Titta

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Om UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Föreläsningar och samtal om svenska som arbetsspråk i ett flerspråkigt Sverige. Frågor som tas upp är exempelvis vilka språkkunskaper det krävs för att få arbete i Sverige och hur det går att utveckla språkkompetensen på en arbetsplats. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer : Att få komma till talsDela
  1. Jag tänkte ge ett exempel på hur vi
    jobbar med andraspråksundervisning-

  2. -och andraspråk i arbetslivet genom
    vårt arbete med "Världen och vi"-

  3. -ett magasin som jag ska presentera
    under den närmaste halvtimmen.

  4. Det här är nåt som vi har arbetat med
    de senaste tre, fyra åren.

  5. ABF Göteborg ansvarar för en stor del
    av vuxenutbildningen i Göteborg.

  6. Vi har mycket SFI
    och kommunal vuxenutbildning.

  7. De flesta av våra deltagare
    har svenska som andraspråk.

  8. Vi tittade på våra elevgrupper och
    såg några saker. Vi har 5 000 elever.

  9. Många har arbetat med språk
    i sina hemländer.

  10. De har språket som ett verktyg.

  11. De kan ha varit journalister,
    författare eller redaktörer.

  12. För dem blir det svårt att arbeta
    i Sverige med sin kompetens-

  13. -eftersom det är just språket
    som de saknar när de kommer hit.

  14. Vi hade en grupp elever då-

  15. -som hade jobbat som journalister,
    författare och sånt i sina hemländer.

  16. Vi tänkte att de saknar en plattform
    för sina åsikter och perspektiv.

  17. Inte bara de,
    utan en stor del av våra elever.

  18. Det är väldigt ovanligt att läsa om
    våra elevers perspektiv och åsikter.

  19. De bjuds sällan in till konferenser.
    De syns sällan på DN:s debattsida.

  20. De hörs inte i radio.

  21. För att bli en del av vårt samhälle
    och kunna påverka-

  22. -krävs det tillgång till de rummen.

  23. Våra elever har inte det eftersom de
    saknar viktiga verktyg som språket.

  24. Det finns en pedagogisk dimension.

  25. Vi jobbar ju med språkundervisning,
    och eftersom vi pratar om vuxna-

  26. -ska den främst utgå från de vuxnas
    erfarenheter och framtidsmål.

  27. Det är ganska svårt att ringa in.
    Våra elever är väldigt olika.

  28. Några av dem har aldrig studerat.

  29. Andra är högutbildade på universitet.

  30. Men vi ska skapa en språkutbildning
    som utgår från deras erfarenheter.

  31. Hur gör man? Man frågar dem förstås-

  32. -men undervisningen fokuserar ofta-

  33. -på det som vi tror att de behöver,
    det som vi tycker kan vara viktigt-

  34. -mer än det som de själva ger uttryck
    för att de behöver.

  35. Vi la ihop pusselbitarna, och det
    verkade spännande att försöka skapa-

  36. -nåt där eleverna själva
    får skriva och uttrycka sig.

  37. Vi tänkte främst på gruppen med före
    detta journalister och författare.

  38. Vi bildade en redaktion av dem,
    och här ser ni redaktionen.

  39. De var fem eller sex personer,
    och vi utsåg en av våra lärare-

  40. -min kollega Jenny Hostetter, som har
    varit väldigt drivande i projektet-

  41. -som fick arbeta med redaktionen.

  42. Vi sa: "Ni får rätt så fria händer."

  43. "Välj ett tema som ni tycker är
    viktigt att berätta om."

  44. "Vi hjälper er med språket"-

  45. -"så att de texter som ni skriver"-

  46. -"blir bra texter, läsvärda texter
    som andra vill läsa"-

  47. -"och så gör vi ett magasin av det."

  48. Det som de tyckte var viktigast att
    prata om var bostadssegregationen.

  49. Det såg de som ett stort problem.
    Det första numret handlade om det.

  50. Sen fortsatte det med jämställdhet,
    mellan kvinnor och män framför allt.

  51. Efter de här två numren upptäckte vi-

  52. -att nåt i det här materialet saknas
    i läroböcker-

  53. -för andra elever läste det här, inte
    bara på lektioner, utan på fritiden.

  54. De tog med sig materialet hem.
    De satt i kaféet och läste texterna.

  55. Det finns mycket bra läromedel, men
    man ser sällan nån sitta i kaféet-

  56. -och läsa texterna.

  57. Jag vet inte om ni har tittat på
    läromedel eller om de är bekanta-

  58. -men man kan väl säga att...

  59. Det bränner sällan till
    när man läser läromedel.

  60. Jag har skrivit läromedel, så jag kan
    kritisera dem utan att nån blir arg.

  61. Men här fick vi texter
    som faktiskt var...

  62. De var ganska intressanta även
    för en svensk publik visade det sig.

  63. Det här magasinet
    blev rätt så uppmärksammat.

  64. Fler började intressera sig för det.

  65. Vi fattade att det fanns en potential
    i detta. Vi borde göra mer av det.

  66. En ganska enkel skoltidning-

  67. -blev ett läromedelsmagasin-

  68. -som så småningom engagerade
    alla elever på vår skola.

  69. Alla kunde bidra och skriva texter.

  70. Jag gjorde en enkel modell
    för hur vi arbetar med detta.

  71. En redaktion har huvudansvaret
    för att välja ett tema.

  72. Det var bostadssegregation först,
    och sen blev det jämställdhet.

  73. De mejlar ut det till alla lärare.
    "Nästa tema är bostadssegregation."

  74. Lärarna introducerar det i klasserna.

  75. "'Världen och vi' kommer att handla
    om bostadssegregation."

  76. En del lärare och elever nappar på
    det och börjar skriva texter om det.

  77. De skickar det till redaktionen.
    Redaktionen gör egna reportage-

  78. -och skriver egna texter. Till slut
    får de ett rätt så digert material.

  79. Vi har språklärare i redaktionen
    som coachar skribenterna-

  80. -arbetar med texterna och gör dem
    bättre och mer läsvärda-

  81. -men också försöker fånga intentionen
    så att författarna känner sig nöjda.

  82. Sen gör vi en tidning av det som får
    ett speciellt tema - ett magasin.

  83. Vi tänkte göra en digital tidning,
    men vi bestämde oss för papper.

  84. Vi tryckte 2 000 exemplar så att alla
    våra SFI-elever skulle få en egen.

  85. Vi delar ut den i klassrummet, och då
    blir den ett undervisningsmaterial.

  86. Lärare och elever kan arbeta med
    de här texterna som ett material.

  87. Det skapar förstås
    en läsning i klassrummet-

  88. -som är väldigt...

  89. ...nära eleverna eftersom eleverna
    själva har producerat texterna.

  90. Det skapar intressanta diskussioner-

  91. -eftersom det är ämnen och teman
    som eleverna själva har valt.

  92. Det resulterar ibland i att eleverna
    skickar nya texter till redaktionen-

  93. -som presenterar nästa tema.

  94. Därför ritar vi detta som ett "hjul".

  95. Så där har vi hållit på i fyra år,
    och vi har fått ett antal temanummer-

  96. -som används i klassrummet.

  97. Här är några bilder
    på alla som medverkar.

  98. Våra elever blir skribenter.

  99. Några är anonyma,
    vilket jag tänkte komma in på senare-

  100. -men andra är väldigt stolta över
    att få delta-

  101. -och känna att man blir läst.

  102. Det tredje numret handlade om flykt.

  103. Omslaget valdes av eleverna, och
    för alla elever var valet självklart.

  104. För lärarna var det inte riktigt lika
    självklart. Har nån teori om detta?

  105. Varför är det ett fingeravtryck
    på ett omslag om flykt?

  106. Identitetskontroll, ja. Elever har
    försökt slipa bort fingeravtrycken.

  107. Man ger sitt fingeravtryck
    när man kommer in i Schengen-

  108. -och man ska behandlas i det landet.

  109. Vi mötte elever som försökte ta bort
    fingeravtrycket från händerna.

  110. Det fjärde handlade om föräldraskap,
    och då öppnade vi en ny arena.

  111. Vi samarbetade med en gymnasieskola
    utanför Göteborg.

  112. Ungdomarna fick skriva texter
    och berätta om sitt perspektiv.

  113. Hur det är
    att växa upp i två kulturer.

  114. De utformade det som brev till
    de vuxna ur ungdomarnas perspektiv.

  115. Hur det är
    att ha en fot i varje land.

  116. Det här numret används ganska mycket
    ute på grund- och gymnasieskolor.

  117. Det femte blev om arbetsmarknaden.

  118. Det handlar en hel del
    om den svarta arbetsmarknaden-

  119. -där många inte känner till
    sina rättigheter-

  120. -och har jobb med svåra villkor.
    Det finns en del glädje-

  121. -för en del elever har fått jobb,
    så vi tar inte bara upp bekymmer.

  122. Det blev val när det sjätte numret
    kom ut, så det handlade om politik.

  123. Vi bestämde oss för
    att ge en presentation-

  124. -av alla politiska partier i Sverige.

  125. Det var känsligt och lite krångligt
    hur de skulle presenteras.

  126. Vi valde att låta våra elever skriva
    ett antal frågor.

  127. Vi skickade dem till partikanslierna-

  128. -som fick välja
    vem som skulle svara på frågorna.

  129. Alla partier svarade faktiskt
    och ställde upp.

  130. En del med lokala politiker,
    men många med rikspolitiker.

  131. Det började egentligen med att Jonas
    Sjöstedt kom till skolan och svarade.

  132. Vi kunde säga:
    "Jonas Sjöstedt var här häromveckan."

  133. "Vem tänker ni skicka?"

  134. Som ni ser har eleverna fått träffa
    Stefan Löfven.

  135. Han kom också.
    Margot Wallström var med samtidigt.

  136. Cecilia Malmström blev intervjuad.

  137. Det blev etablerade politiker
    och en hel del lokala.

  138. Det var lite känsligt hur vi skulle
    presentera det, men vi gjorde så här.

  139. De fick svara på frågor, och för att
    de inte skulle bli helt oemotsagda-

  140. -så hittade vi
    nån som inte röstade på det partiet-

  141. -som fick säga varför man inte röstar
    på det partiet.

  142. Vi gjorde så för alla partier.

  143. Det blev så att man inte bara
    fick ta detta som en propagandakanal-

  144. -utan man blev lite motsagd också.

  145. Det här numret använde vi inför valet
    för att få elever att rösta-

  146. -i det demokratiska arbetet.

  147. Många tyckte att det blev för tungt.

  148. De var trötta på bekymmer,
    så de ville skriva om relationer.

  149. Nästa nummer hette "Puss eller kram".
    Det blev lättsammare.

  150. Lite mer glädjefyllda historier
    och lättare läsning.

  151. Detta är lärarnas favoritnummer.

  152. Det är som om många lärare inte vill
    ta in problemen i klassrummet.

  153. Många lärare
    väljer "Puss eller kram"-

  154. -medan eleverna vill läsa
    de andra numren. Det är intressant.

  155. Sen blev det tungt igen: rasism.

  156. Det kom nummer om att studera
    i Sverige och mänskliga rättigheter.

  157. Tidigare i år kom det
    ett nummer om identitet.

  158. "Vem var jag förut,
    och vem är jag i dag?"

  159. Jag har en text från det numret som
    ett exempel på texterna i tidningen.

  160. "I dag vet jag inte vem jag är.
    Det känns som jag är borta."

  161. "Namnet är kvar, men jag har förlorat
    ett liv som jag älskade: vänner"-

  162. -"min yrkes- och familjestatus,
    min självständighet och frihet."

  163. "Men jag har inte slutat kämpa. En
    dag kommer mitt liv att vara bättre."

  164. Den här typen av texter kan man läsa
    många av i just det här numret.

  165. Där är vi i dag. Man kan säga
    att det här har blivit en...

  166. Vi har bestämt oss för
    att inte kalla det ett projekt-

  167. -för då låter det
    som att det kommer att ta slut.

  168. Vi vill gärna att den här tidningen
    ska få leva vidare.

  169. Många har intresserat sig för den.

  170. Vi har fått mycket media kring den.
    Det här är från Göteborgs-Posten.

  171. Sveriges Radio har gjort reportage.
    Nästan alla pedagogiska tidskrifter.

  172. Det här är nåt som har engagerat.
    Många vill börja använda tidningen.

  173. De frågar om de får ta med sig den
    till sina skolor och bibliotek.

  174. Privatpersoner vill också läsa den.

  175. Vi tycker förstås att det är roligt-

  176. -men vi får inte påverkas av att det
    finns många läsare över hela landet.

  177. Det ska vara våra elevers tidning
    som handlar om deras berättelser.

  178. Den har en ganska lokal prägel.
    Det är Göteborg och deras värld där.

  179. Men om andra vill läsa om den
    och tycker att det berör dem-

  180. -så är vi bara glada för det.

  181. Vi har fått pris av Skolverket.

  182. Vi har fått kvalitetsutmärkelser
    av EU för bra språkundervisning.

  183. Tidningen har fått uppmärksamhet-

  184. -och det gör ju att det är möjligt
    att fortsätta att ge ut den.

  185. Det senaste numret,
    som är färskt från tryckeriet-

  186. -handlar om kvinnors rättigheter.

  187. Jag tänkte visa
    hur ett typiskt nummer är upplagt-

  188. -för det säger en del om texterna.

  189. Att kalla det ett "läromedelsmagasin"
    ska signalera att det är ett magasin-

  190. -som man kan läsa på fritiden eller
    för att det är spännande texter-

  191. -men vi vill också se det som
    ett läromedel för undervisningen.

  192. Därför befinner det sig mellan
    genrerna läromedel och magasin.

  193. Vi använder det rätt så mycket.

  194. Vi pratar en del om omslaget.
    Hur ser ett typiskt omslag ut?

  195. Vilka rubriker har man lyft fram?
    Varför gjordes den nyhetsvärderingen?

  196. Den första sidan är den enda sidan
    som egentligen är lärarnas sida-

  197. -för där finns en ledare
    av vår lärarredaktör.

  198. Ibland skriver eleverna ledaren, men
    ofta gör vår lärarredaktör Jenny det.

  199. Det finns en spalt
    som heter "Lärarnas tankar"-

  200. -som en av våra lärare får skriva.

  201. En ruta med information visar var den
    är tryckt och vilka som har deltagit-

  202. -för att det ska likna ett magasin.
    Vi pratar om informationen där.

  203. Det är viktigt att alla elever som
    har deltagit finns med med sitt namn-

  204. -så att man är med där som skribent.

  205. Vi jobbar mycket med att ha med
    alla namn och ett foto i bylinen-

  206. -för att eleverna ska förstå-

  207. -att deras klasskamrater och vänner
    har skrivit i tidningen.

  208. Men ibland blir det så känsligt
    att elever vill vara anonyma.

  209. Då måste vi respektera det. Det beror
    på vilka typer av texter vi skriver.

  210. Vi har ett tema i varje nummer,
    och det är huvuddelen av tidningen.

  211. Temat täcker alltid
    ungefär åtta eller nio sidor.

  212. Jag tog som exempel med mig
    temat som har med arbete att göra.

  213. Arbetstemat var ett sånt där tema
    där eleverna gärna ville skriva om...

  214. ...besvärliga situationer. Många hade
    erfarenhet av en svart arbetsmarknad.

  215. De hade jobbat på en pizzeria där man
    betalade allt till Skatteverket-

  216. -så det såg vitt ut, men de sa att
    man inte fick lön de första två åren-

  217. -så de hade inte fått nån lön.

  218. Den typen av historier fick vi mycket
    av. Man läser sällan om sånt i media.

  219. Men vi ville inte teckna en hopplös
    bild, så det finns positiva exempel.

  220. Elever som upplever att de faktiskt
    genom utbildning eller praktik-

  221. -har fått jobb,
    och vad det har inneburit för dem.

  222. Det finns en intervju
    med en fackförening som berättar-

  223. -om rättigheter. De upplyser om det.

  224. Vi försöker få med
    lite enklare och kortare texter-

  225. -som ska vara läsvärda för dem som
    inte har så bra språkkunskaper än.

  226. Lågutbildade
    och de som inte har kommit så långt.

  227. Här finns det
    en lite lättsammare sida-

  228. -där de kanske berättar om hur de
    har jobbat i sitt hemland och här.

  229. Vi försöker att hålla texterna korta
    så att man kan läsa några texter-

  230. -varje gång. Sen har oftast nån elev
    fått i uppgift-

  231. -att jämföra Sverige
    med erfarenheter från hemlandet.

  232. Det är ett jämförande perspektiv.

  233. Ofta är det oväntade jämförande
    perspektiv som kommer fram.

  234. En elev hävdar att arbetsmarknaden
    är mer jämställd i hemlandet-

  235. -för där får män och kvinnor
    samma lön för samma arbete.

  236. Den typen av ögonöppnare
    kan det bli ibland även för oss.

  237. Vi har ofta en ruta med statistik,
    siffror, diagram eller tabeller-

  238. -för det är också bra att träna på.

  239. Vi försöker få in det
    som en sak att träna på.

  240. Sen är det den här sidan,
    som är hetast och mest omdiskuterad-

  241. -nämligen vår debattsida-

  242. -som är öppen för alla.

  243. Den innehåller vanliga debattinlägg.

  244. Här kan man läsa debattinlägg som man
    sällan ser i traditionella medier.

  245. En del elever har svårt att skilja på
    att det här bara är en elevs åsikt-

  246. -inte hela tidningens åsikt,
    så vi har fått en del kritik.

  247. Då är det viktigt att diskutera det.
    Vad kännetecknar en debattsida?

  248. Vad kan man uttrycka där?
    Vem står bakom en sån text?

  249. Det är stort och smått. Nu handlar
    det ofta om Syrien och Afghanistan.

  250. Många elever
    vill uttrycka sina åsikter om det.

  251. Men det kan också vara:
    "Fotboll är den bästa sporten."

  252. Det kommer in fler debattinlägg än
    vad vi har utrymme för i tidningen-

  253. -så vi har också startat en webbsida
    som heter varldenochvi.se-

  254. -där det finns plats för alla inlägg
    utan att vi behöver göra ett urval.

  255. Ofta svarar eleverna
    på tidigare debattinlägg.

  256. Vi försöker att göra en liten ruta-

  257. -som visar att det är ett svar på nåt
    som fanns i tidningen förra gången.

  258. Artikeln om Syrien har en sån ruta-

  259. -för att visa att nån har reagerat
    på nåt som nån annan har skrivit.

  260. Då känns det som att det blir
    en dialog i tidningen.

  261. Sen har vi en kultursida.

  262. Många elever tycker om
    att skriva poetiska texter-

  263. -och då finns det utrymme. Vi vill ha
    med en elev som rekommenderar en bok.

  264. Här har en elev läst en bok som de
    vill berätta om och ge inspiration.

  265. Jag tog med en text från den senaste
    kultursidan som handlade om språk.

  266. Det är en dikt
    som en elev har skrivit.

  267. "I dag tränar jag ordet träd. Träd
    snubblar olydigt över mina läppar"-

  268. -"när jag kommer till ä, mellan
    engelskans 'trade' och 'tread'."

  269. "I am treading upon this language.
    Beträdar detta land."

  270. "Som jag trampar vatten.
    Jag borde dyka."

  271. "Ett träd, trädet, träden.
    Branches. Grenar."

  272. "Jag vill säga
    'mitt språk blir mer'."

  273. "Kanske 'mitt språk förbättras',
    men vad jag menar är 'jag blir mer'."

  274. "Jag skjuter ut grenar. Expanderar,
    samtidigt som jag förminskas."

  275. En text från det senaste numret.

  276. När andraspråkselever skriver
    på svenska blir det ofta poetiskt.

  277. De hittar metaforer och uttryck
    som vi svenskar inte känner till.

  278. Den här diktsidan
    är ofta väldigt läsvärd.

  279. Tidningen avslutas med ett porträtt.

  280. Många elever vill skriva det. Det kan
    vara nån känd person som de beundrar-

  281. -men väldigt ofta
    är det nån som de saknar.

  282. Det kan vara en syster i hemlandet
    eller en förälder.

  283. De har skrivit "Min mamma - en gåva
    från Gud" och "Min älskade syster".

  284. Syftet är att de ska få uttrycka sig-

  285. -men såna här texter kan vara en mall
    för den egna textproduktionen.

  286. Vi försöker tänka genretypiskt.

  287. Vi har med texter som eleverna kan
    använda som mall, låna uttryck från-

  288. -och skriva egna texter
    som tar upp ord och uttryck-

  289. -som finns i de här texterna.

  290. Jag ska säga några ord om processen
    och problem som vi har stött på.

  291. Debattsidan är ett sånt problem.
    Diskussioner som vi har hela tiden.

  292. Den här debattartikeln hette från
    början "Putin är en stark man".

  293. Den typen av texter är ovanlig
    i svenska tidningar.

  294. Vi hade en diskussion med eleven om
    att det är en kontroversiell åsikt.

  295. Vi publicerade den med korrigeringar-

  296. -med tanke på att många elever
    ser debattsidan som tidningens åsikt.

  297. Då kan såna texter vara känsliga.

  298. Det kan bli ännu mer känsligt
    med inlägg om Syrienkonflikten-

  299. -men de exemplen får ni hitta själva.

  300. Vi bytte namn på texten, så den heter
    "Min åsikt om Rysslands president".

  301. Det ska signalera vems åsikt det är.

  302. Ni ser också
    att vi har lagt in en ruta här-

  303. -för att visa att det är
    elevernas åsikter. "Vad tycker du?"

  304. Vi kunde ha skrivit ungefär:
    "Så tycker Daria, vad tycker du?"

  305. Vi ville uppmuntra eleverna
    att svara-

  306. -men också signalera att detta inte
    är tidningens åsikt, utan elevens.

  307. I nästa nummer kom det ett svar till
    den här artikeln som vi publicerade-

  308. -så att den inte fick stå oemotsagd.
    "Putin skapar oro och kris".

  309. Den var en motbild till texterna.

  310. De här sakerna diskuterar vi mycket
    med eleverna.

  311. En kinesisk elev skrev en
    nyhetsartikel om Kinas nya president.

  312. Han avslutade med:

  313. "Alla i Kina älskar sin nya ledare,
    Xi Jinping."

  314. Vi diskuterade det med honom. "Vad
    menar du med 'alla'? Hur vet du det?"

  315. Han ändrade det
    till "många kineser gillar..."-

  316. -men det är inte så genretypiskt-

  317. -så vi pratade lite grann om det
    och justerade texten successivt.

  318. En elev hade bara muntliga källor.

  319. Det är vanligt att de skriver:
    "Jag har hört att..."

  320. Många muntliga källor cirkulerar-

  321. -och då kan man ha
    en diskussion kring det.

  322. Ni behöver inte läsa hela texten.

  323. Den är ett exempel på att vi jobbar
    rätt så mycket med texterna.

  324. De kommer in i ett skick som våra
    elever... De får skriva som de vill.

  325. Vi försöker att coacha dem och få dem
    att själva bearbeta texterna-

  326. -så att de blir bättre och bättre.
    Den här texten har jag använt ibland.

  327. Jag föreläste om "Världen och vi"
    för språkkonsulter på universitetet.

  328. De fick jobba lite grann med texten.

  329. "Hur skulle ni bearbeta texten om ni
    var redaktörer för 'Världen och vi'?"

  330. Jag hade också en text
    som en svenskspråkig hade skrivit-

  331. -som formellt var mycket mer korrekt.

  332. Men vi insåg att den här texten
    hade en del kvaliteter-

  333. -som den svenska texten saknade.

  334. En hel del saker var bättre i den här
    texten än i den svenska texten.

  335. Den här författaren är förmodligen
    en rätt så etablerad-

  336. -duktig skribent som inte riktigt har
    språket att uttrycka det han vill.

  337. Det finns mycket fel och brister,
    men en hel del i den var ganska bra.

  338. Det finns en retorisk ton i den.

  339. "Vi är ibland glad, ibland ledsen,
    ibland nervös."

  340. Den typen av formuleringar som är
    ganska effektiva. Metaforer också.

  341. "Världen och vi tidning
    öppnar till alla elever en dörr."

  342. "Världen och vi är som floden
    och vi som flodbåt.

  343. Det är ett ganska rikt bildspråk.

  344. Det här uttrycket är fint:
    "Det kommer alltid andra och andra."

  345. Vi skulle inte uttrycka oss så,
    men man förstår.

  346. Det finns drag i texten som är bra.

  347. Man ser att texten är skriven av en
    person som är duktig på att skriva-

  348. -men som inte riktigt har språket.
    Det är det intressanta med tidningen.

  349. Vi får in den här typen av texter.

  350. Ni kan se sen hur vi bearbetade den,
    men vi gjorde stora bearbetningar-

  351. -för vi förstod att eleven ville
    uttrycka nåt med höga intentioner.

  352. Han ville att vi skulle göra det-

  353. -för att den skulle bli så bra
    som den hade blivit på modersmålet.

  354. Om jag ska sammanfatta det
    kan man säga-

  355. -att syftet med "Världen och vi"...
    Det har ett demokratiskt perspektiv.

  356. Vi försöker stärka elevernas röster
    genom att ge dem den här plattformen-

  357. -så att de kan ta del av samhället
    men också påverka och bli delaktiga.

  358. Det finns ett pedagogiskt perspektiv.

  359. Vi vill knyta an till erfarenheter,
    förutsättningar, intressen och mål.

  360. Vi tycker
    att det är ett bra sätt att göra det.

  361. Och sen...

  362. Att hitta ett vuxet förhållningssätt,
    ett tilltal som känns vuxet-

  363. -som blir ett läromedel som hjälper
    eleverna att erövra det nya språket-

  364. -med bibehållen integritet
    och självkänsla.

  365. Det finns många pedagogiska vinster.
    Här är några av dem:

  366. Inspirera till att skriva och läsa.

  367. Hitta samtalsämnen som intresserar-

  368. -och skapar ett klimat i klassrummet-

  369. -så att man vill lära sig svenska.

  370. Det här rör ju inte så många-

  371. -men man ger elever med journalistisk
    erfarenhet och författare-

  372. -den handledning som de behöver
    för att göra detta i Sverige.

  373. Jag kan inte prata om "Världen och
    vi" utan att komma in på Murat.

  374. Jag tänkte avsluta med honom,
    för han är viktig för tidningen-

  375. -och en av de första i vår redaktion.

  376. Han är journalist från Turkiet. Han
    har skrivit texter som anses farliga-

  377. -och han har fått en fängelsedom,
    så han är i Sverige som flykting.

  378. Han har en tolvårig fängelsedom
    som väntar om han kommer tillbaka.

  379. Han var aktiv i turkiska PEN-klubben.

  380. Han är bara ett exempel på personer
    som har en fantastisk karriär.

  381. I den första redaktionen hade vi en
    chefredaktör på en ekonomisk tidning-

  382. -i Bagdad under Saddam Husseins tid.

  383. Han hade en del intressant att säga
    om censur och arbetet i en diktatur.

  384. Ett kvinnligt nyhetsankare från Irak
    hade mycket erfarenhet av tv.

  385. Murat var väldigt drivande
    i tidningen under många år.

  386. Det här lär eleverna svenska bra-

  387. -så vi måste hela tiden
    hitta nya redaktionsmedlemmar.

  388. Murat jobbar som undersköterska. Det
    är svårt att jobba som journalist.

  389. Han skrev väldigt fina texter-

  390. -och det visade sig
    att han var en känd journalist-

  391. -så när vi publicerade hans texter
    hörde det av sig folk-

  392. -som skrev brev av typen:

  393. "Hur fick ni tag på Murat? Varför
    skriver han i den här tidningen?"

  394. "Om han kommer till Sverige skulle
    jag gärna vilja träffa honom."

  395. Vi kunde svara: "Han har lektion nu
    uppe på plan två"-

  396. -"så du kan passa på under rasten."

  397. Murat frågade om han fick berätta
    om tidningen i publika sammanhang.

  398. Han åkte ner till Berlin till en stor
    konferens för exiljournalister.

  399. Murat stod där inför tusen personer-

  400. -med "Världen och vi" där bakom
    som han berättade om.

  401. Vi fick förfrågningar
    från både Tyskland och Köpenhamn.

  402. De frågade om vi kunde ge dem
    handledning för liknande projekt.

  403. Vi tackade nej,
    för Göteborg är vår hemmaplan.

  404. Där ska "Världen och vi" leva vidare.

  405. Mot bättre vetande ska jag läsa
    lite innantill här framme.

  406. Det får avsluta föreläsningen.
    Om nån vill veta mer om tidningen-

  407. -så la jag ett antal exemplar
    på bokbordet, så ta gärna ett ex.

  408. Det är jobbigt att ta hem dem igen,
    så det är bättre att sprida ut dem.

  409. Det här kommer från numret om flykt.
    Så här skriver Murat:

  410. "Jag vaknade trött i dag. Det är tyst
    på flyktingförläggningen."

  411. "Alla gick till matsalen för att äta
    frukost. Vi vaknar klockan fem."

  412. "Jag träffar Mariam vid frukosten.
    Mariam kommer från Palestina."

  413. "Hon är tolv år gammal. Vi leker ute
    efter frukosten - hon och jag."

  414. "Mariam är tyst och ledsen. De kom
    till Sverige efter tretton års krig."

  415. "Hon såg kriget i många år. Mariam
    sitter och tänker på gamla tider."

  416. "Jag sätter mig bredvid Mariam och
    tänker på mina barn och mitt land."

  417. "Var ligger mitt hem? Var ligger
    mitt land? Var finns min mamma?"

  418. "Kvällen kommer. Alla flyktingar
    drömmer om sitt nya liv."

  419. "Det finns bara tystnad och gråt.
    Jag tittar på Mariam."

  420. "Hon leker ensam i korridoren.
    Hon leker med sin nalle."

  421. "'Vad heter du?',
    frågar hon på arabiska."

  422. "'Jag heter Murat.'
    - 'Har du barn?'"

  423. "'Ja, jag har två barn, men jag
    har inte sett mitt yngsta barn.'"

  424. "Mariam frågar: 'Var är dina barn?'"

  425. "Jag säger: 'Jag vet inte.
    De gömmer sig för polisen.'"

  426. "Mariam säger: 'Jag är rädd för
    polisen. Är du?' - 'Ja, jag också.'"

  427. "Mariam frågar: 'Saknar du barnen?'"

  428. "Jag börjar gråta.
    Jag vill svara, men jag kan inte"-

  429. -"för jag saknar barnen så mycket."

  430. "Mariam håller min hand och säger:"

  431. "'Gråt inte, jag är din dotter
    tills dina barn kommer hit.'"

  432. Vill ni veta hur det slutar
    rekommenderar jag tidningen där ute.

  433. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att få komma till tals

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fredrik Harstad från ABF berättar om det uppmärksammade och prisbelönta magasinet Världen och vi. De journalister, fotografer och illustratörer som arbetar på tidningen har alla svenska som andraspråk, och många vistas här som flyktingar. Genom tidningen har eleverna fått en röst i samhället, och samtidigt har texterna har blivit ett viktigt undervisningsmaterial för dem som studerar på sfi. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Språkvetenskap, Svenska för invandrare, Svenska som andraspråk, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Den flerspråkiga arbetsplatsen

Som arbetsgivare är det viktigt att vara medveten om vilka fördelar och nackdelar flerspråkighet kan föra med sig, säger forskaren Gunlög Sundberg. Flygplatser är bra exempel på flerspråkiga arbetsplatser. En undersökning med fokus på Heathrow i London där 150 anställda intervjuades visade 27 olika förstaspråk och 45 talade språk. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Vilka språk talas i Sverige?

Det finns ingen officiell statistik över hur många språk som talas i Sverige eller hur många som talar språken och var de bor. Detta har lingvisten och forskaren Mikael Parkvall försökt rätta till. Här berättar Parkvall om sin bok "Sveriges språk i siffror" där han har gjort en skattning och en översikt av det svenska språksamhället. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att utveckla språk- och yrkeskompetens

Projektledaren Kerstin Sjösvärd berättar om ett antal lyckade projekt med syfte att utveckla språk- och yrkeskompetensen hos anställda inom vård och omsorg. En faktor som bidragit till det goda resultatet är att stor vikt lagts vid att träna sig i att använda svenska som arbetsspråk för att sedan bygga på med andra kurser likt ett pärlband. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att få komma till tals

Fredrik Harstad från ABF berättar om det uppmärksammade och prisbelönta magasinet Världen och vi. De journalister, fotografer och illustratörer som arbetar på tidningen har alla svenska som andraspråk, och många vistas här som flyktingar. Genom tidningen har eleverna fått en röst i samhället, och samtidigt har texterna har blivit ett viktigt undervisningsmaterial för dem som studerar på sfi. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Svenska språket och arbetsmarknaden

Olof Åslund är professor i nationalekonomi och generaldirektör vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Här berättar han om sin forskning kring om det finns ett samband mellan deltagande i sfi och framgång på arbetsmarknaden. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Samtal om svenska som arbetsspråk

Har vi i Sverige för höga krav på språkkunskaper i svenska när det gäller att få en plats på den svenska arbetsmarknaden? Nej, tyckte de flesta deltagarna i den här panelen med ett specialintresse i språkfrågor och flerspråkighet. Ett problem kan dock vara att vi svenskar är dåliga på att acceptera och förstå svenska med ett lite annorlunda uttal. Att bryta på svenska har till exempel sämre status jämfört med att prata engelska. Medverkande: Kerstin Sjösvärd, projektledare Äldrecentrum, Fredrik Harstad, pedagogisk utvecklingsledare ABF, Anna Folkesson, språkkonsult, och Olof Åslund, professor i nationalekonomi. Moderator: Karin Helgesson. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Hur får nyanlända elever en bra början?

Vad ska man tänka på som lärare när man undervisar nyanlända elever? Vad säger forskningen? Hur får man ett kunskaps- och språkutvecklande arbetssätt? Forskaren Tore Otterup har själv mångårig erfarenhet av att undervisa flerspråkiga och mångkulturella elever och här ger han konkreta tips på hur undervisningen kan bedrivas i klassrummet. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Den svenska patienten

Christine Holst och Riikka Tilja är lärare på sfa-medicin i Södertälje. Det är en intensivutbildning i yrkessvenska för personer med utländsk akademisk examen i medicinska yrken. Flera tusen personer från länder utanför EU har en examen från någon vårdutbildning och vill börja jobba i Sverige. Ett viktigt led i processen är att lära sig språket. Men det handlar inte bara om det - många av diskussionerna i klassrummet berör också samhälleliga normer och svensk sjukvårdskultur. Vad behöver man veta om svenskar för att kunna möta dem som patienter?