Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016 : Blandbruk av narkotiska substanserDela
  1. Tack för att jag får komma hit
    och prata om blandberoende-

  2. -som är nåt av det värsta som finns
    för en beroendeläkare.

  3. Det som är svårast
    har vi minst strategier att hantera.

  4. Jag ska försöka ge er råd på vägen
    och uppmaningar-

  5. -eftersom vi är en härlig samling.
    Häftigt att se att vi är fler.

  6. På beroendemedicin, som i dag
    är en tilläggsspecialitet sen 2015-

  7. -sysslar vi med det som innebär
    följderna av bruk och missbruk.

  8. Där era strategier haltar,
    kommer vi in.

  9. Helst ska förebyggande arbete
    dominera, men så här ser det ut.

  10. Jag ska prata om blandberoende
    som sagt var.

  11. Det jag pratar om nu -
    ibland pratar jag fort och oklart...

  12. För att göra det enklare
    hänvisar jag till mina handböcker-

  13. -ett slags kokböcker
    för att beskriva vårt arbetssätt.

  14. Det är vårdprogram, det är fakta-

  15. -och hur man jobbar med beroende
    i landstingets regi.

  16. Ni kan hitta dem på nätet,
    så ni behöver inte anteckna.

  17. Där kan ni läsa allt
    om tobak och nikotin.

  18. Ni hittar LARO, metadonprogram,
    ni hittar alkohol-

  19. -den största drogen
    som tar livet av flest svenskar-

  20. -och sannolikt kommer att göra det
    under vår yrkesverksamma tid.

  21. Tvångsvård, LVM,
    den sista insatsen vi tar till-

  22. -när vårt arbete
    med den som drogar inte håller-

  23. -och liv måste räddas. Jag har även
    skrivit en handbok om narkotika.

  24. Det borde uppdateras varje månad,
    då så mycket sker på den marknaden.

  25. Sen läkemedelsberoende,
    som jag vill återvända till.

  26. I dag vet vi inte så mycket
    om blandberoende.

  27. Vi vet mer om läkemedelsberoende,
    där vi verkligen har blandberoende-

  28. -och där vi har en del strategier
    för hur vi har jobbat genom åren.

  29. Det här välkomnar jag
    som beroendeläkare.

  30. Tidigare kallade vi blandberoende
    F19.2 i diagnoshänseende.

  31. Vi klumpar ihop patientens alla
    droger till en sån "slaskdiagnos".

  32. Hur ska vi beforska det, om vi
    inte vet vad patienten har tagit?

  33. Det nya sättet att diagnossätta
    med DSM-5 i forskningssammanhang.

  34. -har man förändrat kriterierna.

  35. Man har tagit bort missbruks-
    kriteriet, "problem med rättvisa".

  36. Det är märkligt för en läkare
    eller sjuksköterska-

  37. -att använda det som ett kriterium
    i medicinsk sjukdom.

  38. Man har lagt till "sug efter droger",
    mer medicinskt riktigt-

  39. -eftersom det är det vi jobbar med.

  40. Man har delat upp det i
    "milt", "måttligt" och "svårt".

  41. "Om kriterierna för fler än ett
    substansbrukssyndrom är uppfyllda"-

  42. -"ska samtliga diagnostiseras."
    Häftigt. Det är en klen tröst nu-

  43. -men i framtiden kommer vi att se
    vilken skillnad kartläggningen gör.

  44. Nåt vi kanske borde ha tänkt på
    för 20 år sen, men där är vi i dag.

  45. Drogutvecklingen är intressant att
    titta på när vi pratar blandberoende.

  46. Häftiga saker som att ungdomar nu
    dricker mindre alkohol än nånsin.

  47. Det hoppas jag att vi också får se
    hos oss. Det har inte hunnit dit än.

  48. CAN, Centralförbundet för alkohol
    och narkotikaupplysning-

  49. -har tittat på det här sen 1973.

  50. Ungdomar, åttondeklassare, andra-
    ringare, dricker mindre än nånsin.

  51. Skithäftigt, eller hur?

  52. När det gäller tobak
    har vi också blivit bättre-

  53. -när det gäller
    att förhålla oss till rökning.

  54. Men unga som använder narkotika
    är lika många, men blir allt yngre.

  55. Vi ser också att fler droger
    introduceras tidigt.

  56. Det ser vi också i kliniken,
    vi som träffar patienterna dagligen.

  57. De är yngre och de blandar mer,
    och det är väldigt obehagligt.

  58. Injektionsmissbruket har minskat,
    vilket jag anser är mycket trevligt.

  59. Det finns nationella riktlinjer,
    och det är väl bra att ha.

  60. Socialstyrelsen
    reviderade dem i fjol.

  61. När vi läser det här
    om beroende och blandberoende-

  62. -finns det mycket klokskap
    för ledning och styrning.

  63. Men vad hittar vi för stöd när det
    gäller blandberoende? Ingenting.

  64. På sidan 21 tas det upp som en del
    av det vi inte vet så mycket om-

  65. -när det gäller blandintox,
    eller blandmissbruk, blandberoende.

  66. Dissar jag Socialstyrelsens skrift,
    borde väl jag ta upp det i min?

  67. Nej, det gör jag inte.

  68. Det finns inget där heller. Man får
    titta väldigt brett efter kunskaper.

  69. Då gör vi det som ofta hålls hemligt
    inom sjukvård och vetenskap.

  70. Vi googlar faktiskt emellanåt.
    Det erkänner ni också eller hur?

  71. Man säger att man ska fråga
    en kollega, men går sen och googlar.

  72. Som när läkaren säger:
    "Jag ska gå och titta på det här."

  73. Då sätter de sig vid datorn.
    Jag erkänner. Jag har den styrkan.

  74. Vad hittar vi? Jo, samordningsprogram
    för patienter med blandberoende.

  75. En specialistsjuksköterska, Mats
    Törnblom, skrev det i mars, 2013-

  76. -utifrån sin stora erfarenhet
    av "case management".

  77. När Mats och jag har pratat om det,
    är det samtidigt lite skämmigt.

  78. Mycket mer borde ju dyka upp.
    Det borde finnas fler program-

  79. -men så här ser det ut.

  80. Vad jobbar vi med? Vad uppmärk-
    sammar vi i vårt samordningsprogram?

  81. Vi ser ofta män, de är vanligare
    än kvinnor, och ofta 20-30 år.

  82. Det finns folk som har injicerat
    och använt perorala preparat-

  83. -som inte är avsedda för injektion.
    Jäkligt oroväckande-

  84. -på grund av andra komplikationer
    som infektioner och proppbildning.

  85. Man använder substanser som opiater,
    bens, centralstimulantia, nätdroger-

  86. -periodvis eller samtidigt.

  87. Alkohol är inte så vanligt
    som man skulle kunna tro.

  88. Finns det, är det ofta i kombination
    med bensodiazepiner och lugnande.

  89. Vi ser riskabstinenser.
    Alkoholabstinens är livsfarlig-

  90. -och den måste man kunna hantera.
    Andra abstinenser är jobbiga.

  91. Heroinabstinens är skitjobbig, men
    man dör inte, likaså med cannabis.

  92. Slutar man tvärt med alkohol
    kan man få ett ep-anfall och dö.

  93. Jag backar vad gäller blandberoende
    Jag har sett försök i öppenvård-

  94. -med avgiftning
    som vi nu har slutat med.

  95. Det krävs sluten vård
    på grund av alla konstigheter.

  96. Patienterna kan få ep-anfall,
    hamna i jättekonstiga situationer-

  97. -när de börjar bli drogfria. Vi måste
    förhålla oss till riskabstinenser.

  98. Kriminalitet, absolut.
    Frivården har ofta kontakt med dem-

  99. -och det ska vi mobilisera
    när vi träffar dem.

  100. Samsjukligheten är väldigt uppenbar
    i den här gruppen.

  101. Vi måste även samarbeta
    med psykiatrin i övrigt.

  102. Vi har det ju ibland ganska kämpigt
    inom beroendevården-

  103. -eftersom psykiatrin har tolknings-
    företräde om när terapi är aktuellt.

  104. Jag kan tycka att mitt team borde
    veta när det är dags för nästa steg.

  105. Men andra har tolkningsföreträde.

  106. Samarbete med socialtjänsten
    är jätteviktigt i den här gruppen.

  107. Det misslyckas
    om vi inte tar in andra aktörer.

  108. Jag jobbar ibland med nåt enklare,
    det vill säga en alkoholist som är-

  109. -socialt etablerad och fungerande.
    Där krävs inte andra aktörer.

  110. Men att ensam försöka med
    blandberoende är dömt att misslyckas.

  111. Då har vi kanske satt patienten
    i en mer riskfylld situation.

  112. Samsjuklighet... När vi inte vet
    så mycket om blandberoende-

  113. -men vet att samsjukligheten är stor,
    måste vi titta hur vi jobbar.

  114. Det kommer då att spridas över
    till gruppen blandberoende.

  115. Vi vet att alkoholpatienter i hög
    grad har sökt psykiatrisk sjukvård.

  116. Folk med psykisk sjukdom har i hög
    grad alkohol- och andra drogproblem.

  117. En grupp med särskilt stor tydlighet
    är narkotikaberoende människor.

  118. De har jätteofta en samsjuklighet
    som är psykiatrisk.

  119. Nånstans är det det som fick dem
    att börja droga, självmedicinera.

  120. Uppmärksammar vi inte det
    kvittar det vad vi gör.

  121. Personlighetsstörningar
    är också vanliga här.

  122. Man måste förhålla sig till det
    och de reaktioner det ger.

  123. Hur hittas samsjukligheten? Den som
    söker vård för psykiatriska symptom-

  124. -bör också få frågor om drogproblem.

  125. Man ska vara öppen om det här
    och prata med patienten.

  126. Ta salivprover och urinprover.

  127. Gör man det generellt
    känner sig ingen utpekad.

  128. Det är ett stort mörkertal,
    man berättar ogärna om det här.

  129. Det ser vi i vårt samordningsprogram-

  130. -eller när jag träffar patienter med
    socialtjänsten på vår mottagning.

  131. Journalen visar ofta
    en tidigare kontakt med psykiatrin.

  132. Missbruk och beroende nämns inte,
    för ingen har ställt de frågorna.

  133. Det är inget man spontant berättar.
    Det är ju lite skämmigt.

  134. Patienter som kommer direkt till oss
    ska screenas för psykisk ohälsa-

  135. -som ju är väldigt vanligt.

  136. När det gäller drogfrihet
    ser vi andra enheter som säger:

  137. "Patienten med blandberoende
    måste ha varit ren i sex månader."

  138. Det finns
    inga vetenskapliga belägg för det.

  139. Efter fyra veckor kan man
    rimligt bedöma patientens behov-

  140. -rent medicinskt. Då upplever
    patienten att dörrarna öppnas-

  141. -att ambivalensen som alla upplever
    när de blir drogfria...

  142. ...ambivalensen i form av
    "gör det här nån skillnad?"

  143. Då måste insatserna sättas in
    så att individen får hjälp.

  144. När folk till exempel
    söker direkt till socialtjänsten-

  145. -ska de absolut träffa en läkare
    eller en beroendemedicinsk personal-

  146. -ganska snart så att samsjuklighet
    uppmärksammas och de får hjälp.

  147. Vi har goda erfarenheter av
    samarbetet med kommuner i länet-

  148. -med blandberoendepatienter.

  149. Jobbar vi med integrerade
    mottagningar lyckas vi bra-

  150. -alltså där huvudmännen samlas.

  151. Det är märkligt att vi är två
    huvudmän, kommun och landsting.

  152. Många, precis som jag hoppades på en
    förändring med missbruksutredningen-

  153. -men det blev inte så mycket.
    Då måste vi på golvet förändra det.

  154. I Uppsala äger socialtjänsten
    tidboken på torsdagar-

  155. -och bokar in patienter till mig och
    andra specialister på mottagningen.

  156. Tierp har en integrerad mottagning
    i samma hus som kommunen.

  157. Där är jag vissa tisdagar,
    plus sjuksköterskor på heltid.

  158. Skitbra sätt att mötas,
    och det gagnar förstås patienten.

  159. Det är möten med patienten som gör
    skillnad, inte möten utan patient.

  160. Metoder för att hitta samsjuklighet.
    Fråga patienten, tester, screening.

  161. Var inte främmande för det,
    ibland blir man förvånad.

  162. Man trodde att de brukade en drog,
    men analysen ger ett helt annat svar.

  163. De har inte ens reflekterat över
    en drog, som alltid har funnits med.

  164. Cannabis är nåt
    som många inte reflekterar över-

  165. -men så dyker det upp.

  166. Behandlingen i samsjukled...

  167. Där kan vi titta när det gäller
    blandberoendepatienter.

  168. Det saknas evidens för annat,
    men samsjukligheten är rejäl.

  169. Hur jobbar vi i övrigt?
    Jo, vi har dubbeldiagnosteam-

  170. -med ganska resursstarka team,
    som lägger ner mycket resurser-

  171. -tidsmässigt och personellt,
    och har goda resultat.

  172. Så skulle vi behöva jobba.

  173. Det krävs stora resurser nu för att
    undvika stora kostnader i slutänden.

  174. Här behövs stora insatser
    för den här gruppen.

  175. Samsjukligheten saknar en specifik
    medicinsk och psykologisk behandling.

  176. Däremot finns utmärkta metoder
    för ångestsyndrom, psykos och annat.

  177. Men då måste patienten få ta del
    av det tidigt, inte efter ett halvår.

  178. Då faller de på målsnöret,
    de orkar inte vara drogfria så länge.

  179. Där måste vi lyfta prestigen åt sidan
    och samarbeta, för då har vi effekt.

  180. Bostad och sysselsättning är nåt som
    i högsta grad gäller den här gruppen-

  181. -när vi tittar på metadonprogram.
    "Housing first", hitta en bostad.

  182. Saknar en patient bostad
    kvittar det vad jag gör-

  183. -eller vad vår sjuksköterska gör
    för patienten, eller hur?

  184. Sysselsättning är också skitviktigt.

  185. Sen den viktiga frågan vi i princip
    alltid glömmer att ställa:

  186. Har du råd att hämta ut läkemedel?
    Om nu läkemedel förordas.

  187. Hur ofta ställer ni den frågan?
    Inte ofta, va?

  188. Det är också nåt som är skämmigt.
    Det säger man inte gärna.

  189. Det kan kräva samordning med andra
    instanser, som för försörjningsstöd.

  190. Pratar man blandberoende måste man
    titta på Socialstyrelsens rapport.

  191. En fördjupad rapport om narkotika-
    relaterade dödsfall i Sverige.

  192. Den har ni säkert sett
    och den finns ju här uppe också.

  193. I dag vet vi att dödsfallen har ökat.

  194. Det var kanske inte så illa. Rätts-
    medicinalverket har bättre metoder.

  195. De hittar fler dödsfall i dag än förr
    när det bara klassades som oklart.

  196. Vad säger rapporten, då?

  197. Majoriteten är män
    som avlider i narkotikarelaterad död.

  198. Det sker också i relativt ung ålder.

  199. Olycksfallsförgiftningar med illegala
    substanser är det som dominerar.

  200. Männen har ofta tidigare vårdats
    för sitt missbruk.

  201. Hos kvinnor dominerar suicid
    eller oklar händelse-

  202. -och de är ofta äldre än männen
    när de dör.

  203. Kvinnor har en dominans av läkemedel-

  204. -och har ofta läkemedelsuttag
    ganska nyss i historiken.

  205. Det är ju lite trist.

  206. De har ofta vårdats, men då för
    psykisk ohälsa och depression.

  207. Majoriteten av de som avlider...

  208. ...har två
    eller flera substanser i kroppen.

  209. Här är de som dör av den narkotika-
    relaterade biten, de blandberoende.

  210. Det händer ju inte
    att nån dör bara av amfetamin-

  211. -eller av cannabis.
    Det är blandningen som dödar.

  212. Krutet måste läggas
    på blandberoendegruppen.

  213. När unga lämnar urinprov
    som innehåller flera substanser-

  214. -ska det vara blåljus, för de löper
    jättestor risk att dö och slås ut.

  215. Vi måste lägga mer krut än vad vi gör
    på den här gruppen.

  216. Inslaget av läkemedel är stort,
    främst opioider med bens.

  217. Nya psykoaktiva substanser
    som internetdrogerna-

  218. -och MT-45, MDPV och så vidare
    står för en mindre del av dödsfallen.

  219. Men det ökar stadigt. Från 24
    dödsfall år 2012 till 58 år 2014.

  220. MT-45, en av de första nätdrogerna
    som utgör en opioid-

  221. -stod för 21 dödsfall år 2014.
    Det är otäckt.

  222. Det där är nåt vi måste fånga upp.

  223. Vi vet inte så mycket om prognoser,
    men har sett dödligheten.

  224. För prognos efter behandling måste vi
    se på det vi har jobbat med i åratal-

  225. -nämligen läkemedelsberoende,
    som liknar blandberoendepatienterna.

  226. Tittar man då på
    hur man jobbade på 1980-talet-

  227. -så undersökte Allgulander det här.

  228. Man gjorde
    en sedvanlig kort nedtrappning.

  229. Uppföljningen var att man kollade
    att de inte längre behövde läkemedel.

  230. Vad hände där? De följdes upp
    i sex år efter nedtrappningen.

  231. 8 av 10 återföll i beroende,
    den sociala nedgången var påtaglig.

  232. 12 % hade avlidit,
    de flesta i suicid.

  233. Ganska dystra siffror.

  234. Det finns de
    som har jobbat lite annorlunda.

  235. En är Britt Vikander, som har jobbat
    med läkemedelsberoende i Stockholm-

  236. -och det på TUB-projektet, eller
    rättare sagt, på TUB-mottagningen.

  237. Då har man anammat
    att följa patienten.

  238. Man gör nedtrappningar
    under långa tider-

  239. -och följer sen patienten
    under i alla fall ett år.

  240. Man sätter in de insatser som behövs
    för samsjukligheten.

  241. Det är där vi kommer in, vi inte bara
    nöjer oss med att de "pinkar rent".

  242. Då hittar man att drygt 80 %
    klarade av nedtrappningen.

  243. Återfallsfrekvensen
    är mindre än 20 %.

  244. Här tror jag att vi kan hitta sätt,
    ett modus att jobba i framtiden.

  245. Här har vi utmaningarna
    för beroendevården.

  246. Kunskapsutbytet som krävs.
    Jag hoppas att ni bjuder upp-

  247. -och skaffar samordningsprogram
    för kunskapsutbytets skull.

  248. Sudda ut gränserna mellan huvudmän.

  249. Jag som chefsöverläkare
    kan inte ta ansvar för en verksamhet-

  250. -om vi inte får fler integrerade
    mottagningar i framtiden.

  251. Samverkan mellan beroendevården
    och psykiatrin.

  252. Och att vi måste vara de som bedömer
    när andra insatser ska sättas in.

  253. Patienterna ska
    inte behöva vänta i sex månader-

  254. -på en insats som kan hjälpa dem
    att bli drogfria. Jättemärkligt.

  255. FoU, forskning och utveckling.
    Screeningar som hittar substanserna.

  256. Vi använder ofta salivtester,
    ett bra sätt att hitta fler droger.

  257. Det finns andra metoder,
    man kanske inte ska lyfta fram nån.

  258. Lär personal hitta kliniska tecken
    på substansbruk.

  259. De nya psykoaktiva substanserna
    hittar vi inte i urinprover.

  260. Verkar patienten påverkad,
    stora pupiller och uppjagad-

  261. -har de tagit nåt cs,
    även om de bara är positiva på bens.

  262. Har de små pupiller och noddar
    har de tagit nån opioid.

  263. Den kliniska bilden är skitviktig.
    Det måste vi lära oss att se.

  264. Då upptäcker vi blandmissbruk
    mycket tidigare än med urinscreen-

  265. -som kanske inte visar nån substans.

  266. Ett tips!

  267. Överdoser. Jag förväntas göra
    Lex Maria när folk suiciderar.

  268. Det är ett misslyckande för vården
    och vi ska självklart göra det.

  269. När det gäller överdoser pratar
    ingen om att det ska vara Lex Maria.

  270. Vi har satt den här patientgruppen
    i en annan division.

  271. Vad sker vid en Lex Maria-anmälan?
    Vi utser inga syndabockar.

  272. Vi gör en händelseanalys,
    en retrospektiv genomgång-

  273. -och tittar på vad vi kan lära oss
    av detta tragiska fall.

  274. Om jag fick välja
    att göra Lex Maria på överdoser-

  275. -skulle vi få en massa kunskap.
    En klen tröst i dag, här och nu-

  276. -men lite tillförsikt för framtiden.

  277. Jobba vidare med att begränsa skador
    och komplikationer.

  278. Vi i beroendemedicin får patienterna
    först när komplikationerna kommer.

  279. Då det preventiva arbetet
    har misslyckats.

  280. Men lite kan vi väl bidra här.

  281. En del är naloxon
    som jag tänkte nämna avslutningsvis.

  282. En annan är att vi deltar i det här.

  283. Många suckar
    när man får en kallelse till SIP-

  284. -samordnad individuell plan.
    Jag suckade också.

  285. Nu känns det som ett bra sätt
    att jobba med blandberoende.

  286. SIP ska komma in tidigt,
    inte när misslyckandena har gjorts-

  287. -utan snabbt mobilisera insatser
    och instanser.

  288. Man kan hitta instanser
    som kriminalvård, frivård med mera.

  289. Tillsammans blir man det nätverk
    som behövs för patienten-

  290. -för att fånga upp honom.

  291. När det gäller blandberoende
    så vet vi att folk dör.

  292. Själva komponenten man dör av
    är ofta opiaten eller opioiden-

  293. -i kombination med annat, men hävs
    opioiden, hävs andningsdepressionen.

  294. Där finns det utdelning av naloxon,
    som används i andra delar av världen-

  295. -och nu på försök i Sverige.
    Där ska vi hänga på.

  296. Preventionsprogram innebär att
    man inser att folk riskerar att dö-

  297. -men har de instrument att häva det
    på ett bra sätt, kan man undvika död.

  298. Vi vet ju att folk inte vågar ringa
    av rädsla för att bli googlade-

  299. -när man ringer om överdoser.

  300. Preventionsprogrammet finns.
    I USA delades det ut 1996-2010-

  301. -naluxondoser i injektionsform
    till 53 000 individer.

  302. Det reverserade 10 000 opiat-
    överdoser. Skithäftigt eller hur?

  303. Det skulle kunna funka även här.

  304. En nasal beredningsform med nässpray
    är nåt som vi vill jobba med här.

  305. Är det nåt för Sverige?
    Absolut, säger de med ett beroende.

  306. De vill gärna ha det. Attityden
    är väldigt positiv kring det hela.

  307. Och...

  308. Blandberoendet går ner i åldrar,
    så såna här påsar bör finnas ute-

  309. -så att man kan ge det om olyckan
    är framme. Det räddar ju liv.

  310. Folk mixar nätdroger som är opioider,
    vilket gör det extra angeläget.

  311. MT-45, som jag nämnde,
    skördade 21 offer 2014.

  312. MT-45 är alltså en opioid.

  313. Då så, mina 20 minuter om hur man
    jobbar med blandberoende är över.

  314. Hoppas att ni
    fick med er nåt på vägen.

  315. Kanske lite frågor
    som vi kan besvara i framtida forum.

  316. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Blandbruk av narkotiska substanser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Alkoholkonsumtion, Drogmissbruk, Missbruk, Narkotikamissbruk, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.