Titta

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Om UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Föreläsningar och seminarier om utsatta EU-medborgare och hur man ska nå målet att alla i Europa ska ha en dräglig tillvaro. Konferensen är en plattform för erfarenhetsutbyte och delande av kunskap om aktuell forskning inom området. Inspelat 6-7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Till första programmet

UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare : Europas och hemländernas ansvarDela
  1. Jag får börja med att säga att jag
    tycker att det är beklämmande-

  2. -att behöva uttala självklarheter.

  3. Men de här senaste dagarnas
    pressdebatt-

  4. -visar att det är nödvändigt
    att framhålla-

  5. -att den här konferensen
    handlar om människor-

  6. -inte om djur, eller saker som kan
    gömmas undan eller jagas bort.

  7. Alla människor
    har grundläggande rättigheter-

  8. -mänskliga rättigheter,
    och det gäller alla, i teorin-

  9. -men inte alltid i praktiken.

  10. Det finns ett antal minoriteter,
    etniska och sociala-

  11. -som nästan alltid faller utanför.

  12. Den största minoriteten
    i Europa är romer.

  13. Mer än tio miljoner människor, alltså
    mer än hela Sveriges befolkning.

  14. På konferensen har vi talat om
    det ansvar som Sverige har-

  15. -som värdland för utsatta
    EU-medborgare, och det med all rätt.

  16. När de är här,
    då är det vår skyldighet-

  17. -att se till att de inte far illa.

  18. Man kan inte låta
    en människa drunkna-

  19. -för att det finns
    en simskola i närheten.

  20. Det är självklart också
    att huvudansvaret-

  21. -för att skapa drägliga
    livsbetingelser för alla medborgare-

  22. -vilar på hemländerna.
    Dem måste vi ställa krav på.

  23. Men vi måste också hjälpa
    och samverka med dem.

  24. Även Europa i stort har ett ansvar.

  25. De utsatta medborgarna i allmänhet-

  26. -och romerna i synnerhet,
    är ett gemensamt europeiskt problem.

  27. Det är mot den bakgrunden som jag
    skulle vilja att vi lyfter blicken-

  28. -och tar upp två förslag...

  29. Så. Tack. Det är svårt, det där.

  30. ...två förslag om samverkan
    i ett europeiskt perspektiv.

  31. Låt mig då börja med Europa.

  32. Då ska vi se...

  33. Här var det grejer.

  34. "Klicka på ikonen för att
    lägga till en bild..." Nu, då? Nej...

  35. Vi kör.

  36. För ett år sen, ungefär, tog
    EU-kommissionens ordförande, Juncker-

  37. -initiativ till en plan-

  38. -för utveckling av den europeiska
    pelaren för sociala rättigheter.

  39. En utredning tillsattes, med
    den förre svenske finansministern-

  40. -Allan Larsson som huvudansvarig.

  41. Han lämnade sin slutrapport i mars
    i år. Den omfattar drygt tio sidor-

  42. -och har en bilaga med 20 områden.

  43. De allra flesta av förslagen borde
    förstås gälla alla EU-medborgare-

  44. -men här faller faktiskt tio-tolv
    miljoner människor under radarn-

  45. -därför att de är som det heter
    "ekonomiskt inaktiva".

  46. "Ekonomiskt inaktiva"
    betyder i klartext-

  47. -att de är för fattiga för att
    alls komma in i det sociala systemet.

  48. Alla vi som har sett EU-

  49. -som mer än en institution
    för att underlätta marknaden-

  50. -vi måste bli besvikna.

  51. Planen ser ut som
    en makroekonomisk inventering-

  52. -med sidoblickar på såna
    sociala aspekter som är viktiga-

  53. -för att ekonomin ska fungera
    i och mellan unionens länder.

  54. Till yttermera visso, när man
    läser det här väldigt ordentligt-

  55. -så ser man att planerna
    egentligen bara gäller euro-området-

  56. -men då med möjligheter
    för övriga EU-länder att ansluta sig.

  57. Men det finns en ljuspunkt.

  58. Man har öppnat för samråd
    om de här planerna.

  59. Man har utlyst en medborgardialog-

  60. -en medborgardialog
    med möjligheter för alla-

  61. -enskilda,
    organisationer och myndigheter-

  62. -att lämna synpunkter och förslag.

  63. Den här möjligheten är öppen
    ända fram till den 31 december i år.

  64. Man har lovat att alla inkomna
    yttranden ska beaktas.

  65. Det här kan vi och det måste vi göra.
    Här måste vi göra vår röst hörd.

  66. Vi måste kräva att de utsatta
    EU-medborgarna inte lämnas utanför.

  67. Nu ska vi se...

  68. Det här är några punkter
    som vi behöver lyfta fram.

  69. Vi låter det vara. Jag kör ändå.

  70. -Jag gör ett försök.
    -Okej.

  71. Nej, den har hängt sig på nåt sätt.

  72. Vi kör ändå.

  73. Jag ska se till att ni får
    de här grejerna utsända så småningom.

  74. Det är några punkter
    som jag menar måste lyftas fram.

  75. Vi måste se till att det finns
    en referens i den här planen-

  76. -till de utsatta grupper
    som annars skulle falla utanför.

  77. Det är verkligen ett minimikrav.

  78. Vi ska se...

  79. Sen måste vi se till att vi får upp-

  80. -den tanke som Thomas Hammarberg
    har fört fram många gånger-

  81. -som man talade om här tidigare,
    som professor Burtea talade om-

  82. -nämligen att vi måste
    få till en europeisk samordnare-

  83. -för frågor kring
    de här stora romska minoriteterna.

  84. Den här samordnaren
    måste kunna rapportera-

  85. -direkt till kommissionens ordförande
    eller vice ordförande.

  86. Det är viktigt.
    Det är först då som vi kan få fram-

  87. -en gemensam syn på den politik
    som gynnar den här minoriteten.

  88. Sen, återigen professor Burtea...

  89. ...behovet av ett effektivt system
    för övervakning och "monitoring"...

  90. ...av medlemsländernas romapolitik,
    med regelbunden rapportering.

  91. Jag lämnar kvickt...
    Ni har säkert själva goda idéer-

  92. -och de hoppas jag att ni
    ska föra fram till kommissionen-

  93. -och hur gör man det? Jo, man... Det
    syns inte, det som jag har lagt fram.

  94. Här står det... Men jag lägger...

  95. Vi ska se.
    Den sista bilden låter vi ligga kvar-

  96. -annars så får ni den
    per e-mail så småningom.

  97. Det förbereds ett inspel
    från den offentliga sidan i Sverige-

  98. -men också svenska
    frivilligorganisationer, som vi-

  99. -måste ta sitt ansvar
    och lämna sina bidrag-

  100. -och ställa sina krav.

  101. Det gör man
    genom att gå in på den här sidan.

  102. Där finns alla uppgifter
    om hur man går till väga.

  103. Jag återkommer till det på slutet.
    Det var den europeiska aspekten.

  104. Det är också viktigt att svenska
    organisationer samarbetar bilateralt-

  105. -med motsvarigheterna i de utsattas
    hemländer, till exempel Rumänien.

  106. Vi har en användbar utgångspunkt
    i den här deklarationen-

  107. -som statssekreteraren
    talade om tidigare, det vill säga-

  108. -den som de svenska och rumänska
    socialministrarna skrev under 2015.

  109. Det är en text
    som av politiska skäl är tunn.

  110. Den nämner inte romer,
    men den kan användas som avstamp-

  111. -mot ett bredare
    och djupare samarbete-

  112. -som också är mer intensivt.

  113. Det är därför som vi
    har velat föreslå en deklaration-

  114. -om ett svensk-rumänskt samarbete
    på det civila samhällets nivå-

  115. -både mellan organisationer
    och det offentliga och sinsemellan.

  116. I den här lilla påsen
    som ni fick med konferensmaterial-

  117. -så finns det en text som ser ut
    så här. Den har ni allihop.

  118. Den har jag dessutom skickat ut
    till alla medlemmar av nätverket.

  119. Det är ganska många
    av de organisationer som är med här.

  120. Den har varit ute och gått
    fram och tillbaka under ett halvår-

  121. -men det är inte riktigt färdigt.

  122. Vi hade hoppats att kunna öppna den
    här deklarationen för undertecknande-

  123. -av svenska organisationer i dag,
    och det står också i programmet-

  124. -men det kan finnas flera som har
    synpunkter innan de vill skriva på-

  125. -och så har vi inte heller
    hunnit diskutera förslaget-

  126. -med mer än ett fåtal intressenter
    på rumänsk sida.

  127. Då skulle det vara ganska respektlöst
    att vi svenskar skrev på-

  128. -och sen fick de hänga på
    om det passade, så att säga.

  129. Mot den bakgrunden har vi skjutit upp
    möjligheten att ansluta sig-

  130. -till i början av nästa år.

  131. Vi kommer att lägga ut det här
    på vår hemsida, eumigranter.se-

  132. -och löpande informera om läget
    och hur anslutning ska kunna ske-

  133. -och dessutom kontakta alla
    konferensdeltagare. Jag har en lista.

  134. Jag ska väldigt snabbt
    gå igenom texten-

  135. -så att ni vet,
    om ni inte har tittat på det här.

  136. Det är ändå ett konstruktivt förslag,
    hoppas jag.

  137. Utgångspunkten är alltså
    den här deklarationen den 5 juni-

  138. -som socialministrarna skrev på.

  139. Barnens rättigheter ska man tala om,
    säger de-

  140. -socialvård ska man tala om,
    social trygghet ska man tala om-

  141. -och jämställdhet mellan könen
    tycker de också. Alldeles utmärkt.

  142. Det kan vi utveckla.

  143. Den här avsikten tar vi upp
    i vår deklaration.

  144. Sen så har deras deklaration...

  145. De har tre avsiktsförklaringar,
    och dem ska vi också bygga på.

  146. För det första ett utbyte av
    kunskaper, erfarenheter och exempel-

  147. -samt, säger de,
    understödjande av gemensamma projekt.

  148. Två: understödjande
    och underlättande av samarbeten-

  149. -mellan frivilligorganisationer
    i de båda länderna.

  150. För det tredje, att understödja
    vidare samarbete på nämnda områden-

  151. -och, nu kommer det viktiga,
    diskutera möjligheterna-

  152. -att ytterligare vidga samarbetet. Då
    kanske vi kan komma åt det viktiga.

  153. Det ska jag precis nu
    komma fram till.

  154. Vi vill att
    det civila samhällets organisationer-

  155. -i Sverige och Rumänien
    konstruktivt och aktivt-

  156. -ska intensifiera
    och fördjupa sitt samarbete-

  157. -för att förbättra situationen
    för de mest utsatta migranterna-

  158. -av vilka de flesta är romer,
    på basis av deras rättigheter-

  159. -deras behov
    och deras egna strävanden.

  160. Det är människor vi har att göra med.
    Vi tänker oss fem första steg.

  161. Det viktigaste
    och mest grundläggande kommer först.

  162. Det är arbetet mot antiziganism...

  163. ...och arbetet mot fördomar,
    i båda länderna.

  164. Det måste bygga på goda erfarenheter
    av arbete i båda länderna-

  165. -liksom,
    och det tror jag är ganska nyttigt-

  166. -de erfarenheter vi har i Sverige
    av arbetet mot antisemitism.

  167. Där kan vi lära oss mycket.

  168. Jag tänker inte bara på
    Thomas Hammarbergs kommission-

  169. -mot antiziganism,
    utan även Forum för levande historia-

  170. -som kan en hel del om det här.

  171. För det andra
    har båda länderna anslutit sig till-

  172. -flera internationella konventioner
    om mänskliga rättigheter:

  173. FN, Europarådet, EU och så vidare.

  174. Därför måste vi lägga fokus
    på de här rättigheterna-

  175. -och särskilt barnens rättigheter,
    rätten till människovärdiga bostäder-

  176. -rätten till hälso- och sjukvård
    och jämställdhet mellan könen.

  177. För det tredje ska vi ha
    ett intensifierat samarbete-

  178. -för att säkerställa att alla
    medborgare, både barn och vuxna-

  179. -blir registrerade och får tillgång
    till alla rättigheter-

  180. -som följer med medborgarskapet.

  181. Det vill säga också rätten
    att registrera och äga fast egendom.

  182. Det får inte gå till
    som det gör på somliga ställen-

  183. -i Rumänien och Bulgarien, att romer
    blir utkastade från sina egna hus-

  184. -bara för att de inte har papper på
    dem, på grund av den diskriminering-

  185. -som de är utsatta för.

  186. Det fjärde är att vi måste göra
    större ansträngningar-

  187. -för att hjälpa EU-migranter att
    få arbete i Rumänien eller i Sverige-

  188. -och därmed erkänna migrationens roll
    som fattigdomsbekämpande-

  189. -och främjande
    av utveckling på lokal nivå.

  190. Här kommer Lisa Pellings tankar-

  191. -och genomgång
    av remitteringarna i går in.

  192. Slutligen, ett intensifierat arbete-

  193. -för att koordinera
    frivilligorganisationernas arbete-

  194. -såväl sinsemellan
    som med offentliga institutioner.

  195. Det betyder att vi måste hoppas
    att många kommer att ansluta sig-

  196. -och det är först om många skriver på
    och ni dessutom uppmuntrar-

  197. -era motsvarigheter
    i Rumänien att skriva på.

  198. Först då får vi tyngd
    och kan göra nytta. Vi återkommer.

  199. Jag hade hoppats att som slutbild
    ge klara intentioner-

  200. -om vilka länkar som gäller.

  201. Det är en lista, och den
    kommer vi i stället att skicka ut.

  202. -Därmed ska ni väl gå och käka. Tack.
    -Tack så hemskt mycket.

  203. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Europas och hemländernas ansvar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Bostäder, Levnadsförhållanden, Romer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Samordning och stöd - detta gör regeringen

Statssekreterare Pernilla Baralt berättar om mål och medel inom EU för att bekämpa fattigdom bland utsatta EU-medborgare. Hon beskriver hur arbetet ska bedrivas i Sverige samt hur avtalen mellan Sverige och Rumänien och Sverige och Bulgarien ser ut. Efter föreläsningen följer en diskussion med Johanna Westeson från Amnesty International och Sara Stendahl, professor i juridik vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Romer i Europa - utmaningar och vägar framåt

Thomas Hammarberg är ordförande i Kommissionen mot antiziganism. Han ger sin bild av situationen för romer som kommer till Sverige från andra länder i Europa. Vilka åtgärder är nödvändiga för att förbättra deras livsvillkor? Hur kan situationen förbättras i hemländerna och hur kan antiziganismen motarbetas? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Har barnen en plats i Sverige?

Paneldiskussion om hur man kan säkerställa att barn till utsatta EU-medborgare får tillgång till det som hör till de mänskliga rättigheterna. Medverkande: Ragnhild Eklund, Social resursförvaltning, Göteborg; Marina Johansson (S), kommunalråd, Göteborgs stad; Tove Fransson, Sveriges Stadsmissioner; Gina Ionescu, EU-migrant och Sara Stendahl, professor vid Göteborgs universitet. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Boende och avhysningar

Samtal om avhysningar, antiziganism och situationen för EU-medborgare i Sverige. Medverkande: Sven Hovmöller, Föreningen Hem - hemlösa EU-medborgare; Gina Ionescu, EU-medborgare; Hans Caldaras, artist, författare och aktivist. Moderator: Aaron Israelson. Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Kan EU-fonden FEAD göra skillnad i Sverige?

Håkan Forsberg är ställföreträdande generaldirektör för Svenska ESF-rådet och berättar om EU-fonden Fead. Det är en fond med europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt i Europa. Kan den göra skillnad för utsatta människors livssituation? Inspelat 6 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri

Panelsamtal om människor som befinner sig i tiggeri och prostitution i Sverige och i Europa. Vilka stödprogram och resurser finns för att göra insatser vid misstanke om människohandel? Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission. Moderator: Karin Klingenstierna. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Människohandel - vår tids slaveri - fördjupning

Samtal om människohandel som pågår i Europa idag. De medverkande möter dagligen personer som utsätts och berättar om människohandeln ur olika perspektiv. Medverkande: Mariana Petersel, organisationen Generatie Tanara i Rumänien; Ninna Mörner, Civila plattformen mot människohandel; Mats Paulsson, polisens traffickingenhet i Göteborg; Caroline Casco, Göteborgs Räddningsmission; Aaron Israelson, journalist. Inspelat 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Mobilisering för Europas romer

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Europas och hemländernas ansvar

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.