Titta

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Om UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Föreläsningar och samtal från Autism- och aspergerförbundets rikskonferens 2016. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner : Socialstyrelsens rekommendationerDela

  1. Jag heter Anders Bergh och arbetar
    som utredare vid Socialstyrelsen.

  2. Förra året deltog jag i denna
    konferens när den var i Stockholm.

  3. Då berättade jag
    om Socialstyrelsens arbete-

  4. -med att förebygga och undvika
    tvångs- och begränsningsåtgärder.

  5. Nu har arbetet kommit en bit längre.

  6. Vi har fått fram en del stöd
    som vi har gjort tillgängligt.

  7. Det ska jag berätta om.
    Jag ska prata i ungefär tio minuter-

  8. -och sedan kommer min kollega Marjana
    Tornmalm att byta plats med mig-

  9. -och berätta om ett arbete-

  10. -med att ta fram rekommendationer
    om att förebygga utmanande beteende.

  11. Men allra först några ord om
    vad tvång och begränsningar är.

  12. En tvångs- och begränsningsåtgärd-

  13. -syftar till att begränsa för-

  14. -eller att utöva tvång mot en person.

  15. I det här fallet med insatser
    enligt LSS eller SoL.

  16. Det handlar om att genomföra insatser
    mot den enskildes vilja.

  17. Självbestämmande är jätteviktigt
    i lagstiftningen.

  18. Vi får inte göra saker
    mot den enskildes vilja.

  19. Vad menar vi då
    med att begränsa för nån?

  20. Dels handlar det om att begränsa
    en persons rörelse geografiskt.

  21. Vi kan låsa in en person,
    låsa dörren till ett boende-

  22. -låsa grinden till gården, etc.
    Det här är ingen bra åtgärd.

  23. Men det handlar också om att hindra
    en person att röra på kroppen.

  24. Då är vi inne på
    fasthållning, bälten-

  25. -sänggrindar, brickbord, etc.

  26. Gemensamt för åtgärderna är
    att de i regel inte ska förekomma.

  27. Jag säger "i regel"
    för att nödrätt finns.

  28. Om en person ska hoppa ut från en
    balkong är vi skyldiga att ingripa.

  29. Det finns också skyddsåtgärder.

  30. En sån är tillåten
    men är ingen bra åtgärd.

  31. Så man ska fundera på om man
    kan hantera det på ett annat sätt.

  32. Tvångs- och begränsningsåtgärder
    är alltså inte tillåtna.

  33. Därför ska alla som arbetar
    med stöd, vård och omsorg-

  34. -veta vad tvångs-
    och begränsningsåtgärder är.

  35. Alla har ett ansvar att lyfta fram
    dessa åtgärder när de förekommer.

  36. Eller när de riskerar att förekomma.

  37. Alla ska vara delaktiga i
    att försöka hitta lösningar.

  38. Dessa situationer kan nästan alltid
    lösas på ett annat sätt.

  39. Det har vi försökt lyfta in
    i det stöd vi har tagit fram.

  40. I det uppdaterade stödet har vi
    nåt som heter "Frågor och svar"-

  41. -"om tvångs- och skyddsåtgärder."
    Ett dokument vi har haft rätt länge.

  42. Vi har nu uppdaterat
    och skrivit om det.

  43. Det var väldigt inriktat
    mot äldre och demens tidigare.

  44. Vi har rensat det språkligt
    och lagt till frågor som får svar-

  45. -kring ämnen som är vanliga
    för funktionshindersområdet.

  46. Vi har en publikation om
    hur man kan förebygga-

  47. -med hjälp av
    systematiskt kvalitetsarbete.

  48. Vi tar också fram nåt
    vi kallar för lärande exempel.

  49. Det behöver inte vara en bra
    verksamhet eller ett gott exempel-

  50. -utan en verksamhet som försöker
    förebygga tvång och begränsningar-

  51. -och så lyfter man fram
    erfarenheterna från det.

  52. Nu kommer vi till det jag vill
    att ni ska ta med er härifrån.

  53. Vi har samlat stöd på Kunskapsguiden-

  54. -under ett tema
    som heter "tvång och begränsningar".

  55. Tanken är att det ska finnas
    mycket stöd på ett ställe.

  56. Det som finns här
    kommer dels från Socialstyrelsen-

  57. -dels från Inspektionen
    för vård och omsorg.

  58. Förra året gjorde de ett hundratal
    tillsynsbesök runtom i landet-

  59. -inom LSS-verksamheter
    och äldreomsorg.

  60. Svenskt Demenscentrum
    har gjort ett utbildningspaket-

  61. -som består av en webbutbildning
    och en handbok.

  62. De har tagit fram appar
    och är jätteduktiga på det här.

  63. Även om det handlar om personer
    med demenssjukdom och äldre-

  64. -så kan ni titta på materialet
    för att få inspiration.

  65. En del saker har samma tänk
    och förhållningssätt.

  66. Myndigheten för delaktighet
    har bland annat med material-

  67. -som handlar om miljöanpassningar.
    Att anpassa och göra om miljön-

  68. -så att personer med kognitiv svikt
    kan begripa och hantera miljön.

  69. De områden vi tar upp
    i Kunskapsguiden är:

  70. Vad är tvångs- och begränsnings-
    åtgärder? Det finns texter om det.

  71. Varför är det här dåliga åtgärder?

  72. Vad är en skyddsåtgärd?

  73. Stöd på verksamhetsnivå, stöd
    på individnivå och lärande exempel.

  74. Då tänkte jag...

  75. Kan ni lova mig när ni kommer hem
    i kväll eller till jobbet imorgon-

  76. -att gå in och titta på det här
    på Kunskapsguiden?

  77. -Kan ni lova mig det?
    -Ja!

  78. På borden här ute
    finns det en liten lapp.

  79. Vi delar ut lappen
    efter föreläsningen.

  80. Där står hur man tar sig in
    och hittar rätt på Kunskapsguiden.

  81. Och även till rapporten
    om utmanande beteende.

  82. Innan jag slutar ska jag berätta
    om två saker som är på gång.

  83. Dels håller vi på att ta fram
    stödmaterial till enhetschefer-

  84. -som de ska kunna använda
    för att lyfta frågan med personalen.

  85. Dels för att få ut kunskapen
    om tvång och begränsningar-

  86. -men också för att diskutera hur man
    i verksamheten kan förebygga det.

  87. Vi har ett regeringsuppdrag
    för att ta fram stöd till personal-

  88. -om hur de kan stödja enskilda med
    nedsatt beslutsförmåga att ta beslut.

  89. Det handlar mycket om kommunikation.

  90. Enhetschefsmaterialet kommer att
    vara klart ungefär till jul.

  91. Och det andra uppdraget är klart
    om drygt ett år.

  92. Kommer ni ihåg
    det här med Kunskapsguiden nu?

  93. Då kan jag sluta.

  94. Då kommer Marjana upp och berättar
    om rapporten om utmanande beteenden.

  95. Marjana Tornmalm heter jag
    och är utredare på Socialstyrelsen-

  96. -för frågor om funktionsnedsättning
    eller -hinder.

  97. Jag har varit med och tagit fram-

  98. -det kunskapsstöd
    som jag ska presentera för er.

  99. Titeln på det här passet var väl
    "Vad säger Socialstyrelsen?"-

  100. -och efter att ha lyssnat i två dagar
    skulle vi kunna säga:

  101. Ja, precis så. Då var det färdigt.

  102. Men nu har jag ju
    en halvtimme på mig-

  103. -så jag ska presentera materialet.

  104. Men ni kommer nog
    att känna igen mycket.

  105. Att förebygga och minska
    utmanande beteende i LSS-verksamhet.

  106. Socialstyrelsen har jobbat med det
    utifrån ett regeringsuppdrag-

  107. -som vi ofta gör.

  108. Begränsningarna här handlar om
    att det gäller vuxna personer-

  109. -personer med intellektuell
    eller kognitiv funktionsnedsättning-

  110. -d.v.s. personkrets 1 och 2
    i LSS.

  111. Och det gäller i LSS-verksamheter.

  112. Då ska vi se... Det här
    behöver ni inte titta noga på-

  113. -men jag ville berätta lite om
    hur vi tar fram rekommendationer.

  114. För de ska ju
    hjälpa till att sortera-

  115. -i alla de arbets-
    och förhållningssätt som finns-

  116. -och att gradera
    vilka det finns evidens för.

  117. Vilka vet vi fungerar och finns det
    några arbetssätt vi inte ska ha?

  118. Utgångspunkten i det här arbetet
    har varit ett vetenskapligt underlag-

  119. -som Socialstyrelsen har tagit fram
    som heter:

  120. "Interventioner för personer
    med utmanande beteende"-

  121. -"som har intellektuella
    funktionsnedsättningar."

  122. Det visar väl egentligen
    att man inte hittar svaret-

  123. -enbart i de vetenskapliga studierna
    av många skäl.

  124. Ett är att det är svårt att veta-

  125. -om man lyckas förebygga
    ett utmanande beteende.

  126. Hur kan man vara säker på
    att det hade inträffat-

  127. -om man inte hade gjort
    de åtgärder man har gjort?

  128. Men de jobbar också ofta i efterkant.

  129. Vi har utmanande beteende.
    Vad gör vi då?

  130. Det mesta i de vetenskapliga
    studierna är behandlingsinriktat-

  131. -och vårt fokus var ju
    att förebygga eller minska.

  132. För att gå i land med uppgiften
    har vi fått hjälp av en expertgrupp.

  133. Ni har lyssnat
    på två av de som har hjälpt oss:

  134. Petra Björne och Gunilla Thunberg.

  135. Men inte bara de,
    utan nio olika personer deltog.

  136. Den uppgift de hade var-

  137. -att med bas i detta vetenskapliga
    underlag, ta fram och lägga ihop det-

  138. -med den evidensbaserade praktik
    de kände till.

  139. Vad kan vi verkligen säga fungerar
    i de här sammanhangen?

  140. Det var ganska spännande diskussioner
    och roligt att få vara med-

  141. -för det var röster
    med helt olika perspektiv.

  142. När vi då hade
    preliminära rekommendationer-

  143. -vände vi oss till ett ganska
    stort antal yrkesverksamma-

  144. -och yrkesverksamma på det viset
    att de ofta jobbade som handledare.

  145. Bo Hejlskov var en av de
    som hjälpte oss att svara på-

  146. -om de rekommendationer vi nu hade
    var till nytta för målgruppen.

  147. Innebär de några risker?
    Är de möjliga att genomföra?

  148. Och stämmer de överens
    med kärnvärdena i LSS?

  149. Sedan har vi finjusterat lite
    och haft fokusgrupper med anhöriga-

  150. -eller med personal, enhetschefer.

  151. Så småningom kommer man fram
    till rekommendationer-

  152. -som alla i expertgruppen
    kan stå bakom.

  153. Det man kallar för
    ett konsensusförfarande.

  154. Det här med utmanande beteende har ni
    hört mycket om under de här dagarna-

  155. -men vi har valt att använda
    begreppet för att flytta fokus-

  156. -från personen
    som uppvisar en typ av beteende-

  157. -till att vi ska se till hela situa-
    tionen som ett beteende uppkommer i.

  158. Det innefattar både
    självskadande beteende, utåtagerande-

  159. -eller det man kan kalla för
    socialt problematiskt beteende.

  160. En annan utgångspunkt är att det
    inte är nåt annat som gäller-

  161. -för människor med intellektuell
    funktionsnedsättning än för alla.

  162. Vi behöver alla
    få andra att förstå oss-

  163. -och förstå vad andra vill oss.

  164. Vi måste kunna reda ut missförstånd
    och ha koll på vad som händer.

  165. Vi ska kunna hitta det vi behöver-

  166. -vare sig det är platser,
    personer eller saker.

  167. Vi måste kunna få information
    och lyckas i våra aktiviteter.

  168. Och vi bör få ett bra bemötande.

  169. Här skiljer det sig inte alls
    om vi ser på det vi kallar för behov-

  170. -men däremot blir formen
    på ett annat sätt-

  171. -om man har en intellektuell
    funktionsnedsättning.

  172. Det här är svårt.

  173. Det är inte lätt att anpassa stödet
    till en annan människa-

  174. -som inte tänker precis likadant
    som man gör själv-

  175. -utan det är
    en form av detektivarbete-

  176. -att komma på vilken typ av stöd
    en person behöver-

  177. -och på vilket sätt man ska ge det.

  178. Så att det inte blir för mycket
    eller för lite stöd.

  179. Just därför finns det
    några förutsättningar-

  180. -som vi inte ser som
    ett arbets- eller förhållningssätt-

  181. -utan viktiga saker som måste
    finnas på plats i en verksamhet-

  182. -för att man ska kunna jobba
    på ett bra sätt överhuvudtaget.

  183. Det är dessa förutsättningar
    som jag vill lyfta fram.

  184. Ni har hört dem under de här dagarna.

  185. Stöd och lösningar
    måste basera sig på en analys.

  186. Vi kan ofta vara lösningsfokuserade-

  187. -där vi ska lösa ett problem
    på en gång.

  188. Men vi måste nog tänka efter
    hur problemet ser ut.

  189. När uppstår det utmanande beteendet?
    I vilka situationer?

  190. Och i vilka situationer fungerar det
    bra? Hur ser problemet ut?

  191. Och så måste vi fundera på
    hur vi skulle kunna lösa det-

  192. -och prova våra lösningar
    och utvärdera dem så småningom.

  193. Och allra helst dokumentera också,
    för vi glömmer så lätt.

  194. Så att vi kan fortsätta vårt lärande
    och bygga på det vi redan vet.

  195. Sedan är det nåt vi hoppades att vi
    inte skulle behöva skriva år 2016-

  196. -och det är att individuella
    hjälpmedel ska fungera och finnas.

  197. Men tyvärr har vi sett
    att vi måste påminna om det.

  198. Och så är det kommunikationsdelen.

  199. Att vi aldrig får glömma
    att delaktighet-

  200. -som är en så viktig faktor
    inom LSS-verksamhet-

  201. -baseras på att man faktiskt
    kan kommunicera på nåt sätt.

  202. Annars är det helt omöjligt
    att vara delaktig.

  203. Om vi då kommer
    till rekommendationerna-

  204. -så undrar många
    varför det inte står ska.

  205. Varför står det inte
    att man "ska" kunna kommunicera?

  206. Då är det så att "ska" är ett ord
    inom myndighetsvärlden-

  207. -som bara kan användas när det gäller
    lagar eller föreskrifter.

  208. I ett sånt här sammanhang är "bör"
    det starkaste man kan säga.

  209. Bör stå för
    en starkt positiv rekommendation.

  210. Under det har vi "kan" som är
    en svagt positiv rekommendation-

  211. -och så "kan inte"
    som är en svagt negativ-

  212. -och så har vi "bör inte" som är
    en starkt negativ rekommendation.

  213. Jag hinner inte gå djupt in på dem-

  214. -men en viktig sak är naturligtvis-

  215. -att man vet vad en funktions-
    nedsättning innebär för en individ-

  216. -för att kunna utforma ett stöd
    på ett bra sätt.

  217. Man måste veta hur personen hör,
    ser, minns och så vidare.

  218. Tolkar och förstår.

  219. Att alternativ
    och kompletterande kommunikation-

  220. -är jätteviktigt tror jag inte ni har
    missat efter Gunillas föreläsning.

  221. Men här sätts det också
    i kombination med-

  222. -det vi kallar
    funktionell kommunikation.

  223. Det betyder att man har möjlighet-

  224. -att kommunicera sånt
    som är viktigt i ens vardag.

  225. Inte bara
    att man har ett stort ordförråd-

  226. -utan man lyckas få fram det
    som är viktigt för en i vardagslivet.

  227. "Bör" gäller också kognitivt stöd.

  228. Att man ska kunna känna
    att man har kontroll över sitt liv.

  229. Att man vet vad man ska göra,
    när och med vem.

  230. Att man hittar sina saker och kan
    orientera sig i de lokaler man är i.

  231. Där finns också ett litet tillägg
    som gäller stressorer.

  232. Att vi tänker över
    hur jobbigt det kan vara-

  233. -för nån som inte har samma sorts
    filter som många av oss har.

  234. På mitt jobb
    går det hela dagen en fläkt.

  235. Mitt filter funkar så bra
    att jag slipper höra det hela tiden.

  236. Men jobbar jag kvar en kväll
    och fläkten stängs av-

  237. -blir det en känsla av att
    "Oj, vad tyst och härligt det blev".

  238. Men för den som inte har filtret
    och tvingas uppleva ljud hela tiden-

  239. -eller att lysröret flimrar
    eller nåt annat-

  240. -så är det en oerhörd påfrestning
    och därför många gånger helt onödigt.

  241. Vi måste ha det med oss
    och spana på såna onödiga stressorer.

  242. Att utesluta hälsoproblem
    har inte lyfts här.

  243. Men det är nåt
    som vi alla måste bära med oss.

  244. Ett utmanande beteende kan stå för
    att en individ inte mår bra.

  245. Antingen fysiskt eller psykiskt.

  246. Och i det fallet ska vi inte försöka
    ta bort det utmanande beteendet-

  247. -utan då är det en oerhört viktig
    signal till oss att nåt är galet.

  248. Jag vill dela ett exempel med er,
    i en väldigt kort version.

  249. En drygt 50-årig kvinna-

  250. -med en grav utvecklingsstörning
    och autism som är rullstolsburen-

  251. -har fruktansvärda utbrott.

  252. Hon sliter sönder sina kläder. Topp-
    noteringen är tio tröjor på en dag.

  253. Hon skadar sig själv
    genom att bita och slå sig.

  254. Hon slår även andra som kommer
    i närheten om hon kommer åt.

  255. Och det här sker periodvis.

  256. En ny personal undrar
    om inte kvinnan har ont.

  257. "Nej", säger de
    som har jobbat med henne länge.

  258. "Så här är det periodvis.
    Hon är sån här."

  259. Man kopplar ett beteende
    till en diagnos, vilket inte är sant.

  260. Utmanade beteende
    är ingen egenskap naturligtvis.

  261. Så småningom, det tar nästan ett år-

  262. -blir hon akut opererad för gallsten.

  263. När hon kommer tillbaka
    efter gallstensoperationen-

  264. -har hon inga mer
    utmanande beteenden.

  265. Då kan vi tänka oss hur fruktansvärt
    ont den människan måste ha haft-

  266. -utan att ha nåt sätt
    att tala om det på.

  267. Det måste ju inte vara
    nåt så allvarligt som gallsten-

  268. -utan kan vara förstoppning,
    öroninflammation-

  269. -eller allt det som drabbar oss
    när vi blir lite äldre-

  270. -att vi börjar höra sämre, får artros
    i knäna eller blir lätt dementa.

  271. Allt det händer ju även
    den här målgruppen som vi pratar om-

  272. -så det måste vi bära med oss.

  273. Fysisk aktivitet är egentligen
    den enda rekommendation-

  274. -där man kan säga att det finns
    ett vetenskapligt stöd i studier.

  275. Och det gäller ju oss allihop.
    Det är samma sak här.

  276. Enligt Världshälsoorganisationen
    och våra svenska myndigheter-

  277. -bör vi röra på oss
    minst 2,5 timme per vecka-

  278. -och då av medelmåttig intensitet.

  279. Vi får dela upp det och behöver inte
    göra det i ett enda pass.

  280. Men minsta tiden som räknas
    är tio minuter.

  281. Här gäller det att hitta nåt
    som passar för varje person.

  282. Alla ska inte ut och jogga,
    tack och lov för min del.

  283. Man får hitta nåt
    som fungerar för individen.

  284. Det finns vetenskaplig evidens för
    att det minskar utmanande beteende.

  285. Sedan har vi
    de lite svagare rekommendationerna.

  286. Det behöver egentligen inte betyda-

  287. -att de förhållningssätten är sämre-

  288. -utan kan betyda att det gäller
    en väldigt liten del av målgruppen.

  289. Och så är fallet
    med sociala berättelser.

  290. Det kräver att personen har
    en viss intellektuell funktion-

  291. -och möjlighet att tänka, och gäller
    inte alla sorters utmanande beteende.

  292. Positivt beteendestöd
    hör vi inte så ofta om i Sverige-

  293. -så där handlar det mer om
    att vi inte har så stor erfarenhet.

  294. Vi hittar det
    i internationella riktlinjer-

  295. -och det är den teknik inom
    beteendeterapeutiska arbetssätt-

  296. -som man kan tänka sig använda i ett
    sånt sammanhang som det vi talar om.

  297. Det säger vi utifrån
    att det är den enda inriktning-

  298. -som tar tydligt avstånd från
    det man kallar för aversiva tekniker.

  299. Alltså sånt som kan upplevas
    som obehagligt, bestraffande-

  300. -eller begränsande av individen.

  301. Det innefattar också det här
    att titta på hela situationen-

  302. -och inte bara tänka på
    hur individen beter sig.

  303. Det tredje med
    det positiva beteendestödet är också-

  304. -att man försöker göra mer
    av det som fungerar bra-

  305. -istället för
    att fokusera på problem.

  306. Sedan har vi lågaffektivt bemötande-

  307. -som har fått ett väldigt bra gensvar
    i Sverige.

  308. Det står som en kan-rekommendation
    för att det än så länge inte finns-

  309. -så mycket dokumentation
    och utvärderingar kring det.

  310. Men just det här med vilken styrka
    en rekommendation får-

  311. -kan ändras över tid, när man ser
    att det finns mer material om det.

  312. Sedan har vi då "bör inte"-

  313. -som då gäller konsekvenspedagogik.

  314. Den första föreläsaren
    hade några exempel på det.

  315. Sitt och tänk över hur du har betett
    dig. Det blir inget badhus för dig.

  316. Det är den typen av tekniker-

  317. -som ju inte alls fungerar
    för den här målgruppen-

  318. -och som heller inte är utvecklade
    för målgruppen men tyvärr förekommer.

  319. Det var det jag tänkte säga,
    med det lilla tillägget-

  320. -att vi har fått pengar för att göra
    ett par filmer om rekommendationer.

  321. Dem gör vi nu. Den ena filmen
    handlar om kommunikation-

  322. -och den andra om kognitivt stöd.

  323. Vi hoppas att de är klara innan jul.

  324. Det är inga långa undervisningsfilmer
    utan de är tänkta som utgångspunkt-

  325. -för att diskutera på en arbetsplats.

  326. Är det nåt vi känner igen?
    Har det bäring på det jobb vi gör?

  327. Filmerna kommer att ligga
    på Kunskapsguiden, som Anders nämnde.

  328. Kunskapsguiden ska också få
    en ny flik som heter funktionshinder.

  329. Det är vi glada för, för då har vi
    möjlighet att samla information-

  330. -som har med det området att göra.
    Det var allt för mig.

  331. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Socialstyrelsens rekommendationer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Bergh och Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen berättar om hur uppdraget ser ut runt tvångs- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga och om rekommendationerna för att förebygga och minska utmanande beteenden i LSS-verksamheter. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Tvångsvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Omsorg utan våld

Elisabeth Råberg är autismkonsult, handledare och mamma till två söner med autism. Här beskriver hon hur det är att leva med barn med autism och flera tilläggsdiagnoser. Hon har lång erfarenhet av hur sönerna har mötts av oförståelse och farit illa i olika verksamheter. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Etik och bemötande

Erik Blennberger, professor vid Ersta Sköndal högskola och ledamot i Socialstyrelsens etiska råd, har medverkat i LSS-utredningen och skrivit flera böcker om etik. Här talar han om vilka etiska värden och normer som är viktiga i LSS-verksamheter och vad ett bra bemötande innebär. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Trygghet utan tvång

Kaisu Kull från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) berättar om hur myndigheten i sin tillsyn bedömer olika fall och tolkar gränserna för vad som är tillåtet. Hon ger exempel på framgångsfaktorer för att undvika tvångs- och begränsningsåtgärder utifrån tillsynsrapporten Skapa trygghet utan tvång. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Rätten till kommunikation

Gunilla Thunberg, logoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, talar om kommunikationssvårigheter som den vanligaste orsaken till utmanande beteende. Att möjliggöra kommunikation är den effektivaste lösningen och den enda möjliga vägen om mänskliga rättigheter ska gälla för alla, menar hon. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

E-autism - en webbaserad introduktion

Mats Jansson, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet, presenterar e-autism som är en webbaserad grundkurs i vad autism är och hur det yttrar sig. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Bo Hejlskov Elvén är psykolog, författare och handledare. Här talar han om hur lågaffektiv teori och metod i skola, omsorg och psykiatri hjälper oss bort från tvingande och begränsande åtgärder. I arbetet med att bemöta autistiska personer måste professionen alltid utgå från att man har ett ansvar för det som sker, och när man inte når resultat måste man som professionell undersöka om det är fel på den metod man använder, menar han. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 2

Lågaffektivt bemötande i kritiska eller kaotiska situationer är alltid bättre än att bemöta med fysiska interventioner eller tvångsåtgärder, menar Bo Hejlskov Elvén. Det handlar om att dämpa känslouttrycken och skapa ett lugn, både genom beteende och hur man utformar den fysiska miljön. Här går Hejlskov Elvén igenom strategier och metoder för ett lågaffektivt beteende och ger exempel på varför de är effektiva. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Utmanande beteenden och verksamheter

Människor inom autismspektrumet med utmanande beteenden har goda möjligheter till ett liv med hög livskvalitet om man utgår från det som personen kan och förmår istället för det personen inte kan och förmår, menar Petra Björne, fil dr i kognitionsvetenskap och forsknings- och utvecklingskoordinator i Malmö stad. I Malmös LSS-verksamheter används ett studiecirkelmaterial baserat på en forskningsöversikt för att på ett bättre sätt möta brukarnas önskemål och behov, berättar hon. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Socialstyrelsens rekommendationer

Anders Bergh och Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen berättar om hur uppdraget ser ut runt tvångs- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga och om rekommendationerna för att förebygga och minska utmanande beteenden i LSS-verksamheter. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lyfta upp eller trycka ner

Vad kan vi ta med oss i vårt arbete för att förebygga och undvika tvingande och begränsande åtgärder för personer med autism i skola, LSS, psykiatri och andra sammanhang? Mats Jansson, ombudsman, och Annika Lindström, ordförande Autism- och aspergerförbundet distrikt Göteborg, sammanfattar och tittar framåt. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.