Titta

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Om UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Föreläsningar och samtal från Autism- och aspergerförbundets rikskonferens 2016. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner : Utmanande beteenden och verksamheterDela
  1. Jag heter Petra Björne och är
    forskningskoordinator i Malmö stad.

  2. Jag har som forskare möjlighet-

  3. -att jobba nära verksamheter
    som ger stöd till funktionsnedsatta.

  4. Målet är att jobba
    med evidensbaserad praktik.

  5. Utifrån konkreta frågeställningar
    - "Hur kan vi lösa det här?"-

  6. -försöker vi tillsammans
    hitta möjliga vägar att gå.

  7. Jag började 2008 efter att
    ha disputerat i kognitionsvetenskap.

  8. Det är, kort sammanfattat,
    pimpad beteendevetenskap-

  9. -så vet ni vad jag sysslade med.

  10. Jag började 2008.

  11. En av de första sakerna på mitt bord
    var utmanande beteende.

  12. Specifikt en person som
    hade stort behov av anpassat stöd.

  13. Det första stöd man ville ha var
    att få honom placerad utanför Malmö.

  14. Det lät konstigt att Sveriges tredje
    största stad inte kunde möta behovet.

  15. Vi tog en annan väg.

  16. Jag slog ihop en grupp
    med mycket kunskap.

  17. Vi började skriva: "Vad säger
    forskningen att vi har för redskap?"

  18. Den första beskrivningen jag fick
    av personen var ett monster.

  19. Någon som inte kunde kommunicera.

  20. Bara det är ju hittepå.
    Alla människor kommunicerar ju.

  21. Det var någon som slog allt och alla.
    Det var inte heller sant.

  22. Det fanns perioder
    då han hade det ganska bra-

  23. -och personal han hade det bra med.

  24. Det är vanligt
    med monsterbeskrivningar-

  25. -som försöker säga
    att uppdraget är omöjligt-

  26. -snarare än att hitta lösningar.

  27. Det är konferensens andra dag
    och ni har passerat lunch.

  28. Vi är på väg mot en fika. Man
    behöver mycket fika på konferenser.

  29. Ni som inte vill höra mer
    om hur vi har jobbat i Malmö-

  30. -med personer
    med utmanande beteende...

  31. Känner ni ett oundgängligt behov
    av en tupplur-

  32. -så är det lugnt.

  33. Vill ni i stället läsa,
    gå in på malmö.se.

  34. Ni får presentationen med länkarna.

  35. Den översta är en forskningsöversikt
    om personer med utmanande beteenden.

  36. Den publicerades 2012.

  37. Till den finns
    ett studiecirkelmaterial-

  38. -som man kan jobba sig igenom
    eller knycka bitar av. Det är fritt.

  39. Vi har också en process som ett stöd
    för att jobba med skyddsåtgärder-

  40. -för att undvika tvångsåtgärder
    och onödiga skyddsåtgärder-

  41. -så att man håller sig
    inom ett lämpligt ramverk för stöd.

  42. Nu kan ni som behöver det somna.

  43. Jag ska berätta vad syftet
    med studiecirkelmaterialet är.

  44. Mottot för materialet är det här.

  45. Det finns inga obegripliga beteenden-

  46. -bara beteenden som vi inte
    vet tillräckligt om.

  47. För att vi ska vilja ta reda på mer
    om en människas behov och beteende-

  48. -måste vi vara nyfikna på personen.

  49. Jag tänker att vi måste tycka-

  50. -att personen är värd arbetet.

  51. Vi måste komma ihåg att människan
    vi möter är en människa.

  52. Enligt forskningen är
    en av de första sakerna som händer-

  53. -vid utmanande beteenden-

  54. -att vi börjar klä av mänskligheten.
    Vi börjar objektifiera.

  55. Det finns många signaler
    på objektifiering.

  56. Dilemmat är att vi inte bara
    objektifierar brukaren...

  57. Jag väljer det ordet. Det är en
    person vid ett myndighetsbeslut.

  58. Inte bara brukaren blir objektifierad
    - vi objektifierar oss själva.

  59. De här processerna
    skadar både brukare och personal.

  60. Studiecirkelmaterialet
    ska väcka nyfikenhet-

  61. -på brukare och oss själva.

  62. "Vem är vi som jobbar
    i de här verksamheterna?"

  63. Ta en minut och tänk,
    ni som fortfarande är vakna.

  64. Fundera över varför ni började jobba
    inom området-

  65. -ni som är professionella.

  66. Varför började ni jobba?

  67. Många började nog på samma sätt
    som jag, med ett sommarvikariat.

  68. Jag missade det finstilta: "Kommer
    aldrig att sluta inom området."

  69. "Det är så himla roligt och viktigt."

  70. Missade ni också det? Bra.

  71. Nästa steg: Varför fortsätter vi,
    och varför är det så roligt?

  72. Jag tycker helt enkelt att människor
    i behov av stöd är viktiga.

  73. Jag tillhör inte
    de jättemänniskovänliga personerna.

  74. Jag kan säga, som Erik sa i går:
    "Människor är lite jobbiga."

  75. Men jag tycker
    att människor som behöver stöd-

  76. -för själva sin livskvalitet
    är viktiga människor.

  77. Jag vill leva i ett samhälle
    där de får utrymme att leva sitt liv.

  78. Det finns andra skäl till att stanna.

  79. De är också okej,
    men man behöver fundera ibland.

  80. "Varför är jag här?
    Varför fortsätter jag?"

  81. Funderar man inte på sig själv
    så tänker man-

  82. -att arbetssätt och metoder
    aldrig blir bättre än sammanhanget.

  83. Data in blir inte...
    Data ut blir inte bättre än data in.

  84. Använder vi
    systematiska beteendedata...

  85. Det finns redskap för det
    i cirkelmaterialet.

  86. Kolla det
    eller använd det ni redan använder.

  87. De blir inte bättre
    än det vi stoppar in.

  88. Om vi skriver:
    "Kl. 13.00: Aggressiv."

  89. Hur drar vi slutsatser om-

  90. -att personen försattes
    i en situation som var för jobbig?

  91. Eller: "Våld, klockan två."

  92. Det löser inte behovet
    att anpassa våra stöd.

  93. Då måste vi gå ifrån
    att uppskatta personen-

  94. -snarare än att försöka uppfostra
    eller kontrollera.

  95. Vi måste vara nyfikna
    snarare än att söka facit.

  96. Jag kommer tillbaka till det.

  97. Vi måste känna tillit snarare än att
    försöka få kontroll över personen.

  98. Okej? Ni kan göra fler listor
    över vad vi behöver "snarare än".

  99. Vi tar en person. Det står "Autism".

  100. Det hade kunnat stå "Människa".

  101. Det här gäller alla som vi ger stöd,
    men vi pratar om autism.

  102. Vi kallar henne Emma,
    så kommer jag ihåg vad hon heter.

  103. Emma gillar kakor.
    Det kan beskrivas på olika sätt.

  104. "Emma är tvångsmässigt intresserad
    av kakor."

  105. "Emma pratar bara kakor."

  106. "Emma är jobbig och tecknar bara kaka
    och vill bara äta kaka."

  107. "Man kan inte äta kaka jämt!"
    Vi kan gå in med den attityden.

  108. Vi kan också fundera
    på vad "kaka" betyder för Emma.

  109. Studiecirkelmaterialet bygger
    på lite olika idéer.

  110. Den inre cirkeln listar vad Emma kan.

  111. Det vet vi. Emma kan prata om kaka.

  112. Det kan vi se positivt
    eller negativt.

  113. Emma kan äta kaka
    när hon har tillgång till kaka.

  114. Det är också positivt.
    Hon kan njuta av att äta kaka.

  115. Med stöd kan hon duka,
    ta fram från kylen, koka kaffe-

  116. -duka av, slänga kaffefilter och mer.
    Det är bara att göra en lista.

  117. Sen har vi "Bra om någon annan gör".

  118. Den yttre cirkeln
    är ofta formulerad som "Kan inte".

  119. Det finns saker som Emma kanske kan-

  120. -men de tar så mycket energi att det
    inte finns utrymme för det hon kan.

  121. Om hon ska till affären och köpa sin
    kaka orkar hon inte njuta av den.

  122. Hon kan bli så trött att hon slåss
    i stället för att njuta av kakan.

  123. Hon kan köpa kaka, men det är
    ganska bra om jag gör det i stället.

  124. Jag visar ett urval av kakor,
    hon bestämmer och jag köper.

  125. Det kan svårt att få på plats
    i en personalgrupp som objektifierar.

  126. Anledningen till det är att-

  127. -man inte vill skämma bort.

  128. Känner ni igen det? Många nickar.

  129. Jag tycker tvärtom.
    Vi ska underlätta livet.

  130. Socialstyrelsen har en SOSFS
    om bostad med särskild service-

  131. -där omvårdnad preciseras
    som fysiskt, psykiskt socialt stöd-

  132. -där vi undanröjer hinder för att en
    person ska kunna leva ett gott liv.

  133. Omvårdnad ska stärka den enskildes
    tilltro till sin egen förmåga.

  134. Det är fantastiskt
    att en myndighet skriver så.

  135. Varje möte med Emma ska stärka
    henne.

  136. Hennes tilltro och självkänsla
    ska öka av mitt stöd.

  137. I det ligger
    att jag ibland skämmer bort Emma.

  138. Då vet hon att jag tycker
    att hon är värd att satsa på-

  139. -så jag tycker
    att vi ska skämma bort.

  140. Vi ska inte ta bort kontroll,
    självbestämmande-

  141. -eller de egna möjligheterna
    att visa vad man vill-

  142. -men om vi skämmer bort
    kanske vi frigör energi-

  143. -så att Emma har utrymme
    att beskriva något annat i sin värld.

  144. Kommunikationen kan ta fart för att
    man orkar och blir lite bortskämd.

  145. Vi ska nog inte prata om att
    skämma bort, utan om att ge stöd.

  146. Vi går tillbaka till kakan.

  147. Emma vill prata om kaka.

  148. Betyder det att hon vill äta kaka?

  149. Vill hon prata i största allmänhet
    eller umgås?

  150. Det finns fler. Listan kan
    göras lång, men jag valde tre.

  151. Ur Emmas perspektiv är det kanske så
    att hon vill prata och umgås.

  152. Hon vill inte nödvändigtvis äta kaka,
    utan prata i största allmänhet.

  153. Tänk er att Emma tecknar:
    "Kaka. Kaka."

  154. Det kanske är lika kul
    att prata om kakor som att äta dem.

  155. Det är kanske till och med roligare
    att ha sociala utbyten om kakor-

  156. -eller någonting.

  157. Det är godare att ha det samtalet
    än att äta kaka.

  158. Vad händer då om personal Ulf
    tycker att hon vill äta kaka-

  159. -och glömmer det sociala umgänget?

  160. Kanske ser han att hon vill prata-

  161. -men han tror att hon vill äta,
    och det går inte.

  162. Då blir hon tjock, får diabetes
    och måste amputera fötterna.

  163. Sjuksköterskan kommer att skälla ut
    oss, och sen dör hon om några år.

  164. Ni känner inte igen sådana katastrof-
    historier. Dem har vi bara i Malmö.

  165. Jag föreläser runtom i Sverige-

  166. -och har hört katastrofhistorier
    på andra håll.

  167. Eller?
    Några har träffat mig tidigare.

  168. Kommunikationen bryter ihop.

  169. Det blir svårt om Emma vill umgås
    genom att prata om kakor-

  170. -och Ulf tror att hon vill äta.

  171. Det blir lite besvärligt att samtala.

  172. En vanlig lösning blir
    att vi vill ha kontroll.

  173. Vad är en väldigt vanlig form
    av kontroll nu?

  174. Förbud. Eller hur?

  175. "Vi får inte prata om kakor."

  176. "Vi kan inte gå förbi ett bageri,
    och vi måste undvika kaféer"-

  177. -"där de kan tänkas ha någon kaka
    som Emma går i gång på."

  178. Världen krymper.

  179. Det vi säger till Emma är:
    "Du får inte prata."

  180. Vad händer nu?
    Vi är inne i den negativa spiralen.

  181. När vi är inne i den-

  182. -ersätter Emma
    sin kommunikation om kakor-

  183. -med beteenden
    riktade mot personal eller föremål.

  184. Det kan kallas utåtagerande beteende.
    Jag säger kommunikationsbrist.

  185. Som ni märker jobbar vi mycket
    med att analysera vårt språk.

  186. Vad händer om vi säger
    att Emma är så aggressiv-

  187. -eller att Emma har ett
    större behov av kommunikationsstöd?

  188. Emmas beteende kan upplevas som
    aggressivt, men är Emma aggressiv?

  189. Jag kan uppleva det som hotfullt,
    men är hon en hotande människa?

  190. Vi försöker vända på det.
    Jag tror att vårt språk-

  191. -påverkar våra handlingar.

  192. Väljer jag att möta någon
    som jag ser som aggressiv-

  193. -så blir jag hårdare i det mötet.
    Min erfarenhet är-

  194. -att de människor som har
    mest utvecklade utmanande beteenden-

  195. -är de känsligaste personerna.
    Inte de tuffaste.

  196. Det är också de som möter personal
    som säger: "Man får palla trycket."

  197. "Är du hård nog för det här?"

  198. Det händer inte hos er,
    men vi behöver prata om det.

  199. Har man hamnat i den onda cirkeln
    vill man ofta ha handledning.

  200. Det är inte dåligt, men vi måste
    fundera på vilken sorts handledning.

  201. Vill man ha frågor eller ett facit?

  202. Min erfarenhet som handledare
    är att man vill ha det här.

  203. Lösningen som kommer, är jättecool,
    kan allt och har facit i hand.

  204. I stället behöver man få perspektiv
    på sig själv-

  205. -och bryta sin objektifiering
    av sig själv och brukaren.

  206. Man behöver någon som ställer frågor
    som leder de här tankarna.

  207. Hur använder vi
    det kreativa utrymmet-

  208. -i att vi aldrig får tvinga?

  209. Vi har inte tillgång till tvångs-
    åtgärder inom LSS, och det är bra.

  210. Vi får dock heller aldrig överge,
    som Hultagården pratade om.

  211. Vi får inte sluta om någon säger nej.

  212. Vårt uppdrag är att hitta vägar
    så att brukaren säger ja-

  213. -till erbjudanden
    om möjliga aktiviteter och lösningar.

  214. Här behöver vi vara kreativa
    i nätverk.

  215. När vi tittar på de mest utvecklade
    utmanande beteendena-

  216. -som kommer till särskilda team
    inom psykiatrin...

  217. En vanlig orsak är konflikter
    i nätverken kring brukaren.

  218. Det ser inte ut så på alla håll,
    men ni kanske känner igen det Bo sa.

  219. Det är konflikter
    mellan verksamheter.

  220. Boenden är aldrig så bra
    som Daglig verksamhet vill.

  221. Ni som jobbar i Daglig verksamhet:
    Visst är mammor besvärliga?

  222. För er i skolan är kuratorn dålig,
    eller vem man nu har konflikter med.

  223. Känner ni inte igen det?
    Några nickar.

  224. Uppstår sådana konflikter så använder
    vi inte vårt kreativa utrymme.

  225. Vi behöver ha starka nätverk
    och jobba för att de ska fungera.

  226. Vi måste göra det inom den ram vi har
    som juridiskt uppdrag.

  227. Det etiska imperativet säger att
    vi ska ge stöd för självbestämmande.

  228. När man har kommit till punkten
    att man söker vägledning med facit-

  229. -så vill man ofta säga...

  230. Jag kanske provocerar fram det,
    men man säger:

  231. "Den här brukaren är så speciell
    att lagen inte gäller."

  232. "Den här personen får vi nog låsa in
    eller hålla fast lite."

  233. "Vi får nog göra så här.
    Lagen är en gråzon."

  234. Nej, lagen är glasklar. Enliga andra
    kapitlet, paragraf sex och åtta-

  235. -får vi inte tvinga utan stöd i lag.
    LSS har inte det.

  236. Var är gråzonen?

  237. Det är busenkelt.
    Inte att hitta lösningar-

  238. -men vår spelplan är glasklar.

  239. Det är vi ska hitta vägar. Inte:
    "Med den här gäller inte lagen."

  240. Det är människosynen. Man säger:

  241. "Den här människan
    är inte riktigt människa."

  242. Det skadar oss.

  243. Vi är tillbaka vid Emma.

  244. Hon vill prata om kakor och umgås.

  245. Hur ska vi hitta lösningar
    i en eskalerande situation?

  246. Man kan fråga Emma.

  247. Man kan faktiskt involvera Emma
    i lösningar.

  248. Det kan vara överraskande.

  249. Man tror att människor med
    ett allvarligt utmanande beteende-

  250. -inte kan vara med och fatta beslut.

  251. "De är ju farliga. Man kan ju inte
    fråga en farlig människa."

  252. Eller hur?

  253. Men vi pratar inte
    om farliga människor-

  254. -utan om människor i behov av
    kommunikations- och kognitiva stöd.

  255. Människor i behov av oss, vårt stöd
    och våra relationer.

  256. Vi försöker hitta kommunikationsstöd
    där personen-

  257. -kan utveckla vad "kaka" betyder.

  258. Betyder det "Jag åt en kaka i går"
    eller "Jag är hungrig"?

  259. Eller allt annat det kan betyda.
    "Ska vi inte prata lite?"

  260. "Egentligen är jag kaffesugen."

  261. Låt mig ge ett litet exempel.

  262. Jag har varit vegetarian hela livet.

  263. För några år sen blev jag
    vansinnigt sugen på leverpastejmacka.

  264. Jag vet inte ens hur det smakar.

  265. Jag åt det som barn,
    men jag minns inte smaken.

  266. Hur kunde jag bli sugen på det?
    Dessutom vill jag inte äta det.

  267. Efter ett tag kom jag på
    att jag var sugen på bostongurka.

  268. Sen kom jag på att det var senap jag
    var sugen på och åt det i några år.

  269. Ni kan få ställa diagnos på mig,
    men jag åt senap i några år.

  270. Det är en annan historia.

  271. Om jag, som är disputerad och har
    någon sorts körkort i "tänka själv"-

  272. -har svårt att komma på
    att jag är sugen på senap...

  273. Jag kan öppna kylskåpet och fundera.

  274. Emmas kylskåp kanske är låst -
    hon är ju farlig.

  275. Vi begränsar utrymmet så mycket
    att det blir mer bekymmer.

  276. Vi behöver vidga livsrummet igen.

  277. Tillbaka igen. Om hon vill umgås,
    vad behöver vi utforska?

  278. Vi behöver utforska vad Emma kan.
    Hon kan prata och umgås.

  279. Hon kan initiera umgänge.
    Hon säger "Kaka".

  280. Hon påbörjar en turtagning.

  281. Ni som jobbar och är anhöriga vet
    att alla inte kan det.

  282. Vi kan behöva ge stöd
    för att initiera ett umgänge.

  283. Emma kan det.
    Hon har en massa förmågor-

  284. -som vi tar bort
    genom att kryssa över "kaka".

  285. Hon kan njuta av interaktionen.

  286. Ser ni hur mycket positivt det finns
    att jobba med?

  287. Att ändra synsätt och utforska
    möjligheterna i Emmas kommunikation-

  288. -är steget vi måste ta
    för att lösa ett utmanande beteende.

  289. Vi behöver inte facit,
    vi behöver nyfikenhet.

  290. Med stöd kan hon kanske prata om
    annat än kakor - kanske köttbullar.

  291. Hon kanske kan prata om fågelskådning
    med mig.

  292. Hon kanske kan byta ämne med stöd
    - från kaka till andra ämnen.

  293. Hon kan reglera umgänget.

  294. "Nu pratar vi kaka. Nu gör vi något
    annat och pratar kaka sen."

  295. Man reglerar så att det inte blir
    hetsigt: "Jag måste få prata nu."

  296. Vi ger hjälp i turtagningen.

  297. Det kan vara bra att klura ut saker
    som Emma kan vilja prata om.

  298. Att vi provar att ge redskap
    för andra sorters samtal.

  299. Vi kanske behöver
    koreografera umgänget-

  300. -och inte bara tydliggöra aktiviteter
    under dagen-

  301. -utan även koreografera turtagningen,
    så att den blir tydlig för Emma.

  302. Vi använder gärna tydliggörande
    pedagogik för aktiviteter-

  303. -men inte för att koreografera
    socialt umgänge.

  304. Det behöver vi jobba med.

  305. Ett litet experiment:
    Bo bad er att inte tänka på rött.

  306. Fundera lite på varför
    förbud fungerar så dåligt.

  307. Om jag säger att just nu-

  308. -känner ni inte baksidan av låren
    mot stolen...

  309. Nu gör ni det.

  310. Att fokusera på det man inte
    ska fokusera på gör att det väcks.

  311. Om jag säger att ni inte
    ska tänka på choklad-

  312. -så kommer några av er i eftermiddag
    att köpa choklad.

  313. Fastän ni inte ska tänka på choklad.

  314. Ju mer jag pratar om choklad
    och flikar in chokladreferenser-

  315. -så kommer fler att köpa choklad-

  316. -fastän ni kanske bestämt er för att
    inte göra det för att motbevisa mig.

  317. Några kanske tänker att ni
    skulle vilja gå ner lite i vikt.

  318. Eller: "Socker är inte nyttigt."

  319. Fortsätter jag så kommer 50 % av er
    ha lite svårt att gå förbi en kiosk.

  320. Hur mycket tid tar det
    att strukturera verksamheter-

  321. -så att någon inte ska göra
    det vi inte vill att de ska göra?

  322. Varför inte säga vad de kan göra?

  323. För att få reda på vad man kan göra
    och hur man ger stöd-

  324. -kan det här vara en bra tankemodell.

  325. Emma kan prata om kaka, äta kaka
    och njuta av kaka.

  326. Vi är tillbaka till vad hon vill.

  327. Tänk om hon faktiskt vill äta kaka.

  328. Tänk om hon faktiskt vill äta kaka
    väldigt ofta.

  329. Ska vi då gå in i förbudet?

  330. Vi kan fundera på
    hur vi utvecklar det-

  331. -till konstruktiva aktiviteter.

  332. Det är ni nog vana vid-

  333. -men vi tappar det
    om vi upplever en person som farlig.

  334. Då glömmer vi det positiva vi kan.

  335. Det här är fascinerande.

  336. Många som jobbar nära brukare
    kan väldigt mycket.

  337. Varför tappar vi det och
    går in i de här trånga spiralerna-

  338. -när det gäller utmanande beteende?

  339. Så fort personen slår så tror vi
    att det vi kan inte fungerar.

  340. Det är lite synd.

  341. I det här fallet kan Emma äta kaka.
    Det är positivt.

  342. Hon kan kommunicera.

  343. Jobbar någon här med brukare,
    eller känner en person med autism-

  344. -som visar att något inte är okej
    utan att kunna visa vad?

  345. Man kanske inte kan visa
    att man vill ha ett glas vatten-

  346. -om det inte finns ett glas i rummet.
    Det är ganska vanligt.

  347. Det är jättepositivt att Emma
    kan visa sin vilja att äta kaka.

  348. När jag säger så kan personal tycka
    att jag är konstig-

  349. -men jag tycker det.

  350. Hon kan med stöd välja saker att äta,
    kanske mer än just kaka-

  351. -och allt det andra.

  352. Då kan vi fundera på om det finns
    annat som hon vill äta och prata om.

  353. Vi kan skapa stödstrukturer
    för val och förståelse av sekvenser.

  354. "Du vill ha kaka i dag också."

  355. Man får hitta vägar: "Du får planera
    hur och när det blir kaka."

  356. Man kan lägga upp
    en lång kommunikation kring det.

  357. Vad är det med kakor, då?

  358. God smak, luktar gott, fina färger,
    mysig känsla i munnen.

  359. Kan vi tillgodo se det på andra sätt?
    Kanske.

  360. Det kan vara härligt
    att peta med fingret.

  361. Är det okej
    att äta kaka med fingrarna?

  362. De som sitter långt fram säger ja,
    så det är det uppenbarligen.

  363. Tillbaka till människosyn
    och människovärde.

  364. Det är där vi behöver fokusera.

  365. Ni på Hultagården
    utbildar er personal.

  366. Det är jätteviktigt,
    och ni jobbar ju med de frågorna.

  367. Många av er lyssnade på Bo.

  368. Han handleder också. Det är ett
    viktigt inslag i autismvärlden.

  369. Många lär sig om tydliggörande
    pedagogik, och allt det är viktigt-

  370. -men ibland
    glömmer vi ändå människovärdet.

  371. Vi glömmer att rannsaka oss själva.
    Vem är det vi jobbar för?

  372. Vem är det vi är där för och med?

  373. Det är viktigt
    att jobba med de bitarna.

  374. Jag fick gå över lite på er fikatid,
    men jag ska inte utmana ödet-

  375. -med tanke kakorna jag har pratat om
    och chokladen ni inte ska tänka på.

  376. Det kan bli lite irriterat
    i sockertarmen.

  377. Jag vill att ni tar med er en
    fundering av en nederländsk filosof.

  378. Vårt arbete - det människovärde
    vi försöker förmedla...

  379. Någonstans handlar det om
    att dela en annan människas liv-

  380. -och att låta den människan
    dela vårt liv.

  381. Jag skiljer gärna
    på privat och professionellt-

  382. -främst mellan det professionella
    personliga och det privata.

  383. Jag har gärna en gräns där.

  384. Men jag måste vara personlig och
    låta en annan människa dela mitt liv-

  385. -genom att jag ger den personen stöd.
    Vi har oss själva som redskap.

  386. Då måste vi ställa oss frågan,
    som Hans Reinders uttrycker det:

  387. "Frågan är inte hur människor i behov
    av stöd ser på sig själva"-

  388. -"eller hur vi ser på dem."

  389. "I slutändan handlar det om
    hur vi ser på oss själva."

  390. "Är vi personer som delar våra liv
    med den som behöver stöd?"

  391. Det är grundläggande
    för att komma framåt-

  392. -och jobba på ett bra sätt
    med utmanande beteenden.

  393. När vi tar steget
    att våga dela våra liv-

  394. -och vågar dela en annan människas
    liv, som vi gör när vi ger stöd...

  395. Det är då det blir roligt
    och vi kan ta vägen mot äventyret.

  396. För visst är det äventyrligt
    att gå in i en annan möjlig värld?

  397. Sockertarm. Tack.

  398. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utmanande beteenden och verksamheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Människor inom autismspektrumet med utmanande beteenden har goda möjligheter till ett liv med hög livskvalitet om man utgår från det som personen kan och förmår istället för det personen inte kan och förmår, menar Petra Björne, fil dr i kognitionsvetenskap och forsknings- och utvecklingskoordinator i Malmö stad. I Malmös LSS-verksamheter används ett studiecirkelmaterial baserat på en forskningsöversikt för att på ett bättre sätt möta brukarnas önskemål och behov, berättar hon. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med autism, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Omsorg utan våld

Elisabeth Råberg är autismkonsult, handledare och mamma till två söner med autism. Här beskriver hon hur det är att leva med barn med autism och flera tilläggsdiagnoser. Hon har lång erfarenhet av hur sönerna har mötts av oförståelse och farit illa i olika verksamheter. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Etik och bemötande

Erik Blennberger, professor vid Ersta Sköndal högskola och ledamot i Socialstyrelsens etiska råd, har medverkat i LSS-utredningen och skrivit flera böcker om etik. Här talar han om vilka etiska värden och normer som är viktiga i LSS-verksamheter och vad ett bra bemötande innebär. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Trygghet utan tvång

Kaisu Kull från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) berättar om hur myndigheten i sin tillsyn bedömer olika fall och tolkar gränserna för vad som är tillåtet. Hon ger exempel på framgångsfaktorer för att undvika tvångs- och begränsningsåtgärder utifrån tillsynsrapporten Skapa trygghet utan tvång. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Rätten till kommunikation

Gunilla Thunberg, logoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, talar om kommunikationssvårigheter som den vanligaste orsaken till utmanande beteende. Att möjliggöra kommunikation är den effektivaste lösningen och den enda möjliga vägen om mänskliga rättigheter ska gälla för alla, menar hon. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

E-autism - en webbaserad introduktion

Mats Jansson, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet, presenterar e-autism som är en webbaserad grundkurs i vad autism är och hur det yttrar sig. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Bo Hejlskov Elvén är psykolog, författare och handledare. Här talar han om hur lågaffektiv teori och metod i skola, omsorg och psykiatri hjälper oss bort från tvingande och begränsande åtgärder. I arbetet med att bemöta autistiska personer måste professionen alltid utgå från att man har ett ansvar för det som sker, och när man inte når resultat måste man som professionell undersöka om det är fel på den metod man använder, menar han. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 2

Lågaffektivt bemötande i kritiska eller kaotiska situationer är alltid bättre än att bemöta med fysiska interventioner eller tvångsåtgärder, menar Bo Hejlskov Elvén. Det handlar om att dämpa känslouttrycken och skapa ett lugn, både genom beteende och hur man utformar den fysiska miljön. Här går Hejlskov Elvén igenom strategier och metoder för ett lågaffektivt beteende och ger exempel på varför de är effektiva. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Utmanande beteenden och verksamheter

Människor inom autismspektrumet med utmanande beteenden har goda möjligheter till ett liv med hög livskvalitet om man utgår från det som personen kan och förmår istället för det personen inte kan och förmår, menar Petra Björne, fil dr i kognitionsvetenskap och forsknings- och utvecklingskoordinator i Malmö stad. I Malmös LSS-verksamheter används ett studiecirkelmaterial baserat på en forskningsöversikt för att på ett bättre sätt möta brukarnas önskemål och behov, berättar hon. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Socialstyrelsens rekommendationer

Anders Bergh och Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen berättar om hur uppdraget ser ut runt tvångs- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga och om rekommendationerna för att förebygga och minska utmanande beteenden i LSS-verksamheter. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lyfta upp eller trycka ner

Vad kan vi ta med oss i vårt arbete för att förebygga och undvika tvingande och begränsande åtgärder för personer med autism i skola, LSS, psykiatri och andra sammanhang? Mats Jansson, ombudsman, och Annika Lindström, ordförande Autism- och aspergerförbundet distrikt Göteborg, sammanfattar och tittar framåt. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton

"Mitt Sundsvall"

Katarina Giritli Nygren, fil.dr i sociologi och Ulrika Schmauch, fil.dr i sociologi. På vilka platser känner individer sig trygga? Projektet "Mitt Sundsvall" - att gå från periferi till centrum, är ett pilotprojekt med ambition att utmana de normaliseringspraktiker som ständigt är närvarande i det vardagliga forskningsarbetet. Frågor om staden ställs till dem som studerar svenska för invandrare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.