Titta

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Om UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Föreläsningar och samtal om hur yttrandefriheten värnas i ett alltmer globaliserat samhälle. Var går yttrandefrihetens gränser i den tilltagande digitaliseringen? Hur motverkar vi den inskränkning av friheterna som sker också i demokratiska stater? Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred : Varför är det fria ordet ett hot?Dela
  1. PEN är en organisation som funnits
    i 95 år och arbetat med de frågorna.

  2. Men vi har inte sett en så allvarlig
    situation i världen sen kalla kriget.

  3. Det som händer nu
    är svårt att sätta tummen på.

  4. Men vi säger i PEN att samma hotbild
    växer fram i helt olika sammanhang.

  5. I Mexiko, som har världsrekordet
    för mördade journalister-

  6. -är det knarksyndikat och kriminella
    organisationer som tystar debatten-

  7. -genom att mörda de journalister
    som skriver om obekväma saker.

  8. I Turkiet, som har rekordet
    i fängslade journalister-

  9. -är det en "mjukis-islamistisk",
    nationalistisk regering.

  10. I Ryssland, som har rekord
    i fängslade civil rights-aktivister-

  11. -är det en nationalistisk regering.

  12. Så ursäkterna och ideologin skiftar,
    men resultatet är detsamma.

  13. Det finns olika förklaringar.

  14. Framväxten av internet har gjort det
    mycket viktigare för makthavare-

  15. -att kontrollera informationsflödet,
    vilket har gjort dem mer våldsamma.

  16. Men det kusliga är att de länder jag
    räknade upp formellt är demokratier-

  17. -som väljer sina statsöverhuvuden.

  18. Det fria ordet sitter trängst
    i länder som ser sig som demokratier-

  19. -och hotas där mest aktivt.

  20. I diktaturer som Nordkorea vet vi
    att situationen är stabilt dålig.

  21. Men i demokratierna är demokratiska
    offentligheter på väg att strypas.

  22. Länder som Eritrea och Nordkorea
    hamnar alltid längst ner på listan-

  23. -men som du säger är det många länder
    där situationen har förvärrats.

  24. –Det gäller väl även författare.
    –PEN skiljer inte så mycket på det.

  25. Vi säger "writers". Det är bloggare,
    journalister och författare.

  26. Vi kommer säkert in mer på det,
    men jag vill fråga Gunnar:

  27. Du har jobbat mycket med
    journalisters situation i konflikter-

  28. -och har skrivit
    ett arbete om Ukraina.

  29. Vi har sett att också svenska
    journalister har drabbats.

  30. Det blir mer påtagligt i Sverige
    med Nils Horner, Martin Schibbye-

  31. -Johan Persson, Magnus Falkehed
    och Niclas Hammarström.

  32. Men på vilket sätt
    har det blivit farligare?

  33. Det har alltid varit farligt
    att vara krigskorrespondent.

  34. Man är ju i situationer med våld. På
    vilket sätt har det blivit farligare-

  35. -att agera i konfliktområden?

  36. Så är det, och det finns
    flera faktorer bakom det.

  37. En faktor är att vi har en annan typ
    av konflikter och krig-

  38. -än i andra världskriget
    med fronter och så vidare.

  39. Nu har vi hela konfliktområden
    och en asymmetrisk krigföring-

  40. -med en militärt starkare makt och
    andra grupper eller terrorister-

  41. -som använder information som ett
    starkt vapen, som till exempel IS.

  42. Överhuvudtaget har informations-
    krigföring blivit mycket viktigare.

  43. I dagens krigföring
    inom Nato och till exempel Ryssland-

  44. -diskuterar man tydligt information
    som en del av konflikten.

  45. Att använda information, påverka,
    förvirra och styra informationen.

  46. Då är så klart journalisterna
    i centrum för det.

  47. Journalister blir direkta måltavlor
    i krigssituationer.

  48. Till exempel i Natos bombningar av
    tv-huset i Belgrad i Kosovokriget-

  49. -eller krigen i Irak och Afghanistan
    där journalister har varit måltavlor.

  50. Den andra faktorn är att mediernas
    sätt att arbeta har förändrats.

  51. De stora medieföretagen
    har tagit bort många korrespondenter-

  52. -och skickar av säkerhetsskäl inte ut
    sina fast anställda journalister.

  53. Då får i stället frilansare stå för
    en stor del av krigsrapporteringen.

  54. Jag träffade en italiensk journalist,
    Francesca Borri som jobbat i Syrien-

  55. -och bevakat Aleppo
    och bott där under belägringen.

  56. När hon kontaktar redaktionen
    kräver de att hon ska gå närmare.

  57. Mer detaljer. Fast de har
    inget ansvar för henne-

  58. -och de betalar mindre och mindre
    och kräver mer och mer.

  59. Det gör att journalister
    tvingas ta större risker-

  60. -för att tillfredsställa
    redaktionerna.

  61. I vissa länder släpper man inte in
    journalister-

  62. -eller människorättsrapportörer.

  63. Jag har jobbat i många år på Amnesty.

  64. När det gäller Syrien
    sa en kvinnlig utredare:

  65. Jag har tur, för jag kan ha niqab
    eller burka och bli anonym-

  66. -på ett helt annat sätt än en man.

  67. Det finns också många frilans-
    journalister som drabbas-

  68. -och inte alls
    har samma säkerhetsstöd.

  69. Man får ta sig in på annat sätt, för
    man får inte visum som journalist-

  70. -och då har man ännu mindre skydd.

  71. Men om vi tar frågan om inbäddade
    journalister. Det är ganska knepigt.

  72. Men det är ett erbjudande
    som journalister får-

  73. -där trupperna erbjuder
    att man får följa med.

  74. USA har gjort det i Irak och sagt:
    "Ni får följa med och rapportera"-

  75. -"men då är ni med på våra villkor."

  76. Ja, och inte bara USA.

  77. Även motståndargrupper tar med
    journalister på sina villkor.

  78. Då hamnar man som journalist
    i en beroendeställning-

  79. -och blir insocialiserad i gruppen-

  80. -och har svårare
    att ha en kritisk distans.

  81. Inbäddade journalister är inget nytt.
    Det förekom under andra världskriget.

  82. Tyvärr.

  83. Henrik, du sa att yttrandefrihet
    börjar vid köksbordet.

  84. -Ja.
    -Du får gärna utveckla det.

  85. Jag har uppfattningen
    att yttrandefriheten är väldigt bred.

  86. Den börjar kring köksbordet och vårt
    sätt att diskutera med barnen.

  87. Det är där samtalet börjar
    oavsett om det är i en diktatur-

  88. -eller i en demokrati. Det är godare
    förutsättningar i länder som Sverige-

  89. -men även i Kina finns ju
    samma intressen och diskussioner.

  90. Där lär man sig också
    att tala mellan raderna-

  91. -och teckna mellan raderna
    som karikatyrkonstnärer.

  92. Jag tror att det är nåt
    vi måste uppmuntra.

  93. Det är jätteviktigt
    att journalister, författare-

  94. -och tecknare
    har möjlighet att uttrycka sig.

  95. Men det måste komma i tidig ålder
    i en bra grund.

  96. För att vara präktig kan jag berätta
    vad jag själv har gjort-

  97. -förutom att utbilda människor
    i offentlig sektor-

  98. -för att alltid slåss
    för meddelar- och yttrandefriheten.

  99. Med mina två äldsta tonåringar
    kom vi överens om, efter handlingar-

  100. -att läsa "Animal farm" tillsammans,
    eller "Djurens gård" som den heter.

  101. Den har säkert ett antal läst.

  102. Vi diskuterade efter och före
    varje kapitel vad som hade hänt.

  103. Det var ju inte bara
    om Sovjetunionens utveckling.

  104. Det kan man se överallt
    på arbetsplatser och liknande-

  105. -att vissa grisar
    är mer jämställda än andra grisar.

  106. I värderingsgrunder och prat vi har.

  107. Konstant skapar vi ett språkbruk-

  108. -som bara blir sämre och sämre
    hela tiden.

  109. Vi har inte städare
    utan "lokalvårdare".

  110. Inte för att de ska må bättre, utan
    för att jag ska känna mig renare.

  111. En "nyanländ" är lättare
    att skicka tillbaka än en flykting.

  112. Vi avhumaniserar språket själva.

  113. Och när vi själva gör det
    har vi kommit väldigt långt.

  114. När vi i en demokrati
    börjar inskränka de här frågorna.

  115. Det är här vi ska vara rädda, när vi
    börjar kalla saker för andra saker.

  116. Det är inget kränkande
    i att säga "städare".

  117. Vi lämnar inte sopor utan åker
    till en återvinningsstation.

  118. Vi är själva med i självbedrägeriet.

  119. Här inskränker vi yttrandefriheten
    i vårt finrum.

  120. Vi kan tala mycket om journalister
    som kämpar ute i fält.

  121. De ska ha all heder.

  122. Men vid köksbordet,
    där måste vi börja.

  123. Och jag tycker att yttrandefrihet
    handlar om att ta territorium.

  124. Inte om att förhandla sig fram
    till nåt gemensamt.

  125. Det fria ordet måste gälla
    på andra platser än här.

  126. -Vill ni kommentera?
    -Jag tänkte tillägga en sak.

  127. Vi talade tidigare om en rapport
    från Myndigheten för kulturanalys.

  128. De la fram en rapport i våras-

  129. -om en helt ny situation i Sverige.

  130. I dag hotas ungefär 20 % av de
    svenska skönlitterära författarna-

  131. -för det de har skrivit,
    i direkta hot.

  132. 30 % av journalisterna i Sverige
    har upplevt samma sak.

  133. Det gäller också socialsekreterare,
    fritidspolitiker och så vidare.

  134. Vi har en ny situation i Sverige
    som inte existerade för tio år sen.

  135. Ett konstigt klimat
    där hot och hat har blivit vardag-

  136. -i hela det offentliga samtalet
    på hela planeten.

  137. Det är ett av de värsta hoten
    mot svensk yttrandefrihet just nu.

  138. Därför kommer PEN
    att arbeta mot vårt eget land också.

  139. Den yttersta krisen i det här
    vore en självcensur-

  140. -där färre och färre vågar sticka ut.

  141. Det som har hänt de senaste tio åren
    är sociala medier.

  142. Där kan det eskalera nåt fruktansvärt
    och det finns inga spärrar-

  143. -för hur man kan gå på journalister,
    författare, bloggare och politiker-

  144. -och statstjänstemän.
    Raden kan göras hur lång som helst.

  145. Mycket av det du pekar på
    är att språket är korrumperat.

  146. En del kanske man kan hänföra
    till en gammal trend:

  147. Att bilden av verkligheten
    är viktigare än verkligheten.

  148. Företag, organisationer satsar enorma
    summor på kommunikationsavdelningar-

  149. -och bilden av sig själva,
    för den är viktigare än verkligheten.

  150. En som har skrivit väldigt bra om det
    är journalisten Peter Pomerantsev-

  151. -som har skrivit "Ingenting är sant
    och allting är möjligt".

  152. Han skriver om hur bilden
    är det viktigaste.

  153. Och om det då finns skribenter
    som skapar repor i den bilden-

  154. -eller försöker förändra den och
    hitta diskrepanserna-

  155. -de blir ju obekväma.

  156. Då har vi en situation
    där det kan växa fram hot eller så.

  157. Jag tycker det är viktigt. Vi skapar
    parallella världar hela tiden.

  158. Får man ett fel så blir reaktionerna
    starka i "renhåriga" organisationer.

  159. De skapar motbilder hela tiden
    vilket i sig borde uppmärksammas.

  160. Samtidigt finns många organisationer
    där tjänstemän blir hotade-

  161. -och har en väldigt tuff situation.

  162. Man har börjat med skalskydd
    och metalldetektorer och liknande.

  163. Det växer fram och det påverkar.

  164. Det skapar tvekan och återhållsamhet.
    Man vågar inte skriva.

  165. "Kan vi skriva på det här sättet?
    Nej, det kan uppfattas på fel sätt."

  166. Denna ängslighet är märklig och kan
    vara en konsekvens av motbilderna.

  167. Motbilder har man alltid gett,
    men det är en intressant utveckling.

  168. Vi målar upp en mörk bild
    och talar om att hoten ökar.

  169. Vad finns det för krafter
    som kan motverka det här?

  170. -Var kan vi hitta optimism?
    -Här.

  171. Är det nån som vill utveckla?

  172. Det blir lite enkelt att tala om
    mörker över nejden och ljuspunkter.

  173. Jag tror man ska titta
    på strukturella förklaringar.

  174. Frilansare sköter mer
    av utrikesbevakningen.

  175. Det är också ekonomiskt: mediehusen
    har inte råd med samma bevakning.

  176. Utmaningen är att...
    Man talar om alternativa medier-

  177. -och att sociala medier skulle
    ersätta etablerade medier. Skitsnack.

  178. För nästan inga "alternativmedier"
    tar på sig samma yrkesroll-

  179. -som en journalist med källkritik
    och verifierbara uppgifter.

  180. Om media blir okontrollerbara
    uppgifter i nån annans ärende-

  181. -då är det ett dystert läge.

  182. De ljuspunkter du efterlyser handlar
    om en tilltagande medvetenhet-

  183. -om källkritik och att det inte bara
    är nåt för tidningsjournalister-

  184. -utan nåt alla måste bli bättre på.

  185. Det har synts tendenser på det
    runt amerikanska valet-

  186. -där det finns "bullshit meters"
    för kandidaterna.

  187. Vi har "Viralgranskaren" på Metro.
    En medvetenhet börjar tränga igenom-

  188. -efter att sociala medier först såg
    ut att ha ersatt de traditionella.

  189. Det är hoppfullt i sig.

  190. Ingen av oss levde då-

  191. -men under 1900-talets framväxt
    av fascism, kommunism och nazism-

  192. -fick Västeuropa efter kriget en
    blomstrande demokratisk utveckling-

  193. -på vissa håll.
    Man tog tag i många frågor.

  194. Det var en period innan det här som
    var väldigt smutsig även i Sverige-

  195. -med en väldigt hård attityd
    som vi gick igenom.

  196. Där kan vi dra en viss lärdom.

  197. Vi får inte glömma bort att
    medborgare tänker själva också.

  198. Vi är faktiskt tänkande människor.

  199. Samhällsengagemang i föreningar,
    partier och liknande kommer tillbaka.

  200. Det gör det. Just nu kanske vi har
    en lågkonjunktur, men det kommer.

  201. På olika sätt. Det kanske har fallit
    ner en bit nu, men jag är hoppfull.

  202. Som professor i journalistik
    vill man också säga-

  203. -att det görs mycket bra
    journalistik. Allting är inte dåligt.

  204. Det görs också bra journalistik
    utanför de etablerade strukturerna.

  205. Ta ett projekt som Blank Spot Project
    som är ett läsarfinansierat projekt-

  206. -som skickar ut reportrar i världen-

  207. -och ger oss rapporter om platser
    i världen som inte bevakas mycket.

  208. Det är en alldeles lysande idé.
    Det växer fram olika nischmedier.

  209. Tidskrifter, sajter och så
    som har en bra journalistik-

  210. -och som kan berätta vad som händer
    i Sverige och vår omvärld.

  211. Det stämmer att strukturella orsaker
    gör att de stora medieföretagen-

  212. -fungerar på ett annat sätt. Men det
    finns utrymme för nya journalistik-

  213. -i nischer och runt speciella idéer.

  214. Så det tycker jag är hoppfullt.

  215. En hoppfull sak är att t.ex.-

  216. -att Svenska institutet
    har drivit ett projekt-

  217. -om klimatförändring med tecknare
    som har tagit upp såna frågor.

  218. Man har samlat människor
    från olika länder-

  219. -som har kunnat teckna till
    utställningar som gått världen över.

  220. Det gör att bilder och bildförståelse
    mellan människor kan förstås.

  221. Vi är inte så speciellt olika.

  222. Det är väldigt bra. Vi har ett pris
    med EWK som vi delar ut varje år-

  223. -till olika initiativ-

  224. -för att se vilka som sticker en nål
    i rumpan på makten på olika sätt-

  225. -och får dem att reagera. Det som jag
    tycker är lite tragiskt i Sverige-

  226. -är att vi inte har en enda
    heltidsanställd karikatyrtecknare-

  227. -på en enda dagstidning i Sverige.
    Här har vi en tomhet.

  228. Inte i Danmark och Norge.
    Norrmännen är inte dumma.

  229. De har massvis med bilder där man
    kritiserar makten på olika sätt.

  230. Det har vi inte i Sverige längre.

  231. Det är dels är affärsmässiga beslut,
    att man inte vill ha personal.

  232. Dels har man en ängslighet
    att publicera saker.

  233. Vi kan se ett problem efter
    den fega Charlie Hebdo-attacken.

  234. Jag står upp för vad de gör,
    Charlie Hebdo-

  235. -men Expressen publicerade
    otroligt mycket bilder-

  236. -och gjorde en solidaritetshandling
    av det. Det var intressant att se.

  237. Men inga Expressen-läsare konsumerar
    karikatyrteckningar eller satir.

  238. Aftonbladet gjorde ingenting och har
    inget att erbjuda normalt sett.

  239. Här gjorde man två olika beslut.

  240. Men det är precis som i Sydafrika
    med Zapiro.

  241. Där kommer det kontinuerligt,
    outtröttligt uppdaterade bilder-

  242. -om hur samhället fungerar. Då kan
    människor lära sig, ta det till sig-

  243. -och känna: "Aha, det är så han
    menar." Man håller det a jour.

  244. Men gör man det bara ibland
    är det svårt.

  245. Vi har en utställning här
    från Svenska institutets projekt.

  246. Oron efter Mohammed-teckningarna
    spreds i de nordiska länderna-

  247. -och ute i världen.

  248. Vi pratar delvis om arbetssituationen
    för journalister och författare-

  249. -när det finns ett statligt förtryck,
    men ofta finns det ett förtryck-

  250. -från olika rebellgrupper
    med IS som tydligt exempel.

  251. Zapiro hade intressanta teckningar
    som visade upp olika saker.

  252. Som bläckfiskbilden
    där de är väldigt nära sammanlänkade.

  253. Finns det en rädsla? Karikatyr
    är en sak, men även skrivandet.

  254. Finns det en rädsla för självcensur?

  255. När inte redaktioner, utan
    journalister inte vågar gå in i nåt-

  256. -för att risken
    är för stor personligen.

  257. Om du tittar i Mexiko
    där jag har besökt olika redaktioner-

  258. -så finns det tidningar i norra
    Mexiko som har i sin redaktionsruta:

  259. "Vi vet att det pågår knarksmuggling
    och trafficking med unga flickor"-

  260. -"men vi kan inte skriva om det.
    Då är vi döda i morgon."

  261. "Detta pågår,
    men vi kan inte skriva om det."

  262. Om du skriver om de faktiska
    samhällsproblemen i Mexiko-

  263. -kommer det nån med kulspruta
    nästa morgon till redaktionshuset.

  264. Det är ett exempel på hur ett land
    som fungerar på många sätt-

  265. -ekonomiskt och infrastrukturellt
    med en demokrati-

  266. -men där du inte kan försvara
    den demokratiska offentligheten.

  267. Här ser man det absolut största
    problemet i demokratier i dag.

  268. Vi har inte ett ekonomiskt eller
    politiskt försvar av offentligheten.

  269. Den monteras ner. I Turkiet
    stängs tidningar på löpande band.

  270. Mediestationer slås igen.
    Det saknas en mobilisering.

  271. Enda sättet att komma tillrätta vore
    en stark reaktion från omvärlden.

  272. Jag tänker på bilden med den
    döde Alan Kurdi och EU:s livboj.

  273. Den livbojen kan inte EU kasta ut
    till Turkiet-

  274. -för då aktiverar man flyktingavtalet
    på ett sätt man inte vill.

  275. När du talar om en försiktighet
    eller feghet-

  276. -så är problemet att om man inte
    slår fast internationellt-

  277. -att strukturerna är livsnödvändiga
    så kommer de att knapras upp.

  278. Vi har nu en situation där svenska
    journalister lever under hot.

  279. Vi hade tidigare en panel
    med två EU-parlamentariker.

  280. Där kom om Ungern och Polen upp,
    men vi har problem även i Sverige.

  281. Men att det finns så när inpå
    känns för mig väldigt skrämmande.

  282. Vad kan EU göra? Det finns få
    sanktionsmöjligheter.

  283. Det finns, men de används inte.

  284. Turkiet är en enorm problematik,
    men även länder inom EU-

  285. -inskränker medias möjligheter att
    agera på ett väldigt allvarligt sätt.

  286. Har ni några kommentarer till det?

  287. Jag skulle vilja koppla det
    till högerpopulismens framväxt-

  288. -och förstärkning i hela Europa.
    Polen och Ungern är två exempel.

  289. Men även i väst är högerpopulistiska
    partier fientliga mot det fria ordet.

  290. Det gäller ju även i Sverige
    med Sverigedemokraterna-

  291. -som kommer med motioner som är
    direkt fientliga mot tryckfrihet.

  292. Till exempel att staten
    ska ha ett granskningsorgan-

  293. -som kan straffa medier
    som är "oetiska".

  294. De idéerna finns, och i Ungern och
    Polen är de i regeringsställning.

  295. Men det rör inte bara dem. Det är en
    diskussion som behövs även i Sverige.

  296. I Ryssland
    som jag har studerat en del-

  297. -har vi en nationalistisk
    högerregering vid makten-

  298. -som styr medierna
    utifrån sina intressen.

  299. Det är intressant varför nationalism
    inte är förenligt med yttrandefrihet.

  300. Kanske viss nationalism.
    Jag vet inte.

  301. Det är också religiösa grupper,
    det är ju inte tabubelagt att säga-

  302. -att de inte företräder demokratiska
    värderingar. Vissa gör det så klart.

  303. Vänstergrupper också. Det finns många
    organisationer som är emot det.

  304. Det kan vara djurrättsorganisationer
    som har drivits åt nåt håll-

  305. -på olika sätt. Men det kokar ju
    ute på vissa ställen.

  306. Titta vad som hänt på Gotland
    efter ett våldtäktsfall.

  307. Jag tror inte att det är fråga om
    populism, utan att det kokar över.

  308. Folk förstår inte rättssystemets
    funktioner, och då tar man till det.

  309. Det hade vi inte, men det finns nu.

  310. Det är såna
    vardagsdemokratiska frågor-

  311. -som det krävs mycket
    för att det inte ska slå över.

  312. Jag vill säga emot lite. Jag tror att
    det handlar om populism på Gotland.

  313. Jag tror att grupper medvetet säger
    "rättssystemet försvarar oss inte"-

  314. -"journalisterna ljuger",
    och så piskar man upp en stämning.

  315. Med risk för att bli osams tycker jag
    det är ett skolexempel på populism.

  316. Det är bra att vi är osams. Det finns
    självklart krafter som understödjer-

  317. -när nånting har hänt. Då ser de
    sitt gyllene tillfälle att hoppa in.

  318. Det kanske inte är de
    som börjar driva frågan.

  319. Men jag tror det finns
    en väldigt stor frustration.

  320. -Över...?
    -Hos människor för olika frågor.

  321. För att man inte talar klarspråk
    om vad det handlar om.

  322. Får jag haka på lite där? Utredningen
    från Myndigheten för kulturanalys-

  323. -pekar ut vilka grupper
    som också hotar människor i Sverige.

  324. Det stämmer ganska bra med Brås
    och Säpos utredning om hot-

  325. -där man pekar på en liten men snabbt
    växande grupp av islamister-

  326. -som kan bli hotfull när det gäller
    Mohammed-karikatyrer och tabun.

  327. Men den överväldigande stora gruppen
    bakom hoten är just högerpopulister.

  328. Jag tror att vi bör tala klarspråk.

  329. Det finns grupper på vänsterkanten
    som inte har rent mjöl i påsen-

  330. -men det överväldigande hotet mot
    yttrandefrihet i Sverige och världen-

  331. -är högerpopulismen. Man ska vara
    tydlig med att det kommer därifrån.

  332. För några månader sen gjordes det
    många program och skrevs artiklar-

  333. -om hur kvinnliga journalister
    behandlas-

  334. -och att hoten mot kvinnor var så
    vanligt att det hörde till vardagen-

  335. -för en kvinnlig journalist
    att bli kallad för könsord.

  336. En grävande journalist
    var inte värd nånting.

  337. Samma sak för om man skrev
    sociala reportage.

  338. Jag tror inte det är helt könsbundet.

  339. Vissa kvinnor har drabbats värre,
    men också manliga journalister.

  340. De fick en väldig uppmärksamhet och
    det väckte en väldig ilska - ett tag.

  341. Sen sjunker det undan igen.

  342. Med sociala medier
    och att allt ska rapporteras så fort-

  343. -i ett enormt flöde
    av information och nyheter.

  344. För mig är det grundläggande
    att journalister inte ska hotas.

  345. Varken i Ryssland, Mexiko
    eller Sverige.

  346. Hur kan vi skydda det fria ordet
    på ett bättre sätt?

  347. -Hur många timmar har vi på oss?
    -Jag inser att det är en bred fråga.

  348. Men bara nån kort kommentar.

  349. Henrik började prata om den
    demokratiska fostran i hela landet.

  350. Där har vi en bra grund i Sverige med
    en 250-årig tryckfrihetsförordning-

  351. -och en demokratisk tradition
    som vi måste hålla fast vid-

  352. -och lyfta upp i vardagen.

  353. Det är tuffare i andra länder med mer
    auktoritär historia, som Ryssland-

  354. -som inte har inte
    en lång demokratisk tradition.

  355. Det finns många ryska journalister
    som kämpar för yttrandefrihet.

  356. Vi ska inte tro att de är annorlunda,
    men deras villkor är annorlunda.

  357. För de finns i ett samhälle
    utan stark demokratisk tradition.

  358. Vi ligger bra till
    men måste kämpa för den-

  359. -och vi måste stödja dem som kämpar
    för att kunna yttra sig.

  360. Förra året gav PEN Tucholsky-priset
    till Arkadij Babtjenko-

  361. -som är en av de intressantaste unga
    journalisterna i dagens Ryssland.

  362. I år har det gått till författaren
    Asli Erdogan som sitter fängslad.

  363. Men du har rätt i att den 250-åriga
    traditionen är ett grundskydd-

  364. -för att samhället har formats
    utifrån den traditionen.

  365. Men man kan inte ta den för given.
    Det jag uppfattar som bekymmersamt...

  366. Jag har suttit på flera seminarier
    där man sagt: hotet ser ut så här.

  367. Kvinnliga journalister hotas med
    sexuellt våld. Det är ju skillnaden.

  368. Manliga journalister
    ska få en kula i skallen i stället.

  369. Men inför det hotet
    finns det också kloka människor-

  370. -som kräver skarpare lagar och att vi
    tummar på tryckfrihetsförordningen-

  371. -för att komma tillrätta
    med hatspråket.

  372. Då har man börjat knapra i isflaket
    från bägge håll.

  373. Det gäller att tillämpa
    de lagar vi har konsekvent.

  374. Polisen är ganska dålig
    på att utreda hatbrott i Sverige.

  375. Tillämpa de lagar som finns,
    skapa inga nya.

  376. Men få igen en diskussion
    och ett ansvarstagande.

  377. Jag kan lägga till en annan sak: när
    myndigheter inte svarar på frågor-

  378. -från journalister. Myndigheter
    uppför sig fint i Sverige-

  379. -och talar om offentlighetsprincip
    och meddelarfrihet-

  380. -och att det är viktigt
    att det alltid ska fungera.

  381. Men när de avböjer eller inte svarar
    börjar man också nagga i kanten.

  382. Inte på lagstiftningen,
    men principerna drar man ut lite-

  383. -och det är farligt. Det är också
    att kommunicera: att inte svara.

  384. Om man börjar ignorera då och då-

  385. -eller att vissa folkvalda politiker
    avböjer att svara, då är det svagt.

  386. Det ska vi också uppmärksamma
    som ett sätt.

  387. Vi som arbetar för myndigheter
    arbetar på medborgarnas uppdrag.

  388. Vi arbetar för andra frågor också,
    men vi måste kommunicera-

  389. -och därför har vi många
    kommunikatörer för att nå ut.

  390. -Där har vi en skyldighet.
    -Om jag får lägga till...

  391. Bästa sättet att försvara
    tryckfriheten är att utnyttja den.

  392. Som Henrik säger har vi dåligt
    med karikatyrtecknare i Sverige.

  393. Vi skulle behöva fler
    som tänjer på gränserna, kanske-

  394. -och som verkligen använder
    yttrandefriheten.

  395. Nån mer kommentar? Annars ska vi
    runda av. Vill nån säga nåt?

  396. Om vi ska titta på hoppfulla tecken-

  397. -kan vi se på de modiga journalister
    som trots allt gör sitt jobb.

  398. Det sitter 91 journalister
    fängslade i Turkiet.

  399. De visste att kunde gå så men
    publicerade ändå kritiska uppgifter.

  400. Som Can Dundar och hans kollega
    som publicerade nyheten-

  401. -om att regeringens säkerhetsstyrkor
    smugglade vapen till Syrien.

  402. De gjorde det trots
    att de visste att det kunde gå så.

  403. Människor sitt jobb,
    för de vet att det är avgörande.

  404. -Bara den karskheten är hoppfull.
    -Det är ett väldigt fint slut.

  405. Det är viktigt med solidaritet
    och att uppmärksamma dessa modiga-

  406. -och att det finns ett stöd där
    bakom. Tack för att ni kom hit.

  407. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför är det fria ordet ett hot?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi har en situation nu i Sverige där många journalister lever under hot, säger Ola Larsmo från svenska PEN-organisationen i detta panelsamtal om hur det fria ordet mår idag. Övriga medverkande: Henrik Olinder, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Gunnar Nygren, professor Södertörns högskola. Moderator: Elisabeth Löfgren. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter
Ämnesord:
Journalistik, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Alice Bah Kuhnke om yttrandefrihet

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) berättar om sitt arbete för att främja fria medier och demokrati och hur hon träffar alla från prideaktivister i Serbien till lokaljournalister i Jämtland och nordkoreaner. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Journalist mellan ideal och självcensur

Gunnar Nygren, professor vid Södertörns högskola, talar om hur pressfriheten ser ut idag med fler medieformer än någonsin. Sverige var ett av de första länderna i världen med sin tryckfrihetsförordning 1766, men mycket har förändrats sedan dess. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Pressfriheten i världen idag

Varje dag misshandlas och torteras människor i världen för att de försökt använda sin yttrandefrihet. Här berättar Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser, hur organisationen arbetar för att uppmärksamma journalisters utsatta situation både i världen och i Sverige. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Yttrandefrihet i Kongo-Kinshasa

Doktor Denis Mukwege, mottagare av Nobels fredspris 2018, är chefsläkare vid Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa och världskänd för sitt arbete för våldtagna kvinnor. Här håller han ett brandtal för dem som står upp för orättvisorna i hans land. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Vad gör EU när yttrandefriheten begränsas?

En paneldiskussion om yttrandefrihet. EU-parlamentarikerna Anna-Maria Corazza Bildt (M) och Cecilia Wikström (L) berättar om hur de arbetar i EU med Polen, Ungern och Turkiet. Denis Mukwege är besviken på hur lite som görs i hans hemland Kongo-Kinshasa. Medverkar gör även Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser. Moderator: Khazar Fatemi. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Zapiro och Sydafrika

Satirtecknaren Jonathan Shapiro har tecknat fruktansvärda händelser från Sydafrika på ett rått och rättframt sätt ända sedan apartheid-tiden. Här berättar han om sitt arbete och hur han motarbetats genom stämningar och hot både förr och nu. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Varför är det fria ordet ett hot?

Vi har en situation nu i Sverige där många journalister lever under hot, säger Ola Larsmo från svenska PEN-organisationen i detta panelsamtal om hur det fria ordet mår idag. Övriga medverkande: Henrik Olinder, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Gunnar Nygren, professor Södertörns högskola. Moderator: Elisabeth Löfgren. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Syrien i pixlar

Sahar Burhan berättar om satirens roll under den arabiska våren. Hon var en av de första som ritade Syriens president Bashar al-Assad som karikatyr, men är framförallt känd för sina pixlade konstverk av syriska nyhetsbilder. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Yttrandefrihet för demokrati och fred

Utmaningar för den som talar klarspråk

En professor i filosofi och tre ansvariga från internationella hjälporganisationer diskuterar begreppet klarspråk och berättar hur de jobbar för att skapa mer yttrandefrihet runt om i världen. Medverkande: Hans Ruin, fil dr i teoretisk filosofi, Maureen Hoppers, Axfoundation, Ole von Uexkuell, Right Livelihood Foundation, och Stina Berge, Yennnega progress. Moderator: Marika Griehsel. Inspelat den 14 oktober 2016 på Södertörns högskola. Arrangörer: Yennenga Progress, Arbetets museum i Norrköping, Södertörns högskola och EU:s informationskontor i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.