Titta

UR Samtiden - Immunförsvaret vid graviditet

UR Samtiden - Immunförsvaret vid graviditetDela
  1. Mammans immunförsvar
    måste anpassa sig-

  2. -så att det inte reagerar
    och stöter bort fostret.

  3. Jag tror att de flesta här vet
    att vi har ett immunförsvar.

  4. Många vet att det är aktiverat
    vid sjukdomar, när vi blir förkylda.

  5. En del tycker att de har ett bra
    eller dåligt immunförsvar.

  6. Men vad är immunförsvaret för nåt?

  7. Det består av immunceller.
    Dessa kallas också för leukocyter-

  8. -eller det som de flesta känner igen,
    vita blodkroppar.

  9. Vi har immunceller vårt blod,
    de vita blodkropparna-

  10. -men immuncellerna finns också
    på många andra ställen i kroppen.

  11. I huden, luftvägarna, tarmarna
    och andra slemhinnor.

  12. Det är ställen där vi kommer
    i kontakt med omvärlden-

  13. -där inkräktare
    kan ta sig in och orsaka sjukdom.

  14. Därför är det viktigt att
    immunförsvaret finns på de ställena.

  15. Immunförsvarets uppgift är att hitta
    inkräktare och förstöra dem-

  16. -innan de kan sprida sig
    och orsaka allvarlig sjukdom.

  17. Men bilden till höger visar att vi
    har immunceller på andra ställen-

  18. -till exempel i benmärgen. De flesta
    av våra immunceller bildas där.

  19. Vi har dem i lymfkörtlar, där
    mycket av deras kommunikation sker.

  20. Sen har vi dem i blodet men också
    i den lymfatiska cirkulationen.

  21. Allt detta är uppbyggt
    för att immunförsvaret-

  22. -på ett så effektivt sätt som möjligt
    ska kunna bekämpa infektioner.

  23. Den här bilden är mer komplicerad,
    men jag går igenom den långsamt.

  24. Det jag vill visa är-

  25. -på vilket sätt immuncellerna
    känner igen olika inkräktare-

  26. -och förstör dem.
    Det här är bara några exempel

  27. Om vi börjar här nere till vänster-

  28. -så vet vi att inkräktarna
    som vi utsätts för hela tiden-

  29. -kan vara exempelvis bakterier,
    virus eller parasiter.

  30. De är olika stora
    och fungerar på olika sätt.

  31. Just därför behövs det
    många olika immunceller-

  32. -som kan bekämpa dem på olika sätt.

  33. Jag ska nämna några exempel på såna.

  34. Vi börjar med immuncellen makrofager,
    som betyder "storätare".

  35. De är bra på att äta upp bakterier.

  36. Makrofagerna har molekyler
    på sin yta, så kallade receptorer.

  37. Dessa kan binda till olika bakterier,
    till exempel-

  38. -ta in dem i cellen och förstöra dem.
    Det hindrar att bakterier sprids-

  39. -till andra delar av kroppen.

  40. Ett annat exempel är NK-celler.
    Det står för "natural killers".

  41. De är duktiga på att döda-

  42. -men de dödar
    inte bara mikroorganismerna i sig-

  43. -utan de dödar infekterade celler.

  44. För det är så att många mikro-
    organismer, som bakterier och virus-

  45. -behöver våra celler för att
    föröka sig och sprida sig i kroppen.

  46. Att identifiera och döda infekterade
    celler förhindrar en spridning-

  47. -av en infektion.

  48. Vi har ett annat exempel, B-celler.
    Dessa producerar antikroppar.

  49. De flesta känner till antikroppar.

  50. Det är proteiner
    som är väldigt specifika-

  51. -och kan binda till olika strukturer
    på till exempel toxiner eller gifter-

  52. -och på så sätt neutralisera dem,
    så att de inte orsakar skada.

  53. De kan också binda
    till själva mikroorganismen.

  54. Det blir som en flagga som ropar
    på hjälp från andra immunceller.

  55. Så det effektiviserar
    vårt immunförsvar.

  56. Exemplen som jag beskrev nu-

  57. -det är immunceller som gör jobbet,
    arbetarcellerna.

  58. Men vi har andra viktiga immunceller:
    T-cellerna, längst upp i grönt.

  59. Det första exemplet
    är hjälpar-T-celler.

  60. De kanske låter snälla, men de gör
    immunförsvaret ännu mer aktivt.

  61. Det är "gasen" i immunförsvaret.

  62. De gör de andra immuncellerna
    mer effektiva-

  63. -på att döda bakterier
    och eliminera virus, till exempel.

  64. De bidrar till att det blir
    inflammation och ökar immunförsvaret.

  65. Det är viktigt för att effektivt
    och snabbt eliminera mikroorganismer-

  66. -som annars kan sprida sig
    till andra delar av kroppen.

  67. Samtidigt är det viktigt
    att hålla immunförsvaret i schack.

  68. När det inte längre finns behov
    av att eliminera mikroorganismer-

  69. -bör immunförsvaret inte vara aktivt.

  70. Det producerar giftiga ämnen
    som skapar inflammation-

  71. -och kan skada vävnaden. Detta
    kan leda till kronisk inflammation.

  72. Så immunförsvaret
    måste hållas i schack-

  73. -och här är regulatoriska
    T-celler viktiga.

  74. De producerar
    antiinflammatoriska ämnen, cytokiner-

  75. -som bromsar upp immunförsvaret
    och ser till att det återgår-

  76. -till det normala.

  77. De är också viktiga för att förhindra
    autoimmuna sjukdomar.

  78. Vid dessa är immunförsvaret aktiverat
    och förstör våra egna kroppsceller.

  79. Men regulatoriska T-celler
    är duktiga på att förhindra detta.

  80. Det var exempel på hur immunförsvaret
    känner igen olika inkräktare-

  81. -och förstör dem. Det är ju till för
    att de inte ska orsaka sjukdom-

  82. -men immunförsvaret
    känner även igen andra ämnen-

  83. -som är främmande för kroppen
    men kanske inte orsakar skada.

  84. Ett exempel på det
    är vid organtransplantationer.

  85. Vi har alla olika arvsmassa.

  86. Det gör att olika individers celler
    ser lite olika ut.

  87. Vid en organtransplantation kommer
    mottagarens immunceller känna igen-

  88. -och reagera på
    de främmande cellerna-

  89. -och tro
    att de kommer att orsaka skada.

  90. Konsekvensen är att immunförsvaret
    stöter bort organet-

  91. -om man inte behandlar
    med antiinflammatoriska läkemedel.

  92. De flesta som tar emot organ är
    beroende av livslång medicinering.

  93. Så det är viktigt
    att immunförsvaret hålls i schack.

  94. Med det som bakgrund
    går vi vidare till graviditet-

  95. -och det som vi brukar kalla
    en immunologisk paradox.

  96. Ni vet att för att ett barn ska bli
    till behövs en man och en kvinna.

  97. Det betyder att fostret ärver
    halva sin arvsmassa från pappan-

  98. -och är delvis främmande
    för mammans immunförsvar.

  99. Trots det stöts det inte bort. Det
    är som ett naturligt transplantat.

  100. Det finns bra mekanismer för det här.
    Allra oftast går det bra.

  101. Men mammans immunförsvar
    måste då anpassa sig-

  102. -så att det inte stöter bort fostret.

  103. Man vet också att en misslyckad
    anpassning av immunförsvaret-

  104. -kan bidra till olika komplikationer.

  105. Några exempel är upprepade missfall,
    havandeskapsförgiftning-

  106. -och för tidig födsel.

  107. Det finns en rad riskfaktorer
    för det här-

  108. -både genetiska och anatomiska,
    som fel på fostret.

  109. Immunförsvaret
    är inte alltid inblandat-

  110. -men vid hälften av alla fall
    har man ingen känd orsak.

  111. Då tror man att ett missanpassat
    immunförsvar kan spela roll.

  112. Varför då forska om det?
    Vi forskar mycket-

  113. -på hur mammans immunförsvar beter
    sig under en normal graviditet.

  114. Det är intressant nog
    att det här sker naturligt.

  115. Men för att vi ska kunna förstå vad
    som sker vid olika komplikationer-

  116. -måste vi också förstå
    hur det fungerar normalt.

  117. Och framför allt för att kunna
    hitta fel vid komplikationer-

  118. -och sätta in förebyggande behandling
    måste vi känna till mekanismerna-

  119. -vid en normal graviditet.

  120. Så vi vet att det sker. Det har
    forskats mycket och länge på det här.

  121. Vi vet att det sker förändringar
    hos mamman under en graviditet.

  122. Det är framför allt i livmodern
    som mammans immunförsvar förändras.

  123. Det är inte så konstigt. Där finns
    behovet av att tolerera fostret.

  124. Men man ser även
    systemiska förändringar-

  125. -alltså i andra delar av kroppen.
    Det kanske sprider sig med blodet.

  126. Generellt sett är de flesta friska.
    Man är inte sjuk hela tiden-

  127. -men det finns en ökad risk för vissa
    infektioner, exempelvis influensa.

  128. Det finns en ökad risk att drabbas,
    men de drabbade kan även bli sjukare-

  129. -än icke-gravida.

  130. Därför rekommenderas gravida kvinnor
    att vaccinera sig mot influensa.

  131. Det tyder på att förändringar
    i immunförsvaret sprider sig-

  132. -till andra delar av kroppen.

  133. Det finns andra exempel-

  134. -på att immunförsvaret
    inte bara förändras i livmodern.

  135. Två exempel är ledgångsreumatism
    och multipel skleros eller MS.

  136. Båda är autoimmuna
    inflammatoriska sjukdomar.

  137. Det vill säga att immunförsvaret
    är väldigt aktivt.

  138. Vid ledgångsreumatism
    har man inflammation i lederna-

  139. -och vid multipel skleros är det
    centrala nervsystemet som drabbas.

  140. Immunceller angriper nervceller,
    så att de förstörs.

  141. Vid båda sjukdomarna ser man
    en förbättring under en graviditet.

  142. Efter förlossningen återgår de
    till så som det var innan.

  143. Det tyder på att mekanismer som är
    viktiga för att tolerera fostret-

  144. -läcker ut till resten av kroppen-

  145. -och leder till minskad inflammation
    i andra delar.

  146. Men vi har alltså forskat mycket
    på det som sker i livmodern-

  147. -och det ska jag prata om.

  148. Den här bilden visar var det händer,
    om man säger så.

  149. På bilden längst upp ser man att
    fostret ligger i mammans livmoder.

  150. Fostret i sig har ingen
    direkt kontakt med mammans celler.

  151. Det simmar runt i fostervatten, och
    det är moderkakan eller placentan-

  152. -som sitter fast i livmoderväggen.

  153. Men placentan utvecklas
    från samma ställe som fostret-

  154. -och är lika främmande-

  155. -så immunförsvaret måste ändå
    förändras under en graviditet.

  156. Den nedre bilden är lite komplicerad-

  157. - men jag ville visa livmoderväggen,
    som är ljusblå här-

  158. -och placentan, som är fingerlika
    eller trädlika strukturer.

  159. De sitter fast på några ställen
    och förankrar hela placentan.

  160. Mammans blod strömmar omkring här
    och förser barnet med näring.

  161. Jag tänkte dyka ännu djupare
    i det här-

  162. -och titta ännu mer på kontakten
    mellan mamma och fosterceller.

  163. Nu tittar vi på området där placentan
    sitter fast i livmoderväggen.

  164. Det är i det här området
    som celler med foetalt ursprung-

  165. -kommer i kontakt med mammans celler.

  166. Den nedre, ljusblå delen
    är alltså livmodervägen-

  167. -mammans livmoderslemhinna.
    Och den är full av immunceller.

  168. De kan ha förmåga att känna igen
    och stöta bort främmande celler.

  169. Vi vet att placentan har väldigt
    nära kontakt med livmoderväggen.

  170. Celler från placentan till
    och med invaderar livmoderväggen.

  171. En del av dem ersätter viktiga
    blodkärl för barnets blodförsörjning.

  172. Det är alltså nära kontakt
    mellan mammans immunceller-

  173. -och främmande celler.

  174. Då bör cellerna alltså inte aktiveras
    och förstöra de främmande cellerna.

  175. Det riskerar ju att både placentan
    och fostret stöts bort.

  176. Vi forskar mycket på
    hur det ser ut i livmoderslemhinnan-

  177. -på mammans immunförsvar.

  178. Vävnaden som vi tittar på får vi
    från elektiva kirurgiska aborter-

  179. -det vill säga
    graviditetsavbrytanden-

  180. -utan tecken på komplikationer.

  181. Det är under tidig graviditet
    som toleransmekanismen är så viktig.

  182. Vi har främst varit intresserade
    av två typer av immunceller.

  183. Den ena är regulatoriska T-celler,
    som bromsar upp immunförsvaret-

  184. -för att undvika överdriven
    inflammation. De är gröna här.

  185. Vi har också tittat
    en hel del på makrofager.

  186. Jag återkommer till dem, men jag kan
    säga lite om regulatoriska T-celler.

  187. Vi har sett att de är anrikade i
    livmodern och är fler än i blodet.

  188. Det har också
    andra forskargrupper visat.

  189. Man har också visat att de är viktiga
    för att skapa immunologisk tolerans.

  190. Det har man visat
    med olika djurmodeller.

  191. Vi behöver ju bromsa immunförsvaret-

  192. -så det är logiskt att man har ett
    ökat antal regulatoriska T-celler-

  193. -som dämpar immunförsvaret
    mot fostret.

  194. För makrofagerna
    är det inte lika självklart.

  195. Det var alltså de här storätarna.

  196. Vi har forskat en hel del på dem.
    De är väldigt talrika.

  197. Det är den näst vanligaste
    immuncellspopulationen.

  198. Därför har vi tittat närmare på den-

  199. -och försökt förstå dess funktion
    under en graviditet.

  200. Så makrofager... Det är risk
    för att det blir lite invecklat.

  201. Jag ska försöka gå igenom
    bilden ganska långsamt.

  202. Jag nämnde
    att de har molekyler på ytan-

  203. -som kan känna igen bakterier,
    till exempel.

  204. Det är de här till vänster.

  205. När de känner igen olika
    mikroorganismer blir de aktiverade.

  206. Det producerar proinflammatoriska
    mediatorer eller cytokiner.

  207. De triggar i gång immunförsvaret med
    giftiga ämnen som förstör bakterier.

  208. Vi brukar kalla dem
    för proinflammatoriska makrofager.

  209. De kan också påverka
    hjälpar-T-cellen-

  210. -som aktiverar immunförsvaret.

  211. Och de påverkar varandra
    för att öka en inflammation-

  212. -och förstöra mikroorganismen.

  213. Vi ser proinflammatoriska makrofager
    även vid avsaknad av infektion-

  214. -vid en steril inflammation,
    när man inte har mikroorganismer.

  215. Men makrofager ser inte alltid ut så.

  216. Det finns makrofager
    med mer antiinflammatorisk karaktär.

  217. Det är de till höger.
    De har andra molekyler på ytan.

  218. I stället för
    inflammatoriska mediatorer-

  219. -så producerar de
    antiinflammatoriska mediatorer-

  220. -som hämmar immunförsvaret.

  221. I stället för att aktivera hjälpar-T-
    cellerna som gasar immunförsvaret-

  222. -kan de inducera regulatoriska
    T-celler, som bromsar det.

  223. De antiinflammatoriska makrofagerna
    kan man se vid en läkningsprocess-

  224. -när vävnaden behöver återgå
    till det normala och stabiliseras.

  225. Då hjälper regulatoriska T-celler
    och makrofager varandra-

  226. -för att hämma immunförsvaret.

  227. Eftersom makrofager är så många
    under en graviditet-

  228. -var vi nyfikna på vad det var
    för typ av makrofager.

  229. Hypotesen var
    att det var antiinflammatoriska-

  230. -för att bidra till tolerans
    mot fostret.

  231. Om vi börjar med att titta på
    cellerna nederst på bilden-

  232. -vet vi att pro- och
    antiinflammatoriska makrofager-

  233. -ser väldigt olika ut.

  234. Vi tittade på olika molekyler
    på cellens yta-

  235. -som är starkt uttryckta hos
    antiinflammatoriska makrofager-

  236. -men som
    de proinflammatoriska saknar.

  237. Vi använde en metod
    som heter flödescytometri.

  238. Genom att titta på makrofagerna
    i livmodern-

  239. -kunde vi se att de uttrycker
    höga nivåer av alla tre molekyler-

  240. -alltså prickarna till höger.
    Det är väldigt tydligt om man jämför-

  241. -med motsvarande celler i blod. Dessa
    receptorer har inte nåt uttryck.

  242. Datan visar att det är celler
    med en antiinflammatorisk karaktär-

  243. -i livmodern.

  244. Men försöken
    är ju helt baserade på utseende.

  245. Det ser ut som om makrofagerna kan ha
    antiinflammatoriska egenskaper-

  246. -och på så sätt bidra till
    att skydda fostret.

  247. Men vi ville se
    om de faktiskt har en sån funktion-

  248. -och kan hämma immunförsvaret.

  249. Ett sätt är då att se-

  250. -om de också kan inducera eller öka
    antalet regulatoriska T-celler.

  251. Vi vet ju att regulatoriska T-celler
    är anrikade under en graviditet-

  252. -och är väldigt många.

  253. Bidrar då makrofagerna
    till att hålla dem väldigt talrika?

  254. Vi vet att makrofager producerar
    antiinflammatoriska mediatorer-

  255. -så det fanns goda chanser
    att de skulle kunna skapa tolerans.

  256. Vi använde en in vitro-modell-

  257. -där vi har extraherat
    makrofager från livmoderslemhinnan.

  258. Vi har isolerat dem. Man sätter dem
    i små brunnar på plattor.

  259. Sen får de odlas under ett helt dygn,
    och de producerar en massa saker.

  260. Sen har vi sparat det här mediet,
    som innehåller alla ämnen-

  261. -som decidua-makrofagerna
    från livmodern spontant producerar.

  262. Sen har vi tillsatt de här faktorerna
    till omogna T-celler-

  263. -och sett dem förvandlas
    till regulatoriska T-celler.

  264. Även här använde vi flödescytometri.
    Jag ska inte förklara det i detalj.

  265. Men den första bilden visar-

  266. -hur T-celler odlade
    utan makrofagmedium ser ut.

  267. Och sen celler som är odlade med de
    här decidua-makrofag-faktorerna.

  268. Varje prick motsvarar en cell.

  269. Cellerna innanför rutan
    är regulatoriska T-celler.

  270. Vi ser att
    om vi bara odlar dem spontant-

  271. -är en ganska
    liten andel regulatoriska.

  272. Men med faktorer från makrofager
    från livmodern blir de många fler.

  273. Det här är en femdubbling
    från det normala.

  274. Vi drog slutsatsen
    att de har en bra förmåga-

  275. -att öka antalet
    regulatoriska T-celler.

  276. För att sammanfatta den här delen-

  277. -har vi tittat på
    hur makrofagerna ser ut-

  278. -och sett med andra metoder
    att deras utseende tyder på-

  279. -att de är antiinflammatoriska-

  280. -men framför allt har vi sett att de
    ökar antalet regulatoriska T-celler.

  281. Vi tror att båda immuncellerna bidrar
    till att fostret inte stöts bort-

  282. -att de försöker bibehålla
    en antiinflammatorisk miljö.

  283. Men då kommer nästa fråga:
    Vad gör cellerna så unika?

  284. Vad gör dem antiinflammatoriska?

  285. Vilka faktorer är det?

  286. Vi spekulerade i att eftersom
    placentan är ett väldigt nytt organ-

  287. -som bildas enbart för graviditeten-

  288. -och har väldigt nära kontakt
    med alla immuncellerna-

  289. -så kan det kanske vara den som
    skapar de reglerande immuncellerna.

  290. Så hypotesen var att placentan själv
    kunde producera faktorer.

  291. Vi vet att placentan
    producerar hormoner-

  292. -som progesteron och östrogen
    samt antiinflammatoriska ämnen.

  293. Så vi tänkte testa om de här
    faktorerna styr om immunförsvaret-

  294. -till att bli mer
    antiinflammatoriskt-

  295. -för att skydda sig själv
    men också fostret.

  296. Här använde vi också en
    in vitro-modell, alltså i ett labb.

  297. Men vi extraherade vävnad
    från normala graviditeter-

  298. -tog små bitar av placenta,
    det vill säga moderkaka-

  299. -och odlade dem i brunnar,
    på samma sätt som med makrofagerna.

  300. Sen odlade vi placentavävnaden,
    lät den producera saker-

  301. -och sparade mediet med allt som
    placentan spontant producerar-

  302. -inklusive hormoner,
    antiinflammatoriska mediatorer, etc.

  303. Sen odlade vi våra immunceller
    med och utan placentamediet.

  304. Det gjorde vi för
    både makrofagerna och T-cellerna.

  305. Jag börjar med makrofagerna.

  306. Vi har tittat med flera olika metoder
    och på många olika molekyler.

  307. Här visar jag bara två exempel.

  308. Men vi vet vad makrofagerna
    i livmodern uttrycker för molekyler.

  309. Den här grafen visar att makrofager
    som inte odlas med placentamedium-

  310. -inte uttrycker molekylen som finns
    hos makrofager från livmodern.

  311. Men placentamediet gör att
    makrofagerna får det här utseendet.

  312. Placentamediet gör också att
    makrofagerna börjar producera-

  313. -ett kraftigt antiinflammatoriskt
    ämne som kallas för IL-10.

  314. Och vi har visat med andra metoder-

  315. -att moderkakan kan göra makrofager
    antiinflammatoriska.

  316. Och vi gjorde samma sak
    med T-cellerna.

  317. Vi tittade på om placentafaktorer-

  318. -kan skapa regulatoriska T-celler.

  319. Det här är en flödescytometrisk bild-

  320. -som visar att de regulatoriska
    T-cellerna när vi odlar dem spontant-

  321. -är väldigt få. Men när vi tillsätter
    faktorer som placentan producerat-

  322. -ökar andelen regulatoriska T-celler.

  323. Det här är en väldigt liten andel,
    men de är väldigt kraftfulla.

  324. De här datan visar återigen
    att moderkakan producerar ämnen-

  325. -som styr om mammans immunförsvar
    och skapar regulatoriska T-celler.

  326. Jag tänkte sammanfatta det här igen.
    Bilden här är också komplicerad-

  327. -men jag vill visa det vi har sett:

  328. Att placentan producerar
    jättemånga olika ämnen-

  329. -och styr om mammans immunförsvar-

  330. -genom att öka
    antalet regulatoriska T-celler-

  331. -genom att styra makrofager,
    så att de blir antiinflammatoriska-

  332. -men också genom att hämma
    en generell aktivering-

  333. -av T-celler,
    de som gasar på immunförsvaret.

  334. Så moderkakan styr om immunförsvaret
    för att hålla det i schack-

  335. -och skydda sig själv och fostret.

  336. Vi har också identifierat
    några inblandade nyckelmolekyler-

  337. -som M-CSF, en tillväxtfaktor
    som ökar under en graviditet.

  338. IL-10 nämnde jag. Det är
    en antiinflammatorisk molekyl-

  339. -som verkar viktig för regulatoriska
    T-celler och makrofager.

  340. Så moderkakan tycks vara bra på
    att styra om mammans immunförsvar-

  341. -och det tycks ske ofta
    under en normal graviditet.

  342. Men vad är det då som går fel vid
    komplikationer? Vad funkar inte?

  343. Mycket är fortfarande oklart,
    men vi närmar oss sanningen.

  344. Jag tänkte nämna två exempel:

  345. Det ena är havandeskapsförgiftning
    eller preeklampsi.

  346. Det andra är prematuritet.

  347. Havandeskapsförgiftning
    visas hos mamman som högt blodtryck.

  348. Mamman kan få organpåverkan, alltså
    skadade organ, framför allt i njuren.

  349. Och fostret kan vara tillväxthämmat.
    Symtomen ses ofta ganska sent-

  350. -i slutet på andra trimestern
    eller i tredje.

  351. Men man vet att sjukdomsmekanismen
    börjar väldigt tidigt-

  352. -och det är associerat med att
    placentan inte utvecklas som den ska.

  353. Man ser också en inflammation,
    alltså ett aktivt immunförsvar.

  354. Det har inte anpassat sig.

  355. Inflammationen kan sen sprida sig
    och skada andra organ.

  356. Man vet inte vilken orsaken är, men
    man känner till en del riskfaktorer.

  357. Några av dem är autoimmuna sjukdomar,
    till exempel diabetes-

  358. -men också övervikt och ålder.

  359. Om man är gravid för första gången
    har man ökad risk att drabbas.

  360. Men i hälften av fallen saknas
    kända riskfaktorer eller orsak.

  361. Därför saknas det bra behandlingar
    för havandeskapsförgiftning.

  362. Det bästa är, om det är väldigt
    riskabelt för båda mamma och barn-

  363. -att förlösa kvinnan.
    Det är den bästa metoden i dag.

  364. Man kan också ge kortison,
    alltså ett immundämpande medel-

  365. -men det är främst för att öka
    lungmognaden hos barnet-

  366. -som annars inte brukar fungera
    som den ska.

  367. Sen har vi prematuritet, alltså
    födsel före graviditetsvecka 37.

  368. Mellan 22 och 37.

  369. Konsekvensen av det är att barnet
    inte har färdigutvecklade organ.

  370. Framför allt lungorna
    men också hjärnan drabbas.

  371. Barnen kan ha andningssvårigheter
    eller kognitiva besvär.

  372. På samma sätt som för preeklampsi
    eller havandeskapsförgiftning-

  373. -vet man inte vad som orsakar det.
    Det finns många riskfaktorer.

  374. Även här är det autoimmuna sjukdomar,
    övervikt och ålder-

  375. -men också infektioner
    kan trigga i gång en tidig födsel.

  376. Det finns inga bra behandlingar,
    framför allt inga preventiva.

  377. Ofta försöker man stanna upp
    ett värkarbete-

  378. -eller hindra inflammation.

  379. Även här brukar man ge kortison för
    att barnet ska utveckla lungorna-

  380. -och inte få andningsbesvär.

  381. Men det finns ett behov
    av nya behandlingsmetoder.

  382. Jag ska berätta kort om vad man vet-

  383. -om hur immunförsvaret beter sig
    vid de här komplikationerna.

  384. Väldigt mycket är fortfarande oklart-

  385. -men jag ska berätta om vad man vet.

  386. Den här bilden visar hur det ser ut
    i livmodern vid normal graviditet-

  387. -och vid havandeskapsförgiftning.

  388. Till vänster
    har vi normal graviditet.

  389. Fina, utvidgade blodkärl som är
    viktiga för barnets blodförsörjning.

  390. Och man har
    ett välanpassat immunförsvar.

  391. Det sker en viktig kommunikation
    mellan mammans immunförsvar-

  392. -och placentaceller.

  393. Placentacellerna invaderar
    deciduan, eller livmoderslemhinnan-

  394. -och ersätter en del blodkärlsceller.

  395. De hjälper till att vidga blodkärlen
    så att det blir ett bra blodflöde.

  396. Vid havandeskapsförgiftning
    har man mycket sämre blodkärl.

  397. Moderkakan
    är inte tillräckligt utvecklad.

  398. Det är för att blodkärlen är smala.

  399. De går inte lika djupt in
    i livmoderslemhinnan-

  400. -och blodflödet till barnet minskar.

  401. Det orsakar tillväxthämning.
    Barnet får ju mindre näring.

  402. Det kan också leda till
    högt blodtryck hos mamman.

  403. Man brukar också se
    en inflammation i livmodern.

  404. Immuncellerna är lite mer aktiverade
    än normalt vid preeklampsi.

  405. Det finns studier om makrofagerna.

  406. De är ju vanligtvis
    av en antiinflammatorisk karaktär.

  407. Och man vet att de hjälper till
    att rekrytera placentacellerna.

  408. Vid preeklampsi tycks makrofagerna ha
    en mer proinflammatorisk karaktär-

  409. De är inte lika bra på
    att rekrytera placentaceller-

  410. -vilket kan leda till att blodkärlen
    inte bildas som de ska.

  411. Man har också sett att makrofagerna
    från havandeskapsförgiftning-

  412. -inte alls är lika bra på att öka
    antalet regulatoriska T-celler.

  413. Tillsammans kan det bidra till
    den inflammation som man ser.

  414. Tyvärr vet man varför det är så här.

  415. Det kan var brist på faktorer
    som påverkar cellerna.

  416. Vi tittar på en del, som molekyler
    som är viktiga för immunförsvaret.

  417. Men vi vet inte exakt
    vilken orsaken till preeklampsi är.

  418. Det andra exemplet är prematuritet,
    alltså för tidig födsel.

  419. Här är det också fokus
    på makrofagerna.

  420. Som sagt antar de normalt
    en antiinflammatorisk karaktär-

  421. -för att skapa en antiinflammatorisk
    miljö och tolerans mot fostret.

  422. Man vet också
    att proinflammatoriska makrofager-

  423. -bidrar till en immunaktivering.

  424. Det kan leda
    till att fostret stöts bort.

  425. Det är en normal mekanism
    vid en vanlig förlossning.

  426. Vid en vanlig förlossning,
    inför ett värkarbete-

  427. -ser man ett ökat antal
    inflammatoriska makrofager.

  428. Man tror att de
    sätter i gång immunförsvaret-

  429. -rekryterar andra immunceller till
    livmodern och skapar en inflammation-

  430. -som hjälper till att stöta bort
    fostret vid en förlossning.

  431. Det här är alltså nåt normalt.

  432. Men vid för tidig födsel blir de
    aktiverade alldeles för tidigt.

  433. De kan också producera
    inflammatoriska mediatorer-

  434. -som leder till ett värkarbete
    alldeles för tidigt.

  435. Orsaken är okänd. Man vet att en
    fjärdedel av alla tidiga födslar-

  436. -är associerade med infektioner,
    ofta utan symtom hos mamman.

  437. De kan leda till
    att makrofagerna aktiveras-

  438. -så att de blir inflammatoriska.
    En konsekvens vore då-

  439. -att värkar och avstötning
    av fostret kommer för tidigt.

  440. Men det är bara en fjärdedel
    av alla prematura födslar.

  441. Ofta har man inga infektioner.

  442. Det betyder att andra faktorer
    kan skifta den här balansen-

  443. -från antiinflammatoriskt
    till proinflammatoriskt.

  444. Det kan vara genetiska faktorer.
    Man forskar en hel del om det.

  445. Även om man inte vet hur allt
    fungerar vill jag nämna ett exempel.

  446. Det kom nyligen en studie
    där man har testat ett läkemedel.

  447. Rosiglitazon heter det.
    Det riktar sig mot makrofager-

  448. -och gör de antiinflammatoriska fler
    och de proinflammatoriska färre.

  449. Man har främst testat det i labb.

  450. Man har tagit makrofager från kvinnor
    som har fött prematurt-

  451. -och läkemedlet kan skifta tillbaka
    balansen till antiinflammatoriska.

  452. Man testade det även med möss
    som löpte risk att föda prematurt-

  453. -och behandlade dem med läkemedlet-

  454. -och såg att man minskar
    proinflammatoriska makrofager-

  455. -och får en minskad risk
    att föda prematurt också.

  456. Det är förstås ett tidigt stadium-

  457. -men det visar att det går
    att förändra vårt immunförsvar-

  458. -för att försöka rätta till balansen-

  459. -som på nåt sätt har förstörts.

  460. Det är som sagt mycket vi inte vet.

  461. Det krävs mer forskning
    för att förstå mekanismerna-

  462. -och komma fram till
    bra behandlingar.

  463. Jag vill avsluta med att nämna att
    en del av forskningen vi bedriver-

  464. -riktar sig mot att hitta tidiga
    riskmarkörer för komplikationer.

  465. Vi har startat
    en graviditetsbiobank, GRABB.

  466. Det är ett samarbete mellan
    kvinnokliniken i Östergötland-

  467. -och Linköpings universitet.

  468. Den startade 2011,
    och alla kvinnor som blir gravida-

  469. -och skriver in sig på Kvinnohälsan
    tillfrågas om de vill vara med.

  470. Man tar blodprover runt vecka 25
    och sen i samband med förlossningen.

  471. Syftet med det är att vi i efterhand
    kommer att kunna identifiera-

  472. -de kvinnor som drabbas
    av komplikationer-

  473. -och ta ut blodprover från dem.

  474. De är tagna innan man ser symtom
    på komplikationerna.

  475. Genom att jämföra dem med prover
    från friska gravida-

  476. -kan man hitta markörer, ämnen
    som skiljer sig från det normala-

  477. -och som kan prediktera kvinnor
    som kommer att få komplikationer.

  478. Att veta vilka som löper risk
    att drabbas av komplikationer-

  479. -är en förutsättning för att kunna
    sätta in förebyggande behandling.

  480. I nuläget har vi prover
    från cirka 5 500 gravida.

  481. Insamlingen pågår fortfarande-

  482. -men inom ett eller två år
    kan vi börja analysera proverna.

  483. Tack för att ni har lyssnat-

  484. -och tack till dem som har varit med
    och gjort jobbet:

  485. Jan Ernerudh, som var min handledare
    under min doktorandperiod.

  486. Maria Jenmalm och Göran Berg.

  487. Göran var initiativtagare
    till biobanken.

  488. Men också mina medförfattare
    på labbet här i Linköping-

  489. -och på andra håll i världen.

  490. Särskilt tack till personalen
    på kvinnokliniken-

  491. -som har kontakt med patienterna
    och hjälper oss att ta proverna.

  492. Tack så mycket.

  493. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Immunförsvaret vid graviditet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En graviditet får kroppen att reagera ungefär som vid implantat. Fostret, med hälften av generna från pappan, tvingar mammans immunförsvar att anpassa sig. Judit Svensson-Arvelund, doktor i immunologi, berättar här om hur en misslyckad anpassning kan leda till missfall, för tidig födsel och andra komplikationer. Inspelat på Linköpings universitet den 3 mars 2016. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Förlossningslära, Graviditet, Immunförsvar, Immunologi, Medicin, Obstetrik
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Sällsynt i Sverige

Hur ser den sällsynta kartan ut i Sverige år 2016? Regionala centrum för sällsynta diagnoser finns nu i nästan alla sjukvårdsregioner. En panel bestående av representanter från landsting, sjukvård och olika centrum förklarar vad det här betyder för patienter med sällsynta diagnoser. Medverkande: Veronica Wingstedt de Flon, Nationella funktionen sällsynta diagnoser, Cecilia Gunnarsson, CSD sydöstra sjukvårdsregionen, Ola Hjalmarsson, CSD Sahlgrenska universitetssjukhuset, Cecilia Soussi Zander, CSD Uppsala/Örebro, Jonas Bergström, Socialstyrelsen och Dag Larsson, SKL. Moderator: Hans Winberg. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?