Titta

UR Samtiden - Pelléas och Mélisande och tidens måleri

UR Samtiden - Pelléas och Mélisande och tidens måleriDela
  1. Varmt välkomna till Guldfoajén
    och Kungliga Operan i Stockholm.

  2. Jag heter Katarina Aronsson. Jag
    är dramaturg och programansvarig här.

  3. Bredvid mig står
    Charlotta Nordström, konsthistoriker.

  4. Jag tycker
    att vi ger henne en varm applåd.

  5. Du ska föreläsa om "Pelléas och
    Mélisande", Claude Debussys opera.

  6. Den hade premiär 1902 i Paris-

  7. -och i Operahuset hade den premiär
    i lördags, i en ny uppsättning.

  8. Jag ska bara säg nånting kort
    om musiken innan du börjar-

  9. -för Debussy
    är en fascinerande tonsättare.

  10. Operan hade premiär 1902 i Paris,
    och det blev både skandal och succé.

  11. Rektorn för musikkonservatoriet-

  12. -förbjöd sina elever
    att gå och se den, och då förstår ni.

  13. Men andra tyckte
    att det var ett mästerverk.

  14. Det är svårt att placera Debussy
    i nån speciell genre.

  15. En del kallar honom impressionist,
    och det skulle kanske ligga i-

  16. -hur han målar omvärlden
    i musik och ljud-

  17. -och hur han får fram
    fantastiska klanger ur orkestern.

  18. Andra säger att han är symbolist. När
    man pratar om symbolism och musik-

  19. -handlar det mycket om ledmotiv-

  20. -att man i musiken skildrar nånting.

  21. Till exempel naturen,
    en känsla eller en person.

  22. En föregångare var Wagner,
    som använde ledmotiv i sina operor.

  23. Det gör Debussy också. Han var
    skicklig på att skildra vatten.

  24. Hans mest kända stycke är "La Mer",
    och även i "Pelléas och Mélisande"-

  25. -finns det mycket vattensymbolik.

  26. Sen finns det också de
    som menade att Debussy var modernist.

  27. Det moderna är att han i operan
    använder sig av en modern teatertext-

  28. -av Maurice Maeterlinck.

  29. Han tar texten och ändrar ingenting,
    utan stryker bara ner den.

  30. Det var modernt
    i början av 1900-talet.

  31. Han går ännu längre, och använder sig
    av texten för att skapa musiken.

  32. Det är textens melodi
    som blir musiken i den här operan.

  33. Det skulle man göra ännu mer
    längre fram.

  34. Arnold Schönberg var
    en sann modernist i musikhistorien-

  35. -och skapade talsång.

  36. Nu ska jag lämna över dig till dig,
    Charlotta, och konsten.

  37. Katarina berörde punkter jag tar upp-

  38. -när det gäller måleriet i slutet
    av 1800-talet och kring sekelskiftet-

  39. -då den här operan hade premiär.

  40. Men pjäsen skrevs redan 1893...

  41. ...eller hade premiär 1893.
    Den skrevs av Maeterlinck.

  42. Första gången med musik av Fauré,
    som var samtida med Debussy.

  43. Men nu ska vi prata om måleriet.
    Titeln på dagens föreläsning:

  44. Det kommer
    att handla om beröringspunkterna...

  45. ...ett fritt bildassocierande
    till de samtida strömningarna.

  46. Det handlar inte bara om symbolism,
    utan om impressionism och realism.

  47. Vi ska också gå in på prerafeliterna,
    som var samtida.

  48. Jag tar också avstamp här,
    för det här är en bild...

  49. Det handlar om ikonografi,
    det handlar om bildspråket.

  50. Det här är Mary Garden,
    som spelade på premiären-

  51. -på Opéra-Comique 1902.

  52. Här har vi urbilden-

  53. -som visar hur kvinnan
    representeras i samtida måleri.

  54. Det långa håret,
    de starka symbolerna-

  55. -referenserna till medeltiden genom
    klädseln. Det är så här hon sågs...

  56. Pjäsen utspelar sig-

  57. -i ett land,
    som egentligen var hela världen-

  58. -och ingenstans samtidigt. Det här
    blir en ingång till landskapen.

  59. Men först scenerier.
    Det här är också från premiären.

  60. Scenografen Eugene Ronsin
    gjorde de här tavlorna.

  61. På franska säger man "tableau" för
    scenerier, och det passar bra här.

  62. Det här är en interiör i slottet, och
    vi ser en del av exteriören också.

  63. Jag lägger ett ankare
    kring sekelskiftet-

  64. -och rör mig bakåt och framåt,
    så att ni är med i tidsavgränsningen.

  65. Vi har referensen till medeltiden
    på väggen, med väggmålningen.

  66. Vi har samtidigt referenser
    till det evigt klassiska-

  67. -med de korintiska pelarna,
    och samtidigt det nakna och avklädda.

  68. Det är en plats som kan vara
    i flera olika tidsrymder samtidigt.

  69. Och nu in i en helt annan tidsrymd.
    Katarina nämnde också att Debussy-

  70. -har kallats för impressionist.
    Man gör referenser till bildkonsten.

  71. Det här är den målning,
    som förkroppsligar impressionism.

  72. På impressionistutställningen 1872-

  73. -blev den delvis kritiserad
    och delvis hyllad, men...

  74. ...konstkritikern Leroy-

  75. -myntade namnet "impressionism"
    på grund av den här målningen.

  76. Det är Monets
    "Impression, Soleil levant".

  77. Här har vi det här också,
    som finns med...

  78. Nu pratar jag om impressionism och
    symbolism i nästan samma andetag-

  79. -för jag vill upplösa
    de skarpa avgränsningarna-

  80. -mellan de olika stilinriktningarna-

  81. -och se
    hur man kan länka dem till varann-

  82. -och se likheterna,
    inte bara skillnaderna.

  83. Här har vi stark symbolik i vattnet.
    Det är ett modernt landskap-

  84. -men det finns ändå en mystik.
    Vi vet att det är i Frankrike-

  85. -men det finns ändå nåt upplöst,
    som ger upphov till ett drömlandskap.

  86. Det är en anledning till varför det
    enkelt kopplas till Debussys musik.

  87. Även om det här är...

  88. ...ett slags modernitet,
    en bild av en modernitet-

  89. -men den har samtidigt ett mytiskt
    anslag. Han använder naturkraften-

  90. -vattnet, solen och det vi också
    finner i "Pelléas och Mélisande".

  91. Här har det slunkit in
    ytterligare en scenbild-

  92. -för att understryka naturkraften,
    som finns i operan-

  93. -men som vi också finner
    i måleriet, där man tog fasta på det.

  94. Speciellt inom den begynnande
    symbolismen, som har länkar-

  95. -till romantiken
    och den tyska romantiken.

  96. Där handlar det
    om den inre upplevelsen-

  97. -och naturkraften som sådan
    emot rationaliteten.

  98. En kontrast mot upplysningstiden,
    en reaktion mot de tankarna.

  99. Det här är grottan-

  100. -som ni som ska se föreställningen,
    kommer att känna igen.

  101. Mélisande och Pelléas går dit
    för att leta efter ringen-

  102. -som inte finns där. Och kommer
    på ett annat tema, som är så viktigt-

  103. -i den här föreställningen, i den
    här operan, men också för konsten.

  104. Det är ju döden förstås.
    Här vittras det döden i grottan.

  105. Det är stora ämnen.

  106. Det är liv och död förstås.

  107. "La Grotte".

  108. En annan scenbild
    innan jag går in på lite mer måleri.

  109. Det här är slottsparken
    i "Pelléas och Mélisande"-

  110. -från första uppsättningen
    i Frankrike, i Paris.

  111. Jag tar fram den, för jag vill prata
    om det symbolistiska landskapet.

  112. Det har vi i musiken-

  113. -men också i scenografin,
    och om man går tillbaka historiskt.

  114. Det här är slottsparken. Det är en
    natur som är reglerad av människan.

  115. Det är en natur
    som är under människans kontroll.

  116. I bakgrunden ser vi en bit
    av bebyggelse, som ser klassisk ut.

  117. Sen har vi sjön här.

  118. Och träden som kulisser.

  119. Det här är den ikonografin
    som användes 1902-

  120. -när man spred bilder
    om uppsättningen alltså.

  121. Det här kan man ju-

  122. -koppla till rollen, till...

  123. ...Mélisande,
    som är det här oskyldiga naturbarnet-

  124. -men som ändå är en kvinna,
    och "den mörka kontinenten"-

  125. -som kvinnan sågs
    och undersöktes som på den tiden.

  126. I "Pelléas och Mélisande"
    ser man hur...

  127. Kvinnan ska på nåt sätt infinna sig.

  128. Mélisande ska infinna sig i den här
    nya slottsmiljön, i det här mörka-

  129. -där hon känner sig
    obekväm och olycklig.

  130. Det är som att försöka tämja naturen.

  131. Jag ser paralleller till hur man
    ikonografiskt jobbar med naturen-

  132. -med skogen, med vattnet och
    med det bebyggda, det kontrollerade-

  133. -mot det okontrollerade.

  134. Ett rejält hopp här nu till...

  135. Ni känner säkert igen
    Manets "Frukost i det gröna".

  136. Den här är från 1863. Nu går vi
    tillbaka i tiden. Jag har ett ankare-

  137. -kring sekelskiftet,
    men går lite bakåt och lite framåt.

  138. Här vill jag bara påpeka...

  139. Likheterna i kulisserna-

  140. -i landskapet
    och det här blir ganska tydliga.

  141. Det är ju så
    att Manet kallas realist-

  142. -om vi nu ska prata
    om stilriktningar-

  143. -om vi nu ska försöka kategorisera.

  144. Kan man då kalla...

  145. ...det här realism?

  146. Tittar vi närmare
    finns det en mytologi.

  147. Kvinnan i bakgrunden pekar väldigt
    mycket på ett sånt anslag också.

  148. Det realistiska är
    att man har tidsenliga kläder.

  149. Man kan identifiera personerna, men
    det finns en kulissartad ytlighet-

  150. -i Manets måleri. Dessutom
    går han tillbaka och gör referenser-

  151. -till renässanskonsten, till Titians
    "Pastoral konsert" till exempel.

  152. Det som också gör målningen väldigt
    realistisk är blicken från kvinnan-

  153. -som möter publiken, åskådaren-

  154. -som bryter det mytologiska
    i det också.

  155. Men det är ingenstans
    och var som helst.

  156. Det sägs vara Boulognerskogen.

  157. Det är möjligtvis en sån scen, men
    det kan vara vilken miljö som helst.

  158. En skogsmiljö.

  159. Det ger också "Pelléas och Mélisande"
    upphov till som ett verk.

  160. Det är verkligen överallt...

  161. ...med vårt västerländska perspektiv.

  162. Med det som vi associerar
    med skog, natur och vatten.

  163. Vattnet här blir ju också...

  164. Det här kan man kalla
    en delvis symbolisk målning också.

  165. Vattnet i bakgrunden, källan till
    kreativitet, ta vatten ur brunnen-

  166. -är starka symboler som återkommer.

  167. Och här...

  168. ...har vi Mélisande och Genevieve.

  169. Hennes...

  170. ...mans moder.
    De två kvinnorna går i slottsparken.

  171. Den här scenbilden är också
    från 1902, ska jag understryka.

  172. Det är en illustration av scenbilden.

  173. Den visar...

  174. ...ett landskap.
    I mitten har vi de två kvinnorna.

  175. Mélisande hör...

  176. ...ljud från ett skepp,
    som är på väg ut.

  177. Men det är hon som hör det. Det är
    inte säkert att Genevieve hör det.

  178. Relationen mellan Mélisande
    och vatten är väldigt stark.

  179. Den ligger till grund
    för hennes identitet, hennes oro-

  180. -att inte riktigt
    kunna stanna på det här stället.

  181. Det är en stark symbolik i operan,
    men den kommer också in i måleriet.

  182. Vi ska...

  183. Här har vi ett bra exempel-

  184. -på exakt det som betraktas
    som symbolistiskt måleri.

  185. Det är Pierre Puvis de Chavannes
    "Sommar" från 1873.

  186. Chavannes var väldigt inflytelserik
    och hade en lång karriär.

  187. Han gjorde även målningar
    på 1890-talet-

  188. -och var samtida
    med Maeterlincks pjäs.

  189. Han jobbade hela tiden
    med allegorier och symboler-

  190. -men ändrade sin stil från det
    akademiska till det mer abstrakta.

  191. Där kan jag igen
    plocka upp nåt som Katarina sa.

  192. Att Debussy betraktades som modernist
    ur en viss synvinkel.

  193. Det gjorde även Chavannes
    i sitt måleri.

  194. Han var en förgrundsgestalt
    till det abstrakta måleriet-

  195. -och det ska jag peka ut
    lite tydligare.

  196. Jag tar upp bilden
    av olika anledningar.

  197. Det är dels...

  198. ...vatten igen.

  199. Vi har miljön, det klassiska.
    Det här är Arkadia.

  200. Det här är det ideala landskapet.

  201. Det är det som inte heller har nån
    tid, som kan placeras var som helst.

  202. Om man kallar Arkadia en utopi,
    måste man ändå säga-

  203. -att Pelléas och Mélisandes landskap
    är mer av en dystopi.

  204. Det finns en sorg, det ligger en död
    över det landskapet.

  205. Det är kargt och kallt, och kommer
    aldrig riktigt fram till ljuset.

  206. Här är vi i ljuset, och Chavannes
    spelar lite annorlunda på elementen.

  207. Vi har referenser till den klassiska
    konsten. Kvinnan, som ser ut som...

  208. Jag ska använda pekaren. Hon ser
    nästan ut som statyn "Venus de Milo".

  209. Ni ser hur hon står.
    Sen har vi moderskapet här.

  210. Kanske hade Picasso
    hämtat inspiration här-

  211. -när han gjorde "Moderskap" 1905,
    eller "Akrobatfamilj" samma år.

  212. Och här handlar det som sagt
    om en utopi.

  213. Här handlar det om gröda,
    om fertilitet, om...

  214. ...rikedom,
    när det gäller vad man kan skörda.

  215. Nästan lite i motsats till det, som
    vi finner i "Pelléas och Mélisande".

  216. Jag ska bara göra en kort,
    historisk referens-

  217. -för det här året 1873
    är precis efter Pariskommunen.

  218. Det var också skördar
    som slog snett i Frankrike.

  219. Det var tuffa år
    mellan 1870 och 1873.

  220. Chavannes har gett sig på att skapa
    ett slags positiv framtidsbild.

  221. En utopi som sagt,
    som egentligen går mot allt det-

  222. -som fransmännen upplevde
    vid den här tiden.

  223. Och modernism.
    Nu upplöser jag alla gränser.

  224. Nu kommer ni att bli förvirrade. Vad
    är impressionism, symbolism, realism?

  225. Men för att kunna tala om
    att upplösa de här gränserna-

  226. -måste man ändå från början
    kunna klassificera och kategorisera-

  227. -för att kunna tala om
    hur de länkar till varann.

  228. En linjär konsthistoriebeskrivning
    är till stor hjälp-

  229. -för att man ska kunna
    äventyra de här begreppen och facken.

  230. Det här är Chavannes,
    och det är ett 1890-talsverk.

  231. Den här är från 1891, och det är
    bara några år före Maeterlincks pjäs.

  232. Då har vi igen allegorier.
    Den här bygger på en väggmålning-

  233. -som han gjorde på 1880-talet.
    Sen gjorde han den här oljemålningen-

  234. -med inspiration från den.
    Vi har källan, vattnet.

  235. Nu har han ändrat stil. Han har ett
    starkt blått färgfält i bakgrunden-

  236. -med en avgränsad horisont.
    Den har rätt bleka färgtoner också-

  237. -i klipporna
    och på marken i förgrunden.

  238. Det är växtlighet som springer upp
    ur springorna. Det finns djur-

  239. -och herden, som spelar flöjt.

  240. Flöjten är också en allegori
    för musikkonsten.

  241. Men också kvinnan här,
    som har hämtat vatten ur brunnen-

  242. -eller ur sjön bakom henne.
    En källa igen kan man säga.

  243. Återigen kan vi koppla det
    till det vi såg i Chavannes...

  244. Nu ska vi se... Jag backar lite.

  245. Det var här jag menade.
    I Manets målning.

  246. Den här referensen
    till vatten och kreativitet.

  247. Det här är uttalat
    allegorier för konsten.

  248. Det är poesin
    och musikkonsten...framför allt.

  249. Och det är det poetiska, som vi
    också associerar till symbolismen.

  250. Att ge ett poetiskt anslag
    i måleriet.

  251. Här är ett närmast filosofiskt anslag
    också. Figuren som vi har här-

  252. -i tankar, i drömmar.

  253. Och den eviga konsten.

  254. Den här tog jag med, för det är...

  255. De flesta verk jag visar är rätt
    kända, och finns inte på svensk mark.

  256. Men den här finns
    på Göteborgs konstmuseum.

  257. Och man kan säga att det är...

  258. Raphael Collin är inte så jättekänd.
    Han var en fransk målare-

  259. -som hämtade inspiration av
    Chavannes. Jag vill visa trenden-

  260. -med landskapen och trenden
    med upprepningen av kvinnofigurer-

  261. -som på nåt sätt gör-

  262. -att de inte har nån identitet
    som personligheter.

  263. Däremot blir de en del
    av ett mönster, symboler.

  264. Det här är samma modell
    för alla figurer.

  265. Så jobbar även Chavannes,
    så de likheterna har vi.

  266. Och det här med landskapet,
    det symbolistiska landskapet.

  267. "Sommar" heter den här, precis
    som Chavannes målning tidigare.

  268. Sommaren representeras här
    genom kvinnofigurerna.

  269. Det är också det vi har
    i slutet av...

  270. Ska jag avslöja slutet av operan?

  271. Men den årstiden som genomsyrar
    sista akten är ju vintern.

  272. Det är det karga, så där finns
    lika mycket symbolism som vi har här.

  273. Fast på ett annat sätt.
    Här har vi ljus och framtidstro.

  274. En kvinna plockar blommor,
    andra ligger i gräset.

  275. Samma kvinna upprepade gånger.

  276. En annan association
    är kvinnorna vid vattnet.

  277. Det får oss att tänka på en figur,
    som var väldigt vanlig-

  278. -och det är ju...

  279. ...förstås sirener vid vatten.

  280. Jag tar upp det här,
    för jag upplever att operan-

  281. -har ett väldigt fokus på det
    som Mélisande representerar.

  282. Den oskuldsfulla sirenen,
    den som inte vet varifrån hon kommer-

  283. -eller vart hon ska. Samtidigt
    lade man under den här tiden-

  284. -väldigt mycket fokus
    på det outforskade...hos kvinnan.

  285. Det mytiska, som man ser i måleriet,
    hos prerafaeliterna-

  286. -och också här hos Moreau.

  287. Han var en tidig symbolist.
    Han påverkade mycket inom måleriet.

  288. Här har vi skeppet, och det finns ju
    den här relationen mellan Mélisande-

  289. -som kan lyssna till vattnet,
    som har en förståelse för det-

  290. -och samtidigt är rädd,
    och sirenerna, som har en ond sida-

  291. -och lurar sjömän ner i fördärvet.

  292. Det är ju ondskan också, den
    kvinnliga demonen om man säger så.

  293. Jag går tillbaka.

  294. Just det. Där var vi.

  295. Här har vi också sirener
    i en lite mer realistisk tappning.

  296. Och En scenbild
    från en annan föreställning.

  297. Operan hade ju premiär i Paris 1902-

  298. -men sen hade den premiär
    på Manhattans operahus 1909.

  299. Och sen Covent Garden 1910.
    Det här är en målning, som bygger-

  300. -på uppsättningen i Covent Garden
    av Edmund Blair Leighton.

  301. Han tillhörde prerafeliterna,
    som ses som starka symbolister.

  302. Prerafeliter...

  303. Gruppen etablerades redan 1848
    av Dante Gabriel Rossetti.

  304. De hade starka, poetiska anslag.
    Målningarna var ofta ackompanjerade-

  305. -av just texter och poesi,
    och inte minst av Shakespeare.

  306. Eller egen poesi,
    eftersom Rossetti också var poet.

  307. Leighton här...

  308. En rörelse som fanns 1848, och
    levde kvar i början av 1900-talet.

  309. Den här bilden av
    Pelléas och Mélisande är från 1910.

  310. Det är Mary Garden
    och hennes motspelare-

  311. -som framställs vid De blindas brunn.
    Det är där de får upp ögonen-

  312. -för den äkta kärleken och passionen-

  313. -genom att de oskyldigt
    närmar sig den här källan.

  314. Och vi har landskapet, vi har skogen,
    och vi har solljuset som strömmar-

  315. -som aldrig riktigt får plats
    i operan. Det är alltid i bakgrunden.

  316. Mélisande längtar efter solljuset,
    hon söker efter solljuset.

  317. Modern Genevieve säger
    att hon också gjorde det-

  318. -men att man vänjer sig vid mörkret.

  319. Leighton har ändå gett en bakgrund,
    som är något ljus.

  320. Sen sitter det förälskade paret
    vid brunnen.

  321. Det är då han ber om att få hålla
    hennes hand, men han tar hennes hår.

  322. Ni som ska se föreställningen kommer
    att förstå hur det hänger ihop.

  323. Precis det här... Leighton 1910.
    En väldigt prerafelitisk målning.

  324. Prerafaeliterna tog fasta
    på den medeltida ikonografin-

  325. -därför att den kändes lite orörd.

  326. Man kunde få
    ett större skaparutrymme.

  327. Det fanns inga akademiska regler.

  328. Och...

  329. ...här har vi då Millais.

  330. Det är "Ofelia" från 1851-1852.

  331. Här är vi i början
    av den prerafaelitiska rörelsen-

  332. -inom måleriet. Det var en brittisk
    rörelse ska jag tillägga också.

  333. Ofelia och vattnet. Ofelia...

  334. ...den galna kvinnan, som man också
    var rädd för under 1800-talet...

  335. ...som...

  336. ...är på väg att drunkna.

  337. Millais hänvisar
    direkt till Shakespeare.

  338. Den här bilden ackompanjeras också
    av en bit text ur "Hamlet".

  339. Eftersom det är "Hamlet" föreställer
    vi oss kanske att det är Danmark.

  340. Men det finns inget här
    att ta fasta på.

  341. Det är likadant här.
    Även om Millais var väldigt specifik-

  342. -när det gällde framställningen
    av den botaniska världen-

  343. -placerar han sin Ofelia
    i ett landskap, som kan vara Surrey.

  344. Det kan också vara nån annanstans.

  345. Det är igen det här landskapet,
    som är...överallt.

  346. Och den här målningen-

  347. -blir nästan som ett diorama
    när man står framför den.

  348. Effekterna som han använder
    med vassen framför Ofelia-

  349. -med de olika perspektiven,
    och det här mörka i mitten.

  350. Den är också hyfsat stor.

  351. Nu ska vi se...

  352. Igen "Sirenen" av Moreau.

  353. Och en annan målning, som också
    föreställer kvinnor vid vatten.

  354. Det blir ju som ett tema
    genom det symbolistiska måleriet.

  355. Men också i "Pelléas och Mélisande".

  356. Här...

  357. Maurice Denis var ju symbolist-

  358. -men det här närmar sig
    det moderna, abstrakta måleriet-

  359. -med de här färgytorna-

  360. -med att upplösa stenarna
    och linjerna.

  361. Nu går jag över till temat
    med kvinnan och vattnet.

  362. I bakgrunden...
    Jag använder pekaren.

  363. Den här figuren blir nästan ett med
    vattnet, smälter ihop med vattnet.

  364. Det passar också bra
    när man pratar om pjäsen.

  365. Hon kommer ju från vatten-

  366. -och det är som...

  367. ...Botticellis Venus nästan.
    Man anar att hon kommer från vattnet-

  368. -och sen går hon tillbaka.

  369. Det blir en cirkel som sluts,
    en handling som fortsätter.

  370. Också genom andra teman,
    som Maeterlinck tog fasta på.

  371. En anledning till-

  372. -varför man så lätt
    väljer symbolistiska konstverk-

  373. -för att associera till operan,
    är att Maeterlinck-

  374. -stod bakom librettot.
    Det ändrades inte nämnvärt-

  375. -utan det sjöngs som det var.
    Maeterlinck var belgare-

  376. -och en av de stora symbolistiska
    författarna på den tiden, så att...

  377. Det är inte så konstigt att man lätt
    kan göra de här associationerna-

  378. -till det symbolistiska måleriet.
    Kategoriseringen och gränserna-

  379. -mellan olika konstarter kan man
    också rucka på och se sambanden-

  380. -och hur de påverkade varann
    av det som fanns parallellt.

  381. Den här är intressant. Den är från...
    Nu står inte årtalet där.

  382. Den är från 1916 ska jag tillägga,
    och finns på ett museum i Japan.

  383. Tillbaka till
    det symbolistiska landskapet.

  384. Det här är en helt annan typ
    av målning av Moreau än den förra.

  385. Tidigare såg vi ju "Sirenerna".
    Här är en Villa Borghese i Rom.

  386. Den här gjorde han redan 1858.
    Hans karriär sträcker sig också-

  387. -över decennier och över en tid,
    där det kom många nya influenser-

  388. -där den...moderna konstmarknaden
    växte fram och påverkade.

  389. Vi hade impressionisternas
    utställningar. Kring den här tiden-

  390. -kommer vi in precis efter...Courbet-

  391. -och realismen,
    och realismens paviljong.

  392. Samtidigt som det är väldigt
    politiskt omtumlande i Frankrike.

  393. Gustave Moreau började så här
    med landskapsmåleri.

  394. Han var akademisk
    men ändå inte kan man säga.

  395. Det suddas ut.
    Det är Villa Borghese, men samtidigt-

  396. -har vi ett landskap, som vi kanske
    inte direkt kan identifiera-

  397. -som ett Romlandskap,
    ett italienskt landskap.

  398. Det finns möjligheter att tolka
    det här landskapet på olika sätt.

  399. Träden är väldigt framträdande, och
    det mörka i kontrast mot det ljusa.

  400. Han leker med ljus och skuggor-

  401. -för att vi ska känna
    den inre kraften-

  402. -naturkraften igen, som är så viktig
    i måleriet och i andra konstarter.

  403. Jag tänkte hoppa tillbaka i tiden-

  404. -göra ett jätteskutt till 1666
    och ett annat landskap.

  405. Men ändå likadant kan man säga.
    Ni kommer ihåg scenbilden jag visade-

  406. -från "Pelléas och Mélisande",
    med ruinen i bakgrunden.

  407. Det fanns i det barocka måleriet
    också. Trädgårdar och ruiner.

  408. De här referenserna till...

  409. ...bebyggelse, till den romerska
    och den grekiska arkitekturen...

  410. ...som vi har här. Och givetvis...

  411. Här har vi några figurer.

  412. Ett landskap med Jakob,
    Rakel och Lea vid brunnen.

  413. Det är ett bibliskt,
    mytologiskt motiv.

  414. Och vi har fåren,
    som går här bredvid brunnen.

  415. Fåren kommer också in
    i "Pelléas och Mélisande".

  416. Jag pratade om döden tidigare,
    och den anspelas ju på i grottan.

  417. Men också väldigt tydliga, enkla,
    klara symboler som fårhandlaren-

  418. -som går genom scenen-

  419. -med sina får.

  420. Och då är det ju
    barnet Yniold i operan, som...

  421. ...frågar fårhandlaren
    om vart han ska.

  422. Och det är barnet som får kontakt
    med döden, som får vittring på döden.

  423. Och fåren får symbolisera det.

  424. Landskapet igen.

  425. Vi ser hur...

  426. ...olika men ändå så lika de är.

  427. I den här målningen,
    som är gjord så långt tidigare-

  428. -finns det ändå referenser till
    Moreau och symbolistiska landskap.

  429. Genom de här starka, eviga,
    genom att det placeras i ingenstans-

  430. -men ändå i hela världen.
    Det är Arkadien igen.

  431. Det är ett bibliskt motiv,
    men ändå inte.

  432. Figurerna är hämtade därifrån,
    men landskapet kan vi inte säga-

  433. -att det är en scen ur bibeln,
    utan det kan vi placera precis...

  434. Och det är också tack vare det här.
    Arkadien var ett land, som...

  435. ...en gång i tiden fanns,
    men sen har mytologin byggts på-

  436. -och blivit just
    det här idealistiska landskapet-

  437. -som en av de stora franska målarna,
    Poussin, tog fasta på.

  438. Ni känner säkert till honom också.

  439. Jag har ingen bild att visa,
    men ni kan föreställa er.

  440. Och från det...

  441. ...barocka måleriet-

  442. -hoppar jag
    till det programblad som skapades-

  443. -av konstnären Maurice Denis.
    Det var ju konstnären-

  444. -med målningen av sirenerna,
    som jag visade strax innan.

  445. Jag tycker att det är passande, för
    han är en av de stora symbolisterna.

  446. Vad Maeterlinck
    blev för litteraturen-

  447. -blev Maurice Denis för konsten
    under 1890-talet.

  448. Det är passande att det är han, som
    gjorde skissen till programbladet-

  449. -som vi har här framför oss.

  450. Och med de orden ska jag
    avsluta min föreläsning. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Pelléas och Mélisande och tidens måleri

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan man förstå opera genom bildkonsten? Konsthistorikern Charlotta Nordström drar paralleller mellan Claude Debussys opera "Pelléas och Mélisande" och den symbolistiska konstens landskap och karaktärer. Presentatör: Katarina Aronsson. Inspelat den 22 mars 2016 på Kungliga Operan i Stockholm.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Måleri och skulptur, Musik
Ämnesord:
Konst, Motiv i konsten, Opera
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

En ny politik för arkitektur, form och design

Nyligen presenterades en omdebatterad statlig utredning på temat gestaltad livsmiljö. I utredningen föreslås en ny väg för arkitektur, form och design för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Utredare har varit Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som här presenterar resultatet. I en avslutande diskussion medverkar arkitekten Gert Wingårdh, fastighetsutvecklaren Karin Ahlzén och Monica von Schmalensee, vd för White Arkitekter. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.