Titta

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Om UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Föreläsningar och samtal från Autism- och aspergerförbundets rikskonferens 2016. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner : Etik och bemötandeDela
  1. Vi ska prata om etik och normer
    och varför det är viktigt.

  2. Erik är professor och sitter också
    i det etiska rådet i Socialstyrelsen.

  3. -Jag lämnar över scenen till dig.
    -Tack för det!

  4. Etik och bemötande... Bemötande
    vet alla vad det är, men vad är etik?

  5. Det vet vi på ett ungefär,
    men jag kan ändå säga lite-

  6. -kring vad det är
    för frågor det handlar om.

  7. Då är det intressant också att
    nämna orden "moral" och "moralism".

  8. Vi säger att man har
    etiska eller moraliska problem-

  9. -att det är
    en moralisk eller etisk fråga-

  10. -så "etik" och "moral"
    använder vi som synonymer.

  11. "Etik" kommer från grekiska,
    "moral" från latin, och de betyder-

  12. -"enligt sederna".

  13. Etiska frågor, moraliska frågor,
    handlar om vad som är rätt och orätt-

  14. -vad som är gott och ont,
    vilket ansvar vi har-

  15. -vilket ansvar vi har i vår
    professionella och personliga roll-

  16. -vad som har värde i livet - etik
    handlar om vad som har värde i livet-

  17. -vad som är viktigt att satsa på,
    värna om, slå vakt om och så vidare.

  18. Och moralism, det är ju
    nåt som ingen direkt gillar.

  19. Är det nån som har tänkt
    nån moraliserande tanke i dag?

  20. Som har tänkt nåt klagande...

  21. Med moralism
    tänker vi ofta att man klagar på nån.

  22. Man moraliserar
    över andra och sig själv-

  23. -men det kan också vara
    att bedöma nåt gynnsamt.

  24. Moralism är rent filosofiskt bara att
    man sysslar med moraliska analyser-

  25. -och man sysslar med moraliska
    analyser av människors intentioner.

  26. Ingen vill vara moralist.
    "Jag är så bra på att skilja på"-

  27. -"sak och person."

  28. Ja... Det låter bra,
    men om vi tänker efter...

  29. Då vi berömmer nån,
    skulle vi skilja på sak och person-

  30. -och säga
    "Jag berömmer ditt sätt att arbeta"-

  31. -"och ditt bemötande är väldigt bra,
    men ta det inte personligt"?

  32. "Jag uttalar mig inte om dig,
    utan bara om dina handlingar."

  33. Så gör vi inte. Beröm av en persons
    handlingar är ju beröm av personen.

  34. Och kritik av en persons handlingar
    är väl faktiskt kritik av personen.

  35. Det är svårt att komma förbi det.
    Poängen är väl att inte identifiera-

  36. -en handling med hela personen-

  37. -och att ha en försonlig hållning-

  38. -så att man är snar
    att vara generös i sitt omdöme-

  39. -eller snar att förlåta, så att
    man inte har ett kompakt fördömande.

  40. Det här är ett sätt
    att fundera på graden av moralism.

  41. Grunna på hur många
    underkända personer ni har...

  42. ...i ert nätverk
    eller i ert före detta nätverk.

  43. Nån gammal chef, som man hade,
    som är underkänd.

  44. Tidigare arbetskamrater, underkända.

  45. En före detta partner, underkänd.

  46. En del personer har en väldigt
    stor klass av underkända personer-

  47. -såna som man inte har godkänt, som
    man har en vänskaplig attityd till.

  48. Klassen av underkända är sällan noll,
    men är det många, så får man se upp.

  49. Det finns talesätt som underkänner
    många: "Folk är det värsta jag vet."

  50. Då är det inte många godkända kvar.
    Eller: "Det finns folk till allting."

  51. Det är ju ett klassiskt komiktema
    som har funnits genom historien-

  52. -att man underkänner dem och dem-

  53. -och till slut
    står man ensam kvar som godkänd-

  54. -i en ensam värld
    där man bara klarar provet själv.

  55. Men det är inte ovanligt
    att vi underkänner oss själva.

  56. Moralism mot oss själva är vanligt.
    Jag ska inte tala så mycket om det-

  57. -men tro inte att... Ingen av oss
    ska tro att vi inte är moralister.

  58. Vi är moralister,
    och vi bör vara moralister.

  59. Bara den likgiltige
    är fri från moralism.

  60. Men vi bör vara moralister
    som är generösa, försiktiga-

  61. -har en öppen hållning till andra
    och också moraliserar mot oss själva.

  62. Etisk kritik
    ingår i den etiska bedömningen.

  63. Nu har temat etik kommit att bli
    ett ganska uppmärksammat tema.

  64. Framför allt är det fem delteman-

  65. -som är aktuella inom området etik,
    och ett sånt tema är värdegrund.

  66. Många av er jobbar nog
    i verksamheter som har en värdegrund.

  67. Hur många av er finns i en verksamhet
    - i en kommun eller i ett företag-

  68. -där ni har nåt ni kallar värdegrund?

  69. Oj, det var enormt! Vilken värde-
    grundsmarinerad skara ni måste vara!

  70. Hade jag frågat för tio år sen,
    hade det förmodligen inte varit nån-

  71. -så värdegrund är
    ett nytt etiskt trendbegrepp.

  72. Organisationer skapar texter
    som förr kallades "etisk policy"-

  73. -"värdeord" eller "ledord",
    och nu heter det "värdegrund".

  74. Jag har inget emot det, men ibland
    kan såna texter bli vad som helst.

  75. Om man ska tala om värdegrund-

  76. -då bör det vara
    de grundläggande värdena.

  77. En kommuns värdegrund kan inte handla
    om serviceanda och framförhållning.

  78. Ja, det är ju självklart.
    Det är inte de grundläggande värdena.

  79. Så det är inte alltid
    precis grundläggande.

  80. Sen har vi likabehandling
    som ett viktigt tema.

  81. Vi är oerhört angelägna om
    att människor behandlas lika.

  82. Vi har ett ombudsmannasystem,
    vi har pressen som bevakar det-

  83. -vi har tv-program
    som avslöjar oegentligheter-

  84. -i vissa specifika hänseenden, t.ex.
    inom sjukvården eller rättsväsendet-

  85. -där likabehandlingsprincipen
    ska vara väldigt stark.

  86. Så likabehandling är viktigt,
    även vad gäller kvinnor och män.

  87. Att vara sexist är oerhört elakartat,
    sexist i den betydelsen-

  88. -att det är män som har
    egendomliga uppfattningar om kvinnor.

  89. Skämt som man kunde ha om kvinnor
    eller homosexuella på 70-talet-

  90. -framstår ju nu
    som oerhört bedagade och ofräscha.

  91. Det har skett en stark utveckling,
    där såna skämt inte är roliga längre.

  92. Om nån håller på med det fortfarande,
    så är det beklagligt.

  93. Integritet är ett starkt tema.

  94. Det svarar mot en väldigt stark
    individualism som präglar vår kultur.

  95. Vi är väldigt inriktade
    på vilka individer vi är.

  96. Man talar också nu om att vi
    mer eller mindre är varumärken.

  97. Var och en av oss
    är ett varumärke som vi vårdar.

  98. Vår identitet och individualitet
    är oerhört viktiga.

  99. Ingen annan ska komma oss inpå livet
    som inte vi själva har släppt in där-

  100. -så det finns
    en stark integritetsinriktning.

  101. Det kan bli
    aningen för mycket av det.

  102. Det finns en mikrorörelse på gång
    att man inte ska ha personnummer.

  103. "Staten ska inte ha koll på mig,
    det ska de inte tro."

  104. Jag har träffat ett par personer
    som försöker leva utan personnummer-

  105. -och inte släpper det ifrån sig
    mer än om det absolut krävs.

  106. Och hållbarhet är ett viktigt tema.
    Nu slocknade det där. Hållbarhet, ja.

  107. Hållbarhetstemat har att göra med
    miljöfrågor och klimathotet-

  108. -och begreppet används i hållbar
    livsföring, hållbara transporter-

  109. -hållbar konsumtion för att vi
    ska klara jordens överlevnad.

  110. Det är också ett bredare tema,
    som i hållbara relationer-

  111. -hållbara organisationer, hållbart
    arbetsliv, så hållbarhet är stort.

  112. Och så har vi bemötande.
    De här fem begreppen-

  113. -värdegrund, likabehandling,
    integritet, hållbarhet, bemötande-

  114. -är fem starka etiska teman
    som präglar vår tid, och de är bra.

  115. Vi har anledning
    till en viss optimism utifrån detta.

  116. Bemötandetemat har blivit väldigt
    uppmärksammat, aningen för mycket.

  117. Man kan inte ringa till nån för att
    få service utan att svara på frågor.

  118. "Samtalet kan komma att spelas in",
    "Vi försöker förbättra vår service"-

  119. -"därför kan du komma
    att bli uppringd", och så vidare.

  120. Man kan inte komma ur systemet,
    utan alla arbetar med sitt bemötande.

  121. Två frågor är då,
    för det första, vad gäller etik:

  122. Vilka etiska värden är aktuella-

  123. -för den verksamhet eller situation
    som ni finns inom i LSS-verksamheter?

  124. Och för det andra: Vad innebär-

  125. -ett bra bemötande i det arbetet?

  126. Alltså etiska värden i verksamheter
    och hur man ska bemöta.

  127. Vi har hört genom Elisabeth Råberg
    många olika varianter av bemötande-

  128. -de flesta ganska diskutabla,
    men också det när nån tar på axeln.

  129. Bara att ta på axeln,
    beröringen i rätt ögonblick-

  130. -hade den betydelsen.
    Jag återkommer till det.

  131. Vad är det då för värden?

  132. Låtsas att ni har
    en lite skeptisk granne som säger:

  133. "Jobbar inte väldigt många
    med funktionsnedsatta och äldre?"

  134. "Hur mycket som helst går åt
    till service, stöd och omsorg."

  135. "Klarar vi det? Måste vi ha insatser
    för dem med funktionsnedsättningar?"

  136. "Vi hade inte det för fyrtio år sen,
    gick inte det bra, det också?"

  137. Om ni skulle
    mellan två busstationer...

  138. I Stockholm, tunnelbanestationer,
    för busstationerna är lite olika...

  139. På två minuter, snarare-

  140. -ska ni berätta om varför vi
    ska bedriva vård, omsorg, service-

  141. -för personer
    som har funktionsnedsättningar.

  142. Vad skulle ni ange för etiska värden
    och normer? Det har jag förslag på.

  143. Det är ju inget nytt.
    Ni skulle förstås ta upp LSS.

  144. Ni skulle nämna att det bör vara så-

  145. -att man ska främja
    jämlikhet i levnadsvillkor.

  146. Man ska ha
    delaktighet i samhällslivet.

  147. Man ska främja folks självbestämm-
    anderätt, värna om deras integritet.

  148. Man ska ha inflytande över insatser,
    tillförsäkras goda levnadsvillkor-

  149. -och man ska stärka förmågan
    att leva ett självständigt liv.

  150. Ni kan leverera de här värdena -
    jämlikhet, delaktighet-

  151. -självbestämmande, integritet -
    men då kanske grannen säger:

  152. "Varför detta?
    Varför ska vi ha det här?"

  153. "Du nämner några värden
    men inget skäl till varför."

  154. "Vilket skäl skulle det vara?"

  155. Då kan man ta upp frågan igen, och
    jag vill nämna fem viktiga värden.

  156. Det första, ingen överraskning -
    frågan om människovärdesprincipen.

  157. Det innebär ett rättvist bemötande
    av brukare, närstående och kolleger.

  158. Människors lika värde.

  159. Vad är det för princip?
    Elisabeth berättade om en situation-

  160. -där alla som hon har mött
    inte har haft den principen inbyggd-

  161. -i sina professionella gener,
    utan det har svajat en del.

  162. Vad handlar principen om?

  163. Den handlar för det första om
    att människors värde är högt, lika-

  164. -och att det är
    obetingat och givet med livet.

  165. Det här citatet jag hade i början,
    "Folk är det värsta jag vet"-

  166. -det är inte förenligt med den här
    principen. Så kan ingen här tänka.

  167. Utan principen betyder att
    människors värde är lika och högt.

  168. Det är alltså inte lika men lågt.

  169. Människan är helt enkelt älskvärd.

  170. Vi är värda att älskas.
    Människan är så fantastisk-

  171. -så man kan inte göra annat
    än att älska henne-

  172. -såvida hon inte har svårigheter
    med att nå eller uppmärksamma andra-

  173. -så kärleken ligger till för oss
    för att vi är älskvärda människor.

  174. Detta är inget vi meriterar oss för
    genom att vi är framgångsrika-

  175. -utan det är för att vi är människor.

  176. Vårt värde är också
    överordnat djurens.

  177. Det kanske ogillas, men tänk efter.

  178. Vilken skillnad det är på vård
    och omsorg för människor och djur.

  179. Det går inte en skattekrona
    till vård och omsorg om djur.

  180. Djurägaren får stå för
    varenda insats för ett djur-

  181. -bortsett från veterinärutbildning,
    som det offentliga betalar.

  182. Så det är en enorm skillnad på vård
    och omsorg om djur och människor.

  183. Det här är principen. Den kan
    förklaras med de här fyra delarna-

  184. -nämligen högt, lika,
    obetingat, alltså givet med livet-

  185. -och att det är högre än djurens.

  186. Men då är frågan: Varför ska vi
    tycka så och ha den uppfattningen?

  187. Grannen på bussen kanske säger:
    "Den principen har jag också hört"-

  188. -"men jag vill ha nåt skäl
    till varför den ska omfattas."

  189. Jag räknar med
    att alla här har den uppfattningen-

  190. -men vad ska vi säga till grannen?

  191. Det finns inget riktigt argument-

  192. -som sopar banan med grannen,
    utan det finns mer resonemang.

  193. Det resonemang som är starkast
    anknyter till den här kärlekstanken.

  194. Se en annan människa.
    Se henne i ögonen, se hennes ansikte.

  195. Känn efter vem du själv är.

  196. Känner du inte då i den
    sociala hållningen till den andre-

  197. -i en enskild annan person,
    eller i din egen självkänsla-

  198. -att varelsen människa är
    nåt alldeles oerhört och enastående?

  199. Egentligen är principen grundad
    i en fundamental värdeupplevelse-

  200. -eller kärleksupplevelse
    knuten till det mänskliga livet.

  201. Den här principen är en kärleks-
    förklaring till att vara människa.

  202. En kärleksförklaring
    till den andre och till mig själv.

  203. Om man tar principen på allvar-

  204. -och känner den här lyckan över att
    vara människa, bortom alla attribut-

  205. -och titlar och prestanda och
    bortom också våra misslyckanden...

  206. Att vara med om den här historien
    på vår planet är alldeles oerhört.

  207. Vad jag än gör av livet kan jag inte
    göra mycket mer än att vara människa.

  208. Så kärleksupplevelsen
    kan vi strukturera och systematisera-

  209. -och ha som juridisk grund för lagar
    baserade på människovärdesprincipen.

  210. Då kanske grannen säger:

  211. "Jag orkar inte med det där.
    Jag vill ha rustika grejer, en text."

  212. Ja, då har man FN:s förklaring
    av mänskliga rättigheter från -48.

  213. "Alla människor är födda fria
    och lika i värde och rättigheter."

  214. "Utrustade med förnuft och samvete
    och bör handla i en broderskapsanda."

  215. Skulle man fråga
    vad världens värdegrund är-

  216. -ja, då är det
    den här texten man ska anföra.

  217. Där beskrivs rättigheter
    som inte alla länder efterlever-

  218. -men alla länder i världen
    har beslutat sig för den.

  219. Vi har även konventioner
    om rättigheter för kvinnor och barn-

  220. -och funktionsnedsatta-

  221. -som har samma innehåll
    men preciserar utifrån olika grupper.

  222. Den svenska värdegrunden...
    Var ligger Sveriges värdegrund?

  223. I regeringsformen. "Makt ska utövas
    med respekt för allas lika värde"-

  224. -"och för varje människas frihet och
    värdighet." Det är vår värdegrund.

  225. Sverige är inte rasistiskt eller
    sexistiskt enligt den värdegrunden.

  226. Ni kanske tänker: "Det låter ju bra,
    men är det verkligen så i praktiken?"

  227. I betydande grad.
    Vi har kommit långt-

  228. -vad gäller likhet i vården
    och likhet inför lagen.

  229. Vi har också kommit långt...
    I Sverige och andra länder-

  230. -tolkar vi den här principen som
    att man har rätt till en utbildning.

  231. Vi tolkar den också som att man
    har rätt till vård och omsorg.

  232. Om man ser på specifika värden för
    personer med funktionsnedsättning-

  233. -så har vi människorättsprincipen,
    men allt kan ju inte hänga på den.

  234. Det finns fler principer, som mänsk-
    liga och medborgerliga rättigheter.

  235. Man har rätt till stöd och service,
    självbestämmande och ett värdigt liv.

  236. Varför har man den rätten?
    För att det finns resurser för den-

  237. -och för att vi har detta värde.

  238. Så rättighetstänkandet förutsätter
    människovärdesprincipen som grund.

  239. Grunden för mänskliga rättigheter är
    vårt värde och samhällets resurser.

  240. En tredje aspekt är humanitet.
    Allt hänger inte bara på rättigheter.

  241. Humanitetsprincipen
    innebär empati och förståelse.

  242. I ditt fall, Elisabeth,
    de aktörer som du har mött-

  243. -har möjligtvis rättighetstänkande
    i den professionella identiteten-

  244. -men det måste också till en humani-
    tetskänsla i enskilda situationer.

  245. Allt täcks inte av rättigheter,
    det måste till en finkänslighet.

  246. Både rättighetstänkande
    och humanitetsprincipens empati-

  247. -förutsätter ju
    principen om människors lika värde.

  248. Sen är en viktig aspekt-

  249. -tillit till och förväntan på
    den andres förmåga och ansvar-

  250. -att inte stödet får den karaktären
    att den som får del av det-

  251. -förlorar energi, sin möjlighet
    att vara aktiv och resurser.

  252. Man måste också värna om och utveckla
    brukares egna resurser, egna idéer-

  253. -det egenansvar som en brukare har.

  254. Och så har vi konsekvensbedömningar
    med observans på brukares villkor.

  255. I etiska rådet hade vi ett utskott
    som tog upp etiska frågor på fältet-

  256. -och då hade vi
    väldigt många fall från ert område-

  257. -och många brukare med autism som
    har svårt att handla i butik och så.

  258. Då man bedömer såna situationer,
    vilket ni gör i era verksamheter...

  259. Vad säger
    människovärdesprincipen här?

  260. Det blir för stort
    för en vardagssituation.

  261. I såna situationer
    har ni en konsekvensbedömning.

  262. Hur får vi de bästa konsekvenserna?

  263. Hur gör vi för att minska
    de riktigt dåliga konsekvenserna?

  264. Det kan vara komplexa situationer
    där ni får pröva på olika sätt.

  265. Såna bedömningar
    gör ni hela tiden i ert arbete.

  266. Då bör det vara så att hur det går
    för brukaren måste ha trumf.

  267. Hur det går för er är viktigt,
    men brukaren är det viktigaste.

  268. Så konsekvensbedömningar i
    den kliniska vardagen måste gripa om-

  269. -hur det blir bäst
    för brukaren eller brukarna.

  270. Om vi går över till bemötandes etik
    och vad det innebär-

  271. -så kan man fundera på varför
    bemötande blivit så uppmärksammat.

  272. Då man ringde på 60- och 70-talet-

  273. -till nån bank eller vad man
    kunde ringa till för institutioner-

  274. -inte spelades samtalet in
    i utbildningssyfte-

  275. -inte kunde man bli uppringd
    för att de förbättrade sin service.

  276. Var snorkighetsgraden aningen högre?

  277. Är det så att samhället
    har blivit alltmer bemötandevänligt?

  278. Nu säger jag nåt ni kanske ogillar,
    men ni får haffa mig i lunchpausen.

  279. Jag skulle påstå det,
    att vänlighetsgraden har ökat.

  280. Vi blir allt vänligare mot varandra
    över tid.

  281. På 70-talet var det mycket mer
    vassa armbågar och snorkighet.

  282. Vänlighetsgraden har ökat.

  283. De av er
    som har varit med några decennier-

  284. -grunna på om inte det stämmer.
    Har inte ni själva blivit vänligare?

  285. Kanske är
    vänlighetsgraden inte konstant-

  286. -så att det är lika vänligt
    på 40-talet som på 70- och 90-talet.

  287. Vänlighetsgraden kan skifta
    i ett samhälle och en organisation.

  288. Att t.ex. Skatteverket
    är mycket vänligare nu än tidigare-

  289. -det går inte att diskutera,
    så är det verkligen.

  290. Skatteverket har gått bemötandekurser
    sen ganska länge tillbaka-

  291. -fast de har monopol.
    Man kan ju inte gå ur Skatteverket.

  292. Så också monopolverksamheter
    har ökat sin vänlighetsgrad.

  293. Jag vill göra en enkät.
    Hur många skulle hålla med mig-

  294. -i att den allmänna vänligheten
    har ökat i samhället?

  295. Som när man träffar nån i hissen-

  296. -på ett hotell
    eller på en restaurang eller så.

  297. Stöter man samman med nån på gatan,
    så blir man sällan sur och vresig.

  298. Snarare ett glatt "hej",
    och så går man vidare.

  299. Hur många håller med om
    att vänlighetsgraden har ökat?

  300. Tack, en liten minoritet.
    Det finns ju fler alternativ.

  301. Ett alternativ skulle vara:
    "Jag har inte koll på det."

  302. Ett tredje skulle vara:
    "Nej, det är värre än nånsin."

  303. "Men jag är lika vänlig ändå, väl?"

  304. Ni som tillhör skeptikerna
    vill inte tillhöra de ovänliga.

  305. Det här går ju inte att mäta.
    Det här är bara en gissning.

  306. Ett överslag, en gissning.

  307. Uppmärksamheten på bemötandefrågor-

  308. -handlar inte om att det är
    så dåligt bemötande vi får-

  309. -utan att vi inser
    att bemötandet är så viktigt.

  310. Ett kort bemötande
    i en affär eller i en taxi...

  311. Om man bemöts illa på restaurang
    för att man sa en fransk maträtt fel-

  312. -och så uttalar personen det rätt,
    det här lite snorkiga...

  313. Den typen av bemötande är ovanligt,
    men bemötande är viktigt.

  314. Så det handlar inte om att det är
    dåligt, utan det är väldigt viktigt-

  315. -och vi måste kvalitetssäkra det
    och se till att det verkligen är bra.

  316. Det är därför alla utbildas i det.

  317. Jag har också gått på det här
    och skrivit boken "Bemötandets etik".

  318. En vacker bok.
    Vackrare än bra, kanske.

  319. Jag tar upp de här frågorna och
    beskriver den optimistiska ansatsen-

  320. -att bemötandeuppmärksamheten inte
    är ett svar på att det är så uselt-

  321. -utan det är en insikt
    om hur viktigt bemötande är.

  322. Första gången ordet "bemötande"
    dyker upp i en rubrik är 1979.

  323. Det är en artikel som heter
    "Vårdyrkesinriktat bemötande".

  324. Under 80- och 90-talet är det
    tre artiklar eller böcker per år-

  325. -till slutet av 90-talet, då
    antalet bemötandeartiklar exploderar.

  326. Så i ungefär tjugo år
    har vi haft den här bemötandehaussen.

  327. Sen kanske det går ner, när vi
    inte orkar hålla på med det mer.

  328. "Nu får det räcka, det är bra nu",
    men än ser vi ingen sån avmattning.

  329. Tre bemötandefrågor för eftertanke.
    Den första är den här:

  330. Om man spelar in...
    Tänk er en "Big Brother"-situation.

  331. Man har filmteam på arbetsplatsen.

  332. Ni som är personliga assistenter
    har ju en arbetsplats i hem eller så.

  333. Man har ett filmteam
    i hälarna på er hela tiden.

  334. Man spelar in, granskar bemötandet
    mot brukare och närstående-

  335. -och sen klipper man ihop det-

  336. -och så har man en träff
    och tittar på varje individ.

  337. Tänk er en sån situation.
    Hur skulle då bemötandet beskrivas?

  338. Elisabeth, det är tur att man
    inte hade det på dina verksamheter.

  339. Skulle ni gilla
    tanken på att nån fick se-

  340. -och man själv fick se
    hur bra ni är med närstående-

  341. -hur sköna ni är mot arbetskamrater,
    hur bra ni är med brukarna o.s.v.?

  342. Man skulle nog fundera på om det
    fanns nåt som man kunde förbättra-

  343. -eller utveckla
    eller som man har särskilt svårt med-

  344. -och vad som är ens starka sidor,
    vad man är riktigt bra på.

  345. Jag gissar
    att många av oss skulle tänka:

  346. "Tänk att jag fann mig så väl där,
    att jag så snabbt sa rätt kommentar"-

  347. -"att jag i hela mitt kroppsspråk
    var anpassad efter situationen."

  348. "Jag är nöjd med mitt bemötande."
    Det skulle nog vara så för många.

  349. Vi har olika aspekter av bemötande,
    och i en bok måste man dela upp sånt.

  350. Man måste ha lite tabeller,
    så att man kan kombinera.

  351. Man måste krångla till det,
    annars blir texten för kort.

  352. En sån uppdelning är
    person- och verksamhetsbemötande.

  353. Med personbemötande menar jag
    det bemötande var och en av oss har-

  354. -oavsett vår verksamhet...

  355. Det bemötande jag eller andra
    personer har mot andra personer.

  356. Det är personbemötandet.

  357. Och det samlande personbemötandet i
    en verksamhet, som ett gruppboende...

  358. Det samlade personbemötandet
    är också verksamhetsbemötandet.

  359. Verksamhetensbemötandet är inte bara
    att en person har bra bemötande-

  360. -utan allas bemötande ingår där-

  361. -men i det bemötandet
    måste man skilja på fler aspekter-

  362. -nämligen pedagogiska,
    estetiska och etiska aspekter.

  363. Allt kring bemötande är ju inte etik.

  364. Vad gäller personer som har autism,
    så är det oerhört viktigt-

  365. -att man är pedagogiskt observant,
    att man är pedagogiskt kunnig-

  366. -och förstår den enskildes situation.

  367. Det räcker inte
    att man vill väl och har respekt.

  368. En massa vänlighet räcker inte
    om man inte är pedagogiskt skicklig.

  369. Så bemötandet... Det krävs ibland
    specialpedagogiska observanda-

  370. -för att man ska ha rätt bemötande,
    så att man inte gör allt till etik.

  371. Om jag var på ett gruppboende
    för personer med autism-

  372. -så skulle jag vara
    värdelös ur pedagogisk synpunkt.

  373. Min bok skulle inte hjälpa-

  374. -för även om min inställning är bra,
    så har jag inte nödvändig pedagogik.

  375. Så allt bemötande är inte etik.
    Det finns pedagogiska aspekter-

  376. -som ju också har etiska aspekter-

  377. -för genom min pedagogik
    så visar jag att jag är angelägen-

  378. -att bemöta en person på rätt sätt.
    Jag ser mig inte som färdigformad.

  379. All professionalitet
    bygger på en baskunskap-

  380. -men den kräver också
    en ständig fortsatt utveckling.

  381. En professionell vet att man aldrig
    är fullärd utan ständigt utvecklas.

  382. Det är
    en etisk angelägenhet som vi ska ha-

  383. -om att vara pedagogiskt skickliga,
    så etiken kommer också in där.

  384. Det estetiska...
    På ett gruppboende har man ju-

  385. -konst, blommor, inredning,
    färgsättning och ljussättning.

  386. Är det viktigt med såna frågor?

  387. Ja, det är ju en del av estetiken,
    verksamhetsbemötandet.

  388. Vi tar ett äldreboende som exempel.

  389. Jag kom till ett äldreboende
    i somras en bit upp i landet-

  390. -och så stod det en snöskyffel kvar.
    "Ja, det är snart vinter igen, så..."

  391. Och en sopborste för snö, trots att
    det var fyra månader sen de hade snö.

  392. Snöskyffeln och sopborsten,
    som står där mitt i högsommaren-

  393. -visar att här är det inte
    så viktigt att det är snyggt.

  394. "Här är det inte så noga."

  395. Kom man sen in
    så var det nåt diplom från -86.

  396. "Ja, jättehärligt
    att ni fick ett diplom -86..."

  397. Och det hänger snett också, diplomet.

  398. Och sen är det lite blommor,
    ofta garderobsblommor som aldrig dör.

  399. Man tar med sig blommor hemifrån
    som man inte har hjärta att slänga.

  400. "Jag tar det till jobbet."
    Och så får det stå där, halvdant.

  401. Se över era miljöer då ni
    kommer tillbaka till arbetsplatsen.

  402. Koppla in den estetiska blicken och
    tänk på vad inredningen signalerar.

  403. Inredning kan ha
    en pedagogisk funktion-

  404. -men vad signalerar den här
    inredningen för värdesättning-

  405. -av de personer som jobbar här
    och de personer som kommer hit?

  406. Kräv bra miljöer,
    också ur estetisk synpunkt.

  407. Det är en etisk fråga, för det visar-

  408. -angelägenheten, värdet,
    respekten för dem som är där.

  409. Så jag delar upp det i tre aspekter-

  410. -och vad är då de etiska aspekterna?

  411. Ja, det är vilken värdesättning som
    kommer till uttryck i ett bemötande.

  412. Vi tänker oss en arbetsgrupp
    som sitter och pratar vid ett bord.

  413. Sju stycken sitter där,
    och det är ett samtal på gång-

  414. -men en får aldrig blicken på sig,
    eller två av de här sju.

  415. Så fem har ett samtal,
    men två av sju är inte med.

  416. Bara en sån enkel situation,
    där vissa kan sitta i en kvart-

  417. -utan att möta nåns blick-

  418. -är en värdesättning
    av dem i gruppen.

  419. Eller sättet på vilket vi hälsar.
    Klangen visar en värdesättning.

  420. En chef ska leda ett möte
    och är först på plats i rummet-

  421. -och så kommer person ett in,
    och då säger chefen: "Hej."

  422. Sen kommer person två in: "Hej."
    Men för person tre: "Hej!"

  423. Person tre kan ha varit på semester
    eller så-

  424. -men bara klangen i hälsningen
    gör att person ett och två förstår-

  425. -att de inte är favoriter,
    utan nån annan ligger bättre till.

  426. De många små mikrosignalerna-

  427. -visar ett sätt att värdera.
    Bara hur man hälsar, va?

  428. För personer med autism
    kan ögonkontakten vara tveksam.

  429. Då ska man inte söka det, för det
    kan vara helt fel, pedagogiskt sett-

  430. -men oftast hälsar man
    genom att ta i hand-

  431. -inte för löst och inte
    med ett fruktansvärt järngrepp-

  432. -och så möter man den andres blick.

  433. Det är en underbar hälsning,
    att möta den andres blick.

  434. Att bara i hälsningen signalera:
    "Du är där. Du är viktig för mig."

  435. Med blickar ska man vara försiktig
    i vissa situationer.

  436. Då är det den respekten man visar.

  437. Så det finns många sätt på vilka
    vi visar att man värdesätter nån.

  438. Hur ska man bedöma ett bemötande
    utifrån vilken princip det följer?

  439. Bemötande är ju en liten handling.
    Varje bemötande är en mikrohandling-

  440. -som det kan finnas
    vissa principer för.

  441. Det ska jag nog inte utveckla nu.

  442. Det blir för tröttsamt,
    så jag går till fråga tre:

  443. Vilka etiska personegenskaper
    kommer till uttryck i bemötandet?

  444. Vårt bemötande är inte bara en roll.
    Vi spelar ju en roll i vårt yrke.

  445. Vi spelar alltid roller.
    En roll som förälder, som partner-

  446. -en roll som vän, en roll i yrket
    - massor av roller har vi.

  447. De rollerna är ju inte nåt konstlat
    utan ett uttryck för personligheten.

  448. Så bemötandet
    är inte bara en roll vi spelar-

  449. -utan även ett uttryck för vem vi är,
    och därför kan man fundera på-

  450. -vilka personegenskaper som behövs
    om man arbetar med funktionsnedsatta.

  451. De personegenskaperna blir nästan
    identiska med bemötandeuttryck.

  452. Orkar ni med en liten granskning
    av några klassiska dygdelistor?

  453. Nu blir det mycket på en gång,
    men bilderna finns på hemsidan.

  454. Vi går tillbaka 2 400 år-

  455. -till den gamla grekiska filosofins
    glansdagar - Aristoteles tid.

  456. Hur skulle man då beskriva en alert
    personlighet och ett bra bemötande?

  457. Aristoteles har den charmiga tanken
    att man ska undvika ytterligheter.

  458. Man ska inte vara dumdristig
    men inte heller feg.

  459. Mittemellan dumdristighet och feghet
    ligger modet.

  460. Man ska inte vara omåttlig,
    inte heller insensibel, och...

  461. Insensibel är att man är okänslig.
    Man märker ingen skillnad på mat-

  462. -utan det är foder, mer eller mindre,
    medan den omåttlige äter mycket.

  463. Här har vi den måttfulle.
    Bara den måttfulle kan njuta.

  464. Vi har slösaktig och snål. Det
    skåpas ut till förmån för frikostig.

  465. Inte vulgär, en vulgär person
    som försätter andra i svårigheter-

  466. -andra får inte luft
    i närhet av den vulgäre.

  467. Inte heller lågprofilerad,
    så att man liksom inte märks.

  468. Man sitter i tapeten. Det ska märkas.

  469. Vad är mellanläget?
    Det är faktiskt storslagen.

  470. Man ska ta plats. Inte att man ska
    veta sin plats, man ska ta plats-

  471. -så att man inte håller sig nere-

  472. -och inte har den plats
    som är rimlig att anta.

  473. Inte inbilsk och försagd,
    men stolt och inte karriärlysten.

  474. Inte heller lat, utan ambitiös,
    inte lättretlig och vresig.

  475. En egenskap
    ni inte kan ha professionellt.

  476. Andefattig är inte mycket bättre.

  477. Engelskan har "lack of spirit".
    Man saknar ande, det är väldigt bra.

  478. Man ska vara tålmodig och godlynt.
    Tålamod är oerhört viktigt för er.

  479. Resistensen till svårigheter
    är oerhört viktig i livet som stort.

  480. Varje dag skimrar ju inte
    av fantastiska händelser.

  481. Man måste ibland ha tålamod,
    tålamod med alla rutiner, t.ex.

  482. Morgonbestyren är ju inget...
    "Härligt, tandborstning igen!"

  483. Det är vanliga vardagsrutiner,
    så vi har ett inbyggt tålamod.

  484. Men man får inte bli
    tristessresistent-

  485. -så att man klarar vilken tristess
    som helst utan att klaga.

  486. Skrytsam, blygsam ska man inte vara,
    utan uppriktig och inte pajasaktig.

  487. Inte heller tråkig.
    Tråkig är alltså en moralisk defekt.

  488. Man vill inte att nån av er
    ska vara en tråkig professionell.

  489. Tråkiga privat får ni väl vara,
    men det hänger nog ihop, faktiskt.

  490. Utöver att man är på ett gruppboende-

  491. -så ska man träffa
    en tråkig personal där...

  492. Måste man inte få
    ett bättre öde i livet?

  493. I stället ska man vara spirituell.

  494. Tråkighet, det är inte riktigt säkert
    att vi skulle lägga det i moralen-

  495. -utan man kan vara godhjärtad, ömsint
    men ack så tråkig.

  496. Ja, det går att tänka sig,
    men det tar emot lite att säga det.

  497. Jag vet inte själv vad jag tycker.

  498. Inte inställsam, utan vänlig.

  499. Vänlighet är en fantastisk egenskap.
    Alltså en basvänlighet.

  500. Att man tenderar
    att tänka och reagera vänligt.

  501. Det här mikroleendet,
    den mikrovänliga signalen-

  502. -som vi har hur mycket som helst,
    som är ett socialt smörjmedel-

  503. -för hela det sociala livet
    i samhället, är oerhört viktigt.

  504. Så låt oss värna om vänlighet
    som en fräsch mänsklig hållning.

  505. Inte avundsjuk och skadeglad,
    utan empatisk.

  506. Skulle ni vilja ha
    en sån arbetskamrat? Gärna.

  507. Modig, måttfull, frikostig, ambitiös,
    spirituell, vänlig och empatisk.

  508. En kväll med Aristoteles
    skulle också fungera, kanske?

  509. Det är en stram hållning.
    Det passar också en diplomat.

  510. En byråkratisk yrkesverksamhet. Det
    måste inte passa alla sociala yrken.

  511. Kanske behöver vi mer värme.
    Vad kan Paulus komma med?

  512. Då får vi direkt ett uttryck
    som är för mycket för Aristoteles.

  513. Kärlek, innerlig medkänsla...
    Där skulle Aristoteles säga stopp.

  514. "Vi ska absolut vara
    välvilligt sinnade"-

  515. -"men kärlek och innerlighet är för
    passionerat. Så långt går vi inte."

  516. Det kan vara riktig kritik av Paulus-

  517. -att detta blir mer personligt.

  518. Glädje...

  519. Ja, om glädje är en etisk egenskap,
    det blir ganska tungt att tänka sig.

  520. Om man känner sig icke-glad nån dag,
    då är det dålig moral i det.

  521. Måste man inte ha rätt att känna sig
    lite icke-glad på olika nivåer?

  522. Jag vet inte, men det här var också
    en diskussion på den klassiska tiden-

  523. -om vi har ett moraliskt ansvar
    för våra sinnesstämningar.

  524. Nån som hävdade det var Imre Kertész,
    som kallades för "Glädjens filosof".

  525. Han hade en formulering
    om föräldrars plikt mot sina barn:

  526. "En förälders största plikt är"-

  527. -"att försöka vara
    så lycklig som möjligt."

  528. Att försöka vara...
    Man försöker, även om det inte går.

  529. Den marginal jag har
    försöker jag ta till mig-

  530. -för då ger jag barnet smak på livet.

  531. Poängen är inte att vara en förebild,
    utan att ge smak på livet.

  532. Samma sak beskriver Erich Fromm
    i sin bok "Kärlekens konst".

  533. Om man känner sig
    lite omotiverat icke-glad-

  534. -så frågar man sig:
    Vad är det med dig?

  535. Kan man göra nåt åt det?
    Jag tror att det finns en marginal.

  536. Att man inte bara sjunker ner
    i en vardaglig tristessvara.

  537. Att vara människa är nåt enormt.
    Jag kan inte ta mig fram sovande.

  538. Sen fortsätter Paulus:
    frid, mildhet, vänlighet, ödmjukhet.

  539. Där är inte Aristoteles med.
    Ödmjukhet är för lågprofilerat.

  540. Där ligger vi lågt,
    var i stället storslagen.

  541. Eller var både ödmjuk och storslagen
    i nåt slags kombination.

  542. Godhet, trofasthet, tålamod-

  543. -och: "Tro, hopp och kärlek,
    störst av dem är kärleken."

  544. En väldigt stark passionstanke,
    kärlekstanke och engagemangstanke.

  545. Det finns mycket av Paulus också
    i vård och omsorg.

  546. Hade vi bara haft Aristoteles,
    så hade det inte riktigt räckt.

  547. Paulus som medarbetare?
    Nej, ingen som nappar på det.

  548. En kväll med Paulus? Nej, okej.

  549. Bara en utvikning från en annan tid,
    1 700 år framåt i tiden, lite drygt.

  550. Benjamin Franklin
    skrev en bok som 78 år gammal-

  551. -om vilka dygder han ville utveckla.

  552. Han skriver om följande:
    måttlighet, tystlåtenhet-

  553. -ordning, beslutsamhet,
    sparsamhet, arbetsamhet-

  554. -uppriktighet, rättvisa,
    hovsamhet - hövlighet, artighet-

  555. -snygghet, som då inte är
    att vara attraktiv och vacker.

  556. Snygghet är hel och ren.
    Hel och ren. Stoppade strumpor.

  557. Men inte så mycket smycken och smink
    och tatueringar och sånt. Nej.

  558. Och kyskhet och ödmjukhet på det.

  559. Franklin som medarbetare? Nej.
    En kväll med Franklin lever ni utan.

  560. Han hade en modell
    för moralisk självuppfostran-

  561. -där han korsade dygd och dag,
    och den såg ut så här, så att man...

  562. Ni kan gå in på hemsidan sen
    och se hur ni klarade dagen.

  563. Har ni varit måttliga, tystlåtna...?

  564. Det jag inte kan ta in
    är just tystlåtenhet.

  565. Vi har ju kvar det i talesättet:
    "Tiga är silver, tala är guld."

  566. Förfärligt talesätt!
    Talandet är ju kommunikation.

  567. Hur skulle det gå om vi gick och teg?

  568. Nej, jag sa fel förut?
    Ja, precis. Ingen som sa nåt...

  569. Det ska ju vara "Tala är silver,
    tiga är guld", och det är fel.

  570. Jag sa rätt egentligen, alltså.

  571. Moderna listor över etiska
    personegenskaper finns faktiskt.

  572. En sån som jag tänkte gå igenom nu
    har Akademikerförbundet SSR gjort-

  573. -och det är med tanke på social-
    arbetare inom det fackförbundet.

  574. Jag var med i arbetet,
    men listan är inte min-

  575. -utan den är
    de erfarna, kunniga socialarbetarnas-

  576. -som jag arbetade och skrev med.

  577. Så här ska en socialarbetare vara.
    Pröva detta.

  578. Man ska ha
    en grundhållning av respekt-

  579. -jämlikhet och vänlighet.

  580. Respekt, jämlikhet...
    Det är en bemötandenorm.

  581. Man ska ha integritet,
    nyfikenhet och intresse.

  582. Man ska inte betrakta sig som färdig,
    man är intresserad.

  583. Man har empati och lyhördhet,
    engagemang och ansvarstagande.

  584. Saklighet och tydlighet, rättskänsla
    och ibland mod och civilkurage.

  585. Kritisk självinsikt.
    Jag är inte ofelbar-

  586. -utan jag reflekterar över
    min professionalitet och vem jag är.

  587. Tolerans, vidsynthet, omdöme-

  588. -förmåga att acceptera
    att inget är självklart enkelt.

  589. I en och samma situation
    kan fem argument tala för en sak-

  590. -och fem lika starka argument
    kan tala för en annan sak.

  591. Så förmågan att kunna stå ut med
    en sån situation...

  592. Att inte gå in i för mycket enkla
    resonemang, utan se komplexiteten.

  593. Tålamod, samarbetsförmåga,
    självständighet, kreativitet-

  594. -och sist kommer humor.

  595. De har gått på Aristoteles linje.
    Spiritualitet ingår i sammanhanget.

  596. Om vi då återkommer
    till personbemötandet så är frågan...

  597. Personbemötande
    är ju det bemötande som ni har-

  598. -som personer mot brukare,
    mot medarbetare och mot närstående.

  599. Då är förstås skrivna ord
    en viktig bemötandeform.

  600. Vi bemöter varandra i skriven text
    i en omfattning som aldrig förr.

  601. Aldrig förr har vi kommunicerat
    så mycket i skriven text.

  602. Flera här inne kommunicerar nog
    just nu med skriven text-

  603. -och det är helt okej.
    De skickar sms eller e-post.

  604. De flesta av oss kanske
    svarar på tio-tjugo såna mejl.

  605. Det ger också upphov till frågor.
    Hur ska man avsluta sms och mejl?

  606. Ni kanske har en medarbetare
    som är väldigt hjärtlig-

  607. -och egentligen inte kan avsluta
    utan att göra smileys och hjärtan.

  608. Sen tummen upp
    och "trevlig helg" eller "kram".

  609. Då kan man ju inte svara "MVH".

  610. Man måste...
    Värmen i hälsningsordet är...

  611. Vi har bestämt att vi får använda
    tummen upp med citationstecken runt-

  612. -så vi säger "typ tummen upp".
    Vi ska ha en viss distans till det.

  613. Sen har vi tonfallet,
    och då kommer telefonsamtalet in.

  614. Vi har heller aldrig förr
    talat så mycket med varandra.

  615. Vi har aldrig kommunicerat så mycket
    utan att se den andre.

  616. Det är en kommunikationsform
    som vi bara har haft sen 1860-talet.

  617. Väldigt liten skala först, och sen
    exploderade den för 25-30 år sen.

  618. Vi har en enorm mängd telefonsamtal-

  619. -och då är röstläget, tonfallet,
    en viktig bemötandeaspekt.

  620. Sen möter vi den andre. Ansikts-
    uttrycket, ögonkontakten, minspelet.

  621. Signalerar man att man är uttråkad,
    bister, bitter, ledsen eller vad som?

  622. Så ansiktets uttryck
    är en del av bemötandet.

  623. Vi har även kroppsspråket
    som framtoning och beröring-

  624. -att man tar i den andres kropp,
    man känner på den andres kropp.

  625. Så det här är
    personbemötandets uttrycksformer.

  626. De skrivna orden,
    tonfallet, ansiktsuttrycket-

  627. -och kroppsspråket i övrigt och som
    beröring. Vi testar en bild på detta.

  628. En grupp har gjort
    studiematerial till min bok-

  629. -och då har de en övning
    som heter Ansikte mot ansikte.

  630. Titta på de här fyra ansiktena
    ett tag.

  631. De har idéer
    om grönt och rött och grönt och gult.

  632. Jag har ingen kläm på
    varför de har olika färger.

  633. Det är nåt slags idé, jag har inte
    koll på det. Ni får tolka det själva.

  634. Man kan fundera på om...

  635. Vem skulle du välja som
    din husläkare eller psykoterapeut?

  636. Vad ska ditt ansiktsuttryck signalera
    gentemot brukare-

  637. -närstående och arbetskamrater?

  638. Vi gör ett snabbt test.
    Hur många av er skulle välja-

  639. -den blå kvinnan som psykoterapeut?

  640. Förr eller senare
    behöver alla gå i psykoterapi.

  641. Vilka väljer den röde mannen?
    Några stycken.

  642. Vilka väljer den gröne mannen?

  643. Och vilka väljer den gula kvinnan?
    En klar majoritet.

  644. Den gröne mannen, ser inte han ut
    som "Hej, vad är klockan"?

  645. Är han inte lite osäker?

  646. Den röde mannen är mer saklig
    och kraftfullt analytisk.

  647. Är det skillnad
    om det är en husläkare?

  648. Fundera på frågan:
    Hur ser ert eget ansikte ut?

  649. Man kan ju inte ständigt gå som den
    gula kvinnan, det vore outhärdligt.

  650. Att skina sig igenom
    en hel arbetsdag.

  651. Fast det är inte oväsentligt hur
    mycket vi levererar på det kontot.

  652. Jag tänker avrunda med ett förslag
    på en relevant bemötanderepertoar-

  653. -som är det jag summerar upp i boken.
    Man får grunna för att se betydelsen.

  654. Jag har kommit fram till tio kärn-
    begrepp som är viktiga att tänka på.

  655. Det här gäller både era verksamheter
    och t.ex. sjukvård och serviceyrken.

  656. En viktig aspekt är då
    en övergripande bemötandekompetens-

  657. -där det första är
    en samspels- och anpassningsförmåga.

  658. En förmåga att känna av
    hur situationen och personen är.

  659. "Sammantaget är situationen så att
    jag måste bemöta på det här sättet."

  660. Det är en tydlig pedagogisk fråga.
    Den drar tydligt åt det pedagogiska-

  661. -men den har också en etisk sida
    eftersom själva energin i detta-

  662. -och intresset att utveckla detta
    signalerar ett slags etisk hållning.

  663. Till det har vi
    begreppet autenticitet.

  664. Att jag inte bemöter på ett sätt
    som inte svarar mot min personlighet.

  665. Där har vi resonemanget om
    personlig, professionell och privat.

  666. Jag har hört ett ganska
    vanligt talesätt om att man ska...

  667. "Man ska alltid vara professionell,
    ibland personlig"-

  668. -"men aldrig privat."
    Men håller det verkligen?

  669. Kan man verkligen dela upp det?
    "Jag är personlig, men inte privat."

  670. Det är kanske snarare så att man inte
    ska vara privat på ett sånt sätt-

  671. -så att det inte
    passar in i sammanhanget?

  672. Det har
    inget positivt värde just där.

  673. Bara det faktum
    att man har en ring på fingret-

  674. -signalerar väl
    att man har en partner?

  675. Man säger:
    "Jag har lämnat barn på dagis."

  676. Är det väldigt privat?
    Jag har två barnbarn att berätta om.

  677. Det var inte professionellt.
    Det tillhör inte föreläsningen.

  678. Är det inte så att...
    Skippa det talesättet.

  679. Var privata på det sätt som är
    värdefullt, passande i sammanhanget-

  680. -men inte på ett sätt som skadar
    eller gör situationen egendomlig.

  681. Om vi ser på det privata
    i relation till arbetskamrater-

  682. -så är vi ju ofta väldigt privata.

  683. Det är ett värde, för på jobbet
    har vi ju faktiskt arbetsvänner.

  684. Arbetsplatsen har blivit
    ett forum för vänskap.

  685. Man kanske inte ses utanför jobbet-

  686. -men själva arbetsplatsen
    har en vänskapsdimension.

  687. Så vi ska alltid vara professionella-

  688. -och det innebär att vi ofta
    är personliga och ibland privata.

  689. Så skulle jag vilja
    formulera om den meningen.

  690. Autenticitet innebär att den jag är
    i en situation som professionell-

  691. -det är jag,
    och jag är äkta i den rollen.

  692. Det är en roll jag spelar
    men utifrån den person jag är.

  693. Sen är det åtta bemötandeuttryck
    som är mer specifika bemötandenormer-

  694. -och där har vi förstås respekt.

  695. Respekt är ett sånt där korkord
    som man använder som en halvfloskel.

  696. Se upp med det.
    Vad menar vi med respekt?

  697. Jag skulle föreslå
    att vi menar artighet och hänsyn.

  698. Vi är artiga och hänsynsfulla.
    Då visar vi respekt.

  699. Man kan höja nivån lite och säga
    att respekt också innebär aktning.

  700. Om jag hade varit
    Nelson Mandelas vårdare-

  701. -så hade jag ju känt aktning.
    Det hade inte räckt med artighet.

  702. Han kanske inte vill ha min aktning,
    så det kan vi inte ha som standard.

  703. Respekt bör vara artighet och hänsyn-

  704. -och det gäller alltid
    i alla situationer.

  705. Man kan inte fly bort från det.

  706. Vänlighet, värme och hjärtlighet.
    Det får man dock se upp med.

  707. Om man ser det som en glidande skala
    från vänlighet, värme-

  708. -vänskaplighet, hjärtlighet-

  709. -hurtighet,
    ligger det i förlängningen?

  710. Där får man se upp,
    för hurtigheten kan bli rätt seg.

  711. Alltså det här "hej,
    alla glada människor"-syndromet.

  712. Det blir lite tröttsamt. Ni som är
    lite överhurtiga bör nog dämpa er-

  713. -och ni som är för låghurtiga
    får höja er lite.

  714. Hurtighet kan bli lite slitsamt,
    så man måste känna av situationen.

  715. Men vänlighet, värme, hjärtlighet
    är oerhört viktigt i sociala yrken-

  716. -och vi möter ju
    oerhört mycket av det.

  717. Det är svårt att använda
    sin egen livserfarenhet-

  718. -som bild av samhällsutvecklingen
    - det har bara anekdotiskt värde-

  719. -men det är ändå påtagligt
    hur mycket värme man möts av.

  720. Bara i dag, på hotellet, hur mycket
    man har mött där, som är självklart.

  721. Och skulle det inte finnas,
    så skulle man reagera oerhört mycket-

  722. -eftersom vi utgår från vänlighet
    som en grundposition.

  723. Empati som uppmärksamhet
    är en pedagogisk och etisk fråga.

  724. Det är en hållning
    där jag är observant på den andre-

  725. -och i mitt bemötande visar jag att
    jag läser in och tolkar den andre.

  726. Jag är med den andre,
    jag ser den andre.

  727. Sen kan man ta empati som medkänsla.
    Det ska jag kanske inte alltid ha.

  728. Det är få gånger jag har behövt
    medkänsla från en professionell.

  729. Medkänsla av en tandläkare, t.ex.
    "Det gör ont, jag känner med dig."

  730. Dessutom blir det dyrt.
    Betalar jag extra för medkänslan?

  731. Det finns situationer när ni
    som professionella känner medkänsla.

  732. Ni känner den p.g.a. situationen,
    men det är ju ingen standardposition.

  733. Medkänslan har också en liten risk,
    för medkänsla ligger nära medlidande.

  734. Medlidande kan vara bra,
    men medlidande ligger nära medömkan.

  735. Och då är vi illa ute.
    Då tycker man synd om nån-

  736. -och det kan vara synd
    om oss människor ibland-

  737. -men medömkan är knappast nåt bra
    tillskott då, men kanske medkänsla.

  738. Så vi bör ha talang för medkänsla
    men också för när den ska uttryckas.

  739. Rättvist bemötande, och då menar jag
    att behandla olika personer lika.

  740. Inte pedagogiskt lika,
    för det kan vara väldigt olika-

  741. -men värderingen ska vara lika.
    Pedagogiskt kan det skifta enormt.

  742. Men det rättvisa är
    att värdera alla lika.

  743. Jämlik hållning är att jag ser andra
    som likvärdiga med mig själv.

  744. Jag står varken över eller under dem
    - andra människor är mina jämlikar.

  745. Det återkopplar till det jag sa
    om människovärdesprincipen.

  746. Att låta den principen sätta sig
    i vår identitet-

  747. -innebär med självklarhet
    en jämlik hållning-

  748. -och att vi med rak rygg
    ser andra som våra jämlikar-

  749. -och vi kräver
    att de ser oss som sina jämlikar.

  750. Det finns en enorm social energi
    i den jämlika hållningen-

  751. -till skillnad från den nedlåtande,
    där man känner lite förakt.

  752. Momentet av nedlåtenhet gör skada.

  753. Bara en liten nyans av nedlåtenhet
    kan skada en annan person.

  754. Vi ska ha tydlighet och saklighet,
    som ju inte behövs i privatlivet.

  755. Om ett älskande par möts till middag,
    behövs inte tydlighet och saklighet.

  756. Det är inte där det hör hemma.

  757. Men i arbetet är det ofta så att
    det finns uppdrag, regler och ramar.

  758. Det är inte bara upp till mig.
    Det krävs tydlighet och saklighet.

  759. Till sist skulle jag nämna humor.
    Humor är en nyckelfaktor.

  760. Då menar jag inte att man måste vara
    en person som har roliga historier-

  761. -som man drar varje halvår.

  762. Några nya kolleger har inte hört dem,
    de andra får höra dem igen.

  763. Det är alldeles utmärkt.
    Historieberättare ska vi värna om-

  764. -men det är inte sån humor jag menar,
    utan det är mer humorn som lätthet.

  765. Att jag inte studsar bollarna nedåt
    i en allmän dysterhet och pessimism-

  766. -utan tänker att det ändå är
    ganska fantastiskt att leva.

  767. Att känna en lätthet över livet
    och inte betunga det med tungsinne-

  768. -utan lyfta det, apropå konferensens
    rubrik, med min hållning av lätthet.

  769. En fransk filosof
    har kallat humor för "annexdygd".

  770. Ett annex är ju en mindre byggnad-

  771. -en pendang
    som kompletterar den stora byggnaden.

  772. Han skriver i en bok,
    "Liten avhandling om stora dygder"-

  773. -att humorn är en annexbyggnad
    till en god personlighet.

  774. Han säger så här:
    "Att sakna humor är"-

  775. -"att brista
    i ödmjukhet, klarsyn och lättsinne"-

  776. -"att vara för uppfylld av sig själv,
    för sträng eller för aggressiv"-

  777. -"och brista i generositet,
    mildhet och barmhärtighet."

  778. Jag gillar särskilt att man
    kan brista i ödmjukhet - illa-

  779. -man kan brista i klarsyn,
    och man kan brista i lättsinne.

  780. Man är för tungsint. Man behöver ha
    en dos lättsinne i sitt bemötande.

  781. Lycka till med det, och tack för mig!

  782. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Etik och bemötande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Erik Blennberger, professor vid Ersta Sköndal högskola och ledamot i Socialstyrelsens etiska råd, har medverkat i LSS-utredningen och skrivit flera böcker om etik. Här talar han om vilka etiska värden och normer som är viktiga i LSS-verksamheter och vad ett bra bemötande innebär. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Omsorg utan våld

Elisabeth Råberg är autismkonsult, handledare och mamma till två söner med autism. Här beskriver hon hur det är att leva med barn med autism och flera tilläggsdiagnoser. Hon har lång erfarenhet av hur sönerna har mötts av oförståelse och farit illa i olika verksamheter. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Etik och bemötande

Erik Blennberger, professor vid Ersta Sköndal högskola och ledamot i Socialstyrelsens etiska råd, har medverkat i LSS-utredningen och skrivit flera böcker om etik. Här talar han om vilka etiska värden och normer som är viktiga i LSS-verksamheter och vad ett bra bemötande innebär. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Trygghet utan tvång

Kaisu Kull från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) berättar om hur myndigheten i sin tillsyn bedömer olika fall och tolkar gränserna för vad som är tillåtet. Hon ger exempel på framgångsfaktorer för att undvika tvångs- och begränsningsåtgärder utifrån tillsynsrapporten Skapa trygghet utan tvång. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Rätten till kommunikation

Gunilla Thunberg, logoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, talar om kommunikationssvårigheter som den vanligaste orsaken till utmanande beteende. Att möjliggöra kommunikation är den effektivaste lösningen och den enda möjliga vägen om mänskliga rättigheter ska gälla för alla, menar hon. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

E-autism - en webbaserad introduktion

Mats Jansson, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet, presenterar e-autism som är en webbaserad grundkurs i vad autism är och hur det yttrar sig. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Bo Hejlskov Elvén är psykolog, författare och handledare. Här talar han om hur lågaffektiv teori och metod i skola, omsorg och psykiatri hjälper oss bort från tvingande och begränsande åtgärder. I arbetet med att bemöta autistiska personer måste professionen alltid utgå från att man har ett ansvar för det som sker, och när man inte når resultat måste man som professionell undersöka om det är fel på den metod man använder, menar han. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 2

Lågaffektivt bemötande i kritiska eller kaotiska situationer är alltid bättre än att bemöta med fysiska interventioner eller tvångsåtgärder, menar Bo Hejlskov Elvén. Det handlar om att dämpa känslouttrycken och skapa ett lugn, både genom beteende och hur man utformar den fysiska miljön. Här går Hejlskov Elvén igenom strategier och metoder för ett lågaffektivt beteende och ger exempel på varför de är effektiva. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Utmanande beteenden och verksamheter

Människor inom autismspektrumet med utmanande beteenden har goda möjligheter till ett liv med hög livskvalitet om man utgår från det som personen kan och förmår istället för det personen inte kan och förmår, menar Petra Björne, fil dr i kognitionsvetenskap och forsknings- och utvecklingskoordinator i Malmö stad. I Malmös LSS-verksamheter används ett studiecirkelmaterial baserat på en forskningsöversikt för att på ett bättre sätt möta brukarnas önskemål och behov, berättar hon. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Socialstyrelsens rekommendationer

Anders Bergh och Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen berättar om hur uppdraget ser ut runt tvångs- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga och om rekommendationerna för att förebygga och minska utmanande beteenden i LSS-verksamheter. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lyfta upp eller trycka ner

Vad kan vi ta med oss i vårt arbete för att förebygga och undvika tvingande och begränsande åtgärder för personer med autism i skola, LSS, psykiatri och andra sammanhang? Mats Jansson, ombudsman, och Annika Lindström, ordförande Autism- och aspergerförbundet distrikt Göteborg, sammanfattar och tittar framåt. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.