Titta

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Om UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Föreläsningar och samtal om hur yttrandefriheten värnas i ett alltmer globaliserat samhälle. Var går yttrandefrihetens gränser i den tilltagande digitaliseringen? Hur motverkar vi den inskränkning av friheterna som sker också i demokratiska stater? Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred : Utmaningar för den som talar klarspråkDela
  1. Yttrandefrihet och fred,
    fred och yttrandefrihet...

  2. Doktor Mukwege sa:
    "Utan sanning, ingen frihet."

  3. Utan sanning, ingen fred
    kanske till och med.

  4. Då måste man kanske fråga sig,
    när vi har en sån här rubrik...

  5. Vad är det här med "klarspråk"? Vem
    är det som identifierar vad det är?

  6. Är det vi i den här delen av världen-

  7. -eller finns det universella frågor
    som vi behöver reda ut?

  8. Jag anade det
    hos våra tidigare paneldeltagare.

  9. Hans, vill du börja?
    Vad är klarspråk?

  10. Jag kan börja.
    Jag kommer tillbaka till klarspråket.

  11. Jag var väldigt tagen av många
    av de personer vi har hört i dag-

  12. -som arbetar med frågorna under
    bitvis riskfyllda omständigheter.

  13. Mycket av det som jag tar med mig
    är att ha lyssnat på nytt-

  14. -på de här orden och formuleringarna
    och själva språket-

  15. -bakom de här...

  16. Hela idématerialet som vi känner igen
    från den franska revolutionen-

  17. -den europeiska upplysningen
    och den judisk-kristna traditionen-

  18. -som får liv på nytt genom de här
    människorna som nästan är martyrer.

  19. Det är viktigt att bli
    påmind om det där hela tiden.

  20. Efter att ha hört dem vill jag komma
    tillbaka till mitt första inlägg.

  21. Det... När vi i dag befinner oss i
    vår egen situation i det här landet-

  22. -där vi...och i Europa, där de här
    rättigheterna fortfarande är säkrade-

  23. -så är det ju också vårt privilegium
    att tänka lite över de här orden.

  24. Både hur de fungerar
    och deras historia.

  25. I och med att vår panel har tagit upp
    det här med utmaningar och klarspråk-

  26. -så skulle jag säga att hela den här
    vokabulären från upplysningen-

  27. -är ju nåt som i dag
    också befinner sig-

  28. -under en ganska svårbemästrad
    omförhandling-

  29. -inom Europas egen...
    Den egna europeiska samtalskulturen.

  30. Jag tänker på det som delvis händer,
    som vi måste vara vaksamma på-

  31. -är att en del av de grundläggande
    värderingarna i dag mobiliseras-

  32. -av dem
    som har en agenda inom Europa-

  33. -som absolut inte är den
    som jag tror många av oss delar.

  34. Vi kan se
    hur den franska situationen-

  35. -i synnerhet efter de förfärliga
    Charlie Hebdo-angreppen-

  36. -hur vi kan se hur den franska högern
    plötsligt gör sig till företrädare-

  37. -för exakt de upplysningsvärderingar-

  38. -som är en del av landets
    egna andligt politiska arv.

  39. Det här är ju nåt
    som vi kan se i vårt eget land.

  40. Vad gör man när anspråk på yttrande-
    frihet mobiliseras av människor-

  41. -som uppenbart har en exklusiv agenda
    och en öppen kulturkrigsagenda?

  42. Då måste vi sätta i gång på nytt.
    Vi kan...

  43. Vi måste använda de här orden
    och påminna oss om vad de kan betyda-

  44. -på platser där vi själva
    inte befinner oss-

  45. -men också upprätthålla
    ett samtal om-

  46. -vad de här värderingarna
    faktiskt vilar på i sin tvetydighet.

  47. Vi måste inte bara lära oss utan
    också våga fortsätta tänka i den-

  48. -en slags "clair-obscur"-zon
    där vi kan se-

  49. -att upplysningen är det
    som har möjliggjort vår civilisation-

  50. -men samtidigt också den som har
    djupa övergrepp på sitt samvete.

  51. Får jag säga en sak om klarspråk?
    Jag pratar för länge.

  52. Det här motiverades av att jag
    började tänka på "klarspråk".

  53. Varför vill jag inte använda det här
    ordet? Jag använder aldrig klarspråk.

  54. Det finns inte i min vokabulär.

  55. Men det finns nåt auktoritärt i det.
    Vad är det här auktoritära?

  56. Jo, det här ordet, som egentligen
    är väldigt nytt i svenskan...

  57. Det första belägget är på 70-talet.
    Det finns inte i äldre SAOL.

  58. Om man läser den sista versionen
    av SAOL, den uppdaterade-

  59. -så är exemplet som ges: "Att tala
    klarspråk i integrationsfrågor."

  60. Det är exemplet på språket.

  61. Det måste ni ju höra. När nån säger
    "nu ska vi tala klarspråk"-

  62. -då antyds i svenskan att nu ska vi
    säga det som man inte får säga-

  63. -men som jag, som säger det,
    nu ska förklara.

  64. Det finns en auktoritär, nästan
    semantisk materia i det här ordet-

  65. -samtidigt som det låter bra.
    Vi vill tala klart.

  66. Det är ett typiskt exempel på ett ord
    där vi är på två platser i språket.

  67. Det är ju jättespännande,
    det du lyfter.

  68. Då blir det ju ett stort ansvar,
    naturligtvis-

  69. -hur vi använder orden ännu mer.

  70. Det här ansvaret
    för att ha yttrandefrihet.

  71. Vad säger du, Maureen, när du
    hör Hans, utifrån din erfarenhet-

  72. -för det var ju en twist.

  73. En oväntad men välkommen twist.

  74. Vi pratade om rubriken
    för ett par veckor sen.

  75. Jag hade väldigt svårt
    med begreppet klarspråk.

  76. Du satte fingret på varför, eftersom
    jag jobbar med social hållbarhet-

  77. -och väljer bort ordet integration.
    Vi jobbar med etablering.

  78. Ax Foundation ska hjälpa personer som
    är nya i Sverige att etablera sig-

  79. -så att man kan kalla Sverige
    sitt nya hem.

  80. Integration som begrepp är inte
    ömsesidigt utan en ensidig process.

  81. Jag får verkligen ta med mig det här
    och luska lite i begreppet klarspråk.

  82. Jag har inte varit med hela dagen,
    men får med mig många aspekter.

  83. Mina föräldrar var politiska
    flyktingar, min mamma var journalist-

  84. -när vi lämnade Uganda
    i två omgångar.

  85. Jag har ett ganska starkt
    anglo-saxiskt perspektiv.

  86. Jag är inte filosof utan historiker,
    jag kan inte resonera på samma sätt.

  87. Men i styrelsen för CinemAfrica möter
    jag många journalister från Afrika-

  88. -som kämpar med det fria ordet
    och att få komma till tals.

  89. Jag känner igen diskussionerna
    vi har här, som de kämpar med också.

  90. Jag vill passa till mina kollegor
    som jobbar mer med det här.

  91. Men det är inte bara ett europeiskt
    perspektiv utan ett globalt.

  92. Jag är även verksam som aktivist
    i föreningen MeR Barnkultur-

  93. -där vi försöker verka för att främja
    representationen i barnlitteratur-

  94. -som har varit väldigt infekterat
    i Sverige de senaste fem åren.

  95. Där har man ett annat perspektiv
    på representation, etablering-

  96. -men också det här
    "nu ska vi prata klarspråk".

  97. Det är en väldigt tuff rubrik och jag
    kan bara problematisera ytterligare-

  98. -för att belysa
    just hur svårt det är.

  99. Vi kommer tillbaka till näringslivets
    roll i det tillitsbaserade samhället-

  100. -fred och att tala om yttrandefrihet.

  101. Ole, ni har ju pristagare
    från hela världen.

  102. Många av dem kämpar ju just
    för att få lyfta olika sakfrågor-

  103. -eller politiska...
    sin politiska kamp.

  104. Hur tänker du
    när du tittar på utmaningarna-

  105. -för dem som kämpar för
    yttrandefrihet...och klarspråk?

  106. "Klarspråk" är även i vårt arbete ett
    begrepp som jag aldrig har använt.

  107. Jag tänkte lite om det
    innan jag kom hit.

  108. Jag skulle snarare definiera
    det som utmärker våra pristagare-

  109. -och deras ställningstaganden
    som uppriktighet.

  110. Uppriktighet
    i en analys av problemläget-

  111. -men också en uppriktighet
    i beskrivning av lösningar.

  112. Det är många problem och lösningar
    som vi står inför i dag som är svåra.

  113. Det krävs svåra val i våra samhällen
    som inte är så enkla för alla-

  114. -och som kommer att kräva
    att de som har mycket i dag-

  115. -får dela med sig lite
    till de som inte har så bra ställt.

  116. Det krävs en uppriktighet i att få
    med medborgarna i den här analysen.

  117. Vi har ett problem-

  118. -i de etablerade politiska
    strukturerna, i partierna-

  119. -som strävar efter en uppriktighet-

  120. -men som känner att många
    av budskapen är så svårsålda-

  121. -att man spinnar och försöker
    få det mer attraktivt för väljare.

  122. Och då går väljarna till dem
    som hävdar att de talar klarspråk.

  123. Det kan ju inte vara
    att man får säga vad som helst.

  124. Ett sant klarspråk
    måste vara just uppriktighet.

  125. Det får man ju ännu mindre av höger-
    populister och Trump och så vidare.

  126. Så jag tror att det vore
    väldigt viktigt i den...

  127. I den etablerade politiska debatten,
    om man vågade bli mer kontroversiell.

  128. Det är nåt som våra pristagare
    står för, som vi har upplevt-

  129. -är svårare och svårare att få...

  130. ...politiker och andra fora
    att ställa upp för.

  131. Vi hör att våra pristagare
    är för kontroversiella-

  132. -när vi egentligen känner att de
    bara säger uppriktiga sanningar.

  133. Ja, väldigt intressant. Stina, som
    representant för Yennenga Progress-

  134. -som jobbar med att hjälpa människor
    och skapa nätverk-

  135. -inte minst för att skapa en bättre
    global situation, med fattigdom...

  136. Vad känner du när du hör det här
    med utmaningar och klarspråk-

  137. -i ditt nätverksbyggande?

  138. Jag... "Klarspråk" är ett svårt ord
    som vi inte använder heller.

  139. -Men... Men...
    -Då struntar vi i det.

  140. Så när ordet "klarspråk" kom upp-

  141. -så tänkte jag nog mer på
    lättillgänglighet och lättläst.

  142. Det var ju nån i dag
    som pratade om:

  143. Hur skapar du... Hur kan du
    trycka ner yttrandefriheten?

  144. Den största basen handlade ju om
    att hålla befolkningen outbildad-

  145. -så att man inte har tillgång
    till information och yttrande...

  146. För om den stora massan inte har
    tillgång till medier, skriven media-

  147. -är det lättare
    att hålla information borta.

  148. Det kan vi se i länder
    som vi arbetar med.

  149. Man gör byråkratin
    runt att bli en del av samhället-

  150. -som att registrera sig
    med ID-handlingar...

  151. De allra simplaste saker är
    superkrångligt och jättebyråkratiskt.

  152. Man håller folk tillbaka och
    försvårar processen att delta i val.

  153. -Varsågod och flika in.
    -Det är intressant att ta del av det.

  154. I min korta förberedelse för det här-

  155. -gjorde jag
    en liten undersökning av ordet-

  156. -för jag blev plötsligt så nyfiken.
    Jag visste inte att det var så nytt.

  157. Det här ordet har två sidor.

  158. Vad jag kan se så dyker det upp
    i svenskan som en poetisk neologism.

  159. En proletärpoet skrev en diktsamling
    -71 som är första gången det används.

  160. Men i början när det används,
    klarspråk-

  161. -är det mer som ett lite
    så där upplysnings-vänsterord.

  162. Det finns tidiga texter av SSU
    som kallar sig klarspråk.

  163. Från mitten av 80-talet finns det
    en rörelse från myndighetshåll-

  164. -som handlar om det du säger,
    ett ickebyråkratiskt myndighetsspråk.

  165. Det finns fortfarande en bulletin som
    ges ut av en språkvårdande myndighet-

  166. -under Kulturdepartementet,
    "Bulletinen klarspråk".

  167. Så ordet har...
    Som med många ord är det ett myller.

  168. En aktuell, lite längre definition
    säger att det betyder klartext.

  169. Ett icke-byråkratiskt sätt
    att informera människor-

  170. -som därmed kan hållas informerade.

  171. Med tillägg: "Inte att blanda samman
    med uttrycket 'tala klarspråk'."

  172. Till och med de som definierar det
    har insett att det finns en gungning.

  173. Det är ingen tillfällighet, för idén
    är ju att lägga ut det som det är.

  174. Därför blir det ett så intressant
    exempel på hur vi talar och tänker...

  175. Det gäller stora ord
    som sanning, upplysning, frihet...

  176. Vad kan inte missbrukas om man inte
    tänker på situationen man talar i?

  177. Semantik är nåt oerhört viktigt
    när vi tittar på hur vi i framtiden-

  178. -och nu mitt i detta vill bygga
    mer tillitsbaserade samhällen-

  179. -fredliga samhällen,
    jämlika samhällen.

  180. Återigen starka ord som vi
    kanske läser in olika betydelser i.

  181. Men om jag får
    komma tillbaka till dig, Ole...

  182. Vi pratade lite om att det känns
    som att den här delen av världen-

  183. -pådyvlar eller ger ut priser och...

  184. Man lyfter människor som kämpar
    för sina rättigheter i världen.

  185. Hur har ni gjort för att skydda...
    Många som har fått priser har hotats.

  186. Hur har ni gjort för att påvisa att
    det här är universella rättigheter-

  187. -kamper som förs,
    oavsett vad vi kallar dem?

  188. Vi ska komma tillbaka till
    om det finns såna.

  189. Det är viktigt att stödja hotade
    förändringsaktörer i sina länder-

  190. -där det väldigt ofta
    används emot dem.

  191. I Indien, Ryssland, Egypten...

  192. Vår pristagare i år från Egypten
    får inte lämna landet-

  193. -för att hon har fått ekonomiskt stöd
    just från väst.

  194. Det används mot förändringsaktörer,
    mot civilsamhället-

  195. -i länder där situationen för
    yttrandefriheten är väldigt svår.

  196. Man säger: "Det är bara påhejat
    av västerländska regeringar."

  197. I Ryssland finns det
    en lag mot "utländska agenter"-

  198. -där de som arbetar "på ett politiskt
    sätt", väldigt luddig definition-

  199. -och som tar emot resurser
    från utländska givare-

  200. -måste rubricera sig själva
    som utländska agenter-

  201. -i allt sitt arbete, broschyrer,
    hemsidor och så vidare.

  202. Utländsk agent, "Inostrannyj agent"
    på ryska, är samma rubrik-

  203. -som under Stalintiden användes
    för dem som skickades till Gulag.

  204. Vad man kan göra då är att försöka
    skapa internationell solidaritet.

  205. Så gjorde vi med pristagarna Memorial
    i Ryssland.

  206. I juni tog vi dit
    en pristagare från Paraguay-

  207. -som arbetar med liknande MR-frågor.

  208. De förde, i Moskva, en dialog
    mellan Latinamerika och Ryssland-

  209. -om de här universella värderingarna-

  210. -så att det inte sågs som nåt som
    väst försöker tvinga på Ryssland.

  211. För vi ser ett krympande utrymme
    för många i det civila samhället-

  212. -där det har funnits en fristad
    för biståndsorganisationer.

  213. Vad har du för kommentar, Stina?

  214. Vi är så vana i Sverige
    att ha de här friheterna.

  215. De har varit här i 250 år.
    Vi tar dem för givet.

  216. Men man behöver inte åka så långt
    för att det ska upplevas som korkat.

  217. Att offentlighetsprincipen
    är ett jättehot mot staten-

  218. -och att människor,
    okunniga människor-

  219. -ska ha tillgång till offentliga
    handlingar ses som ett hot.

  220. Därför är det ju
    en annan sida av myntet.

  221. En delegation från 14 olika länder
    var här vid ett val.

  222. Jag hade hand om gruppen och vi
    tittade i vallokaler och hade möten.

  223. Så kom det folk gående med pappkassar
    med valsedlar och skulle in.

  224. Delegationen blev helt förfärad.
    "Hur kan ni göra så?!"

  225. "Det skulle vi kommentera på.
    Tänk om nån hoppar på dem!"

  226. I min värld
    så var ju inte det ett problem.

  227. -Men man ser det som ett jättehot.
    -Så öppet och offentligt.

  228. Jag kommer tillbaka till de grund-
    läggande frågorna, de universella.

  229. Maureen, du som jobbar inom
    näringslivet för Ax Foundation-

  230. -som är en stor organisation och
    ett stort internationellt företag...

  231. Känner du att...

  232. ...det finns en nyfikenhet
    och en förståelse för-

  233. -att vi lever i en värld där
    de här frågorna måste diskuteras?

  234. Som fred, frihet, identifiera ord,
    hur använder vi dem?

  235. När du sätter på dig hatten
    och går in där, vad möter du?

  236. -Vilken fråga!
    -Ja, nu är vi nyfikna.

  237. Ax Foundation är en stiftelse
    stiftad av Antonia Ax:son Johnson-

  238. -som hon stiftade för 20 år sen.

  239. Vi jobbar som en tankesmedja
    mot koncernen Axel Johnson-

  240. -så vi är en separat organisation,
    men jobbar nära.

  241. Organisationen finns både
    i Sverige och i USA-

  242. -och vi jobbar mycket med produktion
    i Sydostasien.

  243. Är det Åhléns och kläder
    så vet vi alla var de produceras.

  244. Antonia började jobba på 80-90-talet
    med miljö och hållbarhet-

  245. -och var en av de första att lansera
    begreppet CSR och blev ifrågasatt.

  246. Varför ska vi företagare hålla på med
    miljöfrågor? Varför ska vi bry oss?

  247. Hon var drivande. Det är tacksamt
    att jobba i en sån organisation-

  248. -där de värderingarna
    fanns från början.

  249. Men det betyder ju inte
    att koncernen är representativ.

  250. Jag tror snarare att man är
    en "trailblazer" i de frågorna.

  251. När vi för ungefär 2 år sen,
    2,5 år sen till och med-

  252. -började prata om social hållbarhet,
    CSR och miljö...

  253. Det räcker inte att prata om det
    hållbara samhället utan det sociala.

  254. Då började man prata om
    en ökande flyktingvåg till Europa.

  255. Och sen kom förra hösten, de senaste
    två åren som en panelist nämnde.

  256. Hon började prata mikronivå, hur det
    ser ut, hur vi ska leva med varandra.

  257. Vi måste också stödja olika initiativ
    och olika sätt att mötas.

  258. Vi hamnade nästan på en detaljnivå.

  259. Sverige är ju ett väldigt bra land,
    väldigt mycket fungerar-

  260. -men man kan alltid bli bättre.

  261. Hur kan vi göra Sverige bättre,
    hur kan vi bli mer hållbara?

  262. Vi har olika områden, man bor
    segregerat, får inte jobb...

  263. Vi är på den mikronivån
    med social hållbarhet.

  264. Men samtidigt, i ett makroperspektiv,
    har vi jobbat med miljöfrågor-

  265. -och uppmuntrar whistleblowers,
    bland annat-

  266. -i produktionsled i Sydostasien.

  267. Vi har ju Hemköp, Willys och några
    koncernföretag med produktion...

  268. Det kan vara kyckling, fisk, det
    är viktigt att det sker enligt CSR.

  269. Det bygger på att det finns
    lokala hjältar som vågar säga ifrån.

  270. Så vi ser det på flera olika nivåer
    i alla snitt, från vår sida.

  271. Du säger att det här är en
    organisation som går i framkant.

  272. -Finns det nån nyfikenhet kvar?
    -Ja!

  273. -Det gör det? Vad bra.
    -Det är därför jag är där.

  274. -Men möter du nåt motstånd?
    -Inte än.

  275. Jag jobbade länge i myndighets-
    världen, så näringslivet är nytt.

  276. Jag lär mig ganska mycket nytt. För
    två år sen satte man spännande mål-

  277. -som att 2020 ska 20 % av koncernens
    chefer ha internationell bakgrund.

  278. Det har jag inte sett
    i nån myndighets jämställdhetsplan.

  279. Det är väldigt spännande
    och vi jobbar med olika metoder.

  280. Man tittar på Sveriges befolkning
    där 20 % har utländsk bakgrund.

  281. Det är klart
    att det speglar kunderna.

  282. Då måste ju företaget och affären
    också spegla befolkningen.

  283. Man har ju tittat på det
    med nya ögon.

  284. Nyfiket, ja, och det
    skulle kunna utmana många andra-

  285. -både privata aktörer
    och offentliga förvaltningar.

  286. Vi hoppar lite här, men det som är
    spännande är att allt måste samverka.

  287. Akademiska utmaningar...
    Hur vi definierar det vi pratar om.

  288. Näringslivet, organisationer
    som vill handfast jobba med-

  289. -att skydda, hjälpa, lyfta dem
    som kämpar för fred och frihet-

  290. -och nån som vill bygga nätverk
    och tror på att vi hör samman-

  291. -att det är det som är viktigast för
    vår jord, att hitta samarbetsformer.

  292. Då tänker jag så här, Hans...

  293. Helt kort, vilka tror du är
    de här konstanta värdegrunderna-

  294. -som vi har med oss, som mänsklighet?

  295. Vi vet ju vad som är rätt och fel.
    Vi vet att det är fel att kriga.

  296. Att mörda, ha ihjäl varandra,
    smutsa ner... Allt det här.

  297. -Vi vet ju när vi gör rätt och fel.
    -Ja... Vi...

  298. Att mord är fel är ju nånting som...

  299. ...som alla kulturer
    har haft som en etisk ledstjärna-

  300. -om än inte alltid applicerat
    på ett universellt sätt inom gruppen.

  301. Alltså, det här med universialism,
    som vi kommer in på hela tiden...

  302. Tanken att vi nånstans är
    en mänsklighet och en värld-

  303. -och att vi letar efter former som
    gör att vi kan skapa en gemenskap...

  304. Begreppsapparaten kring universialism
    är en del av brickan i spelet-

  305. -och det är så viktigt
    att fundera över det där.

  306. Var försiktig med: "Det är klart
    att det finns en universialism."

  307. "Det är klart att vi är samma, att
    de gemensamma principerna är lika."

  308. En sak är vår längtan, ett hopp, som
    kan ta sig uttryck i enstaka möten-

  309. -när vi plötsligt känner igen den
    andre och känner att vi är samma.

  310. Men även universialismen
    har sin historia.

  311. Det är en problematisk historia
    under pågående förhandling.

  312. Vi hade nyligen här ett symposium
    om skapandet av FN:s deklaration.

  313. Den är ett litet mikrokosmos i sig.

  314. En juristprofessor, Ove Bring, sa att
    deklarationen aldrig hade gått i dag.

  315. Det var
    ett speciellt historiskt ögonblick-

  316. -då det var möjligt att få 55 länder,
    nu är det nästan 200-

  317. -att skriva under och inte ens då
    skedde det helt och hållet.

  318. Ett gäng filosofer, jurister och
    diplomater skapade ett dokument-

  319. -där man försökte i ett 1,5 år långt
    filosofiskt seminarium-

  320. -nöta ner varandras positioner tills
    man hittade en formulering för alla-

  321. -och som byggde på att ingen fick
    ha med sin egen definition.

  322. De kristna fick inte säga
    att människan var skapad av Gud.

  323. De andra fick inte heller några
    definitioner. Det var flytande.

  324. I slutändan skrev ändå inte alla på.

  325. Hela den sovjetiska sfären la ner
    sin röst, Saudiarabien, Sydafrika...

  326. I och med att de la ner rösterna fick
    vi ett dokument som är universellt.

  327. Det är en universialism
    under förhandling.

  328. Vi befinner oss i samma situation
    i dag, med bilagor till konventionen.

  329. Det är en förhandling där vi drivs
    av en önskan och en förhoppning.

  330. Det är inte så att det här finns,
    utan det är en pågående skapelse.

  331. Vi nuddar ju bara vid stora frågor,
    men vi har haft en spännande dag.

  332. Mycket av det handlar ju om att få
    inspiration och nya infallsvinklar.

  333. Då tänker jag så här, avslutningsvis,
    att Stina...

  334. Jag vill att du kort berättar vad som
    ger dig hopp när du blickar framåt.

  335. Ole också, även Maureen och så Hans.
    Då har ni bara nån minut på er.

  336. Vad är det
    som är mest hoppfullt för dig?

  337. Det som är mest hoppfullt är att det
    faktiskt går att prata klarspråk.

  338. Att man får... Att det faktiskt
    i och med sociala medier-

  339. -och den typen av process,
    och satirmålning...

  340. Det finns sätt att nå ut på i dag som
    inte har varit lika lätta tidigare.

  341. Vi ser i de processer
    som har varit...

  342. Vi jobbar mycket i Burkina Faso, som
    har en spännande politisk situation-

  343. -där folket flera gånger
    har sagt ifrån.

  344. Både internationella samfundet
    och de egna...

  345. De har suttit inom lyckta dörrar och
    kommit fram till rationella beslut-

  346. -och folket har sagt "nej, vi vill
    ha det helt öppet och transparent"-

  347. -"och vi vill börja om
    med en regering som vi kan lita på."

  348. Det tycker jag är otroligt hoppfullt.

  349. Att ha den här typen av sammankomster
    där vi kan mötas från olika håll-

  350. -och lyfta frågorna, för det är
    i det här som vi kan ta oss vidare.

  351. Så Burkina Faso är ett spännande
    exempel? - Ole, för din del...

  352. Vad känner du är mest hoppfullt?

  353. Ja... Jag tycker att vi behöver
    bli lite mer kritiska i Sverige.

  354. Det skulle inge mig hopp om vi vore
    lite mer kritiska mot oss själva.

  355. Även i panelen. Lite för mycket
    tendens att vi är så bra på...

  356. ...yttrandefrihet och på miljö,
    bäst i världen, mest jämlika...

  357. Jag tror vi har en hel del problem
    som det är viktigt att ta itu med.

  358. Till exempel yttrandefrihet,
    vi har en pristagare Edward Snowden-

  359. -som inte fick komma hit
    för att ta emot sitt pris.

  360. När det gäller vapenexport är vi
    tredje störst i världen per capita.

  361. Vår överkonsumtion
    är ett stort problem.

  362. Sa han och tittade på mig...

  363. Slagen om
    Sveriges billigaste matkasse.

  364. Det är väldigt skadligt för
    jordbruket om mat ska bli billigare.

  365. Vi får vara lite mindre självgoda.
    Det skulle inge mig hopp.

  366. Lite ansvar där, helt enkelt.
    - Maureen... Ja, det var bra. - Kort.

  367. Jag vet inte om det var bra
    att jag var nummer tre.

  368. Nej, men jag har faktiskt
    svårt ibland att se hoppet.

  369. Jag tycker att det är svårt ibland
    att öppna tidningar-

  370. -och läsa och mötas
    av de rubriker som vi i dag ser.

  371. Politik, utsatthet, representations-
    diskussioner i Sverige.

  372. Sverige är ett väldigt bra land
    och kan bli bättre-

  373. -men det finns en självgodhet som jag
    brottades med på Svenska institutet.

  374. Samtidigt...
    - Hej, före detta kollega där nere!

  375. Samtidigt så satt jag och läste
    en bok, man måste peppa sig själv.

  376. Vi har aldrig varit så friska,
    levt så länge, mått så bra-

  377. -och haft så lite fattigdom
    och så låg barnadödlighet.

  378. Om det når fram till fler personer...
    Våra förutsättningar är bättre.

  379. Vi lever 40 år längre
    på en generation.

  380. Om man förstod vad det innebär skulle
    det finnas bättre förutsättningar.

  381. -Så jag lämnar där.
    -Ja. - Hans, du får avsluta.

  382. Ja, jag blev lite inspirerad
    av Oles ingång-

  383. -så jag måste... Jag ska avsluta
    med nåt väckelsemöte.

  384. När vi hyllar den svenska 250-åriga
    historien blir det historielöst-

  385. -för det är ett faktum att Chydenius
    förslag röstades igenom-

  386. -men sen så avskaffades ju faktiskt
    yttrandefriheten under Gustav III-

  387. -som är en märkvärdig kung på många
    sätt och gjorde mycket för Sverige.

  388. Sverige har inte
    haft 250 år av tryckfrihet.

  389. Vi har definitivt inte haft 250 år
    av religionsfrihet, det är nyligen-

  390. -det är mindre än en full mansålder.

  391. Det är viktigt att komma ihåg.
    Alla länder bär på sina bagage.

  392. Jag sätter ett hopp till... Annars
    skulle jag inte göra det jag gör.

  393. Jag tror att det vi gör i akademin
    kan bidra.

  394. Vårda det historiska minnet, det goda
    samtalet, en förnuftig diskussion-

  395. -i förhoppningen om att på den vägen
    också över språk, över nationer-

  396. -kunna utveckla ett språk
    där vi till slut kan mötas.

  397. Hör ni, det var fantastiskt.

  398. Vi är på väg mot
    våra sista punkter på dagordningen.

  399. Khazar har med den här vackra boken
    till er. Tack så mycket! - En applåd!

  400. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utmaningar för den som talar klarspråk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En professor i filosofi och tre ansvariga från internationella hjälporganisationer diskuterar begreppet klarspråk och berättar hur de jobbar för att skapa mer yttrandefrihet runt om i världen. Medverkande: Hans Ruin, fil dr i teoretisk filosofi, Maureen Hoppers, Axfoundation, Ole von Uexkuell, Right Livelihood Foundation, och Stina Berge, Yennnega progress. Moderator: Marika Griehsel. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter
Ämnesord:
Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Yttrandefrihet, Åsiktsfrihet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Alice Bah Kuhnke om yttrandefrihet

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) berättar om sitt arbete för att främja fria medier och demokrati och hur hon träffar alla från prideaktivister i Serbien till lokaljournalister i Jämtland och nordkoreaner. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Journalist mellan ideal och självcensur

Gunnar Nygren, professor vid Södertörns högskola, talar om hur pressfriheten ser ut idag med fler medieformer än någonsin. Sverige var ett av de första länderna i världen med sin tryckfrihetsförordning 1766, men mycket har förändrats sedan dess. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Pressfriheten i världen idag

Varje dag misshandlas och torteras människor i världen för att de försökt använda sin yttrandefrihet. Här berättar Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, hur organisationen arbetar för att uppmärksamma journalisters utsatta situation både i världen och i Sverige. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Yttrandefrihet i Kongo-Kinshasa

Doktor Denis Mukwege, mottagare av Nobels fredspris 2018, är chefsläkare vid Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa och världskänd för sitt arbete för våldtagna kvinnor. Här håller han ett brandtal för dem som står upp för orättvisorna i hans land. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Vad gör EU när yttrandefriheten begränsas?

En paneldiskussion om yttrandefrihet. EU-parlamentarikerna Anna-Maria Corazza Bildt (M) och Cecilia Wikström (L) berättar om hur de arbetar i EU med Polen, Ungern och Turkiet. Denis Mukwege är besviken på hur lite som görs i hans hemland Kongo-Kinshasa. Medverkar gör även Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser. Moderator: Khazar Fatemi. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Zapiro och Sydafrika

Satirtecknaren Jonathan Shapiro har tecknat fruktansvärda händelser från Sydafrika på ett rått och rättframt sätt ända sedan apartheid-tiden. Här berättar han om sitt arbete och hur han motarbetats genom stämningar och hot både förr och nu. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Varför är det fria ordet ett hot?

Vi har en situation nu i Sverige där många journalister lever under hot, säger Ola Larsmo från svenska PEN-organisationen i detta panelsamtal om hur det fria ordet mår idag. Övriga medverkande: Henrik Olinder, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Gunnar Nygren, professor Södertörns högskola. Moderator: Elisabeth Löfgren. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Syrien i pixlar

Sahar Burhan berättar om satirens roll under den arabiska våren. Hon var en av de första som ritade Syriens president Bashar al-Assad som karikatyr, men är framförallt känd för sina pixlade konstverk av syriska nyhetsbilder. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Utmaningar för den som talar klarspråk

En professor i filosofi och tre ansvariga från internationella hjälporganisationer diskuterar begreppet klarspråk och berättar hur de jobbar för att skapa mer yttrandefrihet runt om i världen. Medverkande: Hans Ruin, fil dr i teoretisk filosofi, Maureen Hoppers, Axfoundation, Ole von Uexkuell, Right Livelihood Foundation, och Stina Berge, Yennnega progress. Moderator: Marika Griehsel. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.