Titta

UR Samtiden - Skolforum 2016

UR Samtiden - Skolforum 2016

Om UR Samtiden - Skolforum 2016

Föreläsningar från Skolforum 2016 om den senaste forskningen kring pedagogik och didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober och 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2016 : Muntligt berättande i flerspråkiga klassrumDela

  1. Jag, Michael Lundgren
    ska prata om "muntligt berättande"-

  2. -"i flerspråkiga klassrum".

  3. Det är även titeln på en bok,
    som är utgiven på Studentlitteratur.

  4. Den skrev jag med Ola Henricsson.
    som är pedagog-

  5. -och forskare på pedagogiska
    institutionen i Göteborg.

  6. Han är även berättare, med mera.
    Jag återkommer strax till boken-

  7. -då jag kommer att ge exempel på
    vad vi tar upp där.

  8. Men på den här föreläsningen
    är jag ju själv i dag.

  9. Jag är alltså psykolog-

  10. -och kommer att lägga an perspektiv
    från min psykologuppgift.

  11. Då är egentligen inte
    så mycket hämtat från klassrummen-

  12. -utan i möten med barn,
    som på olika sätt-

  13. -tangerar temat
    "det flerspråkiga klassrummet".

  14. Vad det innebär med en inkluderande
    skola, en berättande kultur-

  15. -och vad det innebär att barn
    förvärvar en narrativ kunskap-

  16. -och ett språk för det.

  17. Det är nåt som låter. Hoppas att det
    inte sprakar för mycket.

  18. Jag har arbetat i drygt 25 år
    på ungdomsmottagningar-

  19. -i Göteborgsområdet.

  20. Det är en lågtröskelverksamhet
    som många av er känner till-

  21. -med såväl psykologisk, social
    och medicinsk kompetens.

  22. Man arbetar under ett tak
    för att bjuda in unga människor-

  23. -att berätta om sånt de
    behöver hjälp med som gäller hälsan-

  24. -men som ibland även har
    med olika svårigheter att göra.

  25. Där har jag träffat många unga
    människor från alla delar av världen-

  26. -som berättar saker för mig.

  27. Min uppgift är
    att bistå med ett utrymme-

  28. -för berättandet och berättelsen.

  29. Söker man psykolog har man
    just förväntningar på att bli hörd-

  30. -och hitta ord att formulera
    upplevelser och erfarenheter-

  31. -som på olika sätt förbryllar en,
    som på olika sätt förföljer en-

  32. -som på olika sätt är väldigt
    osorterade och svåra att få form på.

  33. Det känns enkelt för mig
    att tillsammans med Ola-

  34. -att gå in och titta på-

  35. -vad det är för nytta med att hitta
    ett förhållningssätt som pedagog-

  36. -där man uppmuntrar barn
    att komma till ett eget uttryck.

  37. Det har med pedagogiska läromål
    men även mycket med hälsa att göra.

  38. Som ni vet, så hänger de här
    aspekterna väldigt intimt samman.

  39. Jag handleder och utbildar människor
    i olika sammanhang-

  40. -som möter barn i utsatthet.
    Barn, som utsätts för våld.

  41. Barn och unga som utsätts
    för sexuella övergrepp.

  42. Barn, vars föräldrar sitter i
    fängelse eller barn som är nyanlända.

  43. I olika grupp- och stödverksamheter.

  44. Jag handleder polis och socialtjänst
    inom både förskola och skola.

  45. Men också idrotten,
    som efter skola och förskola-

  46. -är landets största barnverksamhet.

  47. Dit söker sig många vuxna
    för att på ett pedagogiskt sätt-

  48. -stötta barnen i deras sunda
    utveckling och deras intressen-

  49. -för lek och idrott.

  50. Det blir väldigt bra och hälsosamt
    nästan jämt, men svårigheter finns.

  51. Där är jag ute
    och försöker bidra till-

  52. -att föreningar och klubbar
    rustar sig-

  53. -för att möta svårigheter
    när såna ibland visar sig.

  54. Jag har även varit delaktig
    i olika introduktionsprojekt-

  55. -inom förskola och skola
    i Göteborgstrakten.

  56. Min första kontakt med det området
    som handlar om nyanlända-

  57. -var ett daghem för flyktingbarn-

  58. -som låg i en av Göteborgs förorter
    för mycket länge sen.

  59. Sen har det gått vidare.
    Välkomsten i Gunnared-

  60. -har bildat modell för
    olika introduktionsmottagningar-

  61. -för unga och deras familjer.

  62. Modellklasser av olika slag
    och även samtalsgrupper-

  63. -för unga ensamkommande.

  64. Ett centralt tema i min uppgift
    är ordet och berättelsen.

  65. Att när jag själv möter unga-

  66. -göra det möjligt
    och göra det viktigt att berätta.

  67. Men att också inspirera
    behandlingspersonal-

  68. -förhörsledare inom polisen,
    socialsekreterare-

  69. -och inte minst pedagoger
    att våga gå in i berättandet.

  70. Berätta, det gör vi ju alla ständigt.

  71. Ni pedagoger är säkert duktiga
    och drivna berättare-

  72. -ändå är det nåt med det
    muntliga berättandet som utmanar-

  73. -som ibland ställer vissa krav
    som förvånansvärt många backar för.

  74. Att inte bara undervisa och redogöra
    tydligt och klart för saker och ting-

  75. -utan öppna upp för berättande.

  76. Sen kommer jag in lite grann på
    vad jag tänker att berättande är.

  77. Men jag vill snabbt först göra
    en liten lov tillbaka i tiden.

  78. Jag har varit intresserad
    av berättande i många, många år.

  79. Jag skrev en bok
    som hette "Sagans läkande kraft"-

  80. -tillsammans med en kollega och
    studiekamrat på psykologutbildningen.

  81. Där utvecklade vi en idé om hur
    man kan använda olika berättelser-

  82. -och bildskapande
    i samband med berättandet-

  83. -för att ge barn ett uttryck,
    en form för sina upplevelser.

  84. Då med inriktning på barn
    som låg på sjukhus.

  85. Det var 1988. Sen har jag fortsatt
    att skriva och forska lite i det här.

  86. Jag skrev "Den lilla drakflickan"
    som vänder sig till vuxna-

  87. -som möter barn som har utsatts
    för sexuella övergrepp.

  88. En väldigt speciell
    riktad berättelse.

  89. Den är tänkt att i sin metaforiska,
    symboliska form-

  90. -göra det möjligt att få en mötes-
    plats kring problematiken i sig-

  91. -utan att behöva tala direkt om det.

  92. Det handlar ju inte
    om ett polisförhör.

  93. Det är ju möjligheten för mig själv
    att hitta nån slags mening-

  94. -nån slags gestalt
    i vad jag har upplevt.

  95. Skapa en mötesplats, en utgångspunkt-
    och möjliga referenser-

  96. -där man kan tala om en berättelse
    och därmed även delvis-

  97. -om nåt som värker i ens eget hjärta.
    Det är jätteviktigt för barn.

  98. Den andra boken är en samling
    med olika tolkningar-

  99. -av mer eller mindre
    kända berättelser och sagor.

  100. Där har vi varit olika personer
    som har reflekterat-

  101. -kring olika tolkningar
    och innebörder i berättelser.

  102. Men det är ju så att goda berättelser
    de blir meningsfulla-

  103. -i mötet med åhöraren.
    Ingen kan säga vad en saga betyder.

  104. Den betyder ju det som jag ger den.

  105. Jag är medskapande i såna innebörder.

  106. Man kan alltid ha lite funderingar
    kring olika generella betydelser-

  107. -och innebörder.

  108. I vår bok, i Olas och min bok-

  109. -har vi mötts, han som pedagog
    och jag som psykolog.

  110. Den innehåller många praktiska tips
    för pedagogen i klassrummet.

  111. Hur kan man erbjuda
    ett muntligt berättande-

  112. -när det finns tre, kanske fem
    olika språkgrupper i klassrummet?

  113. Där en del elever nästan
    inte förstår någon svenska alls.

  114. Ola är väldigt skicklig.
    Han har snappat upp olika knep-

  115. -som gör att det blir möjligt
    och även väldigt, väldigt bra.

  116. Där det muntliga berättandet
    bjuder in på ett annat sätt-

  117. -än mer traditionell undervisning
    till att det väcks intresse.

  118. Man lockas att ta del
    av det som sker.

  119. Man känner igen saker
    och uppmuntras att själv berätta.

  120. Ola kan beskriva situationer
    som handlar om-

  121. -att man berättar på sitt hemspråk
    för resten av klassen.

  122. Ingen kanske förstår de exakta orden,
    men man förstår konturen-

  123. -man förstår ändå nån slags innebörd
    i det som sker-

  124. -och man kan relatera
    till egna berättelser.

  125. Det finns både pedagogiska
    och psykologiska aspekter-

  126. -där jag intresserar mig rätt mycket
    för det identitetsstärkande-

  127. -och hälsofrämjande perspektivet
    i det muntliga berättandet.

  128. Vi skriver om den berättande
    människan, barnet och pedagogen.

  129. Om hur vi kan öva och pröva,
    en massa praktiska tips-

  130. -och ger också exempel på berättelser
    som man kan använda-

  131. -eller olika pedagogiska redskap
    som kan vara till hjälp-

  132. -när man vill utveckla
    sin berättande förmåga.

  133. Den berättande människan. "Narrativ"
    är ju berättande i olika former.

  134. Det är också "berättelse" så det
    är både i verbformen, en verksamhet-

  135. -men i substantivformen också
    beskrivningen av en berättelse.

  136. En berättelse ordnar upplevelser
    i ett förlopp-

  137. -med intrig, handling och gestalt.

  138. Ni har säkert såna små narrativa
    minnen ifrån er tidiga skolgång.

  139. Jag glömmer aldrig
    när Newton satt under äppelträdet-

  140. -och fick en frukt i huvudet.

  141. Det gav mig en bild
    som jag kunde identifiera mig med.

  142. Att få en frukt i huvudet,
    det var ju lite dramatiskt.

  143. Vad är det som det illustrerar?

  144. Jo, rätt så intressanta fenomen
    i vår natur.

  145. Jordens dragningskraft. Det gör att
    man blir lockad att försöka förstå.

  146. "Varför blev det så?"
    Eller Arkimedes i badet.

  147. Han ligger där och upptäcker att...

  148. Vikten av det undanträngda vattnet
    är lika med densiteten...

  149. Jag kommer inte ihåg. Jag är inte
    så bra på fysikaliska samband-

  150. -men det finns många
    små enkla metaforer som fastnar-

  151. -tack vare ett förlopp, en människa,
    en intrig och dramatik i berättelsen.

  152. Och alla människor söker efter
    orsakssammanhang och mening.

  153. Jag möter många barn, som förstår
    en del av de saker de är med om.

  154. De missförstår en del-

  155. -och det de inte förstår
    fyller de i med sina egna fantasier.

  156. De skapar och binder ihop olika
    fragment ibland i en svår tillvaro.

  157. Och så får de en berättelse,
    som ibland blir utgångspunkt-

  158. -för ett orättvist grundantagande-

  159. -där de placerar sig själva i centrum
    för vad som händer.

  160. Det innebär att de får ett ansvar
    och en känsla av skuld-

  161. -som sen blir tung att bära
    tills den kan delas med nån annan-

  162. -prövas och möjligen revideras.

  163. Den berättande människan använder...

  164. ...narrativa strukturer
    för att tänka kring händelser-

  165. -narrativa uttryck
    att kommunicera erfarenheter-

  166. -narrativa strukturer
    att förutse framtida praktiker-

  167. -eller handlingsmönster.

  168. Hon har en narrativ förståelse
    om sig själv och sitt sammanhang.

  169. Jag ska pröva att bjuda in er till
    den goda gestalten på en berättelse.

  170. Det finns en kort berättelse-

  171. -som är den sista i bröderna Grimms
    samlingar. Den heter "Guldnyckeln".

  172. Bröderna Grimm var folklivsforskare
    och nedtecknade en massa berättelser-

  173. -som de hade samlat in runt 1830-
    1840-talet, under nyromantiken.

  174. Berättelser som de var rätt noga med
    att anpassa till barn.

  175. Man hade fått en syn på barn
    och barns behov-

  176. -som var mycket mer tilltalande
    än under 1700-talet-

  177. -när Charles Perrault
    skrev "Gåsmors sagor".

  178. Berättelser som var hårda och
    tillrättavisande, ofta skrämmande.

  179. Den här berättelsen är den sista
    i samlingen Grimm-sagor-

  180. -som har getts ut
    på Läselekets förlag.

  181. Om ni vill lyssna på det här
    kommer ni att ställas inför en punkt-

  182. -där ni möter nåt, som är
    högst personligt om en liten stund.

  183. En gång för länge sedan-

  184. -bodde en liten fattig flicka ensam
    i en liten stuga uti en stor skog.

  185. Det var mitt i vintern
    och den gamla stugan var mycket kall.

  186. Flickan satt insvept i en sjal
    framför sin eldstad inne i stugan.

  187. Veden var slut och hon slängde in
    den sista delen av en trasig trästol-

  188. -och insåg: "Nu måste jag ge mig ut
    efter mer ved"-

  189. -"annars kommer jag inte
    att överleva vintern."

  190. Hon svepte sin sjal omkring sig,
    tog spjärn, tryckte upp dörren-

  191. -mot tunga snödrivor utanför och
    gav sig ut i den vinande snöstormen.

  192. Hon började vandra. Snön låg djupt,
    så hon fick pulsa i snön.

  193. Det var kallt, men flickan var tapper
    och målmedveten.

  194. Hon gick en bit in i skogen...

  195. ...och kände med stela fingrar
    under det tjocka snölagret-

  196. -men kunde inte hitta nåt,
    kunde inte känna några grenar-

  197. -eller träbitar, så hon fortsatte
    längre och längre in i skogen.

  198. Till slut föll skymningen och det
    blev allt mörkare och flickan tänkte:

  199. "Nu tar jag mig inte tillbaka.
    Jag får stanna och leta ordentligt."

  200. Hon rafsade undan snön och
    sökte väldigt noggrant på marken-

  201. -men där fanns ingen ved.
    Plötsligt fann hon en glimmande sak.

  202. Hon kunde knappt urskönja,
    men det var en liten guldnyckel.

  203. Hon tänkte: "Där det finns en nyckel,
    där finns det säkert ett lås."

  204. Så med förnyade krafter
    började hon söka efter ett lås.

  205. Snart kände hon locket på en kista.

  206. Hon fick loss kistan
    från den frusna marken-

  207. -hittade nyckelhålet,
    satte i nyckeln.

  208. Det var väldigt kärvt, men plötsligt
    klickade det och locket öppnades.

  209. Och vad hittade hon där?

  210. Det finns inget svar. Det finns
    ingen sann avslutning på sagan-

  211. -utan här bjuds ni in.

  212. Här bjuds var och en in
    att hitta nåt i kistan.

  213. Den här använder jag ofta
    när jag träffar barn-

  214. -och vill uppmuntra dem att fantisera
    och även berätta nånting.

  215. När man ser nåt i kistan,
    så är det lite en projektion-

  216. -av mina egna föreställningar.
    Vad tänker jag att ett barn behöver?

  217. Vad skulle jag behöva
    om jag var i en liknande situation?

  218. Där har jag fått många olika svar.

  219. Nu kan inte jag prata med er,
    eftersom vi saknar en mikrofon-

  220. -annars hade jag velat höra förslag,
    men jag har hört barn som säger:

  221. "Hon hittade en stor vedklabbe,
    som skulle brinna i evighet."

  222. "Det var en stor eld som brann
    och värmde flickan."

  223. "Det låg en päls där."

  224. Många har den mer...

  225. ...generella bilden av sagokistan
    som innehåller skatter-

  226. -guld, ädelstenar och rikedomar.

  227. Men vissa barn säger att hon hittar
    en liten mamma och pappa-

  228. -för det tänker de är det viktigaste
    för ett ensamt barn.

  229. Ett barn som är utsatt i skogen
    eller föräldralöst.

  230. Väldigt många ser en passage
    in i en annan värld.

  231. Det där känner vi väl igen från
    C.S. Lewis berättelser om Narnia.

  232. Om Harry Potters inträde
    från Mugglarvärlden-

  233. -och när han far iväg till Hogwarts-

  234. -på Kings Cross Station i London
    på den väldigt speciella perrongen.

  235. Astrid Lindgren, H.C. Andersens
    "Flickan med svavelstickorna".

  236. Det finns väldigt många exempel på
    hur den magiska realismen-

  237. -inbjuder oss att hitta möjligheter
    bortanför det mest uppenbara.

  238. Det här blir väldigt intressant.
    Det är en av de små berättelser-

  239. -som vi erbjuder i boken
    att pröva det här på.

  240. Det blir intressant
    att lyssna på varandra-

  241. -och höra vad andra tänker.

  242. Man kan skratta,
    men också få rätt mycket tankar-

  243. -om saker som man själv behöver.

  244. Och vad är då en god berättelse?

  245. Jag har gjort en bild
    med tre kugghjul.

  246. Det finns tre delar som utgör en
    god berättelse eller gott berättande.

  247. Det är berättelsen i sig,
    det är berättaren och åhöraren.

  248. Jag har ofta blivit varse åhörarens
    roll i berättandet så att säga.

  249. Man kan ha världens bästa berättelse,
    men lyckas man inte etablera kontakt-

  250. -där saker och ting hakar i varandra
    så blir det meningslöst.

  251. Alla de delarna, alla tre delarna,
    är alltså nödvändiga.

  252. Berättaren i sig
    är också väldigt viktig.

  253. Man behöver inte vara karismatisk
    och väldigt skicklig som berättare.

  254. Man ska ha en engagerad närvaro.

  255. "Det här är viktigt. Nu vill jag
    verkligen att ni lyssnar på det här."

  256. Men en god berättelse förnöjer
    och den förundrar.

  257. Det ska kännas lustfyllt
    att ta till sig det som erbjuds.

  258. Det kan också vara så
    att den förklarar.

  259. Berättelsen om Newton under
    äppelträdet eller Arkimedes i badet-

  260. -kan bjuda in till att förstå större
    och mer abstrakta sammanhang.

  261. Den kan fördjupa,
    förändra och förena.

  262. Det finns många bra ord som passar
    in på vad som är en god berättelse.

  263. Men i en bra berättelse
    finns det identifikationsobjekt.

  264. Det vill säga: Vilken roll engagerar
    mig i den här berättelsen?

  265. Det är alltid väldigt uppenbart.

  266. Den lilla flickan som bodde
    i den kalla stugan.

  267. Det finns ingen tvekan om vem
    som är identifikationsobjekt.

  268. Andra berättelser
    är lite mer vaga i det.

  269. Till exempel Karius och Baktus-

  270. -som skulle stärka oss i hur
    viktigt det var att borsta tänderna.

  271. Där får man bekanta sig
    med två små flitiga troll-

  272. -som hugger ut grottor
    i barnets tänder.

  273. Först en bra bit in i berättelsen
    förstår vi-

  274. -att hjälten i berättelsen
    är den gnällige pojken.

  275. Inte de söta trollen,
    för de ska bort.

  276. Det är de som så att säga är ondskan.

  277. Ja, det finns alltså...

  278. Jag pratar om att berättelser
    känner inga gränser.

  279. Det berättas överallt i världen.

  280. Vissa berättelser återfinns
    i olika versioner överallt i världen.

  281. Till exempel Askunge-traditionen.

  282. Det lär finnas 345
    olika versioner av Askungen-

  283. -spridda över hela världen.

  284. Ibland kan de hamna en bit ifrån det
    vi är vana vid.

  285. Jag vet inte om ni associerar till
    Disneys filmatiserade Askunge-

  286. -eller om ni har sagan
    som den starkaste utgångspunkten.

  287. Det finns i alla fall
    många Askunge-berättelser.

  288. De flesta kulturer har dessa
    inledande och avslutande fraser-

  289. -som "Det var en gång", "En gång
    för länge sen" och så vidare.

  290. Och på slutet: "Och så levde de
    lyckliga i alla sina dagar."

  291. "Snipp, snapp, snut, nu
    var sagan slut" eller nåt liknande.

  292. Det där är väldigt viktiga
    sammanhangsmarkörer.

  293. De markerar när man går in
    i berättelsen och när man går ut.

  294. Just för att det är nästan rituellt
    blir det möjligt att inom ramarna-

  295. -också umgås med ganska vilda
    och vågade tankar och känslor-

  296. -komma i kontakt med sånt man annars
    behärskar på ett mer försiktigt sätt.

  297. Berättelse känner inga gränser.
    Formen går igen, den känns igen.

  298. Berättandet känner inga gränser,
    det är man också oftast van vid.

  299. Jag ska läsa ett kort stycke
    utifrån ett exempel som Ola ger-

  300. -när han möter en klass
    med bara somalisktalande barn.

  301. "Jag berättade sagor för elever
    från Somalia. De var 6-8 år"-

  302. -"och hade varit i Sverige
    i högst några månader."

  303. "Det var också en tolk med
    som skulle översätta berättelsen."

  304. "Jag inledde som vanligt med "det var
    en gång" på deras modersmål."

  305. "Jag berättade
    om en get som inte ville gå hem."

  306. "Sagan hade få karaktärer
    och universella ting"-

  307. -"som vatten, eld, råtta och katt,
    bland annat."

  308. "Tolken översatte och berättelsen
    stannade upp varje gång."

  309. "Till slut sa ett av barnen
    till tolken att sluta översätta."

  310. "Eleverna lyssnade färdigt
    på berättelsen om bocken."

  311. "Därefter lekte vi den och till sist
    ritade vi den som en bildserie"-

  312. -"och satte upp den på väggen."

  313. "Eleverna ville uppleva berättelsen"-

  314. -"som man upplever en berättelse
    och inte få den sönderhackad."

  315. "Muntligt berättande är mer än ord."

  316. "Det är kultur, gemenskap, inter-
    aktion och en estetisk upplevelse."

  317. Nånstans fattade man tillräckligt
    för att vilja få kontakten-

  318. -snarare än
    den korrekta översättningen.

  319. Berättande skänker samhörighet,
    glädje och berättarlust.

  320. På det viset, så gynnar det
    nyfikenheten i att vilja hitta orden-

  321. -att vilja lära sig,
    att vilja förstå lite mer.

  322. Språkutvecklingen, alltså.

  323. Sen när barn berättar saker...

  324. Mindre barn
    berättar hela tiden om sig själva.

  325. Inte så mycket genom
    att de pratar ut med oss-

  326. -utan att de relaterar på vissa sätt,
    de leker på vissa sätt.

  327. De förhåller sig till relationer
    på olika sätt.

  328. De berättar direkt och indirekt.

  329. För små barn är berättandet,
    relaterandet-

  330. -en identitetsskapande
    och identitetsstärkande verksamhet.

  331. Vi skriver en del
    om filosofen Paul Ricoeur-

  332. -som 1985 i "Tid och berättelser"-

  333. -beskrev den narrativa identiteten.

  334. Den är svaret på "vem är jag?",
    snarare än frågan "vad är jag?"

  335. Den yttre skepnaden till skillnad
    mot den narrativa identiteten.

  336. Genom att berätta om mig själv skapar
    och återskapar jag min identitet-

  337. -i ett flöde.

  338. Så att berätta...

  339. ...om sig själv, att relatera till
    saker inom ens egen referensram-

  340. -är väldigt hälsosamt, väldigt
    viktigt för barnets utveckling.

  341. Sen berättar barn som ett sätt
    att kommunicera saker.

  342. Jag vet att det finns många barn
    som far ganska illa-

  343. -men som inte riktigt vet
    hur de ska kommunicera det.

  344. De vet inte hur de ska be om hjälp-

  345. -när det finns oro eller svårigheter
    i den egna familjen.

  346. Det är ett hiskeligt steg att ta
    och de flesta barn gör det inte.

  347. När det gäller utsatthet i fråga
    om våld eller sexuella övergrepp-

  348. -eller att det är någon hemma
    som missbrukar-

  349. -eller lider psykiskt-

  350. -så är det väldigt svårt för barn
    att prata med andra om det.

  351. Då kan berättandet
    ändå tränga igenom just i leken-

  352. -just i olika uttryck som barnen har
    som är icke-verbala.

  353. Då är det ett tecken
    på reglering av känslor.

  354. Barn iscensätter ibland situationer
    som berättar något.

  355. Jag har varit
    i många förskolearbetslag-

  356. -där man har varit orolig för barn
    som beter sig "äckligt".

  357. Jag försöker uppmuntra personalen
    att tänka:

  358. "Om vi tänker oss att det finns
    en fråga inbakad i beteendet"-

  359. -"hur skulle den lyda, hur lyssna
    mellan raderna till berättelsen"-

  360. -"som är icke-verbal och indirekt?"

  361. Barn gör sitt bästa
    för att klara sig.

  362. Ibland är det ju så
    att man bemästrar en situation-

  363. -genom att reglera sina känslor
    när man inte får hjälp utifrån.

  364. Boken "Människan är en berättelse"
    skriven av Clarence Craaford-

  365. -kom ut för många år sen.

  366. Han beskriver just med titeln-

  367. -att människan inte bara
    har berättelser, kan berättelser-

  368. -utan man är sin egen berättelse
    och man berättar den oupphörligt.

  369. Barnet berättar genom hela sin
    gestalt, genom sin plats i tillvaron.

  370. Och det hela tiden.

  371. Ofta får vi lyssna mellan raderna,
    titta bortanför det mest uppenbara-

  372. -och försöka förstå
    vad barnet vill säga oss med det här.

  373. Orden formar
    och omformar erfarenheter.

  374. Jag har ofta som utgångspunkt att
    det som inte kan formuleras i ord-

  375. -det kan man
    inte heller tänka så lätt.

  376. Det kan inte heller delas.

  377. Det är det som ageras eller utvecklas
    till olika symptom, olika beteenden.

  378. Asocialt beteende, beteendestörningar
    är ofta oformulerade berättelser-

  379. -som söker sin bana,
    som söker sina uttryck.

  380. Mitt främsta erbjudande och mitt
    främsta verktyg som psykolog är ju-

  381. -att bjuda in till ett ordnat samtal.

  382. Ett samtal där beteendena lyfts upp-

  383. -på en symbolisk nivå
    där man kan sätta ord på saker.

  384. Då kan man börja sortera
    och börja reda i den här berättelsen-

  385. -som kanske har formats
    av ett väldigt litet barn.

  386. "Det var när jag kom
    som allting började."

  387. "Jag gjorde sönder mamma
    när jag föddes."

  388. "Mamma och pappa fick det jobbigt
    när de fick en mun till att mätta."

  389. "Jag har alltid varit ett glupskt
    och svårt barn."

  390. "Jag är en besvärlig unge."

  391. Många såna grundantaganden är viktiga
    att lyssna noga till, ta på allvar-

  392. -men även bemöta
    på ett utmanande sätt.

  393. Ofta kan man hitta
    en mycket mer svalkande version-

  394. -utifrån ett mer utvecklat tänkande
    än vad det lilla barnet har.

  395. Ibland är det intressant.
    Jag hade en sagostund med en pojke-

  396. -kopplat till ett forskningsprojekt
    där vi arbetade med sagor-

  397. -för barn med funktionsskillnader.
    Pojken hade muskeldystrofi.

  398. Han hade väldigt grund andning,
    satt i sin permobil-

  399. -kroppen var väldigt, väldigt svag.

  400. Jag hade läst en saga för honom...

  401. ...och vi skulle prata om sagan,
    reflektera kring sagan.

  402. Han var inte så pigg på
    att prata om sagan.

  403. Han hittade ingen inspiration
    att göra bilder och så där-

  404. -utan han tog upp sitt etui
    med tuschpennor och så sa han:

  405. "Jag har många pennor.
    Alla var väldigt fina i början."

  406. "Några funkar jättebra fortfarande
    som den orange, gröna, lila och blå."

  407. "Några har torkat lite,
    dem får man spotta på toppen"-

  408. -"och då kommer det lite färg."

  409. "Men här har jag en,
    det är den ljusblå."

  410. "Den var som en missil,
    finast av allihop."

  411. "Men nu är den helt torr,
    den funkar inte längre."

  412. "Jag funderar på att slänga den."
    Sen blev han tyst en stund.

  413. "Men det känns väldigt sorgligt
    på nåt sätt."

  414. Det kan man tycka
    låter lite långsökt-

  415. -lite flummigt att tänka:

  416. "Där berättade pojken delvis
    någonting om en egen känsla."

  417. Ett annat exempel är...

  418. "Barnen i trädet" är en afrikansk
    saga som jag berättade för en pojke-

  419. -som låg på sjukhus
    med en svår fraktur.

  420. Jag läste en afrikansk folksaga
    "Barnen i trädet"-

  421. -om två barn som blev bortrövade
    av en elak häxa.

  422. Sen löste sig allt, för föräldern kom
    och räddade barnen.

  423. Efteråt sa pojken, en väldigt pigg
    och alert 5-åring:

  424. "Ja, den var rätt okej,
    men en grej stämmer inte."

  425. -"Jaså, vad då?"
    -"Häxorna finns inte i djungeln."

  426. "Var finns häxorna, då?"

  427. "De finns på jobben,
    här på avdelningen också"-

  428. -sa han och såg sig om.

  429. "Hur vet man vilka som är häxor
    och inte?" sa jag.

  430. Då sänkte han rösten och sa:
    "Häxorna är de som alltid ler."

  431. Pojken var en vad man tyckte var
    besvärlig patient.

  432. Han matvägrade och fick
    mer eller mindre panikattacker.

  433. Han var egentligen skräckslagen
    för häxorna.

  434. Personalen gjorde sitt bästa för
    att vara tillmötesgående och vänliga-

  435. -men han var inte säker och
    kunde inte läsa dem som jämt log.

  436. Det gjorde att vi kunde prata vidare
    om häxor som ler.

  437. Det hjälpte honom och även mig-

  438. -att delvis skapa
    en ny förståelse kring det här.

  439. Berättelser
    som inte kommer till uttryck-

  440. -de kan ge alla möjliga symptom,
    få olika följder, som sagt var.

  441. Jag har ju träffat på många
    19-, 22- och 25-åringar-

  442. -som har kommit
    med gamla berättelser-

  443. -som har varit dåligt strukturerade
    och svåra att förstå.

  444. Och många gånger väldigt orättvisa.

  445. När man når en grad av lidande-

  446. -när man
    har fått tillräckligt med kunskap-

  447. -när man har distans till det som har
    hänt och möter nya livsutmaningar.

  448. Det kan vara att man
    ska ta sin vuxenhet i besittning.

  449. Man ska våga älska nån
    utanför familjen-

  450. -våga pröva sina resurser
    och förmågor utanför.

  451. Då kan man känna: "Jag måste prata
    med nån vad jag faktiskt känner."

  452. Paniken eller nedstämdheten.

  453. Varför jag har ett behov av
    att rispa min hud-

  454. -eller varför jag förlägger
    så mycket ångest kring ätandet.

  455. Jag läste en intressant bok
    av Hassan Blasim, "Irakisk Kristus".

  456. En samling med korta berättelser-

  457. -från krigets Irak.

  458. De berättelserna är en kombination
    av faktiska händelser-

  459. -och den berättartradition som finns
    i trakten för det här.

  460. Där säger Blasim:
    "Arkivberättelser är berättelser"-

  461. -"som skrivs ner på migrations-
    myndigheter och förvaras i mappar."

  462. "De verkliga berättelserna ligger
    kvar i bröstet på flyktingarna"-

  463. -"för att de ska kunna livnära sig på
    att minnas dem i största hemlighet."

  464. Ofta har vi vår egen version,
    men sen ska man redogöra för annat.

  465. Man anpassar saker
    till rådande omständigheter.

  466. Det har varit mycket diskussioner
    kring det här-

  467. -med födelsetal och åldrar,
    definition av människors status-

  468. -och behov, och därmed även rätt
    till ett värdigt mottagande.

  469. En bild säger mer än tusen ord.
    I boken "En bra början"-

  470. -tar Ingrid Bergendahl upp det här.
    Hon är lärare och skolledare-

  471. -och undervisningsråd
    på Myndigheten för skolutveckling.

  472. Hon anser det som viktigt
    att använda sig av kreativa metoder-

  473. -där både musik, bild, berättelser-

  474. -dans och andra former för uttryck
    kan användas.

  475. Det är nåt
    som också stärker självkänslan-

  476. -hos dem som inte ännu
    har förvärvat språket fullt ut.

  477. Ja...
    Att bidra till en berättande kultur

  478. -är ju att bidra
    till en känsla av ömsesidighet.

  479. Ökade möjligheter för inkludering,
    en empatiutveckling hos barn-

  480. -att känna in,
    kunna förstå den andres perspektiv.

  481. Det börjar vi med redan i förskolan-

  482. -men som är jätteviktigt att inte
    släppa, utan fortsätta arbeta med.

  483. Och möjligheten till språkutveckling.

  484. När man underlättar för
    och lockar elever-

  485. -att komma till ett eget uttryck-

  486. -kring roliga saker,
    men också svårare saker-

  487. -så är det ibland så
    att eleverna ger ett förtroende-

  488. -i samband med undervisningen
    eller efter den.

  489. De kanske också behöver stöd
    och hjälp i Elevhälsan.

  490. Man kan fånga upp saker där
    som i så fall också kan komma fram.

  491. Förutsättningar för utveckling av
    hög KASAM, som är en förkortning-

  492. -av känslan av sammanhang,
    är också bättre då.

  493. Känslan av sammanhang
    innehåller tre olika delar-

  494. -som är begriplighet, hanterbarhet
    och meningsfullhet.

  495. Vad är meningen med allt det här?
    kan man verkligen fråga sig som ung.

  496. Vi söker mening
    och behöver hjälp att hitta det.

  497. Aaron Antonovsky har skrivit boken
    "Hälsans mysterium".

  498. Där har han pekat på att förmågan
    till bemästrande ökar-

  499. -när vi har en känsla
    av ett inre sammanhang.

  500. Att vi ingår i nånting större,
    att vi har...

  501. ...en idé om en gestalt
    i det som händer.

  502. Jag hörde om nån som berättade
    om rekryteraren-

  503. -till en extremistisk organisation
    i en förort till Göteborg.

  504. Han mötte en ung man
    och sa till honom:

  505. "Du ska veta att Gud visste vem
    du var redan innan du föddes."

  506. Känner man sig utanför sammanhanget
    och har problem att hitta sin plats-

  507. -så är det väldigt lockande
    med den typen av starka berättelser.

  508. Med den typen
    av starka övertygelser.

  509. Ibland kan det komma starka
    berättelser. Det här är en pojke...

  510. ...på ett boende för unga ensam-
    kommande, som berättade följande.

  511. "Vi skulle dansa i kvinnokläder.
    Männen tyckte om att titta."

  512. "Vi skulle vara med dem på natten.
    Det var olika, många olika."

  513. "Det fanns ingen väg ut.
    Min familj var med på det."

  514. "Det är förbjudet, det inser jag nu.
    Jag kan inte sluta tänka på det."

  515. Ja, det här knyter ju an
    till en tradition, "bacha bazi".

  516. Jag vet inte om jag uttalar det
    helt rätt, men jag tror det.

  517. Det är persiska
    och betyder ungefär "pedofil".

  518. Det är tradition
    i delar av Afghanistan.

  519. Rika affärsmän och krigsherrar-

  520. -köper upp 11-13 år gamla pojkar
    i fattiga familjer.

  521. De klär dem i kvinnokläder
    och utbildar dem att bli sexslavar.

  522. Man ska sjunga, man ska dansa
    och tillfredsställa de här männen.

  523. Ett sätt att kringgå det av
    religionen förbjudna könsumgänget-

  524. -mellan man och kvinna.

  525. När han säger: "Sånt är förbjudet.
    Jag kan inte sluta tänka på det"-

  526. -har man uppnått nåt viktigt.
    En insikt, en känsla av sammanhang-

  527. -som gör att man kan bemöta det
    och inte bara agera det.

  528. Det har ibland varit ett problem
    att unga agerar sina erfarenheter-

  529. -på såna boenden.

  530. Nu tänkte jag ge ett annat exempel
    på barns möjligheter-

  531. -att skapa gestalter, barns
    möjligheter att hitta lösningar-

  532. -på till synes olösliga dilemman-

  533. -och på hur de ibland
    kan komma till uttryck.

  534. Boken "Lång väg hem"
    är skriven av Ishmael Beah-

  535. -som vid 12 års ålder rekryterades
    som barnsoldat i Sierra Leone-

  536. -i inbördeskriget som rasade där.

  537. Det finns många f.d. barnsoldater
    som har vittnat-

  538. -om den outhärdliga känslan av
    att vara både offer och förövare.

  539. Och de olika saker
    som man tvingades att gå in i.

  540. Det som jag tycker är fascinerande
    med den här lilla passagen är-

  541. -att barnets förmåga till
    fantiserande är väldigt kreativ.

  542. Gunnar Berefelt, professor i konst-
    vetenskap har sagt om fantiserandet:

  543. "Fantasi är förmågan att själv
    våga försöket att svara på en gåta."

  544. "Att tro sig greppa det man vill
    begripa. Detta är det fantastiska."

  545. "Fantasin är vår egen
    självsvåldigt byggda bro"-

  546. -"från ofattbart till fattbart,
    från omening till mening."

  547. Det är väl funnet.

  548. Nu ska jag läsa
    en kort passage för er.

  549. Fundera på hur ni skulle ställa er-

  550. -till barnets eller jägarens dilemma.

  551. "Det var kväll, vi satt vid elden
    och lyssnade på berättelser"-

  552. -"medan månen och stjärnorna
    drog sig tillbaka."

  553. "Glöden lyste upp våra ansikten
    och rökstrimmor steg upp mot himlen."

  554. "Pasesei, en kompis farfar, hade
    berättat många historier den kvällen"

  555. "Men innan han började på den sista
    sa han flera gånger:"

  556. "Det här är
    en mycket viktig berättelse."

  557. "Sen harklade han sig.
    Det var en gång en jägare"-

  558. -"som gav sig in i bushen
    för att döda en apa."

  559. "Snart fick han syn på en apa som
    satt bekvämt på en gren i ett träd."

  560. "Apan brydde sig inte ens om honom
    när bladen knastrade"-

  561. -"än högt och lågt när han nalkades."

  562. "När han hade kommit nära
    och stod bakom ett träd"-

  563. -"lyfte han geväret och siktade."

  564. "Just som han skulle pressa in
    avtryckaren började apan tala."

  565. "Om du skjuter mig
    kommer din mor att dö."

  566. "Om du låter bli
    kommer din far att dö."

  567. "Apan återtog sin ställning,
    tuggade på sin mat"-

  568. -"och kliade sig på huvudet
    eller magen."

  569. "Hur skulle du göra
    om du var jägaren?"

  570. Det här knyter an
    till en berättartradition-

  571. -som finns i Västafrika
    av så kallade dilemmasagor.

  572. Där gestaltar man
    ett till synes omöjligt problem-

  573. -som leder in på diskussioner-

  574. -där målet är att alla nånstans
    ska hitta konsensus.

  575. Hur ska vi enas kring
    det bästa förhållningssättet?

  576. Hur ska man göra?

  577. Det var ju inte i första hand
    berättelser för barnen.

  578. "Den här berättelsen fick vi barn
    höra en gång om året."

  579. "Berättaren ställde frågan
    som inte går att besvara"-

  580. -"med barnens föräldrar närvarande."

  581. "Alla barn skulle svara,
    men ingen gjorde det"-

  582. -"eftersom allas föräldrar var där."

  583. "Berättare kom inte heller
    med nåt svar."

  584. "När det var min tur sa jag
    att jag skulle fundera."

  585. "Det dög förstås inte som svar."

  586. "Jag satt med barn mellan 6-12 och
    vi försökte få fram ett svar ihop"-

  587. -"som gjorde att våra föräldrar
    inte blev dödade."

  588. "Om man inte sköt apan
    skulle någon dö"-

  589. -"om man sköt den
    skulle någon också göra det."

  590. "Den kvällen kom vi fram till ett
    svar, men det förkastades. Vi sa"-

  591. -"att vi inte hade jagat apor
    om vi hade varit jägare."

  592. "Det finns andra djur
    som exempelvis hjort att jaga."

  593. "Det svaret godtas inte."

  594. "Vi förutsätter att du redan har höjt
    vapnet och måste fatta beslutet."

  595. "Han bröt sin kolanöt i två delar
    och stoppade en i munnen."

  596. "När jag var sju hade jag ett svar
    som lät vettigt"-

  597. -"men diskuterade det aldrig
    av rädsla för min mors reaktion."

  598. "Vore jag jägare
    hade jag skjutit apan"-

  599. -"för att den inte skulle sätta fler
    jägare i samma besvärliga sits."

  600. Det tycker jag är lite rörande.
    Barnet behöver hitta en lösning-

  601. -och här tänker det utanför
    sin egen lilla värld.

  602. Det är ganska stort
    och framförallt väldigt fantasifullt.

  603. Det kan tyckas vara en väldigt
    svår situation att försätta barn i.

  604. Men det finns en möjlig igenkänning
    i den här situationen-

  605. -där barn i lite andra sammanhang
    tvingas ta ställning-

  606. -till vem väljer man, hur ska jag
    förhålla mig, få ihop mina världar?

  607. Det är inte alls ovanligt hos barn
    i alla möjliga sammanhang i dag.

  608. Ja, så att...

  609. Det handlar om att bemästra,
    och med den narrativa strukturen-

  610. -finns det möjligheter att hitta
    möjliga bemästranden inom sig.

  611. Man skapar och omskapar berättelser
    och berättelser är ett flöde-

  612. -utav olika möjligheter hela tiden.

  613. Bemästrandeperspektivet stärks ju av-

  614. -att man har tillgång till
    att behärska vissa färdigheter.

  615. Man har ett självförtroende,
    men även en stark självkänsla-

  616. -som innebär att man har grundlagt en
    trygg anknytning till viktiga andra.

  617. Den primära anknytningen sker de
    två första åren i en människas liv.

  618. Men den sekundära,
    aktuella anknytningen-

  619. -är ju den som för närvarande råder.

  620. Vilka anknytningspedagoger
    har jag anknytning till?

  621. Vilka viktiga vuxna
    finns i mitt liv just nu?

  622. Salutogena faktorer
    handlar ju just om hälsofaktorer-

  623. -till skillnad från de patogena,
    som förklarar sjukdoms uppkomst.

  624. De salutogena är friskfaktorerna och
    där finns den berättande förmågan-

  625. -som är väldigt viktig.

  626. Jag skapar mig själv utifrån subjek-
    tiv tolkning och narrativt tänkande.

  627. Men jag behöver narrativ stöttning
    i dialog med dig.

  628. När vi möter barn
    ska vi ställa frågor.

  629. Vad hände före? Vad tänkte du?

  630. Vad kände du, gjorde du? Hur gick
    det sen och vad hände ytterligare?

  631. Man ställer frågor som bidrar till
    den här berättande formen.

  632. För den berättande pedagogen
    är det viktigt-

  633. -att själv våga berätta,
    själv våga träda fram.

  634. Att släppa manus eller släppa böcker
    och fritt berätta.

  635. Våga improvisera för i mötet med barn
    uppstår det alltid situationer.

  636. Det kommer infall som gör
    att man så att säga kan behöva-

  637. -väva samman det
    som sker i rummet här och nu.

  638. Det är viktigt
    att kunna hantera egna krav.

  639. Att inte känna att man är en
    dålig berättare, att det blir dåligt.

  640. Att kunna bestämma sig för:
    Hur är utgångspunkten-

  641. -och hur ser slutet ut?
    Sen visualiserar man det tydligt-

  642. -och kan arbeta sig fram mot ett slut
    och det på sitt eget sätt.

  643. Det kan bli fel - okej -
    men det blir nåt just där och då.

  644. Det är viktigt att man är närvarande
    och inte för stressad.

  645. Ett engagerat lyssnande,
    man vet inte exakt vad som kommer.

  646. Det finns olika typer av berättelser
    man kan använda sig av ur livet.

  647. Saker man har varit med om själv.

  648. "När jag var i Grekland
    mötte jag en man som var..."

  649. Det finns historiska berättelser
    som jag var inne på.

  650. Det finns händelser i historien
    som kanske är nåt...

  651. ...som är sant eller en anekdot
    som är väldigt illustrativ.

  652. Sagor, fabler, folk-
    och vandringssägner.

  653. Vitsar, som vi göteborgare
    är så förtjusta i.

  654. Hade vi haft mer tid,
    hade jag gärna dragit några för er.

  655. Slutligen vill jag
    sammanfatta det med-

  656. -att det handlar om att levandegöra
    fakta, sätta in saker i ett förlopp.

  657. Att göra så det känns som att det
    hänger ihop med barnets tillvaro.

  658. Väcka nyfikenhet, intresse, frågor,
    skapa relation och delaktighet.

  659. Träna minne, fantasi
    och gynna språkutveckling.

  660. Att man ser upp med att det
    finns mindre gynnsamma berättelser-

  661. -som är stigmatiserande
    eller konserverande.

  662. Och att man bemöter det
    på ett vettigt sätt.

  663. Min sista bild beskriver-

  664. -att man gjorde en undersökning bland
    ett stort antal elever i Norrbotten-

  665. -där de skulle ge sin syn på vad
    som är viktigt i skolan.

  666. Man använde "narrative inquiry".

  667. Barnen skulle i berättandeform
    återge hur de tänker om skolan.

  668. Där pekar eleverna mycket riktigt på,
    betonar vikten av den sociala miljön-

  669. -de tidsmässiga ramarna och behov som
    mat, värme och fysisk aktivitet.

  670. Att det är väldigt viktigt för barnen
    och för deras lärandeprocess.

  671. Ja, där tackar jag för ordet.
    Jag är glad att ni lyssnade-

  672. -och hoppas att ni har fått
    lite inspiration. Tack ska ni ha!

  673. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sagor och muntligt berättande kan vara en nyckel för att nå fram till barn som befinner sig i stress, till exempel nyanlända elever. Michael Lundgren, psykolog, beskriver här hur lärare och elever kan använda muntligt berättande för att bland annat utveckla språkliga färdigheter. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Berättande, Elever, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Inkluderande arbetssätt med nyanlända elever

Hur kan man genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla elever som en resurs i klassrummet? Frida Svensson, specialpedagog, och Camilla Jönsson, förstelärare i svenska och engelska, berättar om hur de arbetar. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum

Sagor och muntligt berättande kan vara en nyckel för att nå fram till barn som befinner sig i stress, till exempel nyanlända elever. Michael Lundgren, psykolog, beskriver här hur lärare och elever kan använda muntligt berättande för att bland annat utveckla språkliga färdigheter. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Hjärna, gener och jävlar anamma

Barn är inte bra eller dåliga på matematik eller läsning, utan snabba eller långsamma. En del behöver längre tid på sig och kanske dubbelt så mycket övning - och jävlar anamma - för att nå sina mål. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, berättar om ny forskning som bland annat visar att intensiv, digitaliserad träning i matematik kan öka sexåringars kunskapsnivåer med upp till 15 procent. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Programmering med och utan dator

Om du kan bygga med lego, baka eller lägga pussel så kan du programmera, menar Ewa-Charlotte Faarinen, universitetsadjunkt i matematik och lärande. Tanken är att inspirera och visa kreativiteten i att jobba med blockprogrammering i undervisningen. Det viktiga är inte ett specifikt programmeringsspråk utan att vi lär ut tankesättet, säger hon. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Kritiskt tänkande i skolan

Kritiskt tänkande utgör en grundbult i den svenska skolan. Men vad är kritiskt tänkande? Och vad krävs för att få in kritisk granskning av information i klassrummet? Fredrik Söderquist, högskoleadjunkt i svenska och retorik, Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen i Sverige, och Jack Werner, journalist och debattör, berättar hur skolan kan fördjupa innebörden av kritiskt tänkande och göra det till en metod snarare än en abstraktion. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Matematik i en mångkulturell skola

Madeleine Löwing, fil dr i matematikämnets didaktik, talar om kulturella och språkliga skillnader i matematik och nyanländas utmaningar i ämnet. Vad behövs för att en nyanländ elev ska få en bra start, och hur man kan gå till väga för att få en rättvis bild av elevens kunskaper? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nyanländas lärande i matematik

I skolan existerar en mångfald av språk, etniska kulturer, uppfattningar och föreställningar. Det är en utmaning för en lärare att undervisa matematik för barn med rötter i en annan kultur än den svenska. Saman Abdoka, lärare i matematik, har lång erfarenhet av att kartlägga elevernas förkunskaper i matematik och delar här med sig av olika metoder och handfasta tips. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nätmobbning - vad behöver skolan göra?

Sofia Berne, psykolog och forskare, ger exempel på hur skolan kan arbeta för att motverka nätmobbning. Att spendera tid vid datorn, surfplattan eller mobilen är i dag en självklar del av ungas vardag. Men med möjligheterna som kommer med modern teknik och nya kommunikationskanaler ökar även risken för nätmobbning bland unga. Skolan har ett ansvar att utreda och åtgärda mobbningssituationer på nätet. Men hur gör man detta på bästa sätt? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Normkritiska verktyg

Karin Salmson utbildar i normkritik och ger exempel på hur man kan jobba normkreativt i förskolan och skolan. Normkritik är perspektivet som hjälper oss att se normer och hur de fungerar. Steg två är att skapa nya inkluderande normer genom faktiska handlingar, exempelvis genom medvetna val av vilka böcker som används under lässtunden. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Mottagandet

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Fonologisk medvetenhet

Kan du inte höra skillnad kan du inte göra skillnad. Det märkte läraren och specialpedagogen Mina Anger när hon försökte lära sig alla olika h-ljud som finns i arabiska. Samma sak är det för nyanlända elever som lär sig svenska. Är man inte uppvuxen med vissa ljud är de svåra att uttala. Mina Anger får ofta frågor från lärare som antyder att vissa elever har någon form av inlärningssvårighet eller diagnos. Många gånger handlar det bara om att eleven håller på att lära sig ett nytt språk, svenska. Mina Anger arbetar som utvecklingsledare på Enheten för mottagning och modersmål i Uddevalla. Hon berättar om vilka processer och faser en nyanländ elev går igenom för att lära sig svenska.