Titta

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Om UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Föreläsningar och samtal om behovet av kritiskt etiskt tänkande. Hur ska kritiskt etiskt tänkande bli en naturlig del av den högre utbildningen? Vad ska läras ut och av vem? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning : Politisk etikDela
  1. Tack så mycket för inbjudan!
    Skälet till att jag fick gå före-

  2. -är att talmannen har kallat mig
    och några andra till ett möte kl. 14.

  3. Och för att tala om konsekvensetik:
    Kommer man inte, så är man oförskämd.

  4. Hur reagerar man då, när man har
    varit talman? Ja, man infinner sig.

  5. Så jag kan inte vara med
    på eftermiddagens session.

  6. När jag var femton år,
    blev jag intresserad av politik.

  7. Jag började läsa och prata politik
    och så vidare.

  8. Och det där intresset
    har aldrig kunnat ta slutlig form.

  9. Är jag intresserad av
    att studera politik-

  10. -eller av att utföra politik?

  11. Det har varierat under årens lopp-

  12. -men aldrig blivit ett ställnings-
    tagande åt det ena eller det andra.

  13. Därför tänkte jag använda mig
    av denna kluvenhet här i dag.

  14. Jag ska börja med att ta upp en
    av Bo Rothsteins samarbetspersoner-

  15. -nämligen Holmberg i Lund.

  16. Han och Henrik Oscarsson
    ger ut böckerna om svenska väljare.

  17. Är man politiker och statsvetare,
    så är de fascinerande.

  18. Den senaste boken, från i somras,
    är otroligt skickligt pedagogisk.

  19. I vilken ram befinner sig
    en nutida svensk politiker?

  20. Jag är ju faktiskt riksdagsman.

  21. Jo, valdeltagandet på 85 procent
    är bland de högsta i demokratierna.

  22. Klassröstningen minskar, d.v.s.
    att man röstar efter samhällsklass-

  23. -men den är fortfarande
    kanske den högsta i västvärlden.

  24. Det ideologiska elementet
    är mycket närvarande i Sverige-

  25. -och fortfarande är höger-vänster-
    dimensionen den tyngsta-

  26. -men det finns även andra dimensioner
    av ideologisk karaktär.

  27. Väljarna har ganska lite kontakt
    med politiker, annat än via medierna-

  28. -och fortfarande är tv-debatter,
    tv-inslag och även reklam-tv-

  29. -en viktig faktor för kommunikation
    från politiker mot väljare.

  30. Det partipolitiska fältet är nytt.

  31. Vi har åtta partier nu
    och tre minoritetsgrupperingar:

  32. De rödgröna, Alliansen
    och Sverigedemokraterna.

  33. För en regering som sitter-

  34. -så är det normala
    att dess popularitet avtar.

  35. Det vanliga fenomenet är
    att populariteten bryts-

  36. -och man går till nästa valrörelse
    i en sämre väljarmässig situation.

  37. Det enda stora undantaget är
    Fredrik Reinfeldts regering 2010.

  38. I övrigt är det hela tiden
    en deklinerande tendens.

  39. Och väljarna, de är...
    En väljares röst i Sverige är-

  40. -och nu överdriver jag lite...

  41. Man röstar på vilken regering
    man vill ha. Det är det tyngsta.

  42. Partiet och vilken gruppering
    som partiet befinner sig i.

  43. Här är en konflikt mellan maktens
    innehav, som ger minskad popularitet-

  44. -och att väljarna
    bryr sig mindre om politikerna.

  45. De bryr sig om ideologin i politiken,
    som väljaren uppfattar det-

  46. -förmedlat genom media av politiker-

  47. -många gånger i debatter,
    som t.ex. debatten i söndags.

  48. Partierna och politikerna.
    Jag har alltid varit intresserad av-

  49. -både det substantiella och
    det strategiska elementet i politik.

  50. Det är ju maktfrågan,
    och det är en viktig realitet.

  51. Det är väldigt intressant,
    spännande, farligt-

  52. -att ha makt
    och att sträva efter makt.

  53. Demokratier har ju
    oändligt med "checks and balances"-

  54. -så det är ju inte livsfarligt,
    men det är ett centralt element.

  55. Hur ska man hantera
    maktsträvandena inom en demokrati-

  56. -som vi anser ska vara
    ansvarig och anständig?

  57. Det finns forskning som går tillbaka
    till 50-talet och även ny forskning-

  58. -men det mest värdefulla för mig är
    det jag studerade i min avhandling-

  59. -nämligen röstmaximeringssträvandet-

  60. -och partisammanhållningssträvandet.

  61. Kanske lite modifierat:
    röstförlustminimering-

  62. -respektive koalitions-
    eller allianssammanhållning.

  63. De två faktorerna spelar stor roll
    för den politiska processen-

  64. -i partier och mellan partier.

  65. För väljarna, som alltså röstar
    på partiers ideologiska "footing"-

  66. -så är det här kärnan.

  67. Hur ska man då riskera
    så lite som möjligt i förluster?

  68. Hur ska man undvika
    upplösning av det som är grunden-

  69. -nämligen sitt politiska parti
    eller den konstellation man tillhör?

  70. Det är här som frågan om etik
    på sätt och vis träder in.

  71. Det har nog varit så-

  72. -att det ofta varit överensstämmelse
    mellan det som politiker säger utåt-

  73. -och vilka bevekelsegrunder vi har.

  74. Det är nästan huvudbudskapet.

  75. Studier visar att de flesta vallöften
    som avges av en regering-

  76. -eller en lokal organisation
    genomförs i ganska stor utsträckning-

  77. -så huvudbudskapet är att den
    svenska partikonkurrensen fungerar.

  78. Men det finns avvikelser.

  79. Man kan filosofera lite
    över vad de betyder.

  80. En sak som alltid återkommer
    är hur man hanterar skatter.

  81. Det är röstmaximerande
    att sänka skatter.

  82. Det är röstförlustriskabelt
    att höja skatter.

  83. Just nu i vår tid så är det ju
    fastighetsbeskattningar i vid mening:

  84. Frågan om avdrag på skatten
    för bostadslån-

  85. -och hela fastighetsskattesystemet
    som fanns under en kortare period.

  86. Men det finns även en annan fråga,
    synen på flyktinginvandringen-

  87. -som också är en sån här fråga
    som är av hög närvaro i vår tid.

  88. Men skatterna har varit det
    så gott som alltid-

  89. -ända sen riksdagen tog till sig
    skattemakten för flera hundra år sen.

  90. Ibland blir det
    en oöverensstämmelse-

  91. -och det gäller
    utrikes- och säkerhetspolitiken.

  92. Det fann jag när jag studerade
    förhållandena under kalla kriget.

  93. Jag hade ingen kunskap
    om den alternativa planering-

  94. -som gjordes av Erlanders regering-

  95. -kring vad som skulle hända
    om Sverige blev angripet av Sovjet-

  96. -och vissa delar eller hela riket
    kom att bli ockuperat.

  97. Man ville bygga upp
    en hemlig motståndsorganisation-

  98. -som påminde mycket om hur det var
    i Norge under andra världskriget.

  99. Det finns alltså ett sånt här element
    där man frestas att...

  100. Röstmaximering och -förlustminimering
    är besvärliga att vara ärliga kring-

  101. -även om det i andra frågor
    är möjligt att vara det-

  102. -och så har vi sammanhållningen.

  103. Man ser ju det, att ibland
    börjar media och opposition hacka.

  104. Har regeringen en ståndpunkt?
    Ligger det bakom att man är oenig-

  105. -oenig mellan Alliansen eller
    de nuvarande rödgröna partierna?

  106. Min slutsats
    av de här frågeställningarna är-

  107. -att man bör, som medborgare
    och egentligen som medieanalytiker-

  108. -göra sig underkunnig om-

  109. -och se det
    som nånting som är rätt rimligt-

  110. -att partier måste sträva efter makt-

  111. -för att kunna genomföra sina
    programmatiska ställningstaganden.

  112. Väljarna vill ha programmatiska
    partier i den svenska politiken.

  113. Det är värdefullt att partiledningar-

  114. -har en legitim rätt
    att minska oenigheten i ett parti-

  115. -minska oenigheten i en koalition.

  116. Man borde göra klart att det är
    viktigt att man inte hackar på det-

  117. -och säger
    att allt är odugligt och fel-

  118. -utan att man säger: "Ja, ni har
    några månader på er att reda ut det."

  119. Det är också viktigt
    att man ska sträva efter-

  120. -att inte förlora röster.

  121. Det är
    ett ganska rimligt ställningstagande-

  122. -som man bör ha
    en viss förståelse för.

  123. Man kan säga: "Det där gör ni
    för att inte tappa mer röster."

  124. Egentligen
    borde vi politiker kunna säga:

  125. "Ja. Den här frågan är viktig,
    men vi har ännu viktigare frågor"-

  126. -"och vi vill inte riskera
    de frågornas framgång på sikt."

  127. Jag skulle vilja säga
    att det behövs en yttre...

  128. Allmänheten behöver visa en tolerans-

  129. -mot partiernas eller regerings-
    konstellationernas inre oenighet.

  130. Det är en viktig sak,
    och samtidigt bör man ha...

  131. I en partiledning
    eller i utskott och så vidare-

  132. -bör man försöka undvika oenigheter-

  133. -därför att då minskar man
    riskerna för oöverensstämmelser-

  134. -mellan vad man säger och står för
    externt och hur man har det internt.

  135. Det som hjälpte mig att
    komma fram till de här funderingarna-

  136. -var Herbert Tingsten på sin tid.

  137. Han var ju fascinerad över vad
    demokratins väsen och uppgift var.

  138. Var den att acceptera...

  139. Var demokratin till
    för oenigheten i samhället?

  140. Det första svaret är:
    Ja, vi är oeniga.

  141. Demokratin är till för att låta
    denna oenighet bli känd och erkänd.

  142. Men samtidigt är ju
    demokratins syfte på sätt och vis...

  143. -...att nå enighet i folket.
    -Två minuter.

  144. Åtminstone hygglig enighet, d.v.s.
    med majoritetsreglernas utformning.

  145. Det är alltså olikheterna
    i politisk uppfattning mellan folket-

  146. -som är demokratins väsen.

  147. Men, och det ser vi ju nu...

  148. Jag säger bara Trump,
    och det finns exempel i Europa.

  149. Nästan varje land har nu
    nya partikonstellationer-

  150. -som förkastar de gamla partierna
    och förkastar partisystemet och så.

  151. Det är ju de här olikheterna...
    De hotar att undergräva demokratin.

  152. Man har i USA, som vi har hört...

  153. Är det så att Trumps sätt att tala
    och hela den aggressiva karaktären-

  154. -riskerar
    att leda till politiskt våld-

  155. -och kanske angrepp mot kandidater-

  156. -kanske inte Trump, men andra
    republikaner eller demokrater?

  157. Jag avrundar med att säga
    att det har hänt mycket.

  158. Nåt som spelar stor roll är
    yttrandefriheten och sociala medier-

  159. -som inte styrs
    av tryckfrihetsförordningen.

  160. Det har öppnat dimensioner som inte
    täcktes av min saliga undersökning-

  161. -men jag vidhåller att röstmaximering
    och partisammanhållning-

  162. -är tunga faktorer för politiken-

  163. -och de behöver behandlas med
    viss respekt men även med öppenhet.

  164. -Tack!
    -Tack så mycket.

  165. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Politisk etik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Björn von Sydow (S), före detta talman i Sveriges riksdag, talar om att studera politik och att utföra politik och gapet däremellan. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Politik, Politisk etik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Endemiska brister

Bo Rothstein, professor vid University of Oxford, talar om korruptionen i världen, om endemiska brister i tillit, etisk kompetens och socialt kapital och dess effekter på nationer och världsdelar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Skatteflykt och effekter på folkhushållet

Lennart Wittberg, strateg vid Skatteverket, talar om det så kallade skattefelet. Det handlar om det som vi teoretiskt skulle få in i skatt om alla gjorde rätt jämfört med det som vi faktiskt får in. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Den tunna hinnan

Vilka är det egentligen som deltar i brott mot mänskligheten? Och vilka deltar inte? Vilka skyller man på? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, berättar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Moralisk kompetens

Thomas Brytting, professor vid Ersta Sköndal högskola, talar om vad det är som ger oss moralisk kompetens. Är det god byråkrati, värdegrund, samvete eller moraliska förebilder? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Konsten att tänka etik och värderingar

Christian Munthe, professor vid Göteborgs universitet, har under hela sin yrkesbana forskat om konsten att tänka systematiskt och brett om etik och värderingar. Här berättar han hur det är med etik och värderingar i praktiken. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Politisk etik

Björn von Sydow (S), före detta talman i Sveriges riksdag, talar om att studera politik och att utföra politik och gapet däremellan. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Forskningsetik

Bengt Gerdin, professor vid Uppsala universitet, talar om forskningsetik och forskningens historia, etos och inre väsen. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Arbetslivs- och samhällsetik

Karl-Petter Thorwaldsson, Eva Nordmark och Göran Arrius är ordförande för LO, TCO respektive Saco. Här berättar de om sin syn på arbetslivs- och samhällsetik och fackets behov av etiskt kritiskt tänkande. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Näringslivs- och samhällsetik

Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, talar om skillnader i värderingar och hur det gör att vi förhåller oss olika till etiska frågor. Etik börjar med värderingar, menar han. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Att inkludera kritiskt etiskt tänkande

Vad är det som ska inkluderas? Vem är det som ska inkludera? Och hur ska detta göras? Lena Marcusson, professor vid Uppsala universitet, berättar om inkluderande av kritiskt etiskt tänkande inom högre utbildning och frågorna som kommer med det. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Från ord till handling

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, talar om att förväntningarna på den högre utbildningen och forskningen är väldigt stora. Hon menar att det är till akademin de flesta människor sätter sitt hopp och att det är med ökad kunskap som vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.