här är nåt
    som även förpliktigar Sverige-

  391. -att ha en särskild syn på vad
    grundläggande fri- och rättigheter är.

  392. Frihet att tänka, att skriva,
    att handla, att uttrycka sig fritt-

  393. -har vi i vår konstitution, och vi borde
    sprida det som ett evangelium i världen.

  394. Vi kan göra det genom
    aktörer inom civilsamhället-

  395. -och det är så vi kan skapa tillit
    och ett positivt budskap till världen.

  396. Jag håller med
    om internationella domstolen.

  397. Vi har inte en tillräckligt stark
    utrikes- och säkerhetspolitik.

  398. Det är mycket begränsat vad vi kan göra.

  399. En enskild medlemsstat uppnår inget
    själv inom utrikespolitik i dag.

  400. Straffriheten är ett stort problem.

  401. Vi har straffrihet för människo-
    smugglarna som agerar vid Medelhavet.

  402. De utsätter flickor och kvinnor
    för övergrepp.

  403. Till och med på vårt territorium är vi
    oförmögna att bekämpa straffriheten.

  404. Ni såg vad som hände i Darfur.
    Jag har arbetat för Röda korset.

  405. Sudans president har åtalats
    för krigsbrott, och ändå sitter han där!

  406. Det är problemet. Även när det finns
    ett internationellt åtal-

  407. -skickar man inte dit marinen
    för att hämta honom...

  408. Vår fantastiska internationella lag
    är vår styrka och vår svaghet.

  409. För 20 år sen stödde och kämpade jag-

  410. -för krigsförbrytartribunalen
    i det forna Jugoslavien.

  411. Ni ser hur långsamt det gått, och hur
    långt under förväntningarna det varit.

  412. Om några jurister berättade vad vi kan
    göra för Kongo, skulle jag göra det.

  413. Vi fortsätter med en fråga
    till Dr Mukwege och Jonathan.

  414. Europaparlamentet delar årligen ut
    Sarachovpriset till nån-

  415. -som försvarar de mänskliga
    rättigheterna eller yttrandefriheten.

  416. Hjälper sådana priser?
    Är de till för personen-

  417. -eller tjänar de ett högre syfte?
    Vad har priset gjort för dig?

  418. Jag är av den åsikten att priset...

  419. ...eller avsikten med priset
    ska vara att stödja saken.

  420. Det ska öka medvetenheten
    kring frågan.

  421. Jag anser att Sacharovpriset
    ökar medvetenheten för frågan.

  422. Men vi väntar fortfarande
    på de konkreta lösningarna.

  423. Ta de kongolesiska kvinnornas situation
    till exempel. Den är inte godtagbar.

  424. Jag kan se att i dag, efter tjugo år-

  425. -finns problemet inte på slagfältet,
    utan i samhället.

  426. Problemet sprider sig i samhället
    som cancer.

  427. Om inget görs kommer vi att få en
    generation där människor saknar värde.

  428. Folk kommer att tänka att det har hänt
    deras mamma, deras syster-

  429. -så de kan också göra det.
    Den stora frågan är straffriheten.

  430. Om vi inte tar itu med straffriheten-

  431. -kan inget förändras. Folk tror
    att det är normalt att göra såna saker.

  432. Vi kommer inte att prata om hur våldtäkt
    kan förstöra ett samhälle helt.

  433. Även om vi får utvecklingsstöd-

  434. -pengar, infrastruktur, utbildning,
    och så vidare-

  435. -så tror jag inte
    att vi verkligen kan bygga ett samhälle-

  436. -när vi har massgravar
    som vi inte talar om.

  437. Man vet att hela ens familj ligger
    nånstans, utan namn - ingenting-

  438. -och vi pratar bara om utveckling.
    Det är omöjligt.

  439. Jag tror inte att vi kan förändra saker
    i Kongo utan rättvisa.

  440. Vi måste hitta ett sätt.
    Jag anser att Sacharovpriset-

  441. -ökar medvetenheten, men vi väntar
    fortfarande på konkreta handlingar.

  442. Priset skapar medvetenhet,
    och nu måste det leda till handling.

  443. Jag vill tacka panelen.
    Det har varit mycket inspirerande.

  444. Jag har hört åhörarna
    högljutt kommentera.

  445. -Ännu en gång, tack för er medverkan.
    -Tack.

  446. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad gör EU när yttrandefriheten begränsas?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En paneldiskussion om yttrandefrihet. EU-parlamentarikerna Anna-Maria Corazza Bildt (M) och Cecilia Wikström (L) berättar om hur de arbetar i EU med Polen, Ungern och Turkiet. Denis Mukwege är besviken på hur lite som görs i hans hemland Kongo-Kinshasa. Medverkar gör även Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser. Moderator: Khazar Fatemi. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter
Ämnesord:
Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Yttrandefrihet, Åsiktsfrihet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Alice Bah Kuhnke om yttrandefrihet

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) berättar om sitt arbete för att främja fria medier och demokrati och hur hon träffar alla från prideaktivister i Serbien till lokaljournalister i Jämtland och nordkoreaner. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Journalist mellan ideal och självcensur

Gunnar Nygren, professor vid Södertörns högskola, talar om hur pressfriheten ser ut idag med fler medieformer än någonsin. Sverige var ett av de första länderna i världen med sin tryckfrihetsförordning 1766, men mycket har förändrats sedan dess. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Pressfriheten i världen idag

Varje dag misshandlas och torteras människor i världen för att de försökt använda sin yttrandefrihet. Här berättar Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, hur organisationen arbetar för att uppmärksamma journalisters utsatta situation både i världen och i Sverige. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Yttrandefrihet i Kongo-Kinshasa

Doktor Denis Mukwege, mottagare av Nobels fredspris 2018, är chefsläkare vid Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa och världskänd för sitt arbete för våldtagna kvinnor. Här håller han ett brandtal för dem som står upp för orättvisorna i hans land. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Vad gör EU när yttrandefriheten begränsas?

En paneldiskussion om yttrandefrihet. EU-parlamentarikerna Anna-Maria Corazza Bildt (M) och Cecilia Wikström (L) berättar om hur de arbetar i EU med Polen, Ungern och Turkiet. Denis Mukwege är besviken på hur lite som görs i hans hemland Kongo-Kinshasa. Medverkar gör även Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser. Moderator: Khazar Fatemi. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Zapiro och Sydafrika

Satirtecknaren Jonathan Shapiro har tecknat fruktansvärda händelser från Sydafrika på ett rått och rättframt sätt ända sedan apartheid-tiden. Här berättar han om sitt arbete och hur han motarbetats genom stämningar och hot både förr och nu. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Varför är det fria ordet ett hot?

Vi har en situation nu i Sverige där många journalister lever under hot, säger Ola Larsmo från svenska PEN-organisationen i detta panelsamtal om hur det fria ordet mår idag. Övriga medverkande: Henrik Olinder, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Gunnar Nygren, professor Södertörns högskola. Moderator: Elisabeth Löfgren. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Syrien i pixlar

Sahar Burhan berättar om satirens roll under den arabiska våren. Hon var en av de första som ritade Syriens president Bashar al-Assad som karikatyr, men är framförallt känd för sina pixlade konstverk av syriska nyhetsbilder. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Utmaningar för den som talar klarspråk

En professor i filosofi och tre ansvariga från internationella hjälporganisationer diskuterar begreppet klarspråk och berättar hur de jobbar för att skapa mer yttrandefrihet runt om i världen. Medverkande: Hans Ruin, fil dr i teoretisk filosofi, Maureen Hoppers, Axfoundation, Ole von Uexkuell, Right Livelihood Foundation, och Stina Berge, Yennnega progress. Moderator: Marika Griehsel. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.