Titta

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Om UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Föreläsningar och samtal om svenska som arbetsspråk i ett flerspråkigt Sverige. Frågor som tas upp är exempelvis vilka språkkunskaper det krävs för att få arbete i Sverige och hur det går att utveckla språkkompetensen på en arbetsplats. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer : Att utveckla språk- och yrkeskompetensDela
  1. Det är roligt att få visa lite från
    de här projekten och några andra.

  2. Jag heter Kerstin Sjösvärd
    och jobbar på Äldrecentrum.

  3. Jag är vårdlärare och lärare i
    svenska som andraspråk-

  4. -men har jobbat som projektledare
    sen femton år ungefär.

  5. Här är en bild från min arbetsplats.
    Det är en stiftelse-

  6. -som stiftades av Stockholms stad
    och Stockholms läns landsting-

  7. -med syftet att ta fram kunskap om
    de äldres situation i samhället-

  8. -och se till
    att den kunskapen används.

  9. Det finns forskare där
    som jobbar på KI-

  10. -och det finns en tidning-

  11. -och det finns utvecklingsarbetare
    så att säga. Såna som jag.

  12. Som jobbar med kompetensutveckling
    och andra utbildningar-

  13. -inom äldreomsorgen.

  14. Den här bilden är från vår foajé.

  15. Där finns tidningar, avhandlingar
    men också flaggor som representerar-

  16. -dem som jobbar på Äldrecentrum.

  17. Framför allt forskare från olika
    delar av världen finns där.

  18. Vi har ibland arbetsspråk engelska
    och ibland svenska.

  19. De här projekten
    som jag ska berätta om...

  20. ...de har pågått i ganska många år.

  21. Ibland kallar man dem för
    pärlbandsprojekt.

  22. Pärlorna är då ganska lika varandra.

  23. Man har ett projekt, man drar lite
    slutsatser från projektet-

  24. -och förändrar det, så att man får
    ett ännu bättre projekt.

  25. Så jobbar man vidare på det sättet
    hela tiden.

  26. Då kan man säga att den röda tråden
    är utvecklingen av verksamheten.

  27. Det håller ihop de här pärlorna.

  28. Så man börjar inte om från början
    varje gång man startar ett projekt.

  29. Bland de här projekten
    finns SpråkSam och ArbetSam.

  30. Innan SpråkSam startade fanns
    kompetensfonden i Stockholms stad.

  31. Det var då politikerna
    som hade sålt vattenverket-

  32. -och fått två miljarder.

  33. Man bestämde att de pengarna skulle
    kompetensutveckla stadens anställda.

  34. Det var alla typer av verksamheter.
    Det var skolor, äldreboenden-

  35. -personal på socialkontor o.s.v.
    Teknisk förvaltning.

  36. Där fick man 135 miljoner
    till att utveckla äldreomsorgen.

  37. Ur det föddes APU-projektet. Det var
    andra pengar. Det var från staten.

  38. Sen kom SpråkSam och ArbetSam som vi
    koncentrerar oss på den här tiden.

  39. Man fick också pengar
    från europeiska socialfonden.

  40. Resultatet av SpråkSam och ArbetSam
    ville man skicka till andra länder.

  41. Nu har jag glömt att jag har en massa
    material. Det skulle jag ha visat.

  42. Men det finns att ladda hem
    på hemsidan också.

  43. Om man säger hur det var då,
    i Stockholm 2006-

  44. -då hade man börjat satsa
    en massa pengar på-

  45. -att utbilda anställda
    i äldreomsorgen.

  46. Man gjorde på traditionellt sätt.
    Man bestämde vilka som skulle gå-

  47. -och de fick då gå på Komvux
    och läsa omvårdnadsprogrammet.

  48. Gymnasieutbildning.
    Det behöver man i yrket.

  49. Men vartefter man började
    beta av dem som kom i väg-

  50. -dem som verkligen ville utbilda sig-

  51. -tills man kom till
    dem som inte riktigt vågade-

  52. -började man få tillbaka personer
    som hade icke godkända betyg.

  53. Det hade varit bättre
    att låta bli då, kan man säga.

  54. Det man lär sig på ett icke godkänt
    betyg är att man är för dum.

  55. Man klarar inte av skolan.
    Så då började diskussionen komma-

  56. -från arbetsplatserna
    och stadsledningen:

  57. "Hur kan vi jobba
    för att få bättre resultat?"

  58. För det är fortfarande så att de
    anställda behöver ha sin utbildning.

  59. Man provade olika modeller. Vi hade
    omvårdnadsprogrammet på tigrinja-

  60. -med stöd i svenska
    och stöd av mentorer-

  61. -på arbetsplatserna. Vi hade olika
    modeller för den här utbildningen-

  62. -för att få till nånting
    som fungerade.

  63. Och...vi tog kontakt med Nationellt
    centrum för svenska som andraspråk-

  64. -för att få stöd. Hur kan man tänka
    om de här utbildningarna?

  65. Jag har inga exakta siffror.
    Precis som förra talaren-

  66. -har inte staden registrerat-

  67. -exakt hur många som har den
    nödvändiga nivån på svenska språket-

  68. -för att kunna klara av jobbet.

  69. Det man kan säga är väl-

  70. -att ungefär hälften av de anställda
    har ett annat modersmål.

  71. En del av dem har inte tillräckliga
    kunskaper i svenska språket-

  72. -för att fullt ut kunna uttrycka sig
    och känna sig trygga på jobbet.

  73. Sen finns det folk
    som har svenska som modersmål-

  74. -som har problem med skriftspråk
    och att uttrycka sig.

  75. Så...det är inte bara
    att man har ett annat modersmål-

  76. -som ställer till det på något sätt.

  77. I SpråkSam-projektet,
    som började 2009...

  78. Jag tänkte ta ett exempel
    ur det projektet.

  79. Man skulle utbilda
    i vård- och omsorgsprogrammet-

  80. -och svenska som andraspråk.

  81. Det var i det första projektet
    24 arbetsplatser som var med.

  82. Sen blev det 30 arbetsplatser till.

  83. Det var väl 3 000 anställda. Stock-
    holms stad slängde in extra pengar.

  84. När man... Man utsåg 300 personer
    på de här arbetsplatserna.

  85. Det var cheferna som avgjorde
    vem som skulle få gå på utbildning.

  86. Och det var inte alltid...
    Cheferna kunde göra på olika sätt.

  87. En del chefer lade ut en lapp
    på fikabordet och sa: "Anmäl er."

  88. Andra pekade ut noga:
    "Du, du, du och du ska gå."

  89. Sen måste chefen ta hänsyn till: "Hur
    många kan jag släppa ifrån jobbet?"

  90. Det blev ungefär 300 anställda
    som då...

  91. När man intervjuade dem
    kom man fram till-

  92. -att de hade 51 språk,
    69 kombinationer av språk-

  93. -alltså modersmål.

  94. Lärarna som jobbade i projektet
    gjorde också en kartläggning.

  95. Hur länge hade man jobbat i omsorgen?
    Jag ser att siffrorna lagt sig fult-

  96. -men ni kan ana vilka siffror
    som hör till vilken spalt.

  97. Mer än tio år-

  98. -hade hälften av de här 253
    personerna jobbat i omsorgen.

  99. En femtedel av dem
    hade högst sex års skolbakgrund.

  100. Ett litet antal hade inte gått i
    skolan, men hade fast anställning.

  101. En fjärdedel hade högskoleutbildning-

  102. -men fortfarande svårt
    att få till det här med språket.

  103. Så projekten ArbetSam och SpråkSam...

  104. SpråkSam riktade sig till dem som
    hade svenska som andraspråk.

  105. Man skulle höja deras kompetens.

  106. ArbetSam,
    som var nästa pärla i pärlbandet-

  107. -där sa man: "Man kan
    ha behov av kompetensutveckling"-

  108. -"även om man har svenska
    som modersmål."

  109. Där riktade man sig till alla.

  110. Men fortfarande kanske 75 procent
    hade svenska som andraspråk.

  111. Det var...då ganska många
    som var med i projekten.

  112. Mer än 100 arbetsplatser och kanske
    10 000 anställda under årens lopp.

  113. Vi jobbade med lärare på
    arbetsplatserna med utgångspunkten-

  114. -att språk är allas ansvar.
    Det är inte så-

  115. -att man ska lära ut till
    ett antal individer att tala svenska.

  116. Man måste se det som ett gemensamt
    ansvar. Det lärde vi oss mycket av-

  117. -att samarbeta med Nationellt centrum
    för svenska som andraspråk.

  118. Det handlar om att se på
    lärande och utbildning-

  119. -på ett lite... Jag tycker inte
    att det är så nytt, sättet.

  120. Men det är inte riktigt så vi har
    våra system uppbyggda nu.

  121. Utbildningen har sitt eget system
    och arbetslivet har sitt system.

  122. Men just att man ser det livslånga
    lärandet som nåt som pågår ständigt.

  123. Och att det inte alltid handlar om
    att genomföra kursplanen.

  124. Det försökte vi få till
    och lyckades ibland.

  125. Men man utgick ifrån vad man inte
    kunde utföra på arbetsplatsen-

  126. -för att man inte hade rätt kunskap.

  127. Och man försökte få dem som då
    lärde sig att vara aktiva.

  128. Så det här med arbetsplatslärande,
    livslångt lärande-

  129. -det är lite annorlunda gentemot
    vanlig utbildning, kan man säga.

  130. Det vi ständigt jobbade med var
    det gemensamma ansvaret för språket.

  131. För när vi startade projekten-

  132. -var det en ganska tung stämning
    på arbetsplatserna.

  133. De som hade...svenska som modersmål
    var ganska irriterade på-

  134. -de andraspråkstalare
    som inte riktigt kunde uttrycka sig.

  135. Man sa: "De säger att de förstår.
    De förstår ju ingenting."

  136. "Varför säger de inte det?
    Och varför ska jag dokumentera"-

  137. -"åt den här personen
    som inte vill skriva?"

  138. Å andra sidan, andraspråkstalarna
    som inte gjorde nånting-

  139. -fick göra jobben där man inte
    behövde prata och skriva så mycket.

  140. Så det blev en väldig uppdelning
    och irritation på arbetsplatserna.

  141. Vi jobbade med att arbetsliv och
    utbildning behövde närma sig varann-

  142. -språket är ett gemensamt ansvar-

  143. -och hela arbetsplatsen
    behöver bli språkutvecklande.

  144. Nu tänkte jag visa en film. Nu blir
    det spännande att se om det går.

  145. Den filmen gjordes
    i ArbetSam-projektet-

  146. -och beskriver lite grann
    hur det fungerade på arbetsplatserna.

  147. Vi hade lärare, språkombud
    reflektionsledare och chefer.

  148. Filmen har undertext
    på en massa olika språk.

  149. Den är spridd ut över Europa,
    kan man säga.

  150. Hör ni? Bra.

  151. I ArbetSam tar vi gemensamt ansvar
    för att hålla lärandet levande.

  152. Omsorgsyrket kräver kunskaper i
    omsorg, omvårdnad och medicin.

  153. Men kärnan är mötet mellan människor.
    När omsorgen ska individanpassas-

  154. -blir språket väldigt viktigt.
    Därför jobbar vi med språkutveckling.

  155. De anställda får utbildning
    utifrån arbetsplatsernas-

  156. -och individernas behov.

  157. -Hej och välkomna!
    -Tack!

  158. I dag ska vi göra tre saker.

  159. Berätta om en situation på arbets-
    platsen under den gångna veckan.

  160. Sen ska vi spela lite teater.
    Ett rollspel.

  161. Sen ska vi komma in på kursboken.
    Kapitel fem.

  162. Vi ska göra en liten övning-

  163. -där ni berättar om nånting som ni
    varit med om under veckan på jobbet.

  164. Jag duschade henne.

  165. Det är hennes födelsedag
    så jag måste duscha henne.

  166. Jag fixade henne jättefin.

  167. På eftermiddagen dukade vi bordet.

  168. Hennes dotter hämtade två tårtor
    som hon bjöd personalen på.

  169. Det där ger i alla fall
    en liten bild av hur...

  170. Hur... Ja!

  171. Hur det kunde se ut på
    arbetsplatserna. Det var nya roller.

  172. Man utbildar personer som ska finnas
    på arbetsplatserna som stöd.

  173. Reflektionsledare gick en utbildning-

  174. -för att kunna hålla
    enkla, reflekterande samtal.

  175. Och tillsammans med språkforskare,
    bl.a. Gunlög var med-

  176. -från Stockholms universitet
    och Södertörn-

  177. -satte vi ihop
    den här språkombudsutbildningen.

  178. Nu koncentrerar jag mig mer på
    språkombud än på reflektionsledare.

  179. Jag håller mig till språkombuden nu.

  180. Här är en bild på hur vi jobbade.

  181. Vi samarbetade med Komvux och SFI
    i de berörda kommunerna-

  182. -som hade lärare på arbetsplatserna
    tre timmar i veckan.

  183. Ett ganska annorlunda sätt för lärare
    att jobba.

  184. Och...vi utbildade språkombud
    och reflektionsledare.

  185. Vi stöttade också cheferna.

  186. Avgörande om man ska lyckas med såna
    saker är att man har med cheferna.

  187. Språkombuden. Sex dagars utbildning
    utdraget på ett halvår ungefär.

  188. Fick de.

  189. Språkombudsrollen
    är inte att vara lärare.

  190. Utan det är att vara ett stöd.

  191. Man ska veta lite grann om
    hur man lär sig ett språk o.s.v.

  192. Men man ersätter inte på något sätt
    en lärare.

  193. Man behöver fortfarande undervisning.

  194. Man får verktyg
    för att stötta kollegor-

  195. -och man ska främja
    hela arbetsplatsens språkutveckling.

  196. Här ser vi två språkombud med chefen
    mellan sig framför sitt boende.

  197. Lite om innehållet
    i språkombudsutbildningen.

  198. Hur lär man sig ett andraspråk?
    Vad innebär det att ha dyslexi?

  199. Vad är svårt i svenskan? Hur jobbar
    man med interkulturell kommunikation?

  200. Vad är det för typ av språk vi
    använder på våra arbetsplatser?

  201. Både muntligt och skriftligt.
    Att bli medveten om det-

  202. -var en viktig del i utbildningen.
    Känsliga situationer är en jätte...

  203. Det finns ett sug
    från arbetsplatserna att prata om-

  204. -hur man gör
    när det blir fel i kommunikationen.

  205. Man hamnar ofta i situationer
    som man inte vet hur man ska lösa.

  206. Språkombuden fick jobba mycket med
    det. Och stötta utan att ta över.

  207. Det var vanligt
    att man tog över nåns arbetsuppgift.

  208. Man måste få det gjort och det går
    fortast om man gör det själv.

  209. Och språket är ett gemensamt ansvar.

  210. Det som har gjort
    att projekten har fungerat...

  211. Dels att... Man har inte börjat om
    från början vid varje projekt-

  212. -utan fortsatt på tidigare resultat.

  213. Och att det är ett problem
    att kommunikationen inte fungerar.

  214. Och att man har haft så jättesvårt
    att ta upp det till ytan.

  215. Det gemensamma ansvaret och samverkan
    mellan de olika parterna i projektet-

  216. -gjorde att det blev framgångsrikt,
    och att vi fick stöd-

  217. -från universitet och högskolor.

  218. Vi baserade det vi gjorde på kunskap
    om vad som kan tänkas fungera.

  219. Också svårigheter fanns.

  220. I äldreomsorgen och omsorgsyrkena är
    det väldigt hög omsättning av chefer.

  221. Man lägger ut på entreprenad,
    tar tillbaka till kommunerna-

  222. -och organiserar om hela tiden.

  223. Att få till den här samverkan mellan
    två system är inte heller så lätt.

  224. Skola och arbetsliv.

  225. Det här visar ett resultat
    av en uppföljning jag gjorde-

  226. -ett och ett halvt år efter att
    ArbetSam-projektet hade slutat.

  227. Och...nu ska vi se
    om jag har de siffrorna med mig.

  228. Nej. Jag skickade ut till alla 105
    chefer som varit med i projektet.

  229. 53 kunde lämna ett svar. Resten hade
    försvunnit från arbetsplatsen.

  230. På ett och ett halvt år har halva
    antalet chefer flyttat på sig.

  231. Några gick i pension, men de flesta
    visste man inte vart de tagit vägen.

  232. Men av dem som svarade,
    det var 60-65 procent...

  233. Jag ställde frågan: "Finns det kvar
    nånting efter projektets slut?"

  234. Då fick vi de här svaren:
    Projektet har haft stor påverkan-

  235. -på den dagliga verksamheten
    svarade 40 procent.

  236. Ungefär 40 procent svarade
    "viss påverkan".

  237. Jag får bekräftat på arbetsplatserna
    att det blev en ny stämning.

  238. Framför allt det.
    Man vågar numera fråga.

  239. Man vågar ta upp
    ett problem med kommunikationen-

  240. -och lära av varandra
    på ett annat sätt än förr.

  241. Så det hände nånting i projekten
    som faktiskt stannade kvar.

  242. Vi fick en uppmaning att ta
    de här metoderna och modellerna-

  243. -och sprida vidare till andra parter.
    Vi hade ett projekt som hette-

  244. -Transfer and Development
    of ArbetSam Results...

  245. ...där vi hade parter från England,
    Belgien, Baskien och Tyskland.

  246. Vi översatte allt till engelska och
    de till baskiska, spanska, tyska...

  247. Flamländska blev det mest.
    Nåt på franska också.

  248. De tog olika delar i projekten
    och vidareutvecklade. Och prövade.

  249. Man utbildade språkombud i Baskien,
    där språkfrågan är aktuell.

  250. Man har tvåspråkighet som norm där.
    Baskiska och spanska.

  251. Reflektionsdelen jobbade man med
    i Belgien. Tyskland jobbade med-

  252. -interkulturell kommunikation.
    Vi fick tillbaka kunskaper-

  253. -från de här parterna.
    Det var väldigt roligt arbete.

  254. Och jag ska... Här är
    ett annat nätverk som kan vara kul.

  255. Om man är intresserad av
    språkinlärning i arbetslivet-

  256. -kan jag rekommendera nätverket
    Language for Work-

  257. -som drivs av Europarådets center
    för moderna språk i Graz.

  258. Där kan man gå med och ta del av 40
    års erfarenhet av arbetsplatslärande-

  259. -och språkinlärning i arbetslivet.

  260. Så...då kan man fundera,
    händer det nåt i Sverige?

  261. Under alla de här åren samarbetade vi
    med Vård- och omsorgscollege.

  262. En förening som driver samverkan-

  263. -mellan arbete och utbildning
    inom vårdområdet.

  264. Vi fick pengar av Skolverket-

  265. -för att vidareutveckla
    språkombudsutbildningen-

  266. -så att den kunde spridas
    över landet.

  267. Vi byggde upp den
    så att det var blandat lärande.

  268. Webbaserat men också fysiska träffar.

  269. Sex fysiska träffar blev fyra.

  270. Och så blev det en massa filmmaterial
    och webbutbildning.

  271. Den här illustrerar hur man ses.

  272. De här gröna plupparna är
    när man ses i en grupp.

  273. Sen får man komma in i
    en Facebook-grupp-

  274. -där man diskuterar
    det man jobbat med under träffen.

  275. Man får uppdrag att titta på arbets-
    platsen. Hur ser vårt fikarum ut?

  276. Vilket språk talas?
    Hur pratar vi med varann?

  277. Man fick också de rosa plupparna.
    Där är det arbetsplatsträffar.

  278. Man får i läxa att gå till
    arbetsplatsen och ta upp frågan-

  279. -på en arbetsplatsträff.
    Presentera sig som språkombud.

  280. Så att...

  281. Vi jobbade också med ett
    utvecklingsmaterial för Demens ABC.

  282. Det är intressant
    hur man kan jobba med språket-

  283. -utifrån Socialstyrelsens riktlinjer
    för demensvård.

  284. För kopplingen mellan språkinlärning-

  285. -och behovet av att kunna använda
    språket är väldigt viktig.

  286. Att få motivationen. Man känner
    att man vill få orden och uttrycken-

  287. -för att kunna uttrycka det man vill
    när det gäller jobbet.

  288. Det höjer yrkeskompetensen
    och det höjer språkkompetensen.

  289. Vi ska se här. För att
    lyckas med det här utbildar vi nu-

  290. -andra runtom i landet, språklärare
    och vårdlärare framför allt-

  291. -som själva ska kunna hålla i de här
    utbildningarna i sina olika regioner.

  292. Och nu tänkte jag faktiskt visa
    en liten snutt ur-

  293. -den nya språkombudsutbildningen.
    Vi ska se om det går det också.

  294. Det här finns på Vård- och
    omsorgscolleges hemsida.

  295. Det kan vem som helst titta på.
    Jag ska bara visa en liten bit.

  296. Det är språkombuden Anna och Ibbe
    som har en liten film.

  297. Det här är Anna och Ibbe.
    De är språkombud på Torgatan 3.

  298. Anna är född i Sverige
    och Ibbe kommer från Eritrea.

  299. Du kommer att få ta del av
    vad de gör som språkombud.

  300. Anna och Ibbe arbetar på
    ett boende för äldre.

  301. Arbetet med att främja språket är
    ungefär lika oavsett var man arbetar.

  302. Varför ville du utbilda dig
    till språkombud?

  303. Jag hade bestämt mig för
    att utbilda mig till språkombud.

  304. Språket är ett verktyg
    när man jobbar inom äldreomsorgen.

  305. Ett verktyg för att kommunicera
    med boende, anhöriga och personal.

  306. Samtidigt är det bra att kunna
    den skrivande delen också.

  307. D.v.s. dokumentation, skriva
    genomförandeplan, avvikelser m.m.

  308. Har man sen sett brister i kommuni-
    kation och den skrivande delen-

  309. -vill jag stödja mina kollegor.

  310. Det är lite så det går till. Det är
    också insprängda små föreläsningar.

  311. Så att...

  312. ...det pågår nu.

  313. Och...

  314. ...då kan man säga,
    hur går det framåt, då?

  315. Vi har utbildat
    22 språkombudsutbildare hittills.

  316. Nu håller vi på att utbilda 50 till
    som blir färdiga i december.

  317. Det kommer antagligen att fortsätta.

  318. Och nu betalar arbetsgivarna och
    regionerna för att man ska gå-

  319. -de här utbildningarna och organisera
    språkombudsutbildning i hela landet.

  320. Så min...vision, eller rättare sagt
    vad jag tror kommer att hända-

  321. -är att det kommer att finnas
    språkombud i hela landet-

  322. -till stöd för dem som behöver det
    på arbetsplatserna-

  323. -och påverkar vårdarbetsplatserna
    att bli mer fokuserade på språket.

  324. För språket är ett otroligt viktigt
    verktyg just inom vård och omsorg.

  325. Det går inte att undvika. Man tycker
    inte att andra språk är mindre värda.

  326. Men vi behöver ett gemensamt kommun-
    ikationsspråk. Då gäller svenska.

  327. Så att...det var ungefär
    vad jag tänkte berätta.

  328. Det finns otroligt mycket material
    att ta del av om man vill.

  329. Som är praktiskt användbart också
    i olika situationer.

  330. Så får det bli. Det får räcka där.

  331. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att utveckla språk- och yrkeskompetens

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Projektledaren Kerstin Sjösvärd berättar om ett antal lyckade projekt med syfte att utveckla språk- och yrkeskompetensen hos anställda inom vård och omsorg. En faktor som bidragit till det goda resultatet är att stor vikt lagts vid att träna sig i att använda svenska som arbetsspråk för att sedan bygga på med andra kurser likt ett pärlband. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Flerspråkighet, Språkvetenskap, Svenska som andraspråk, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Den flerspråkiga arbetsplatsen

Som arbetsgivare är det viktigt att vara medveten om vilka fördelar och nackdelar flerspråkighet kan föra med sig, säger forskaren Gunlög Sundberg. Flygplatser är bra exempel på flerspråkiga arbetsplatser. En undersökning med fokus på Heathrow i London där 150 anställda intervjuades visade 27 olika förstaspråk och 45 talade språk. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Vilka språk talas i Sverige?

Det finns ingen officiell statistik över hur många språk som talas i Sverige eller hur många som talar språken och var de bor. Detta har lingvisten och forskaren Mikael Parkvall försökt rätta till. Här berättar Parkvall om sin bok "Sveriges språk i siffror" där han har gjort en skattning och en översikt av det svenska språksamhället. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att utveckla språk- och yrkeskompetens

Projektledaren Kerstin Sjösvärd berättar om ett antal lyckade projekt med syfte att utveckla språk- och yrkeskompetensen hos anställda inom vård och omsorg. En faktor som bidragit till det goda resultatet är att stor vikt lagts vid att träna sig i att använda svenska som arbetsspråk för att sedan bygga på med andra kurser likt ett pärlband. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att få komma till tals

Fredrik Harstad från ABF berättar om det uppmärksammade och prisbelönta magasinet Världen och vi. De journalister, fotografer och illustratörer som arbetar på tidningen har alla svenska som andraspråk, och många vistas här som flyktingar. Genom tidningen har eleverna fått en röst i samhället, och samtidigt har texterna har blivit ett viktigt undervisningsmaterial för dem som studerar på sfi. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Svenska språket och arbetsmarknaden

Olof Åslund är professor i nationalekonomi och generaldirektör vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Här berättar han om sin forskning kring om det finns ett samband mellan deltagande i sfi och framgång på arbetsmarknaden. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Samtal om svenska som arbetsspråk

Har vi i Sverige för höga krav på språkkunskaper i svenska när det gäller att få en plats på den svenska arbetsmarknaden? Nej, tyckte de flesta deltagarna i den här panelen med ett specialintresse i språkfrågor och flerspråkighet. Ett problem kan dock vara att vi svenskar är dåliga på att acceptera och förstå svenska med ett lite annorlunda uttal. Att bryta på svenska har till exempel sämre status jämfört med att prata engelska. Medverkande: Kerstin Sjösvärd, projektledare Äldrecentrum, Fredrik Harstad, pedagogisk utvecklingsledare ABF, Anna Folkesson, språkkonsult, och Olof Åslund, professor i nationalekonomi. Moderator: Karin Helgesson. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skapa mening i klassrummet

Stöttning under en NO-lektion

John Polias är lärare och internationell språkkonsult med fokus på andraspråksinlärning och har fortbildat lärare i både Sverige, Hongkong och Australien. Hans utgångspunkt är genrepedagogik där språket spelar en viktig roll. Här ger Polias ett exempel på hur det kan se ut om man använder hans principer i praktiken. Inspelat på Globala gymnasiet, Stockholm, den 16 augusti 2016. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Vad ska vi göra idag?

Bengt och Bodil går i skolan

Bengt och Bodil går till skolan. Bengt berättar en sak för Loves och Alinas klasskamrater. Han berättar om sin kompis, papegojan Bodil.