Titta

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Om UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Föreläsningar och seminarier om utsatta EU-medborgare och hur man ska nå målet att alla i Europa ska ha en dräglig tillvaro. Konferensen är en plattform för erfarenhetsutbyte och delande av kunskap om aktuell forskning inom området. Inspelat 6-7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Till första programmet

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare : Romer i Europa - utmaningar och vägar framåtDela
  1. Vilket fantastiskt möte! Det här
    är svaret till en del strömningar-

  2. -som nu sprids i det svenska
    samhället med repressiva förtecken.

  3. Det var fint att Regeringskansliet
    beslöt att skicka en representant-

  4. -och att Pernilla Baralt kunde komma.

  5. Synd bara att vi inte hade tiden
    att gå igenom en del av det hon sa.

  6. Jag hoppas att vi kan göra
    ett efterskick till henne-

  7. -för det finns en del frågetecken
    som fortfarande många av oss har.

  8. Ett gällde att det skulle införas,
    eventuellt, ett förbud mot tiggeri.

  9. Hon sa att ingenting förbereds
    för en lagstiftning mot tiggeri-

  10. -men vi vet att ett av statsråden,
    civilministern-

  11. -skickade upp en försöksballong-

  12. -där han sa att vi måste överväga
    ett förbud mot tiggeri, helt nyligen.

  13. Ett annat statsråd sa att de
    ska vända på varenda sten i frågan-

  14. -och därför vill vi veta mer tydligt
    från regeringens sida:

  15. Har man fortfarande
    den avsikten att utreda-

  16. -att eventuellt införa ett förbud
    eller inte?

  17. Den andra frågan som jag vill ha
    svar på, det är det här med att...

  18. ...nån i regeringen ska säga hur vi
    ska använda våra solidaritetspengar.

  19. Faktum är att Baralts eget statsråd,
    Åsa Regnér, flera gånger har sagt-

  20. -att hon kommer själv inte
    att ge nånting i bössorna.

  21. Det är klart att det uppfattas
    som ett råd om att man ska avstå.

  22. Därmed stöder hon
    en åsiktsriktning som kommit fram-

  23. -att man inte ska ge i bössorna,
    och ett argument till det är-

  24. -att man då permanentar tiggeriet,
    och det ska man absolut inte göra.

  25. Det är anmärkningsvärt att regeringen
    ger pekfingrar till oss-

  26. -om hur vi ska använda våra pengar.
    Jag hoppas att detta dras tillbaka.

  27. Vad gäller Valfridssons rapport...

  28. Problemet är ju att den rapporten
    uppfattas i kommun efter kommun-

  29. -som en sorts riktlinjer
    för hur frågan ska hanteras.

  30. Då räcker det inte med att säga:

  31. "Vi får så mycket utredningar,
    vi har inte stött den här."

  32. Men det är klart att det uppfattas
    som om detta är det som gäller-

  33. -och det är en annan linje
    än den som många av oss står bakom.

  34. Jag hoppas att Baralts debatt här-

  35. -är början på en lyssnande attityd
    också till vår opinion i frågan-

  36. -för många av oss står mycket närmare
    de människor det gäller-

  37. -än de på Regeringskansliet gör,
    så jag hoppas att vi kan skicka det.

  38. Det här är en kolossalt viktig fråga-

  39. -för de kanske 4 000 människor
    som finns här-

  40. -och deras anhöriga där hemma,
    som är många fler, så klart.

  41. Men den är också viktig för oss-

  42. -för den handlar om vår människosyn.
    Den handlar om mänskliga rättigheter.

  43. Den handlar om vår syn på "de andra"-

  44. -och om medmänsklig solidaritet.

  45. Vi vet nu - vi läser i tidningarna,
    i dag i Expressen, häromdagen i SvD-

  46. -att det pågår en opinionsbildning
    som har en annan hållning i frågan.

  47. Jag tror att Sverige är
    totalt polariserat i den här frågan.

  48. Det finns de som menar att vi måste
    göra nånting snabbt och effektivt-

  49. -så att vi slipper se
    dem som sitter där-

  50. -med muggarna framför sig,
    och där kommer frågan om förbud in.

  51. Men så finns det andra
    som har en annan hållning-

  52. -och den är att vi måste lyssna,
    att vi måste söka kontakt-

  53. -vi måste försöka förstå
    varför de kommer-

  54. -vi måste försöka förstå
    hur man tacklar orsakerna-

  55. -till att de
    har drabbats av en sån misär.

  56. Det är den opinionen
    som i hög grad är representerad här-

  57. -och det är positivt
    att vi är så många som är här.

  58. Varför kommer de hit?
    Vi vet egentligen orsakerna.

  59. Om vi pratar med dem,
    så får vi svaren tydligt.

  60. "Jag kommer hit
    för att ge mina barn"-

  61. -"chansen till
    ett annat liv än det jag upplevt."

  62. Vi vet genom olika rapporter
    att på punkt efter punkt-

  63. -så är dessa människor i det
    absoluta underläget i sina hemländer.

  64. De har svårt att få jobb. De flesta
    som kommer hit har romsk bakgrund-

  65. -och romerna är diskriminerade
    i de miljöer där de växer upp.

  66. Även utbildade romer, och det finns
    många såna, har svårt att få jobb-

  67. -så fort det står tydligt
    att de har ett romskt ursprung.

  68. Boendestandarden i de här länderna
    är så dålig att den är hälsovådlig.

  69. Det påverkar inte minst
    barnens situation.

  70. Hälsofrågan är akut. Det är
    ingen slump att medellivslängden-

  71. -bland romerna är tio år kortare
    än för majoritetsbefolkningen.

  72. Det är gratis hälsovård
    i Bulgarien och Rumänien-

  73. -men i praktiken kommer man inte in
    om man inte ger pengar under bordet-

  74. -och det kan sällan romerna.

  75. De har också behandlats illa
    när de har kommit till sjukhusen-

  76. -och det gör att det finns
    ett motstånd mot att gå dit-

  77. -och visa upp sina kroppar
    för personer som avskyr dem.

  78. Den här onda cirkeln drabbar hälsan.

  79. Det kanske viktigaste: Utbildnings-
    systemet fungerar inte för barnen.

  80. Det beror på en lång rad faktorer.
    Det är inte så att mammorna-

  81. -försöker hålla barnen borta
    från skolorna, som ofta sägs.

  82. De mammor som jag har pratat med har
    sagt: "Våra barn måste gå i skolan."

  83. "Det är möjligheten för dem att
    komma in i samhället och få jobb."

  84. Men situationen i skolorna är sån
    att det repellerar.

  85. Många tvekar att börja. Många börjar
    ändå. Många droppar ur efter ett tag.

  86. Det är mycket mobbning.
    Lärarna är fördomsfulla.

  87. I exempelvis Tjeckien sätts barnen
    i hjälpklasser automatiskt-

  88. -därför att romer ses som hopplösa.

  89. Då får de kortare skolgång,
    och de får inga avgångsbetyg.

  90. Därmed är de hindrade att få jobb
    och handikappade på arbetsmarknaden.

  91. Dessa faktorer, som också samspelar-

  92. -är orsaken till den misär
    som driver dessa människor hit-

  93. -och bakgrunden
    är inte minst antiziganismen-

  94. -fördomarna mot romer
    som sitter så djupt.

  95. När jag var i Europarådet,
    så mötte jag i land efter land-

  96. -exempel på hur djup
    den här fördomsbilden är mot romer.

  97. Det sägs saker om romer som skulle
    vara omöjligt att säga om judar nu.

  98. Men mot romerna
    kan man säga precis vad som helst.

  99. Det stora problemet är
    att de inte får begravas-

  100. -på kyrkoplatsen
    därför att de är romer.

  101. Tänk på vad det egentligen betyder.
    De är verkligen utanför samhället.

  102. Det är antiziganismen som
    förbittrar och förpestar deras liv-

  103. -och man kommer inte framåt i frågan-

  104. -om det inte tacklas mer effektivt
    än vad som hittills har gjorts.

  105. Romerna bär ju också med sig
    sin egen historia.

  106. Man har hört sina föräldrar, far- och
    morföräldrar berätta om vad som hänt.

  107. Kom ihåg att romerna
    drabbades lika svårt av Förintelsen-

  108. -och fascisternas och nazisternas
    härjningar som judarna.

  109. Lika stor andel
    av den romska befolkningen-

  110. -som den judiska befolkningen
    mördades under de åren.

  111. Det sitter kvar, och få av dem
    fick nånsin en kompensation.

  112. Under Nürnbergrättegången,
    när nasseledarna satt där...

  113. Den romska förföljelsen kom inte upp.

  114. Detta har speglat sig
    i den romska kulturen-

  115. -och känslan av utanförskap
    har bara pågått.

  116. I Rumänien så var det inte bara
    slaveri, bokstavligen slaveri-

  117. -i flera hundra år,
    fram till mitten på 1800-talet.

  118. 1942 så deporterades romer
    i stora grupper-

  119. -över gränsen till Transnistrien.

  120. Över hälften av den befolkningen
    avled under de påfrestningarna.

  121. Det bär romer med sig, så att de inte
    har förtroende för de myndigheter-

  122. -som dessutom fortsätter att tra-
    kassera dem är knappast förvånande.

  123. Men det är den bild
    vi måste ha framför oss-

  124. -när vi diskuterar vad vi ska göra i
    förhållande till dessa medmänniskor.

  125. En följd är att många romer
    är statslösa i Europa.

  126. När Balkanländerna splittrades,
    alltså när Jugoslavien splittrades-

  127. -så blev en av de stora frågorna:
    Vem ska ta ansvar för romerna?

  128. Det ledde till
    att många romer där är statslösa.

  129. Samma sak hände
    när Tjeckoslovakien delades upp.

  130. Även där uppstod en strid om
    vem som skulle ta ansvar för romerna.

  131. Resultat: Många romer i de områdena
    är fortfarande statslösa.

  132. Hur mycket diskuteras det
    och hur har EU försökt lösa det-

  133. -är nånting
    som romerna själva frågar sig.

  134. Jag menar att det är oerhört viktigt-

  135. -att våra ledande politiker
    faktiskt vågar ta ställning-

  136. -att de inte ger personliga råd
    om att man inte ska ge pengar-

  137. -att man inte har försöksballonger
    om att vi ska förbjuda tiggeriet-

  138. -för då stöder man de opinioner
    som gör sig bredare och bredare.

  139. Läs Svenska Dagbladets ledare,
    när de tar upp just toalettfrågan.

  140. De gör det till en jättestor fråga-

  141. -i stället för att säga att vi
    behöver fler offentliga toaletter-

  142. -för att möta det problem
    som även vi ibland känner-

  143. -när vi inte vet var toaletterna är.

  144. Vi som har kontakter kan gå in
    på ett kafé och göra våra behov-

  145. -men EU-medborgarna
    har svårigheter att göra det.

  146. Man gör ingen åtskillnad mellan
    hemlösa svenskar som har problem.

  147. Man gör inga andra åtskillnader
    som skulle vara viktiga-

  148. -och man talar inte om behovet
    att ställa upp bajamajor-

  149. -och andra toalettarrangemang,
    utan man gör detta till en fråga.

  150. I Svenska Dagbladets ledare
    citeras en person som säger:

  151. "De här tiggarna",
    "romer" står det senare i artikeln-

  152. -"de beter sig inte som människor."

  153. Att ett sånt citat publiceras i en
    ledande tidnings officiella hållning-

  154. -det väcker inte bra associationer.
    "De uppträder inte som människor."

  155. Att det står oemotsagt med stöd
    i den artikeln är anmärkningsvärt.

  156. Och så slutar artikeln: "Vi måste
    omedelbart förbjuda tiggeriet."

  157. Sen görs det klart längre ner
    att det handlar om romer.

  158. Det är den opinionen
    som man inte får börja ge efter för-

  159. -och därför är det så viktigt
    att de ledande politikerna-

  160. -inte verkar oklara på den punkten.

  161. Man tar inte tydlig ställning
    för att satsa på den andra linjen-

  162. -nämligen att söka orsakerna
    till misären och förtrycket-

  163. -och försöka motarbeta det,
    för vi har ju ett program.

  164. Det är inte alls rätt som folk säger
    att vi inte vet nånting.

  165. "Ni bara fortsätter problemet
    och permanentar tiggeriet."

  166. Vi har ett program som bygger på
    tre viktiga komponenter.

  167. Det första är: Vad kan vi göra-

  168. -för att de ska få
    en bättre situation i hemlandet?

  169. Att antiziganismen motarbetas.

  170. Att man säkerställer
    att ett barn i en romsk familj-

  171. -inte är drabbat för resten av livet.

  172. Det är bra,
    det som Pernilla Baralt sa-

  173. -att det pågår möten nästa januari
    med Bulgarien och Rumänien.

  174. Det är bra, men vi vill ha
    mer kraft i de här dialogerna.

  175. Men vi ser redan,
    mer tack vare vår opinion-

  176. -än kontakterna på regeringsnivå...
    Vi ser vissa förbättringar.

  177. Den kritik som inte minst Rumänien
    har fått har börjat ta lite skruv.

  178. Det har skett en omfattande kampanj-

  179. -i Rumänien mot korruptionen,
    och det har redan gett resultat.

  180. Det betyder att... De som drabbas
    mest av korruption är de fattiga-

  181. -så det här har en viss effekt
    på den grupp människor vi pratar om.

  182. Man har gjort om fondsystemet
    så att egenavgiften har gått ner.

  183. Man kan ha likviditet direkt,
    så att man kan starta projekten-

  184. -och man börjar rikta programmen
    till mer meningsfulla projekt.

  185. Man har också förhindrat korruption
    i det systemet, så nånting är på väg.

  186. Det viktiga är att det finns,
    både i Rumänien och Bulgarien-

  187. -frivilligorganisationer
    som blir mer och mer aktiva-

  188. -och det är dem
    vi ska stödja och arbeta med.

  189. Så nånting är på gång där, så jag
    välkomnar satsningen på hemländerna.

  190. Och svenska organisationer gör ett
    bra jobb där, och det ska vi stödja.

  191. Så det är inte alldeles hopplöst.
    Det öppnar sig lite, men det tar tid.

  192. Det andra är EU, och där tycker jag
    fortfarande att det händer för lite.

  193. Vi föreslår att EU ska skapa ett
    särskilt kontor inom kommissionen-

  194. -som ju är ett viktigt organ i EU-

  195. -som skulle ha en fri ställning
    i förhållande till kommissionen-

  196. -som skulle kunna arbeta effektivt-

  197. -och framför allt samordna, för
    det är mycket splittrade projekt nu.

  198. Det här skulle ledas av nån
    som har trovärdighet, integritet-

  199. -och som kan väcka respekt i världen
    och snacka med regeringarna.

  200. Det borde vår regering driva.
    Vi föreslog det redan förra mötet-

  201. -och det har hänt för lite här.

  202. Så EU är ett problem. Nu har
    tyskarna av alla tagit ett initiativ.

  203. De är ordförande i Organisationen
    för säkerhet och samarbete i Europa.

  204. De samarbetar med Europarådet-

  205. -som också bygger upp en starkare
    organisation i frågan, och EU.

  206. De tre ska ha ett andra möte,
    och det är nånting på gång där-

  207. -där jag hoppas att vår regering ska
    spela en aktiv och konstruktiv roll.

  208. Den tredje pusselbiten är ju
    den vi egentligen diskuterar här-

  209. -nämligen
    hur vi bemöter dem som är här.

  210. Då måste vi göra klart att vi
    inte tänker förbjuda deras närvaro-

  211. -alltså att vi slipper se dem, utan
    vi vill hitta medmänskliga lösningar-

  212. -som ger dem en bild av ett samhälle
    där man respekterar varandra-

  213. -och också ger dem en chans
    till en nystart när de kommer hem.

  214. Föreningen HEM i Stockholm bedriver
    under helgerna språkundervisning.

  215. I många kommuner har man också
    försökt få i gång en yrkesverksamhet.

  216. Det är bra initiativ,
    och det måste vi vidareutveckla.

  217. I en del kommuner har man en vänorts-
    förbindelse med kommuner i Rumänien.

  218. Det är också ett bra initiativ.
    Det är såna insatser som lär behövas-

  219. -inte att använda toaletter-

  220. -för att avförmänskliga
    dem som kommer hit. Tack.

  221. Tack, Thomas. Jag tänker när jag hör
    dig beskriva vad media signalerar-

  222. -och vad vi har för typ av debatt
    att vi har internationellt ansvar.

  223. Vad händer i omvärlden om Sverige
    skulle ha ett tiggeriförbud, t.ex.?

  224. Sverige har ett väldigt gott anseende
    vad gäller mänskliga rättigheter-

  225. -så när vi tar steg tillbaka,
    så säger regering efter regering:

  226. "Om inte ens Sverige gör det här,
    varför ska vi göra det?"

  227. Varje gång vi går tillbaka,
    i flyktingfrågan nu senast-

  228. -så sätter vi ett dåligt exempel
    som omedelbart har kedjeeffekter.

  229. Vad anser du om Pernillas förslag-

  230. -det här med länsstyrelsen och
    en samordnade rådgivande funktion-

  231. -och att Socialstyrelsen ska se
    särskilt till barns rättigheter?

  232. -Ja... Hörs jag nu?
    -Ja.

  233. Det är lite underligt att
    Stockholms länsstyrelse ska samordna-

  234. -alla länsstyrelser ute i landet,
    men okej, det är det system vi har.

  235. Det som saknades i hennes analys
    var SKL, som spelar en viktig roll.

  236. De har lyssnat
    på texten i Valfridssons rapport.

  237. Det räcker inte med att säga att
    det var separat och bara en utredare.

  238. "Om vi skulle ta emot alla rapporter,
    skulle vi bli förvirrade."

  239. Det behövs
    tydliga signaler från politikerna-

  240. -om vad som gäller i den här frågan.

  241. Länsstyrelsens program
    måste överensstämma-

  242. -med ett människovärdigt program
    från SKL, så vi saknar nåt där.

  243. Ja, det här med samläsning
    och tydligt ledarskap.

  244. -Sarah, du har fått in grejer.
    -Ja, nu händer det saker.

  245. Jag har slagit ihop några frågor
    till en fråga.

  246. Frågeställarna påstår att den
    genomsnittliga intäkten för tiggarna-

  247. -enligt en initierad källa är
    ungefär 5 000 kr per månad i Sverige.

  248. Det är mer än Rumäniens minimilön.
    Hur ska man då motivera arbete där?

  249. Ska vi börja med faktakollen?

  250. Ställer du upp på de här summorna?
    Är det din erfarenhet?

  251. För det första skiljer det sig mycket
    mellan olika personer-

  252. -men helt klart är att det
    har sjunkit dramatiskt steg för steg.

  253. Alltså intäkterna för tiggeriet?

  254. Jag bor i Stockholmsområdet, och en
    person där sa att det har gått ner.

  255. Om hon får ihop 20-25 kr på en dag,
    så... Ja, det blir inte mer än så.

  256. Medan hon tidigare var över 100.
    150 vissa dagar.

  257. Så det har sjunkit mycket,
    men det är klart att...

  258. Det finns en linje
    som innebär att man ska sluta ge-

  259. -och därmed göra det omöjligt för dem
    att komma hit, för de måste ju leva.

  260. Transporten hit och hem kostar en del
    och så vidare.

  261. Så att man
    genom en informell bojkott-

  262. -gör att vi slipper se dem,
    det är en hållning som en del har.

  263. Men, alltså...

  264. Det är viktigt att förstå
    att de kommer hit av rationella skäl.

  265. Det är bättre för dem att komma hit
    och få ihop nåt än ingenting alls.

  266. Många är arbetslösa och utan inkomst.

  267. Social välfärd fungerar för en del,
    som är duktiga och framåt.

  268. Till och med ett slags barnbidrag
    kan man få i vissa lägen-

  269. -men många är utanför systemet helt
    och har ingenting alls.

  270. Det är de som är mest frestade
    att göra resan hit, så att...

  271. De har skäl att komma hit,
    och idén om att man...

  272. Det är ju ett sånt här argument,
    att man permanentar tiggeriet-

  273. -genom att ge dem, och det är ju
    förnedrande att behöva tigga.

  274. Förnedringen
    gäller inte om vi ger eller inte.

  275. Förnedringen gäller den situation
    som gör att de lever i misär.

  276. Det blir ännu värre om vi
    vänder ryggen till och visar förakt.

  277. Så det där psykologiska argumentet
    håller inte.

  278. Som vår biskop sa är det viktigt -
    det var det program jag skisserade-

  279. -att man ser kombinationen
    av medmänsklighet i bemötandet-

  280. -och att man skyddar deras mänskliga
    rättigheter, som de ju faktiskt har-

  281. -och samtidigt satsar på strukturella
    förändringar, och det lär ta tid.

  282. Då är frågan: Har vi tålamod eller
    tillgriper vi toalettargumentet?

  283. En annan frågeställare säger
    att det finns arbete i Rumänien-

  284. -men de tjänar mer på att tigga här
    och tar därför inte jobb i hemlandet.

  285. -Stämmer det?
    -Nej.

  286. Det är
    en stor arbetslöshet i Rumänien-

  287. -även om de börjar komma ur det.

  288. De har en bättre regering nu
    än tidigare, så nåt kan hända-

  289. -men det kommer också att ta tid.

  290. Inte minst den här gruppen är
    gravt handikappad på arbetsmarknaden-

  291. -och det ser ut att fortsätta
    eftersom barnen försummas.

  292. Thomas, du var försiktigt hoppfull
    gällande Rumänien. I Bulgarien, då?

  293. Inte lika positivt.
    Men bulgarerna tittar på Rumänien-

  294. -så vi hoppas att det blir
    en viss spridningseffekt där.

  295. Vi bör vara optimistiska. Vi har en
    opinion som står för medmänsklighet.

  296. Det sker en del,
    och EU börjar vakna upp.

  297. Det är intressant
    att tyskarna är det starka kortet-

  298. -och tar initiativ
    och börjar samordna arbetet-

  299. -och kör över EU-byråkratin en del.
    Det är positivt.

  300. Men det gäller att få helst hela
    riksdagen att ta det här på allvar.

  301. Det här snacket om förbud och sånt
    är så totalt misslyckat.

  302. De som gapar mest i frågan vet minst.

  303. De har minst kontakt med dem det
    handlar om, så vi har en uppgift där.

  304. Det är härligt att vi får
    de kloka rösterna hörda här på plats.

  305. Stort tack, Thomas,
    för att du kom och delade med dig!

  306. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Romer i Europa - utmaningar och vägar framåt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Thomas Hammarberg är ordförande i Kommissionen mot antiziganism. Han ger sin bild av situationen för romer som kommer till Sverige från andra länder i Europa. Vilka åtgärder är nödvändiga för att förbättra deras livsvillkor? Hur kan situationen förbättras i hemländerna och hur kan antiziganismen motarbetas? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Diskriminering av romer, Europa, Levnadsförhållanden, Mänskliga rättigheter, Romer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Samordning och stöd - detta gör regeringen

Statssekreterare Pernilla Baralt berättar om mål och medel inom EU för att bekämpa fattigdom bland utsatta EU-medborgare. Hon beskriver hur arbetet ska bedrivas i Sverige samt hur avtalen mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien ser ut. Efter föreläsningen följer en diskussion med Johanna Westeson från Amnesty International och Sara Stendahl, professor i juridik vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Romer i Europa - utmaningar och vägar framåt

Thomas Hammarberg är ordförande i Kommissionen mot antiziganism. Han ger sin bild av situationen för romer som kommer till Sverige från andra länder i Europa. Vilka åtgärder är nödvändiga för att förbättra deras livsvillkor? Hur kan situationen förbättras i hemländerna och hur kan antiziganismen motarbetas? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Har barnen en plats i Sverige?

Paneldiskussion om hur man kan säkerställa att barn till utsatta EU-medborgare får tillgång till det som hör till de mänskliga rättigheterna. Medverkande: Ragnhild Eklund, Social resursförvaltning, Göteborg; Marina Johansson (S), kommunalråd, Göteborgs stad; Tove Fransson, Sveriges Stadsmissioner; Gina Ionescu, EU-migrant och Sara Stendahl, professor vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Boende och avhysningar

Samtal om avhysningar, antiziganism och situationen för EU-medborgare i Sverige. Medverkande: Sven Hovmöller, Föreningen Hem - hemlösa EU-medborgare; Gina Ionescu, EU-medborgare; Hans Caldaras, artist, författare och aktivist. Moderator: Aaron Israelson. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?

Håkan Forsberg är ställföreträdande generaldirektör för Svenska ESF-rådet och berättar om EU-fonden Fead. Det är en fond med europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt i Europa. Kan den göra skillnad för utsatta människors livssituation? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri

Panelsamtal om människor som befinner sig i tiggeri och prostitution i Sverige och i Europa. Vilka stödprogram och resurser finns för att göra insatser vid misstanke om människohandel? Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri - fördjupning

Samtal om människohandel som pågår i Europa idag. De medverkande möter dagligen personer som utsätts och berättar om människohandeln ur olika perspektiv. Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission; Aaron Israelson, journalist. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Mobilisering för Europas romer

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Europas och hemländernas ansvar

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Vilka bestämmer om Mellanöstern?

En journalist, en diplomat och en forskare belyser situationen i Mellanöstern. Panelen diskuterar olika historiska perspektiv, problemställningar och lösningar för kriserna i området, med fokus på den akuta situationen i Syrien och Irak. Medverkande: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternkännare, Niklas Kebbon, Sveriges särskilda sändebud för krisen i Syrien och Martin Kragh, forskare och ledare av UI:s Rysslandsprogram. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.