Titta

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Om UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Föreläsningar och seminarier om utsatta EU-medborgare och hur man ska nå målet att alla i Europa ska ha en dräglig tillvaro. Konferensen är en plattform för erfarenhetsutbyte och delande av kunskap om aktuell forskning inom området. Inspelat 6-7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Till första programmet

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare : Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?Dela
  1. Kan FEAD-fonden göra skillnad
    i Sverige på nåt sätt?

  2. Jag ska försöka svara på den frågan
    i slutet av presentationen.

  3. Jag ska berätta vad fonden
    är till för och hur den ska jobba.

  4. Många undrar också varför vi har valt
    att jobba så här med den i Sverige.

  5. Jag ska också berätta kort
    om de projekt-

  6. -som vi finansierar
    med fonden i Sverige.

  7. Svenska ESF-rådet är samarbetspartner
    för den här konferensen-

  8. -så jag är glad över
    att vi kan vara med-

  9. -och bidra till de diskussioner
    som sker i dag och i morgon.

  10. FEAD heter "Fund for European Aid
    to the Most Deprived" på engelska-

  11. -och är en helt ny fond
    i EU:s fondfamilj.

  12. Den skapades och började verka 2014-

  13. -och ska pågå, som alla andra fonder,
    i sju år fram till 2020.

  14. Den är en del i EU 2020-strategin-

  15. -som vår statssekreterare
    Pernilla Baralt berättade om-

  16. -där man ska verka för en smart,
    inkluderande och hållbar tillväxt-

  17. -med sikte på
    att minska fattigdomen i hela EU.

  18. Som Pernilla sa har vi
    inte lyckats med det jättemycket-

  19. -i den här delen
    av EU 2020-strategin.

  20. Jag ska ta fram en bild.
    I Sverige finns den här fonden...

  21. Syns inte bilden?

  22. Det syns här, men inte där.

  23. Jag fortsätter prata ändå.

  24. Fonden finns i alla 28 medlemsländer.

  25. Men det är väldigt olika
    hur mycket pengar varje land får.

  26. I Sverige har vi sju miljoner euro
    från fonden.

  27. Alltså en miljon euro per år
    under sju år.

  28. Totalt sett finns det 3,8 miljarder
    euro i hela fonden, så vi får lite.

  29. Fonden finns delvis för att andra
    pengar till frivilligorganisationer-

  30. -har minskat och
    för att jordbruksstödet har minskat-

  31. -vilket gett minskad
    jordbruksproduktion.

  32. Så frivilligrörelsen i Europa
    har mindre möjligheter-

  33. -att hjälpa fattiga
    med mat och förnödenheter.

  34. Därför inrättade man fonden.

  35. Tanken var att alla medlemsländer
    skulle dela ut mat och förnödenheter-

  36. -till fattiga människor
    i det egna landet.

  37. Men Sverige är en del av undantaget-

  38. -tillsammans med Tyskland,
    Nederländerna och Danmark-

  39. -där man istället ska använda
    pengarna till social inkludering.

  40. Fortfarande ingen bild? Nej.

  41. Varför blev det då så? Mycket
    av förklaringen ligger nog i-

  42. -att vår generella välfärdspolitik-

  43. -inte handlar om att dela ut mat
    och kläder, utan om social omsorg-

  44. -och ekonomisk trygghet
    vid sjukdom och arbetslöshet-

  45. -och i viss mån även om ekonomiskt
    bistånd om man drabbas väldigt hårt.

  46. Om man läser historien-

  47. -kan man betrakta inledningen av vår
    välfärdspolitik på 20- och 30-talet.

  48. Där talade man om arbete och alla
    istället för om nödhjälp.

  49. Genom att människor kom i arbete fick
    de en egen försörjning och trygghet.

  50. Det skulle man jobba med i politiken,
    inte med nödhjälp.

  51. Så socialpolitiken blev på nåt sätt
    en del av arbetsmarknadspolitiken-

  52. -på 20- och 30-talet,
    och som vi fortfarande jobbar med.

  53. På nåt sätt lyckades de fyra länderna
    förhandla med kommissionen-

  54. -så att Sverige får använda fonden
    till det som inte är materiellt stöd-

  55. -utan det som är social inkludering.

  56. Parallellt med...FEAD-

  57. -finns också socialfonden som vi
    också förvaltar på ESF-rådet.

  58. Där finns väldigt mycket mer pengar,
    780 miljoner euro under perioden.

  59. Men där jobbar vi också
    med social inkludering.

  60. De två fonderna får inte kollidera.

  61. Både en liten och en stor fond
    som jobbar med social inkludering.

  62. Det socialfonden gör
    behöver man inte ha FEAD till-

  63. -och därför måste man hitta
    en målgrupp och aktiviteter-

  64. -som bara gäller för FEAD, och som
    socialfonden inte kan finansiera.

  65. Lösningen, eller skiljelinjen mellan
    FEAD och socialfonden ser ni här.

  66. Det handlar om icke-ekonomiskt aktiva
    EU- och EES-medborgare-

  67. -som vistas tillfälligt, begreppet vi
    hörde om i förmiddags, i Sverige-

  68. -utifrån den fria rörligheten-

  69. -som inte har rätt till bistånd från
    socialtjänsten, förutom nödhjälp.

  70. Så står det i överenskommelsen
    mellan Sverige och kommissionen.

  71. Vi har dock hört i dag att det finns
    kommuner som jobbar med insatser-

  72. -på ett annat sätt än vad som upp-
    fattades när överenskommelsen skrevs-

  73. -så det finns andra typer av stöd
    som kommunerna ger.

  74. Jag såg en dom från förvaltnings-
    rätten för Stockholms socialtjänst-

  75. -där de har fått okej på att dela ut
    pengar till frivilligrörelsen-

  76. -för att hjälpa utsatta medborgare
    från andra länder.

  77. Beslutet överklagades då man menar-

  78. -att skattepengar ska gå
    till kommunens medborgare.

  79. Men rätten
    gav Stockholms kommun rätt.

  80. Så det finns större möjligheter nu
    när vi arbetar mer med gruppen-

  81. -att både med andra och svenska
    pengar stötta i dessa fall.

  82. Men det handlar om icke-ekonomiskt
    aktiva som kommer hit-

  83. -och inte om asylsökande.
    Där får inte fonden arbeta.

  84. Asylsökande går in
    i ett annat system-

  85. -och andra stödformer
    som Migrationsverket ansvarar för-

  86. -så de är inte heller med i gruppen.

  87. Utan det är ju framförallt befolkning
    från Ungern och Rumänien-

  88. -alltså de målgrupper vi har pratat
    om idag, som får del av fonden.

  89. Projektägarna är inte vem som helst.

  90. Antingen är det ideella aktörer,
    alltså frivillig-Sverige-

  91. -eller kommuner. Det är de två
    som kan vara och är projektägare.

  92. Principen är att vi inte ska ha
    ett projekt i en aktör-

  93. -utan en aktör
    som administrerar projektet-

  94. -men man ska samverka. Precis som
    temat är för de här diskussionerna.

  95. Man ska samverka med andra
    kring ett större projekt.

  96. Så går det även till i våra insatser.

  97. Sedan finns tråkigt nog fyra stycken
    "inte" som ni ser på bilden.

  98. Vi får alltså inte
    dela ut mat och kläder.

  99. Det handlar inte
    om insatser i andra länder.

  100. Vi får inte använda fonden till att
    åka till Rumänien eller andra länder-

  101. -för att hjälpa målgrupperna där,
    utan pengarna ska användas i Sverige.

  102. Det får inte vara arbetsmarknads-
    insatser. Det sköter socialfonden.

  103. Man får inte ge direkta
    kontanta bidrag till individerna.

  104. Det är stöd runt individerna på andra
    sätt, inte olika materiella insatser.

  105. Fonden finns 2014-2020,
    men det tar ett tag att sätta igång-

  106. -så i början på 2015-

  107. -lyste vi ut drygt 50 miljoner kronor
    till projektverksamhet.

  108. Projekten pågår i treårsperioder-

  109. -så de som har startat från och med
    förra halvårsskiftet ungefär...

  110. ...kommer att pågå en bit in på 2018.

  111. Det finns pengar kvar i fonden som vi
    ska diskutera hur vi ska använda.

  112. Det blev fem projekt
    som fick dela på dessa 50 miljoner.

  113. Det är ett projekt som heter Bättre
    hälsa, som Göteborgs stad håller i.

  114. Digniti Omnia,
    som Växjö pastorat ansvarar för.

  115. Frisk, som Läkare i världen står för.

  116. Make Sense, drivet av
    Kommunalförbundet i Västernorrland.

  117. Och Po Drom,
    drivet av Göteborgs stadsmission.

  118. Så vi har två projekt
    som utgår från Göteborg-

  119. -men kring de här fem projektägarna-

  120. -finns det också
    ett hundratal andra organisationer-

  121. -som är samverkansaktörer...

  122. Förlåt, jag har skrivit fel.
    Bra att ni rättar mig.

  123. Göteborgs Räddningsmission ska det
    vara. Ni är med och arrangerar detta.

  124. Bra. Bra koll.

  125. Jag har inte tid att gå igenom
    vad projekten gör i detalj.

  126. Men jag finns här i dag och i morgon,
    samt Heidi Knorn och Johan Nordqvist-

  127. -från Svenska ESF-rådet,
    som ni kan prata med.

  128. Vi har ett bokbord,
    och de kan berätta om projekten.

  129. Dessutom finns också företrädare
    för samtliga projekt här i dag.

  130. Det finns även bokbord
    för de projekten.

  131. Så vill ni veta mer om vad projekten
    går ut på, så tala gärna med dem.

  132. Vad är då social inkludering? Jo, att
    skapa mötesplatser för målgrupperna-

  133. -men också att jobba mycket
    med uppsökande verksamhet-

  134. -för att få kontakt
    med dessa individer-

  135. -som kanske inte vet
    att projektverksamheten finns-

  136. -eller kanske uppfattar dem
    som myndigheter-

  137. -som man kan ha dålig erfarenhet av
    från sitt hemland.

  138. Det handlar om samhällsorienterande
    frågor och hälsoinformation.

  139. Hur fungerar det svenska samhället?
    Vilka rättigheter och skyldigheter-

  140. -har man som...?

  141. Vad kallar vi dem?
    Vad hette de i filmen?

  142. Besökare. Tack.

  143. Vi vet att det finns problem
    och frågor kring reproduktiv hälsa-

  144. -som de här projekten tar hand om.
    Språkträning och digitalisering.

  145. Hur fungerar en dator?

  146. Projekten finns då inte bara
    i de här orterna, utan i hela landet-

  147. -även om de inte finns på alla orter.
    Men på många olika ställen.

  148. Jag ser att du uppmanar mig
    att runda av nu.

  149. Kan FEAD göra skillnad?

  150. Det gäller sju år och i sammanhanget
    inte jättemycket pengar-

  151. -så man får ha måttliga förväntningar
    på vad vi kan göra.

  152. Men vi kan nog jobba mycket
    med enskilda individer-

  153. -och skapa egenmakt för individerna.

  154. Att de kan ta det med sig
    vid kontakt med projekten.

  155. Men jag tror på samverkan.

  156. Att vi med projekten och aktörerna
    hittar nya metoder och arbetssätt-

  157. -och att de förhoppningsvis
    lever kvar och blir ny verksamhet-

  158. -både för målgruppen och andra.
    Att vi skapar nya arbetsstrukturer-

  159. -och att det blir
    en långsiktig effekt av projekten.

  160. Vi får se om kommissionen tycker
    att FEAD ska finnas-

  161. -i nästa programperiod
    mellan 2021 och 2027.

  162. Ta kontakt med Heidi och Johan
    och titta på bokborden.

  163. Eller fråga mig om ni vill veta nåt.
    Tack.

  164. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Håkan Forsberg är ställföreträdande generaldirektör för Svenska ESF-rådet och berättar om EU-fonden Fead. Det är en fond med europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt i Europa. Kan den göra skillnad för utsatta människors livssituation? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomisk hjälp, Ekonomiska förhållanden, Europa, Fattigdom, Finansväsen, Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Samordning och stöd - detta gör regeringen

Statssekreterare Pernilla Baralt berättar om mål och medel inom EU för att bekämpa fattigdom bland utsatta EU-medborgare. Hon beskriver hur arbetet ska bedrivas i Sverige samt hur avtalen mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien ser ut. Efter föreläsningen följer en diskussion med Johanna Westeson från Amnesty International och Sara Stendahl, professor i juridik vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Romer i Europa - utmaningar och vägar framåt

Thomas Hammarberg är ordförande i Kommissionen mot antiziganism. Han ger sin bild av situationen för romer som kommer till Sverige från andra länder i Europa. Vilka åtgärder är nödvändiga för att förbättra deras livsvillkor? Hur kan situationen förbättras i hemländerna och hur kan antiziganismen motarbetas? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Har barnen en plats i Sverige?

Paneldiskussion om hur man kan säkerställa att barn till utsatta EU-medborgare får tillgång till det som hör till de mänskliga rättigheterna. Medverkande: Ragnhild Eklund, Social resursförvaltning, Göteborg; Marina Johansson (S), kommunalråd, Göteborgs stad; Tove Fransson, Sveriges Stadsmissioner; Gina Ionescu, EU-migrant och Sara Stendahl, professor vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Boende och avhysningar

Samtal om avhysningar, antiziganism och situationen för EU-medborgare i Sverige. Medverkande: Sven Hovmöller, Föreningen Hem - hemlösa EU-medborgare; Gina Ionescu, EU-medborgare; Hans Caldaras, artist, författare och aktivist. Moderator: Aaron Israelson. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?

Håkan Forsberg är ställföreträdande generaldirektör för Svenska ESF-rådet och berättar om EU-fonden Fead. Det är en fond med europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt i Europa. Kan den göra skillnad för utsatta människors livssituation? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri

Panelsamtal om människor som befinner sig i tiggeri och prostitution i Sverige och i Europa. Vilka stödprogram och resurser finns för att göra insatser vid misstanke om människohandel? Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri - fördjupning

Samtal om människohandel som pågår i Europa idag. De medverkande möter dagligen personer som utsätts och berättar om människohandeln ur olika perspektiv. Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission; Aaron Israelson, journalist. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Mobilisering för Europas romer

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Europas och hemländernas ansvar

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.