Titta

UR Samtiden - Drogfokus 2016

UR Samtiden - Drogfokus 2016

Om UR Samtiden - Drogfokus 2016

Föreläsningar och diskussioner kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och angränsande problematik. Årets fokus ligger på den så kallade ANDT-strategin, regeringens beslut om förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Inspelat den 19-20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Drogfokus 2016 : Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammetDela
  1. Jag har fått äran
    att berätta om vår lokala...

  2. ...framarbetade metod
    som vi även har utvärderat.

  3. Det känns lite privilegierat
    att komma hit just nu.

  4. På de tidigare föreläsningar
    jag har lyssnat på-

  5. -drogs det upp vikten
    av familjeperspektiv-

  6. -och vikten av att anpassa metoderna
    utifrån behoven.

  7. Det har vi gjort,
    på befintliga resurser-

  8. -på Ungdomscentrum
    i ungdomsteamet i Uppsala.

  9. Vi har jobbat... Ungdomsteamet
    har funnits sen 90-talet.

  10. Vi har jobbat med haschavvänjnings-
    programmet nästan sen det kom-

  11. -i början av 90-talet.

  12. Sen början av 2000-talet-

  13. -har vi även jobbat
    med funktionell familjeterapi.

  14. Det här behovet av
    att vi måste utveckla metoden-

  15. -kom utifrån att vi
    i haschavvänjningsprogrammet-

  16. -hade svårt att nå så pass
    unga personer som vi jobbar med-

  17. -alltifrån 12 upp till 20 år
    och deras föräldrar.

  18. Vi träffar ungefär 400-500 ungdomar
    och deras föräldrar per år.

  19. Och utifrån...

  20. Jag kan tänka mig
    att vi träffar mest killar.

  21. De utgör 3/4 och tjejerna 1/4.
    Ungefär så.

  22. Då vet ni ungefär hur det ser ut
    i vår arbets...

  23. ...där vi arbetar, vilka vi träffar.

  24. När det handlar
    om de här åldersgrupperna-

  25. -behöver det inte handla
    om ett befäst missbruk, beroende.

  26. Man kan vara alldeles i början,
    där man nosar på, har startat-

  27. -att röka cannabis...

  28. Det är cannabismissbruket
    vi fokuserar på-

  29. -i just det här programmet,
    FFT-Cannabis.

  30. Dels var det så
    att när vi jobbade med FFT-

  31. -med hasch-
    och cannabismissbrukande ungdomar-

  32. -så jobbade vi med FFT:s
    familjeterapeutiska metoder.

  33. Men vi såg att vi inte lyckades med
    att få ungdomen att sluta missbruka-

  34. -utan vi behövde gifta ihop metoderna
    för att nå dit vi ville.

  35. Här är våra inspiratörer.

  36. Det är Kjell Hansson, som avled 2013,
    och var professor i Lund.

  37. Holly Waldron. Det var Holly Waldrons
    föreläsning i Lund-

  38. -som väckte våra tankar.

  39. Hon berättade om sitt arbete med FFT
    och missbrukande ungdomar.

  40. Vi tänkte: "Vi borde kunna göra
    det där också, vi kan båda sakerna."

  41. "Vi behöver gifta ihop det här."

  42. Och Thomas Lundqvist, som har
    utvecklat haschavvänjningsprogrammet.

  43. Mina medarbetare heter Kristina
    Carlsson och Helena Nyberg.

  44. Det var Gunilla Andersson, som då
    var utvecklingsledare på PUB-

  45. -som hjälpte oss att ta fram det här.

  46. Vissa gånger hade vi handledning
    av Kjell Hansson.

  47. I dag är vi fem personer
    som jobbar med metoden-

  48. -på Ungdomscentrum.

  49. Målgruppen för oss på FFT-Cannabis
    är just ungdomar, som...

  50. ...missbrukar cannabis, men inte de
    som har kommit så långt i missbruket.

  51. De är bara där och håller på
    att utveckla ett beroende.

  52. Man har rökt några gånger
    och det tilltalar en och...

  53. ...och det finns risk för att man
    utvecklar ett missbruk och beroende.

  54. Till att börja med
    så hade vi en ingång-

  55. -ifrån...både utifrån egen ansökan...

  56. Föräldrar kunde aktualisera
    sina ungdomar hos oss-

  57. -och vi kunde starta upp FFT-Cannabis
    på en gång, erbjuda det.

  58. Men i dag behöver vi
    ett biståndsbeslut-

  59. -från socialtjänstens

  60. Många av de ungdomar
    som kommer till FFT-Cannabis-

  61. -kommer ifrån ungdomsbrottsgruppen.

  62. Det är ungdomar...

  63. ...som har åkt dit för ringa
    narkotikabrott, eget bruk, innehav.

  64. Vi startar upp ärendet tillsammans
    med ungdomsbrottsgruppen-

  65. -den myndighetsutövande delen
    av socialtjänsten.

  66. Sen säger vi: "Det här skulle vara
    ett lämpligt sätt att jobba"-

  67. -"med den här familjen och ungdomen."

  68. Man samlar ihop de två metoderna,
    FFT och HAP.

  69. Man gifter ihop det.

  70. Ursprunget till FFT.

  71. Likt många behandlingsprogram är
    funktionell familjeterapi amerikansk.

  72. Professor Jim Alexander forskade på
    70-talet i kommunikation i familjer.

  73. Vad skiljer familjer, vars ungdomar
    visar ett asocialt beteende-

  74. -mot familjer
    där det där beteendet inte finns?

  75. Han kom fram till
    att det handlar om kommunikation.

  76. Stödjande kommunikation ger inte
    ett utagerande beteende i ungdomen.

  77. Finns det mycket kritik och klander
    i familjen-

  78. -finns det risk att ungdomen
    får ett utagerande beteende.

  79. De teoretiska grunderna är
    naturligtvis systemiska med terapi-

  80. -eftersom det är
    en familjeterapimetod.

  81. Familjen är mer än summan av delarna,
    familjemedlemmarna.

  82. Och alla delar påverkar varandra.

  83. Kommunikationsteori.
    Hur kommunicerar man med varandra?

  84. Man kan inte låta bli
    att kommunicera-

  85. -antingen verbalt eller icke-verbalt.

  86. Är man i samma rum,
    så finns där en kommunikation.

  87. Social inlärningsteori. Det man
    kan lära in, kan man även lära ut.

  88. Och det svenska tillägget
    som kommer från Kjell Hansson.

  89. Han har bidragit stort till
    att vi har fått-

  90. -en egen gren av FFT i Sverige.

  91. Många andra länder i Europa-

  92. -som Norge, tar det direkt från USA-

  93. -och utbildar på det sätt
    som man gör i USA.

  94. Men i Sverige-

  95. -har man anpassat det mer
    till svenska förhållanden.

  96. Här tittar vi även mycket
    på risk- och skyddsfaktorer-

  97. -samt väldigt mycket
    på friskfaktorer.

  98. Behandlingsmodellen.

  99. Vi har en manual, men den
    är naturligtvis översiktlig-

  100. -eftersom vi träffar familjer...
    alltså ungdomen-

  101. -och helst båda föräldrarna,
    men det är inte alltid möjligt.

  102. Vi träffar även syskon.

  103. 10-15 gånger.
    Det här är en korttidsbehandling-

  104. -där man jobbar mycket relationellt.

  105. Här ser vi faserna
    i behandlingsmodellen.

  106. Man jobbar med involvering,
    att få dit hela familjen.

  107. Ungdomen, föräldrarna och syskonen
    på en och samma plats.

  108. Målet är att samlas och att de
    kommer tillbaka efter första gången.

  109. Hur gör man så att den motvilliga
    ungdomen också hänger med?

  110. Hur ska föräldrarna
    få ungdomen med sig?

  111. När man väl har kommit dit, börjar
    man jobba med motivationsfasen.

  112. Där handlar det om
    att skaffa en balanserad allians-

  113. -med samtliga familjemedlemmar.

  114. De ska känna att jag inte är partisk
    åt något håll-

  115. -utan jag ska ha
    en balanserad allians med alla.

  116. När man väl har fått ihop det här
    med motivationen...

  117. ...och alla är med på tåget-

  118. -börjar man jobba
    med beteendeförändring.

  119. När det väl är gjort, handlar det om-

  120. -att generalisera det man har kommit
    fram till under behandlingens gång.

  121. Hela vägen löper det här med
    relationell hypotesskapande fas.

  122. Man jobbar nämligen
    väldigt mycket relationellt i FFT.

  123. Viktiga begrepp
    är "närhet" och "avstånd".

  124. Hur ska familjemedlemmarna
    förhålla sig till varandra-

  125. -så att de tar hänsyn till varandras
    behov av avstånd och närhet-

  126. -så att det inte krockar?

  127. Mamma får till exempel inte gå
    och tjata medan ungen bara backar.

  128. Hur ska det här fina samspelet ske-

  129. -så att det liksom klaffar
    åt båda håll?

  130. FFT handlar väldigt mycket om det.

  131. Vi pratar även om hierarkier-

  132. -men det här med närhet och
    avstånd är väldigt centralt för oss.

  133. Haschavvänjningsprogrammet.
    I och med att FFT-Cannabis-

  134. -sker med missbrukande ungdomar,
    som har rökt cannabis i olika grad-

  135. -måste vi även ta hänsyn
    till en annan aspekt.

  136. Vi behöver ta hänsyn till-

  137. -att cannabisrökandet förändrar
    ungdomens sätt att fungera kognitivt.

  138. Haschavvänjningsprogrammet
    har ju utvecklats utifrån den tanken.

  139. Det passar så ypperligt med det behov
    som vi har sett i våra familjer.

  140. Och att hela familjen
    får all information samtidigt.

  141. Vi jobbar även med de här delarna
    med hela familjen-

  142. -och det gör vi relationellt.

  143. Det är även så att man...

  144. ...måste få ungdomen att öppna sig.

  145. Cannabisrökande för ungdomar-

  146. -är väldigt hysch-hyschigt
    i familjesammanhang.

  147. Man vill inte visa det.

  148. Det råder en stor förnekelse
    när man först träffar ungdomen.

  149. "Jag har kanske rökt en
    eller två gånger."

  150. Men när man väl
    har jobbat genom de här...

  151. ...faserna i FFT-behandlingen,
    så kan det krypa fram:

  152. "Ja, det var nog ett dagligt missbruk
    innan vi började behandlingen."

  153. Det är viktigt att säga att hela
    vägen under pågående behandling-

  154. -vill vi veta
    att ungdomen är drogfri-

  155. -och att ungdomen lämnar urinprover
    hos oss under behandlingstiden.

  156. Vi tar nästa bild...

  157. Det handlar naturligtvis
    om drogfrihet hos ungdomen.

  158. Förbättrad kommunikation inom
    familjen är ju vad FFT går ut på.

  159. Närvaro i skolan
    eller annan planerad sysselsättning.

  160. Det är en jättestor skyddsfaktor
    för att det ska gå bra för ungdomen.

  161. Hela familjen ges kunskap
    om cannabis och återfallsprevention.

  162. Hoppsan...

  163. Sen utvärderade vi det.

  164. Arbetet började 2008. Nej...

  165. Jo, 2008 började vi fundera.

  166. Sen jobbade vi på
    med den här metoden-

  167. -och gjorde de skattningar som
    hör till funktionell familjeterapi.

  168. Det är självskattningsformulär
    som hela familjen fyller i.

  169. Vi tänkte
    att vi behövde utvärdera det.

  170. Gör det här nån skillnad?

  171. Vilka behandlingsresultat får vi?

  172. Vi kom fram till att regionförbundet-

  173. -hade utvärderingsverkstäder
    under ledning av Kari Jess.

  174. Det skulle vara bra att anlita dem
    för att själva kunna utvärdera det.

  175. Vi har ju gjort det här helt inom
    befintliga ramar i verksamheten.

  176. Vi har inte haft
    några extra resurser för det.

  177. Och det som vi...

  178. Vi tänkte: "Vi tittar på de familjer
    som vi har jobbat med sen 2009."

  179. Efter det att några tankar
    hade mognat under tiden.

  180. Vi hade påbörjat 43 stycken familjer-

  181. -under perioden 2009 till 2013.

  182. 11 flickor, 32 pojkar. Så brukar
    könsfördelningen se ut hos oss.

  183. 27 familjer
    hade fullföljt behandlingen.

  184. 16 stycken hade avbrutit den.

  185. Avbrotten handlar om fortsatt
    allvarligt missbruk hos ungdomen.

  186. Då måste vi göra nåt annat,
    eftersom det här inte har funkat.

  187. Ungdomen fortsätter
    att lämna positiva prover-

  188. -efter nån månad eller några veckor.

  189. Det krävs att vi gör-

  190. -en anmälan till socialtjänsten
    och beskriva att nåt annat behövs.

  191. Några ungdomar vägrade lämna prov.

  192. Då behövde vi göra på ett annat sätt,
    anmäla till socialtjänsten.

  193. Vi kan inte fortsätta jobba,
    eftersom det finns en vägran...

  194. ...om det finns väldigt starka
    misstankar om fortsatt missbruk.

  195. Med några familjer var det så
    att vi redan från början tänkte...

  196. Vi startade, men så såg vi-

  197. -att det här inte var
    det mest adekvata vi kunde göra.

  198. Men 27 fullföljda behandlingar.

  199. Och...

  200. Utvärderingen gjorde vi utifrån
    de här självskattningsformulären-

  201. -som vi hade att tillgå.

  202. Det handlar om för- och eftermätning.

  203. I början av kontakten fyller familjen
    i självskattningsformulär-

  204. -och likadant i slutet av kontakten.

  205. Vi plockade bara ut några stycken.

  206. Undersökningen hade blivit
    för omfattande om vi hade tagit alla.

  207. Men de vi tyckte var viktigast
    var YSR-

  208. -där ungdomen skattar sin egen...
    sin egen symptombelastning-

  209. -utifrån beteendetermer.

  210. Hur ungdomen fungerar
    i olika sammanhang på olika sätt.

  211. CBCL är det...

  212. ...där föräldrarna skattar
    ungdomens mående i beteendetermer.

  213. I frågor om familjemedlemmar
    handlar det om att man tittar på...

  214. ...eller att ungdomen och familjen
    fyller i skattningar i dyader-

  215. -hur man tänker om sin relation
    gentemot var och en utav de andra.

  216. Våra ungdomar,
    där vi gjorde utvärderingen...

  217. Den yngsta var 14.

  218. Den äldsta var 19.

  219. De flesta var 17-åringar.

  220. Alla ungdomar har inte lämnat
    urinprov under hela behandlingen.

  221. Dels hade vissa redan lämnat prover
    en längre period-

  222. -och då negativa prover.

  223. Men vi ansåg att vi behövde jobba
    utifrån den här metoden-

  224. -för att befästa drogfriheten
    och få familjen med på tåget.

  225. 15 lämnade negativa prover
    under hela behandlingen.

  226. 3 stycken lämnade minst
    ett positivt prov under behandlingen.

  227. Ja, nu ser jag inte.

  228. Nu ska vi se...

  229. Hur många blev...? Det var tre
    som lämnade positiva prover-

  230. -fyra veckor
    efter avslutad behandling.

  231. Det blir alltså...

  232. ...22 ungdomar,
    som lämnade negativa prover-

  233. -efter behandlingen.

  234. YSR och CBCL-resultat.

  235. Vi tittade ju på...

  236. ...hur symptombelastningen
    har ändrats-

  237. -under behandlingens gång.

  238. Som ni ser av de här siffrorna,
    så är det...

  239. ...i samtliga YSR och CBCL-mammor
    och CBCL-pappor-

  240. -så har symptombelastningen minskat.

  241. Och våra ungdomar som kommer-

  242. -har i början en hög
    symptombelastning-

  243. -jämfört med normalgruppen.

  244. Och mammornas oro för sin ungdom-

  245. -är den delen av de här mätningarna
    som har minskat mest.

  246. Signifikansen säger
    att det inte bara var slumpen-

  247. -att det blev bättre
    efter behandlingen.

  248. Vi kanske hade nåt med det att göra.

  249. Frågor om familjemedlemmar
    var de här dyaderna.

  250. Man mäter hur man upplever varandra-

  251. -vad det gäller...

  252. ...upplevd kritik...

  253. ...upplevd emotionell involvering...

  254. ...upplevd...

  255. ...ökad...och...

  256. De här grejerna blev också bättre
    vad det gäller...

  257. Ungdomarna fick mindre kritik
    av sina mammor.

  258. De gav mindre kritik
    till sina mammor.

  259. De upplevde även ökad emotionell
    involvering från sina mammor.

  260. Vad det gäller ungdomarnas skattning
    gentemot pappor-

  261. -så har de upplevt
    ökad emotionell involvering.

  262. Mammor om sina ungdomar...

  263. Ungdomarna...

  264. Mammorna upplever minskad emotionell
    involvering från sina ungdomar.

  265. Ungdomarna är alltså inte
    lika oroliga för sina mammor.

  266. Minskad kritik och klander
    till sina ungdomar.

  267. De behöver inte gå efter dem
    och kritisera.

  268. Minskad emotionell överinvolvering.

  269. De är inte lika oroliga för
    sina ungdomar efter behandlingen.

  270. Pappor om sina ungdomar. Minskad
    kritik och klander till ungdomarna.

  271. Pappor behöver inte heller hålla på
    och kritisera sina ungdomar längre.

  272. Hela utvärderingsrapporten
    finns att läsa-

  273. -på www.regionuppsala.se.

  274. Sök efter fft-cannabis.

  275. Tack så mycket!

  276. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Cannabismissbruk, Drogmissbruk, Narkotikafrågor, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Drogfokus 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Regeringens syn på droger

Folkhälsominister Gabriel Wikström berättar om målet att få bort hälsoklyftorna i Sverige på en generation. Idag skiljer det sex år i medellivslängd mellan en person med kort respektive lång utbildning. Regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, dopning och tobak) bygger på bland annat långsiktighet och samordning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Barn i riskmiljö för missbruk

Elisabet Näsman, professor i sociologi, berättar om tre olika folkhälsoprojekt som rör barn i missbrukarfamiljer. Barn är inte bara offer utan även aktörer som utvecklar olika strategier för att hantera situationen, säger Elisabet Näsman. Avslutningsvis berättar Lasse Lewerth, projektledare för Childrens program och själv uppvuxen i en familj med missbruk, hur det är utifrån barnets perspektiv. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Om alkoholpåverkade vittnens förmåga

Hur mycket minns en person som varit påverkad, och hur pålitlig är den personen som vittne till ett brott? Malin Hildebrand Karlén, fil dr i psykologi, har studerat frågan och undersökt minnesbilderna om man gör en intervju direkt eller efter en vecka och om olika halter av alkohol gör skillnad. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Vattenpiprökning bland svenska ungdomar

En fråga som sällan lyft i problematiken kring tobaksanvändning bland ungdomar är bruket av vattenpipa, trots att det ökar både globalt och i Sverige. Rathi Ramji är forskare i folkhälsa och vårdvetenskap och berättar här om användandet och vilka faktorer som påverkar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomars drickande och status

Det finns skillnader i alkoholrelaterade problem och drickande hos vuxna med olika socioekonomisk status. Siri Thor berättar om sin forskning där hon tittat på om samma mönster finns bland ungdomar genom att studera ungdomarnas och föräldrarnas utbildning. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

God vård och rätten till hälsa

Missbruket av droger ökar i Sverige, säger Kavot Zillén, forskare vid Uppsala universitet. Hon har undersökt frågan om vården har hängt med i den utvecklingen. Får individer med missbruksproblem den vård de behöver för att ta sig ur missbruket? Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Smuggling via dator

Med några enkla klick på datorn beställs droger från hela världen. Hur ska tullen arbeta för att stoppa smugglingen? Sofia Hellqvist från Tullverket berättar här om tullens uppgifter och om ett projekt som pågick under fyra veckor för att ta reda på i vilken omfattning droger smugglas in i Sverige. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Tillsammans mot nätdroger

Ett sätt att hindra användandet av nätdroger är att försvåra tillgängligheten genom att postombud och andra som hanterar försändelser förhindrar att de når mottagarna. I norra Sverige pågår ett sådant projekt. Här får vi ta del av resultatet, metoden och vilka problem som uppstod mellan postombud och de brottsbekämpande myndigheterna. Medverkande: Ulrika Viklund, projektledare Tillsammans mot nätdroger, Robert Janeheim, polis i Älvsbyn, och Anna Karlsson, ANDT-samordnare. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Ungdomar och föräldrars röster om cannabis

Vad ligger bakom ungdomars beslut att inte testa cannabis? Vilka faktorer är viktiga när ungdomarna själva kommer till tals, och vilken attityd och hållning har föräldrarna? Therese Holmkvist, projektledare, och Anna William-Olsson, preventionssamordnare, berättar om en undersökning som Stockholms stad har gjort med ett stort antal fokusgrupper och djupintervjuer. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Internetdroger - en ökande dödsorsak

Nätdrogerna har ökat explosionsartat, vilket i sin tur lett till en ökning i antal dödsoffer som kan relateras till dessa droger. Gisela Pettersson, specialistläkare i rättsmedicin, har undersökt rättsmedicinska ärenden mellan åren 2007 och 2015 och konstaterar att antalet dödsfall uppgick till fler än 380. Här bryter hon ner undersökningen och redovisar kön, ålder, geografisk plats där personerna dog och vilka droger som återfinns i obduktionsärendena. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Kommersiell frihet vs folkhälsa

Förpackningen är viktig när producenterna vill skapa nya konsumtionsmönster och nå nya målgrupper. Mats Ramstedt från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) berättar om en undersökning om huruvida vindrickandet har ökat i Sverige sedan bag-in-box introducerades 1996, och Margaretha Haglund, Tobaksfakta, berättar om hur viktiga tobaksförpackningarna är. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Nationella ANDT-strategin 2016-2020

Ett panelsamtal om den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Hur ska strategin implementeras? Hur ska man arbeta? Hur ska man nå skola, fritid och ideell sektor som inte alltid läser myndighetsutskick? Medverkande: Anders Eriksson, fd projektledare Trestad 2, Farida Al-Abani, projektledare Stockholms stad, Marie Montin, samordnare Örebro län, Charlotta Rehnman Wigstad, utredare Socialstyrelsen, och Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Moderatorer: Mia Sundelin och Magnus Jägerskog. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Blandbruk av narkotiska substanser

Ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare och tobaksanvändningen minskar kraftigt, men narkotikaanvändandet är oförändrat, missbrukarna blir allt yngre och blandmissbruket har ökat. Tobias Eriksson, chefsöverläkare Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar hur de arbetar med blandbrukare av narkotika. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Familjeterapi och cannabisavvänjningsprogrammet

Pirkko Uusitalo, socionom och familjebehandlare, berättar hur man arbetar med ungdomar som håller på att utveckla cannabisberoende. Inspelat den 20 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Cykliska förlopp

Jakten på klimatets cykler

Jakten på cykler är viktig för klimatforskarna. Men jordens klimatsystem är komplext. Gunhild Rosqvist, professor i geografi, ger exempel på forskning där man både lyckats och misslyckats med att hitta cykler för klimatförändringar. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lust och olust

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.