Titta

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Om UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Föreläsningar och samtal från Autism- och aspergerförbundets rikskonferens 2016. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner : Lyfta upp eller trycka nerDela

  1. Jag tänkte säga nåt kort-

  2. -om varför vi har konferenser
    med teman.

  3. Nu har vi haft en dag i en anda av...

  4. ...eller två hela dagar med fokus
    på lösningar och vägar framåt...

  5. ...och att ta spjärn mot nånting bra.

  6. Jag tänkte runda av
    med att dämpa den effekten.

  7. Vi blir allt äldre.

  8. Jag menar inte bara vi här i rummet.

  9. Livslängden ökar. Den ökar globalt.

  10. Inte minst i Sverige-

  11. -som är ett av de länder i världen
    där vi lever absolut längst.

  12. När jag var 30 år var min
    förväntade livslängd ungefär 75 år.

  13. I dag är
    min förväntade livslängd 83 år.

  14. Jag ser med viss tillförsikt fram
    emot att den siffran kommer att öka.

  15. Det här är nåt som äldreforskare
    har grubblat ganska mycket på.

  16. Varför blir vi
    så mycket äldre nu än förr?

  17. Våra mammor och hälsokonsulter har
    matat oss med en hel del goda råd.

  18. Ät upp grönsakerna.
    Sätt på dig mössa. Motionera lagom.

  19. Var måttlig med rökning och alkohol.

  20. Det här är hälsosamma och bra råd
    som gör att vi mår bättre-

  21. -men de verkar inte påverka
    vår livslängd så mycket.

  22. Utan det som främst påverkar
    vår livslängd-

  23. -och som gör att vi numera lever allt
    längre, är allt friskare och kryare-

  24. -och kreativare
    längre upp i åldrarna-

  25. -verkar ha att göra med
    vilket samhälle vi lever i.

  26. "Samhälle" är inte en plats,
    utan det är ett sätt att leva.

  27. Att vi lever så länge i Sverige-

  28. -hänger nog ihop med det samhälle som
    vi har levt i de senaste hundra åren-

  29. -med reglerad arbetstid,
    lagstadgad semester, utbildning-

  30. -och ett visst mått av trygghet,
    struktur och ordning.

  31. Vid Karolinska i Stockholm
    och forskningsinstitutet KIND-

  32. -har Tatja Hirvikoski i en
    internationellt uppmärksammad studie-

  33. -tittat på dödlighet vid autism.

  34. 1987-2009 har man tittat
    på mer än 27 000 personer i Sverige-

  35. -med autismdiagnos av nån form.

  36. Sen har man gjort jämförelser med
    2,6 miljoner människor utan autism.

  37. Resultaten från den här studien
    träffar hårt i magen.

  38. Personer med autism
    över hela autismspektrumet-

  39. -har i snitt 16 år kortare livslängd
    än övrig befolkning.

  40. De med autism och kognitiv funktions-
    nedsättning har kortare livslängd...

  41. ...än övrig befolkning.

  42. Suicid var nio gånger vanligare-

  43. -hos personer med autism utan
    intellektuell funktionsnedsättning.

  44. Nio gånger.

  45. Risken för en förtida död-

  46. -gäller alla former av autism
    och alla dödsorsaker.

  47. Död i hjärtrelaterade tillstånd var
    mycket vanligare i den här gruppen.

  48. Det finns ingen medicinsk koppling.

  49. Det kan möjligtvis handla om
    livssituation och stress.

  50. Vi vet av Socialstyrelsens rapporter-

  51. -att för en kvinna
    i LSS personkrets 1-

  52. -som alltså har autism eller
    intellektuell funktionsnedsättning-

  53. -är risken att dö vid bröstcancer
    70 gånger högre än för andra kvinnor.

  54. 70 gånger. "Samhälle" är inte
    en plats, utan ett sätt att leva.

  55. Vårt samhälle kanske är den främsta
    orsaken till vår ökande livslängd-

  56. -och till att vi är friskare
    än tidigare.

  57. Med påtagligt högre dödlighet-

  58. -i sånt som våra mor- och far-
    föräldrar dog av, måste vi fråga oss:

  59. Lever människor med autism
    i samma samhälle som vi andra?

  60. Risken att bli fasthållen och inlåst-

  61. -är mångfalt högre om man har autism
    än om man inte har det.

  62. Bara de senaste veckorna har vi
    än en gång sett nyheter i media-

  63. -om fysiska fasthållningar i skolor.

  64. Att bli fasthållen är långt ifrån
    det samhälle som de flesta lever i.

  65. Det handlar inte bara
    om farliga fysiska övergrepp-

  66. -utan också om de begränsningar
    som vi sätter genom våra attityder.

  67. Statens beredning för medicinsk
    och social utvärdering slog fast-

  68. -att det finns evidens för att många
    med autism upplever osäker identitet-

  69. -ensamhet och att de saknar stöd,
    samhörighet och acceptans.

  70. Jag tänker på de smärtsamma rader
    som Gunilla Brattberg har skrivit.

  71. Hennes uppväxt präglades av att hon
    hade fel, gjorde fel och var fel.

  72. Tänk att växa upp med omgivningens
    signaler att man är fel.

  73. Därför är de här konferenserna
    med tunga teman väldigt viktiga.

  74. Några av de mest publikdragande
    konferenser vi har haft-

  75. -har handlat om problemskapande
    beteende hos personer med autism.

  76. Hur får man dem att sluta?

  77. Nu har vi vänt på det
    och pratar om vad vi kan göra-

  78. -för att minska vårt tvingande
    och begränsande beteende.

  79. Det är otroligt positivt att många
    är här och vill prata om det.

  80. Här måste jag också särskilt
    lyfta på kepsen för Kungälvs kommun-

  81. -som är här med 85 platser!

  82. Och dessutom, på eget bevåg, hjälpte
    de till med registreringen i går.

  83. Det är en rejäl wow-faktor på det!

  84. Med den lättsamma avrundningen-

  85. -vill jag som tillfällig vikarie
    för vår ordförande-

  86. -be Annika Lindström knyta ihop
    säcken, innan vi går åt olika håll.

  87. Tack, Mats.

  88. Tack!

  89. Två intensiva,
    otroligt intressanta och bra dagar.

  90. Vilka föreläsare vi har haft!
    Det är ett svårt ämne.

  91. Och det kan vara svårt
    att hålla intresset uppe i två dagar.

  92. Jag är jätteimpad av er!

  93. Några har pratat om mänskliga
    rättigheter, som FN har skrivit om.

  94. I artikel tre står det så här:

  95. "Var och en
    har rätt till liv, frihet"-

  96. -"och personlig säkerhet."

  97. Det här tror jag är skrivet
    för personer i krigshärjade länder.

  98. Vi tänker ofta att det här handlar om
    personer långt bort. Inte i Sverige.

  99. Men efter de här två dagarna-

  100. -är det i allra högsta grad
    applicerbart på det som vi pratar om.

  101. Det är otroligt positivt att alla
    föreläsare har hållit sig till saken.

  102. Jag trodde inte
    att de skulle flumma i väg-

  103. -men man kan ha olika syn på det här.

  104. Man kan också ha väldigt olika
    lösningar på hur man ska fixa det.

  105. Det har varit som en röd tråd.

  106. Alla har pratat om respekten
    för människan som vi möter-

  107. -och om vikten av att människan
    som vi möter ska få vara som den är.

  108. Paula, som pratade i går,
    tryckte på det.

  109. Det enda hon vill är att få vara den
    hon är och bli accepterad för det.

  110. Det kan man tycka är ett minimum, men
    i vårt samhälle är det ganska svårt.

  111. Man vill ju t.o.m. ändra på sin make.
    Det finns många aspekter.

  112. Det är viktigt.

  113. Vi har också pratat om hur de här
    personerna ska få självbestämmande-

  114. -och kunna lämna samtycke. Myndig-
    heterna trycker på vikten av det.

  115. Flera har pratat om
    hur man kan hjälpa personer-

  116. -som inte kan få fram det
    på det sätt som vi tycker.

  117. Det är kommunikationsstöd, så klart-

  118. -men det är framför allt hur vi ser
    på dem. Vad ser vi när de beter sig?

  119. Jag brukar prata om kretslopp.

  120. Nu tror ni att jag har tappat tråden-

  121. -men det är ju så här...
    Inom oss har vi ett inre kretslopp.

  122. Det som vi tänker
    påverkar hur vi gör saker-

  123. -och det vi gör
    påverkar hur vi känner oss-

  124. -och det som vi känner
    påverkar hur vi tänker. Är ni med?

  125. Det här gäller alla. Det här
    har egentligen alla varit inne på.

  126. Bo pratade om det, bland annat.
    Vad orsakar beteendet som vi ser?

  127. Och hur känner man sig när man gör
    det man gör? Det här är jätteviktigt.

  128. Man ska ha med sig det hela tiden,
    för beteendet kommer nånstans ifrån.

  129. Allt det vi har pratat om i två dagar
    är jätteinspirerande.

  130. Sen återgår vi till vår verklighet...

  131. Där har vi tyvärr inte utrymme
    att sitta som vi har gjort här-

  132. -och reflektera
    och tänka i lugn och ro.

  133. I verkligheten går det väldigt fort.

  134. Hur gör man för att förändra?
    När ska man hinna analysera?

  135. När ska man hinna snacka med
    personalen om hur man ska förändra?

  136. Då tänker jag på det inre krets-
    loppet, för det går att förändra.

  137. I två dagar
    har ni funderat på vad ni tänker.

  138. Hur tänker vi kring det vi gör? Hur
    tänker vi på personer som vi möter?

  139. Det kommer att förändra
    hur ni gör saker, även i det lilla.

  140. Det lär också förändra hur ni känner.

  141. Och när ni är förändrade
    kommer ni att märka det.

  142. Det kommer att förändra
    hur personerna ni möter känner sig.

  143. Vad inger vi för energi när vi kommer
    in i ett möte med en annan person?

  144. Det är jätteviktigt. Och för att vara
    trovärdiga måste vi känna det.

  145. Till mina PT-kunder säger jag: "Gör,
    för då kommer ni känna annorlunda"-

  146. -"och i slutänden tänka annorlunda."

  147. Bo var också inne på träning.
    De flesta kommer in på det.

  148. Det är ett av de svåraste ämnena,
    även om det är självklart.

  149. Vi vet ju
    att det är jättebra att röra på sig.

  150. Jag har en son som har autism.

  151. Att säga till honom "Socialstyrelsen
    rekommenderar att du rör på dig"-

  152. -funkar inte jättebra.
    Han undrar vilka de är.

  153. Han lyssnar inte då.

  154. Han vet att jag tränar folk,
    och han tycker att jag är galen.

  155. Han kan inte förstå
    varför det är bra.

  156. Det är ingen idé att säga
    att det är bra att röra på sig.

  157. Det skiter han i, för han tycker att
    det är bra att sitta framför Youtube.

  158. Han är däremot bekymrad
    för alla tiggare.

  159. Han undrar hur de ska få mat
    och pengar. Var bor de?

  160. Jag sa: "Ska vi inte ta en runda?"

  161. "Du kanske vill se till
    att de har nåt att äta."

  162. "Ja, det gör vi!"
    Han fyllde en kasse med energy bars.

  163. Vi gick säkert en mil den dagen.

  164. Han gick fram till varenda en och sa:
    "Are you allergic to nuts?"

  165. "Kan du äta det här?"

  166. En kille tryckte i sig hela, och
    Elliot sa: "Spara så att du har sen."

  167. Jag gick in i hans tankevärld.
    Hur tänker han?

  168. Vi har pratat om begränsningar
    och tvång. Tunga grejer.

  169. För att undvika det tror jag
    att vi måste gå in i tankarna-

  170. -för vi har förmågan att fundera på
    hur personen vi möter tänker.

  171. Vad är det som orsakar beteendet?
    Vad är det som gör att de slår?

  172. Det känns väldigt skönt att IVO
    och Socialstyrelsen är med på tåget-

  173. -för ibland kan man känna:
    Vi som är här vet vad vi pratar om-

  174. -men de som beslutar
    fattar ingenting.

  175. Det är i alla fall fyra personer här
    som förstår vad vi säger.

  176. Jag vill tro
    att de flesta förstår vad vi säger.

  177. Det är svårt att omsätta detta
    i praktik, och ännu svårare i lag.

  178. De flesta av er som sitter här
    har mött personer som vill lagföra-

  179. -när det inte blir
    som de har tänkt sig.

  180. De tycker inte att de har fått
    sin rätt tillgodosedd.

  181. Man ska stå upp för sin rätt-

  182. -men det är också viktigt för oss
    att fundera på hur vi kan hjälpa dem.

  183. Vi måste lyssna på vad de känner
    att de inte har fått tillgodosett.

  184. Jag tänker så här... Jag tänker
    avsluta på en konstruktiv not.

  185. Jag tycker
    att det här är otroligt positivt.

  186. Alla jag har snackat med...
    Det känns skönt att vi tänker lika.

  187. Vi är villiga att förändra oss för
    att göra det bättre för dem vi möter.

  188. Det känns hoppfullt
    att forskare och psykologer-

  189. -säger samma sak. Det som jag
    vill skicka med er hem är-

  190. -att våga agera på kunskapen
    som ni har fått.

  191. Våga tänk annorlunda så att ni gör
    annorlunda. Då känner ni annorlunda.

  192. Jag vill också skicka med er
    att det här gör man inte på en dag.

  193. Det här är en process
    som pågår hela tiden.

  194. Det är inte negativt, tvärtom,
    för vi, och dem vi möter, utvecklas.

  195. Och samhället utvecklas,
    och det är väldigt positivt.

  196. Jag tror på det här. Jag tror
    att det kommer att ske en förändring.

  197. Det sker redan nu. Jag tror att alla
    goda exempel, såsom Hultagården-

  198. -kommer att ge oss en vägvisning
    om hur man kan tänka.

  199. Vad tjänar man på det här?

  200. De som beslutar och kanske inte
    bryr sig om människovärdet-

  201. -bryr sig om pengar. Vad tjänar
    samhället på att alla mår bra?

  202. En jädra massa pengar,
    skulle jag säga.

  203. Om ni som personal mår bra
    mår oftast dem som ni möter bra.

  204. Mår personerna som ni möter bra,
    då mår de anhöriga bra.

  205. Det finns mycket pengar i omlopp.

  206. Jädrar vad mycket pengar de tjänar
    på oss för att vi mår dåligt.

  207. Man hade kunnat ta bort ganska många
    yrkesgrupper om vi mådde bra.

  208. Så även om de som sitter
    i stadsdelsnämnden-

  209. -beslutar om snäva pengapåsar-

  210. -så tänk då att med ganska små medel,
    en tanke-

  211. -kanske ni kan göra
    att det i slutänden sparas pengar-

  212. -även om snåljåpen inte ser det
    i sin påse.

  213. Men ni vet att alla tjänar på det,
    om man nu ska prata om pengar.

  214. Det som vi har pratat om här är
    viktigast: Personerna vi pratar om.

  215. De med störst behov
    är inte här i dag-

  216. -men de tjänar på det här.

  217. De får må bra, och de får
    den här mänskliga rättigheten.

  218. De får ha ett liv i frihet, och känna
    sig trygga och säkra och må bra.

  219. Det hoppas jag att ni gör nu.

  220. Jag vill tacka er. Ni har varit
    en fantastisk publik. Tack så mycket!

  221. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lyfta upp eller trycka ner

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad kan vi ta med oss i vårt arbete för att förebygga och undvika tvingande och begränsande åtgärder för personer med autism i skola, LSS, psykiatri och andra sammanhang? Mats Jansson, ombudsman, och Annika Lindström, ordförande Autism- och aspergerförbundet distrikt Göteborg, sammanfattar och tittar framåt. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Autismspektrumstörningar, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Omsorg utan våld

Elisabeth Råberg är autismkonsult, handledare och mamma till två söner med autism. Här beskriver hon hur det är att leva med barn med autism och flera tilläggsdiagnoser. Hon har lång erfarenhet av hur sönerna har mötts av oförståelse och farit illa i olika verksamheter. Inspelat den 12-13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Etik och bemötande

Erik Blennberger, professor vid Ersta Sköndal högskola och ledamot i Socialstyrelsens etiska råd, har medverkat i LSS-utredningen och skrivit flera böcker om etik. Här talar han om vilka etiska värden och normer som är viktiga i LSS-verksamheter och vad ett bra bemötande innebär. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Trygghet utan tvång

Kaisu Kull från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) berättar om hur myndigheten i sin tillsyn bedömer olika fall och tolkar gränserna för vad som är tillåtet. Hon ger exempel på framgångsfaktorer för att undvika tvångs- och begränsningsåtgärder utifrån tillsynsrapporten Skapa trygghet utan tvång. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Rätten till kommunikation

Gunilla Thunberg, logoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, talar om kommunikationssvårigheter som den vanligaste orsaken till utmanande beteende. Att möjliggöra kommunikation är den effektivaste lösningen och den enda möjliga vägen om mänskliga rättigheter ska gälla för alla, menar hon. Inspelat den 12 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

E-autism - en webbaserad introduktion

Mats Jansson, ombudsman på Autism- och aspergerförbundet, presenterar e-autism som är en webbaserad grundkurs i vad autism är och hur det yttrar sig. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Bo Hejlskov Elvén är psykolog, författare och handledare. Här talar han om hur lågaffektiv teori och metod i skola, omsorg och psykiatri hjälper oss bort från tvingande och begränsande åtgärder. I arbetet med att bemöta autistiska personer måste professionen alltid utgå från att man har ett ansvar för det som sker, och när man inte når resultat måste man som professionell undersöka om det är fel på den metod man använder, menar han. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lågaffektiv teori och metod, del 2

Lågaffektivt bemötande i kritiska eller kaotiska situationer är alltid bättre än att bemöta med fysiska interventioner eller tvångsåtgärder, menar Bo Hejlskov Elvén. Det handlar om att dämpa känslouttrycken och skapa ett lugn, både genom beteende och hur man utformar den fysiska miljön. Här går Hejlskov Elvén igenom strategier och metoder för ett lågaffektivt beteende och ger exempel på varför de är effektiva. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Utmanande beteenden och verksamheter

Människor inom autismspektrumet med utmanande beteenden har goda möjligheter till ett liv med hög livskvalitet om man utgår från det som personen kan och förmår istället för det personen inte kan och förmår, menar Petra Björne, fil dr i kognitionsvetenskap och forsknings- och utvecklingskoordinator i Malmö stad. I Malmös LSS-verksamheter används ett studiecirkelmaterial baserat på en forskningsöversikt för att på ett bättre sätt möta brukarnas önskemål och behov, berättar hon. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Socialstyrelsens rekommendationer

Anders Bergh och Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen berättar om hur uppdraget ser ut runt tvångs- och begränsningsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga och om rekommendationerna för att förebygga och minska utmanande beteenden i LSS-verksamheter. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lyfta upp eller trycka ner

Lyfta upp eller trycka ner

Vad kan vi ta med oss i vårt arbete för att förebygga och undvika tvingande och begränsande åtgärder för personer med autism i skola, LSS, psykiatri och andra sammanhang? Mats Jansson, ombudsman, och Annika Lindström, ordförande Autism- och aspergerförbundet distrikt Göteborg, sammanfattar och tittar framåt. Inspelat den 13 oktober 2016 på Folkets hus, Göteborg. Arrangör: Autism- och aspergerförbundet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.