Titta

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Om UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Föreläsningar och samtal om hur yttrandefriheten värnas i ett alltmer globaliserat samhälle. Var går yttrandefrihetens gränser i den tilltagande digitaliseringen? Hur motverkar vi den inskränkning av friheterna som sker också i demokratiska stater? Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred : Pressfriheten i världen idagDela
  1. Taimour sa ingenting
    när han torterades.

  2. Det skulle visa sig
    att det inte spelade nån roll.

  3. Det var en vanlig torsdag.

  4. Taimour arbetade som redaktör
    på en dagstidning i Damaskus.

  5. Den arabiska våren hade svept fram
    och kommit in till Syrien.

  6. Han hade fått ett samtal
    från sin dotter som hade ramlat.

  7. Han måste gå tidigare från jobbet
    för att gå till läkare med henne.

  8. Han kom ut från redaktionen
    och kände kraftiga händer på axlarna.

  9. Han blev insliten i en skåpbil
    och fick en huva över huvudet.

  10. Han vaknade upp i en källare
    som såg ut ungefär så här.

  11. Där slog de honom.

  12. De misshandlade honom med kablar-

  13. -och slog honom under fötterna
    med öppen och sluten hand.

  14. De hotade hans familj.

  15. De ville veta vilka som var hans
    vänner, vad han skrev om och varför.

  16. Men Taimour sa ingenting.

  17. Jag är Jonathan Lundqvist, ordförande
    för Reportrar utan gränser.

  18. Internationellt
    har vi lite andra namn.

  19. Vi har kontor i elva länder
    runtom i världen.

  20. Vi har korrespondenter
    i 150 länder till.

  21. De arbetar för att ge oss information
    om situationen på marken.

  22. Allt vårt arbete utgår ifrån FN:s
    konvention om mänskliga rättigheter-

  23. -närmare bestämt artikel 19.
    Den lyder så här:

  24. "Var och en har rätt till
    åsiktsfrihet och yttrandefrihet."

  25. "Denna rätt innefattar frihet
    att utan ingripande"-

  26. -"hysa åsikter samt söka, ta emot
    och sprida information och idéer"-

  27. -"med hjälp av alla uttrycksmedel
    och oberoende av gränser."

  28. Vi arbetar för att bevaka
    den här situationen.

  29. När det sker övergrepp fördömer vi
    dem genom våra olika kanaler-

  30. -både i form av opinionsbildning
    och mot regeringarna direkt.

  31. Vi bekämpar censur
    både proaktivt och reaktivt.

  32. Vi gör det möjligt för många
    att ta sig genom blockeringar-

  33. -som hindrar tillgång till internet.

  34. Vi arbetar för att öka säkerheten
    för journalister, både här i Sverige-

  35. -och för lokala journalister.

  36. Det kan vara säkerhetsträningar,
    både fysiska och digitala.

  37. I Sverige har vi arbetat i 15 år
    för att fria Dawit Isaak-

  38. -som fortfarande sitter fängslad
    i Eritrea-

  39. -ett av världens absolut värsta
    länder för pressfrihet.

  40. Vi brukar roa oss med
    att hänga ut de ledare-

  41. -som vi av olika skäl
    tycker bekämpar pressfrihet-

  42. -och visa upp det i sin absurditet.

  43. Förra året, 2015, var ett mycket
    svårt år för journalister.

  44. Runtom i världen
    mördades 110 journalister.

  45. 153 fängslades.

  46. 27 nätaktivister eller
    medborgarjournalister dödades-

  47. -och 79 journalister kidnappades.

  48. Utöver de siffrorna kan man nämna
    tusentals journalister-

  49. -som har tvingats leva i exil
    och inte längre kan utöva sitt yrke.

  50. Även i Sverige
    har vi fått känna på det.

  51. För två år sen mördades
    Sveriges radios Nils Horner-

  52. -på öppen gata i Kabul.

  53. Några år tidigare
    mördades Martin Adler.

  54. Vi har haft kidnappning
    av Niclas och Magnus i Syrien.

  55. Johan och Martin har suttit
    i fängelse i 438 dagar i Etiopien.

  56. Även för svenska journalister
    kryper det här betydligt närmare.

  57. Reportrar utan gränser sammanställer
    också, som ni har hört tidigare-

  58. -nåt vi kallar pressfrihetsindex.

  59. Vi försöker kartlägga
    och ranka olika länder-

  60. -utifrån hur pressfrihetssituationen
    ser ut.

  61. Resultatet av rankningsarbetet kan
    sammanställas på en sån här karta.

  62. Det rankas från vitt,
    till gult, till orange-

  63. -till rött och till svart beroende
    på situationen i de olika länderna.

  64. Vi tittar på sju olika parametrar.
    Allt ifrån mediekoncentration-

  65. -till hur många journalister
    som har fängslats, exempelvis.

  66. Metodologin
    finns naturligtvis tillgänglig.

  67. Jag tänker inte
    gå igenom den närmare i dag.

  68. Vi sammanställer också
    listor över pressfrihetens fiender.

  69. Det kan se lite annorlunda ut.

  70. Där hittar vi Kinas president,
    muslimska brödraskapet i Etiopien-

  71. -och Al-Nusrafronten
    som nu har bytt namn.

  72. Vi har islamiska staten...

  73. ...och den tredje aktören
    i den konflikten - Bashar Al-Assad.

  74. Vi har också
    ett annat land nära Europa-

  75. -som faktiskt förhandlar
    om EU-medlemskap.

  76. Det är Erdogan i Turkiet-

  77. -som har blivit ett enormt problem
    i vårt absoluta närområde-

  78. -särskilt de senaste månaderna.

  79. Hoten mot press- och yttrandefrihet
    behöver inte se ut så här.

  80. Det här är en annan bild.

  81. Det tar oss tillbaka
    till nätfrihet och Syrien.

  82. Det som hände Taimour, han som
    inte sa nåt när han torterades...

  83. Den arabiska våren
    kom ganska sent in i Syrien.

  84. Den hade redan svept över Nordafrika.

  85. Man hade sett olika sätt
    att bekämpa den.

  86. I Egypten
    klippte man av all internettrafik.

  87. Det gick inte att komma åt internet
    under den här perioden.

  88. I Syrien var det lite annorlunda.

  89. Det hade aldrig gått
    så lätt att surfa som då.

  90. Man kom åt allt.
    Det fanns ingen censur kvar.

  91. Många var nog lite naiva
    och tänkte: "De ger upp."

  92. "De har insett att det inte är
    nån idé att försöka stå emot."

  93. "Folket vill ha förändring
    och vi står i vägen."

  94. Men verkligheten
    var betydligt värre än så.

  95. Lådan jag visade är tillverkad av det
    amerikanska företaget Blue Coat-

  96. -och har som enda syfte att övervaka
    internettrafik och den gör det bra.

  97. Bashar Al-Assad hade satt upp såna
    lådor vid knutpunkter för internet.

  98. Sen släppte han på trafiken.

  99. Han lät de protesterande grupperna...

  100. ...lämna bevis om sin egen verksamhet
    till Syriska underrättelsetjänsten.

  101. I det ögonblick Taimour blev torterad
    visste man redan allting.

  102. Man visste redan vilka som var hans
    bekanta och var de skulle träffas-

  103. -men man valde att göra det ändå.

  104. Då spelar det ingen roll längre
    om du kan stå emot tortyr.

  105. Vi tittar också på vilka är fiender
    till friheten på internet.

  106. Om man tittar på länder hittar vi ex.
    Bahrain, Kina, Syrien och Vietnam.

  107. Vi hittar också organisationer som
    NSA i USA och GCHQ i Storbritannien.

  108. Vi har identifierat
    32 organisationer-

  109. -som har som enda syfte
    att bekämpa internetfrihet.

  110. Av dem kan nämnas FSB i Ryssland,
    CDT i Indien-

  111. -och Department 27 i Nordkorea.

  112. Hur gör man då
    för att censurera journalistik?

  113. Det vanligaste sättet
    är att kalla det "antiterrorism".

  114. Man stiftar lagar - vi kallar det
    "gummibandslagstiftning"...

  115. ...med lagar som kan anpassas
    till det man vill att de ska omfatta.

  116. Det mest absurda exemplet jag
    känner till hände den här mannen.

  117. Det var en journalist-

  118. -som följde med
    en av Greenpeaces båtar.

  119. Han var inte anställd av Greenpeace
    men han var ombord.

  120. Båten åkte utanför Rysslands kust-

  121. -och blev bordad av ryska styrkor
    som arresterade alla ombord.

  122. De ställdes inför rätta. Han
    anklagades, i rollen som journalist-

  123. -för att vara sjörövare.

  124. Att agera som journalist kan innebära
    att man fängslas för sjöröveri.

  125. Om det inte var så fruktansvärt
    tragiskt vore det nästan lite roligt.

  126. Det är sällan
    journalistik i sig själv förbjuds.

  127. Man anpassar lagar till att kunna
    användas till det man själv vill.

  128. Det här skapar
    en enorm mängd självcensur.

  129. Det mest effektiva sättet
    att kontrollera journalisters verk-

  130. -är inte att arrestera dem-

  131. -utan att göra det så otryggt att
    arbeta som journalist att de själv-

  132. -börjar fundera på vilka artiklar
    det är värt att skriva och inte.

  133. Det här
    har krupit närmare oss i Europa-

  134. -under den senaste tiden.

  135. Här måste vi fråga oss
    vilket samhälle vi vill ha.

  136. Hur mycket självcensur
    kan vi acceptera, om någon alls?

  137. Jag gillar inte att prata om trender
    när det gäller hot men gör det ändå-

  138. -för att hitta saker som är
    utmaningar för journalistik just nu.

  139. De typer av konflikter vi ser
    är helt nya.

  140. Man behöver inte gå många decennier
    tillbaka för att se att krig-

  141. -var en ganska smal remsa som var
    omstridd vid varje givet tillfälle.

  142. Men i dag har vi fått
    en annan typ av fronter.

  143. Hela länder och regioner
    kan vara fronter.

  144. Afghanistan och Syrien
    är såna exempel.

  145. Det innebär
    att det är svårt som journalist-

  146. -att kontrollera sin egen säkerhet.

  147. Man kan inte välja att dra sig
    tillbaka när det blir för farligt.

  148. Man kan inte sova
    där det är relativt tryggt.

  149. Man måste befinna sig i situationen
    hela tiden.

  150. Det är ett försök-

  151. -att kontrollera den information
    som kommer ut från konfliktområdena.

  152. Förr var de styrande
    beroende av journalister-

  153. -för att få ut sin version av
    sanningen för att skapa sympati.

  154. Nu har varenda gerillagrupp
    en egen presstalesperson-

  155. -och egna
    Facebook- och Twitter-konton.

  156. Då vill man inte ha journalisten
    som ställer kritiska frågor.

  157. Då blir journalisterna legitima mål.

  158. En annan trend är nästan en följd
    av de större konflikterna:

  159. Att man inte kan besöka områdena
    utan att agera som inbäddad reporter.

  160. Man reser in med nån av parterna.

  161. Då riskerar man att uppfattas som
    en hejarklack av den motsatta sidan.

  162. Jag befarar att vi är på väg
    mot en tystare värld-

  163. -där redaktioner
    blir alltmer skrämda-

  164. -från att skicka sina reportrar till
    områden vi behöver höra nåt ifrån.

  165. Det ökar inköpen av frilansmaterial,
    vilket inte behöver vara ett problem-

  166. -om det inte vore för att Reuters,
    av misstag, råkade köpa in bilder-

  167. -från en 16-årig fotograf, Molhem
    Barakat, som senare dödades.

  168. Världens största nyhetsbyrå köper
    bilder av ett barn från en krigszon-

  169. -för att man inte kan kontrollera
    hur journalistiken produceras.

  170. Vi utsätter oss dessutom för risken
    att vi gör oss själva-

  171. -till en del av propagandan
    som de här skapar.

  172. Det jag har nämnt hittills
    är bara toppen av isberget.

  173. Jag brukar prata om en censurpyramid-

  174. -som också visar bristerna
    i våra metoder. Den kan se ut så här:

  175. Vi är duktiga på att mäta mord
    och fysiskt våld mot journalister.

  176. Vi kan också mäta de juridiska
    attackerna mot redaktioner o.s.v.

  177. Sen blir det svårare.

  178. Självcensur är svårt att mäta.
    Hur mäter man det som inte finns?

  179. Och än värre...
    Det finns många ledare i världen...

  180. ...som håller sina medborgare
    i fattigdom...

  181. ...och i en strukturell
    analfabetism...

  182. ...för att de inte ska lära sig
    läsa och skriva.

  183. Det innebär att man inte heller
    kommer att orsaka problem.

  184. Runtom i världen har vi
    ett antal gigantiska utmaningar.

  185. Vi har det
    i t.ex. Turkiet, Polen och Ungern.

  186. EU famlar för att hantera det lokalt.

  187. Vi har 250 år av pressfrihet
    i Sverige-

  188. -men det farligaste vi kan göra
    är att ta den för given.

  189. Alla individer behöver erövra
    yttrandefriheten för sig själv.

  190. Inte förtjäna den... Det behöver man
    inte med rättigheter.

  191. Men man måste erövra den
    och göra den till sin egen.

  192. Tack för mig.

  193. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Pressfriheten i världen idag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varje dag misshandlas och torteras människor i världen för att de försökt använda sin yttrandefrihet. Här berättar Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, hur organisationen arbetar för att uppmärksamma journalisters utsatta situation både i världen och i Sverige. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Ämnen:
Information och media, Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Politik, Publicistik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Tidningar, Tidskrifter, Tryckfrihet, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Alice Bah Kuhnke om yttrandefrihet

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) berättar om sitt arbete för att främja fria medier och demokrati och hur hon träffar alla från prideaktivister i Serbien till lokaljournalister i Jämtland och nordkoreaner. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Journalist mellan ideal och självcensur

Gunnar Nygren, professor vid Södertörns högskola, talar om hur pressfriheten ser ut idag med fler medieformer än någonsin. Sverige var ett av de första länderna i världen med sin tryckfrihetsförordning 1766, men mycket har förändrats sedan dess. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Pressfriheten i världen idag

Varje dag misshandlas och torteras människor i världen för att de försökt använda sin yttrandefrihet. Här berättar Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, hur organisationen arbetar för att uppmärksamma journalisters utsatta situation både i världen och i Sverige. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Yttrandefrihet i Kongo-Kinshasa

Doktor Denis Mukwege, mottagare av Nobels fredspris 2018, är chefsläkare vid Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa och världskänd för sitt arbete för våldtagna kvinnor. Här håller han ett brandtal för dem som står upp för orättvisorna i hans land. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Vad gör EU när yttrandefriheten begränsas?

En paneldiskussion om yttrandefrihet. EU-parlamentarikerna Anna-Maria Corazza Bildt (M) och Cecilia Wikström (L) berättar om hur de arbetar i EU med Polen, Ungern och Turkiet. Denis Mukwege är besviken på hur lite som görs i hans hemland Kongo-Kinshasa. Medverkar gör även Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser. Moderator: Khazar Fatemi. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Zapiro och Sydafrika

Satirtecknaren Jonathan Shapiro har tecknat fruktansvärda händelser från Sydafrika på ett rått och rättframt sätt ända sedan apartheid-tiden. Här berättar han om sitt arbete och hur han motarbetats genom stämningar och hot både förr och nu. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Varför är det fria ordet ett hot?

Vi har en situation nu i Sverige där många journalister lever under hot, säger Ola Larsmo från svenska PEN-organisationen i detta panelsamtal om hur det fria ordet mår idag. Övriga medverkande: Henrik Olinder, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Gunnar Nygren, professor Södertörns högskola. Moderator: Elisabeth Löfgren. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Syrien i pixlar

Sahar Burhan berättar om satirens roll under den arabiska våren. Hon var en av de första som ritade Syriens president Bashar al-Assad som karikatyr, men är framförallt känd för sina pixlade konstverk av syriska nyhetsbilder. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Utmaningar för den som talar klarspråk

En professor i filosofi och tre ansvariga från internationella hjälporganisationer diskuterar begreppet klarspråk och berättar hur de jobbar för att skapa mer yttrandefrihet runt om i världen. Medverkande: Hans Ruin, fil dr i teoretisk filosofi, Maureen Hoppers, Axfoundation, Ole von Uexkuell, Right Livelihood Foundation, och Stina Berge, Yennnega progress. Moderator: Marika Griehsel. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

App-trött blir skärmlös

Skärmarna har tagit över våra liv. Den genomsnittlige användaren kollar sin mobiltelefon 200 gånger om dagen. Vi är beroende, säger Googles designstrateg Golden Krishna. Han menar att vi nu nått en "app fatigue", en apptrötthet, och måste gå mot en skärmlös framtid. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning