UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016
Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
Dela serien
Dela serien på FacebookDela serien på TwitterDela serien på PinterestDela serien via e-post Kopiera länken till serienTangentbordskontroller för spelaren
- ␣Mellanslag,
- ↵Retur:
- Spela / pausa programmet
- M
- Ljud på / av
- ↑Pil upp:
- Höj ljudvolymen
- ↓Pil ned:
- Sänk ljudvolymen
- →Pil höger:
- Hoppa framåt 5 sekunder
- ←Pil vänster:
- Hoppa bakåt 5 sekunder
- 0 - 9
- Hoppa direkt till 0% - 90% av programmets längd
- C
- Välj språk för undertextning
- F
- Visa spelaren i helskärmsläge
- Esc
- Avsluta helskärmsläge

Jag ska prata om steroider på nätet
och olika internetforum.Jag har en sociologisk bakgrund
som den här presentationen--ska röra sig lite kring.
Ett sociologiskt perspektiv.Och så kommer jag att prata om
hur dopingproblematiken--har rört sig från en fysisk arena
till en virtuell.Jag har gjort etnografiska studier-
-av dopinganvändare
i gym-/fitnesskontexten--och varit en del
av deras idrottsliga vardag.Deras vardag i termer av träning,
familjeliv, dopinganvändning m.m.Presentationen kommer att röra sig
något i det sammanhanget.Inte så mycket
i en behandlingskontext--utan snarare
i en gym-/fitnesskulturkontext.I takt med teknisk utveckling
har det här med internetgemenskap--blivit en allt viktigare fråga
i forskningssammanhang.Man tittar på bloggar, internet-
communities, webbplatser, m.m.--som lyfter frågan
om internetgemenskapen--men också aktualiserar frågan
om internetidentiteter.Vi gör identiteter i olika typer
av sociala forum.Diskussionen i dag rör
online identities, kan man säga.Eller det rör nätdoping på Flashback-
-som presenterar sig själv som ett
forum för yttrande- och åsiktsfrihet.Det är ett ganska liberalt forum-
-vad gäller vilka typer
av diskussioner som förs.Här är en screenshot av
hur det ser ut när man loggar in.Det finns olika teman att diskutera.
Resor, politik, kultur, ekonomi.
Ett populärt tema är droger, och där
kan man hitta doping som undertema.Jag har tittat närmare på
vilken typ av diskussion--och resonemang
man för på det här forumet.Huvudsakligen ska jag säga nåt om
hur man diskuterar, legitimerar--och normaliserar doping
på det här forumet.I huvudsak handlar det om vad som gör
valet att använda doping rimligt.Vilka processer aktualiseras som gör
doping till ett rimligt alternativ?Det leder till min andra fråga:
Hur gestaltas dopinganvändandet
i relation till identitetsanspråk?Olika uttryck för vem man är,
eller kanske vill vara.Vi rör oss på delvis nytt fält
med delvis nya spelregler.Det får återverkningar i hur vi
måste tänka på doping och risker.Det är inga vattentäta skott mellan
vad som försiggår online och offline.Det finns en interaktion där.
Sammantaget tänker jag att den här
presentationen kommer att ge--en slags teoretisk slutkommentar-
-kring hur man kan tänka kring
doping, och preventionsarbetet.Metoden ska jag också säga
nånting om.När jag genomförde studien
jobbade jag med netnografi.En metod som är starkt inspirerad
av traditionell etnografi--och antropologi.
Man försöker komma den studerade
gruppen så nära som möjligt.Netnografiskt har jag försökt följa
forumdiskussionerna--och försökt bli en del
av gemenskapen--gällande vad som sker, sägs,
diskuteras.Vad det får för konsekvenser
blir en analytisk följdfråga.Men jag har inte deltagit
i diskussionerna.Jag ska säga nånting
om respektive frågeställning--och avsluta med en sammanfattande,
teoretisk kommentar.Som sagt är Flashback
ett liberalt forum.Ett populärt ämnesområde är droger,
doping och dopingpreparat.Ett huvudtema handlar om
dopingpreparat--där man ingående diskuterar doping
utifrån olika medicinska termer.Vad olika preparat gör,
hur man hanterar biverkningar.En medicinsk diskurs.
Och så kurrapporter av medlemmar-
-som i stort och smått beskriver
sina erfarenheter.Man redogör för förväntningar
och förhoppningar.Bland kurrapporterna finns nu
160 000 inlägg--så det är ett ganska stort material
som presenteras här.I nåt avseende kan man prata
om nån slags metadata.Citatet här är ett exempel på
hur det kan se ut.En ung man berättar om sin nyfikenhet
kring doping--och varför han valde
att påbörja en kur.De olika trådarna har olika teman,
olika tematik.Den stora tråden för nybörjarfrågor:
"Börja kura vid 18 bast?"Stora tråden om tillväxthormon:
"AAS och acne.""Stickteknik", "Pumpar och kanyler".
De här forumen är tematiserade så-
-att den nyfikna kan gå in
och söka information som är aktuell--för var i intresseområdet
den individen befinner sig.Det innebär att man formar
nån form av praxisgemenskap.Man diskuterar saker
samtidigt som man hemma på kammaren--provar på praktiken
och återberättar.I vissa inlägg ställs frågor
som berör potentiella risker."Hur farligt är anabola steroider?"
De två citaten jag har presenterat
ger oss en uppfattning om--hur man kan förstå den här typen
av vägar till doping.Hur kan de förstås, se ut,
manifesteras?Processen startar när individen
blir intresserad, nyfiken på doping.Kanske villig att använda doping.
På Flashback kan man
skaffa information.Ofta är det nybörjare som frågar.
Det har väckts en nyfikenhet.Det utkristalliserar sig
olika grupper.Annars kan man lätt tänka att ett
sånt community är en homogen grupp--som diskuterar den bästa lösningen.
Men man har olika positioner.
Don't Dribble, som jag kallar
författaren till det här inlägget--presenterar efter sitt citat
ett fullständigt schema på en kur.En specifik omgång med...
En dopingkur, helt enkelt.
Det presenteras motiverande argument
för schemats effektivitet--och faktiskt också hälsosäkerhet.
I det avseendet presenterar sig
användaren som en lärare nästan.Det finns ofta pedagogiska stickord
i beskrivningarna hur man ska göra.Hur man lär sig ta
sin första injektion, till exempel.I just den här diskussionstråden
som följer av det här citatet--fortsätter andra medlemmar att
diskutera hälsorisker, biverkningar."Vilka biverkningar kan uppstå?"
"Hur hanterar man dem?""Hur kan man föregripa biverkningar?"
"Hur hanterar man dem om de kommer?"Steg för steg utvecklas nån form
av övergripande berättelse.En finförgrenad kunskap,
om vi använder en pedagogisk retorik.Olika typer av preparat beskrivs,
diskuteras, kanske dissekeras.I andra inlägg kan man läsa om hur
man hanterar handeln med steroider."Vilka webbplatser
kan jag beställa preparaten på?""Hur gör jag med kvitton?"
"Hur tar jag emot leveransen?""Hur kan jag mörka
mina personuppgifter?""Hur minimerar jag riskerna
att åka fast?"Successivt guidas medlemmarna in
i en kriminaliserad verksamhet.Man finner uppmuntrande och lugnande
argument i diskussionen som förs.Det är social distribution
av kunskap.Man ges tillgång till teorier
om dopinganvändande--och metoder för att hantera doping.
För att administrera dopingen, och
motivera och rationalisera praktiken.Det är en kunskapsbaserad
utgångspunkt som formuleras här--som får som konsekvens
att medlemmarna--börjar ifrågasätta
exempelvis lagstiftningen."Varför vill polisen stoppa oss?"
"Varför är anabola steroider
olagligt?" är tematiken här.I den här diskussionen-
-förekommer en viss förståelse
för lagstiftningen.Man diskuterar kostnaderna
preventionsarbetet medför samhället.I nåt avseende diskuterar man
potentiella biverkningar.Men de stödjande argumenten
för bruket--skulle jag säga är överväldigande
i sammanhanget.Vi möts ofta av inlägg
som det här ovan.Att polisen vill stoppa dem,
att de har nåt emot rippade killar.Man nämner medial propaganda.
Okunniga politikers beslutsfattande,
som inte riktigt har förstått.Den typen av argument.
Eller vanliga människors avundsjuka.Ganska vanliga argument
även utanför forumen.Vad har vi då? Jo, en tydlig social
distribution av kunskap.En social distribution
av information. Det finns många råd.Men det är riskabelt.
Vems råd ska man lyssna på?Det är självutnämnda experter
som ger råden.För det andra har vi olika typer
av neutraliseringstekniker.Man försöker avleda den negativa
fokusen mot den egna praktiken--genom att fördöma dem som fördömer.
Politiker. Medias bildspråk och text.Man fördömer allmänhetens
ifrågasättande.I det sammanhanget formulerar man
också nån form av--praxisgemenskap,
som är tydligt kopplad--till det här med identitetsskapande.
Ett tema som återkommer i relation
till distributionen av kunskap--handlar om hur man legitimerar
och rationaliserar bruket--och vad man har för vinning av det.
Ett återkommande tema är
vilka effekter det här ger.Man diskuterar den gränsöverskridande
potentialen.Hur man kan nå eller överskrida
sitt genetiska max.Det är ett symbolladdat språk
som framträder."Jag har blivit oerhört målinriktad.
Fokuserad. Manligare.""På jobbet håller folk käft
och visar respekt.""Jag vill dopa mig så hårt jag kan så
jag ser arbetet som en färdsträcka"--"till mitt riktiga jobb, på gymmet."
"Så jag satsar inte på karriär
inom ett vanligt arbete.""Jag talar mer inför folk och blir
stärkt gällande respekt för andra"--"och att vara uppriktig
och rakryggad.""Under åren med testo har jag blivit
en bättre människa.""Testot är fantastiskt på det viset."
"Och sexlusten! Kvinnor tycker man
är från planeten Porno."Här är inte mycket av hälso-
medvetenheten eller riskhanteringen.Här är det den romantiserade bilden.
Det handlar mycket om att bygga upp
en bild av vem jag vill vara.Mer motiverad. Mer manlig.
Mer fokuserad.I vissa fall lyfter man fram
aggressivitet--som ett negativt klangat mer.
Men i huvudsak
är det positiva ordalag.Symbolspråket.
Att nå sitt genetiska max.Bli allt man kan bli,
som en av medlemmarna--uttryckte det i ett sammanhang.
Man kan tala om att överskrida.Ibland vill man nå
sitt genetiska max--och ibland ska man överskrida det-
-för att bli nån annan,
nånting bättre.Samtidigt som många inlägg stöder
steroider som maskulinitetsbooster--och vi pratar främst om unga män-
-finns det berättelser där man ser
det som riskabelt och problematiskt.Man diskuterar möjligheterna
till karriär.Att den muskulösa, svullna kroppen
inte passar in på ett kontor.Högstatusjobb ser man
som en svårighet.Karriär, familjeförsörjare,
den typen av maskulinitet försvinner.En annan typ av maskulinitetsposition
skulle kunna handla om faderskapet.En ung man berättar att han blev
pappa som 22-åring, mot sin vilja.Han var inte med i planen.
Han lämnade familjen och beskriver
hur han vill satsa på träning--och gå en kur och förbättra
sin kroppslighet. Växa muskulärt.I nåt avseende söker han stöd
på forumet, som är så liberalt.Men det intressanta är-
-att man starkt fördömer
hans sätt att resonera.Man kritiserar honom och säger
att han måste ta ansvar som far.Det blir korsade
identitetspositioner.Eller korsande diskurser
om maskulinitet.Vi har faderskapet
som en maskulinitet--och den muskulösa maskuliniteten
är en annan.I det här sammanhanget blir kanske
den muskulösa maskuliniteten--övertrumfad av faderskapet, som en
mer betydande maskulinitetsposition.För att sammanfatta kan man säga
att det finns i princip inga gränser--för vad man kan säga och skriva
på Flashback.Det finns kunskap,
och en viss mån av riskmedvetenhet.Man diskuterar biverkningar,
hur man kan undvika dem.Hur man undviker lagens långa arm-
-vilket är en annan sorts
risk management.Man kan också urskilja olika
relationer mellan lärare och elev.Eller mellan självutnämnda experter
och noviser.Tillsammans skapar man här en slags-
-distributionskanal
för information kring preparaten--som både kan ansluta sig till
och utmana den medicinska expertisen.Vi ser också hur olika maskulinitets-
ideal ställs mot varandra.Hur marginaliserad maskulinitet,
muskulös maskulinitet, lyfts upp--och också blir dominant.
Men det är en ömtålig dominans.
När en arbetskamrat frågar om
personen använder doping--förvandlas stoltheten över kroppen
till skam.När det sätts i relation till
faderskapet anses det problematiskt.En trend inom
gym- och fitnesskulturen--normaliserar den starka, fettsnåla
och muskulösa kroppen.Bodybuilding har rört sig
från en extrem subkultur--till att inkorporeras i mainstream.
Influeras av nya maskulina ideal.
I teoretiska termer kan man säga-
-att det kan finnas en rörelse
mellan mainstream och subkulturer.Vi tänker oss att vi har två enheter.
Man har ofta studerat
vad som åtskiljer det subkulturella--och det övergripande samhället,
common culture.Men här bör man titta på länkarna-
-mellan det subkulturella
och mainstream.Det finns länkar mellan den allmänna
kulturen och det subkulturella.Häri ligger också ett incitament
till att diskutera--preventionsarbetet kring doping
utifrån nya horisonter.Tack för att ni har lyssnat.
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Steroider på nätet
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Ämnen:
- Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Kroppsideal, dopning och ätstörningar
- Ämnesord:
- Anabola steroider, Dopning, Drogmissbruk, Missbruk, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
- Utbildningsnivå:
- Högskola
Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Regeringens syn på droger
Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Olydnad är avgörande för folkhälsan
Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Steroider på nätet
Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Barn i riskmiljö för missbruk
Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Om alkoholpåverkade vittnens förmåga
Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Vattenpiprökning bland svenska ungdomar
En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Ungdomars drickande och status
Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
God vård och rätten till hälsa
Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Smuggling via dator
Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Tillsammans mot nätdroger
Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Ungdomar och föräldrars röster om cannabis
Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Internetdroger - en ökande dödsorsak
Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Kommersiell frihet vs folkhälsa
Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Nationella ANDT-strategin 2016-2020
Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Blandbruk av narkotiska substanser
Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet
Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Högskola