Titta

UR Samtiden - Skolforum 2016

UR Samtiden - Skolforum 2016

Om UR Samtiden - Skolforum 2016

Föreläsningar från Skolforum 2016 om den senaste forskningen kring pedagogik och didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober och 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2016 : Nyanländas lärande i matematikDela
  1. Hej och välkomna
    till dagens föreläsning.

  2. "Nyanländas lärande i matematik. Att
    kartlägga och undervisa nyanlända."

  3. Jag heter Saman Adbdoka
    och är mattelärare.

  4. Jag jobbar på S:t Eskils gymnasium
    i Eskilstuna sedan åtta år tillbaka.

  5. Tidigare har jag jobbat i Västerås
    på ett par grundskolor.

  6. Jag började som mattelärare
    för cirka tio år sen.

  7. Mitt första arbete
    var på en mångkulturell skola.

  8. Sedan dess har jag varit
    i mångkulturella skolor och klassrum.

  9. Sedan 2014 är jag ute och föreläser-

  10. -om nyanlända och matematik på olika
    teman, beroende på vad som begärs.

  11. Senast jag föreläste var i går
    i Piteå, och då på samma tema.

  12. För att få en arena där man kan sitta
    och prata och ställa lite frågor-

  13. -i och med att det är svårt
    att undervisa elever-

  14. -som kommer från olika länder och
    kulturer och har olika bakgrunder-

  15. -har jag skapat en Facebook-sida,
    "Matematik för nyanlända".

  16. Där ställer lärare frågor-

  17. -och får tips och idéer kring hur man
    kan undervisa nyanlända elever.

  18. Det jag vill att ni ska göra först
    är att anteckna-

  19. -hur mycket en kopp kaffe innehåller,
    och då tänker jag på volym.

  20. Vi återkommer till det i slutet.

  21. Hoppas att alla har gjort det nu.

  22. För ca 70 år sen kom ett litet barn
    till Sverige från Finland-

  23. -under andra världskriget.

  24. När kriget tog slut kom ännu fler
    barn från krigsdrabbade länder.

  25. Sen behövde Sverige arbetskraft.
    Då kom familjer med sina barn hit.

  26. På grund av politiska oroligheter
    och krig trillade det sen in folk...

  27. ...från världens alla hörn
    av olika anledningar.

  28. De senaste tre, fyra åren-

  29. -har de flesta barnen
    kommit från Syrien, Afghanistan-

  30. -Eritrea och Somalia. Det har förstås
    kommit barn från andra länder också.

  31. Vad gör vi med de här barnen när de
    har olika matematikkunskaper med sig?

  32. Ska vi bara låta dem köra sitt eget
    race och lita på det de har med sig-

  33. -eller ta tillvara på deras kunskap
    inne i klassrummet?

  34. Det bekymret hade jag när jag fick
    min första nyanlända klass-

  35. -i åldern 16-20.

  36. Jag tänkte att jag måste göra nån typ
    av kartläggning av deras kunskaper.

  37. En sån kartläggning är inte lätt att
    göra. Jag återkommer till det senare.

  38. Vi tittar på lite statistik.

  39. Enligt Skolverket-

  40. -går det 985 000 barn
    i grundskolan i Sverige.

  41. I ÅK 1-9.

  42. Av dessa
    har 250 000 utländsk bakgrund:

  43. Minst en förälder är född utomlands.

  44. Vissa är födda här, vissa har kommit
    hit när de var några år gamla-

  45. -och vissa har gått i skola
    i sitt hemland.

  46. Förra året kom 70 000 nyanlända
    elever hit, mest ensamkommande barn.

  47. Det här är barn i åldern 1 till 18.

  48. Totalt talas 152 olika modersmål
    i svenska grundskolor.

  49. I vissa skolor finns det upp till
    100 olika modersmål, i andra 5-10.

  50. Det finns nog inte en enda klass som
    inte har elever med annan bakgrund.

  51. Vissa nyanlända barn
    har gått i privat skola i hemlandet-

  52. -och betalat för utbildningen,
    trots att det finns statliga skolor-

  53. -i tron att de privata är bättre.

  54. Andra har gått
    i kommunal eller statlig skola.

  55. Vissa har gått i religiösa skolor,
    med större fokus på religionsämnet-

  56. -eller i elitskolor, skolor som
    samlar på sig alla duktiga elever.

  57. Man betalar ofta för utbildningen-

  58. -trots att det finns
    gratis utbildning i landet.

  59. Det finns även Koranskolor,
    speciellt i Somalia och Afghanistan.

  60. Fokus ligger på att man ska läsa
    och lära sig Koranen, inte annat.

  61. Man kanske har gått flick- eller
    pojkskola från årskurs 1 till 9.

  62. Eller även i gymnasiet.

  63. Skolgången
    skiljer sig från land till land.

  64. Föräldrar kanske inte skickar barnen
    till skolan av ekonomiska skäl.

  65. Vissa har lång skolbakgrund,
    andra kort.

  66. Många länder har obligatorisk
    skolgång i sex eller nio år.

  67. Men av olika skäl kanske inte barnen
    går i skolan under vissa perioder.

  68. Det kan bero till exempel på krig
    eller avståndet till skolan.

  69. Det här är det viktigaste:
    Elever med diagnoser.

  70. Ofta har elever som har flyttat
    till Sverige inte diagnostiserats.

  71. Dels på grund av
    att det saknas resurser.

  72. Dels på grund av att föräldrarna
    inte vill att barnen ska stämplas-

  73. -med nån typ av diagnos.

  74. Sen har eleverna olika språk med sig,
    vilket påverkar skolgången.

  75. Även matematiken.

  76. Dessutom ligger fokus på olika delar.

  77. Det man läser i ÅK 4 i Somalia läser
    man kanske inte i Syrien just då.

  78. Det man fördjupar sig i i åk 6
    i Syrien är inte detsamma som i Irak.

  79. Det kanske man har gjort tidigare
    eller så gör man det senare.

  80. Om man jämför med
    hur det ser ut i Sverige-

  81. -så skickar de flesta föräldrar
    sina barn till förskoleklass här.

  82. Sen väljer man antingen friskola
    eller kommunal skola.

  83. De lyder under samma skollag
    och följer samma läroplan.

  84. Det är obligatorisk skolgång
    ända till årskurs nio.

  85. En del faller bort av olika orsaker.

  86. Det är en liten del i jämförelse
    med de 985 000 som går i skolan.

  87. Nästan alla här har lång skolbakgrund
    eftersom de går nio år i skolan.

  88. Ofta har eleverna diagnostiserats.
    Problemen upptäcks i förskoleklass.

  89. Med hjälp av den resurspersonal
    som är insatt i problematiken-

  90. -diagnostiseras eleverna och läraren
    får hjälp att hantera eleven.

  91. Vi anser att det här är en blandad
    grupp som är svår att undervisa.

  92. Vissa elever är motiverade
    och intresserade, andra är det inte.

  93. Vissa föräldrar hjälper till
    och andra gör det inte.

  94. Vad ska man tycka om det?

  95. Och sen ska dessa egenskaper
    läggas till också.

  96. Det blir ohållbart.

  97. Jag kan inte ha en undervisning
    som ska hålla för alla-

  98. -när alla har olika förutsättningar.

  99. Jag måste göra en kartläggning.

  100. Jag ska sammanfatta bilderna.

  101. De nyanlända eleverna
    utgör en mycket blandad elevgrupp.

  102. De kommer från olika länder,
    har olika skolbakgrund-

  103. -och varierande mattekunskaper.

  104. De nyanlända elever som har gått
    i skola innan de kom till Sverige-

  105. -har andra erfarenheter-

  106. -vad gäller undervisnings-
    och studiemetoder-

  107. -och har bedömts
    enligt olika kunskapskrav.

  108. Ofta bedöms inte förmågan.

  109. De kommer från olika vägar och
    ska förenas mot ett och samma mål:

  110. Att uppfylla kunskapsmålen
    för årskurs 3, 6 och 9.

  111. Vi ska titta på kartläggningsmaterial
    som jag har utformat.

  112. För att kunna hitta
    en gemensam nämnare för eleverna-

  113. -har jag utgått från
    centralt innehåll.

  114. Jag har gjort kort med varenda punkt
    i centralt innehåll-

  115. -som eleverna ska lösa. De innehåller
    så få svenska ord som möjligt.

  116. Vissa begrepp får eleven
    först översätta till sitt modersmål.

  117. När man har gjort klart alla kort,
    oavsett om man kan eller inte-

  118. -fyller jag i resultatet
    i en mall.

  119. Varje kort
    motsvaras av en ruta i mallen.

  120. Om eleven kan lösa alla uppgifter
    blir rutan grön.

  121. Om eleven kan lösa vissa uppgifter-

  122. -och alltså löser vissa uppgifter
    felaktigt, blir rutan gul.

  123. Om man inte har löst uppgiften
    blir rutan röd.

  124. Jag gör en mall för hela klassen.

  125. När det är grönt överallt slipper jag
    lägga så mycket tid och resurser-

  126. -på att lära eleverna
    hur uppgifterna ska lösas.

  127. I stället kan vi koncentrera oss
    på problemlösning och begrepp.

  128. Då utvecklas
    både matematiken och språket.

  129. Men när det är lite blandade färger
    i mallen...

  130. ...får jag flytta på gröna elever-

  131. -så att de sitter
    bredvid gula och röda elever.

  132. Samtidigt lägger jag stor fokus
    på röda elever.

  133. Det hjälper mig som lärare, eftersom
    jag har en hållbar planering.

  134. Samtidigt lämnar jag en kopia
    på resultatet till eleven.

  135. "Så här ser det ut för dig
    utifrån centralt innehåll."

  136. I slutet av året visar man vad man
    har lärt sig i ett likadant test.

  137. Då ser man sin utveckling.
    "Här hade jag 10 gröna rutor av 72."

  138. "Och nu i slutet av första året
    har jag 35."

  139. Många lärare har svårt att planera
    undervisningen för nyanlända-

  140. -på grund av att vissa elever har
    läst lite matematik och andra mycket.

  141. Det här hjälper mig
    att få en planering som kan hålla.

  142. Åtminstone ett år.

  143. Vi går tillbaka till...

  144. Gör du de här muntligt?

  145. Nej. Bara skriftligt.

  146. Så fort jag får en ny elev
    får eleven korten.

  147. Då får eleven översätta begreppen
    till sitt modersmål själv-

  148. -och sen sätta i gång och jobba.

  149. Antingen under en hel dag eller
    under flera pass under en vecka.

  150. Jag brukar säga att det eleverna
    har med sig är som en plånbok.

  151. Om man har mycket pengar i plånboken-

  152. -kan man förflytta sig snabbt mellan
    två punkter genom att ta en taxi.

  153. Har man mindre pengar kanske man
    får ta ett annat färdmedel-

  154. -och då tar det längre tid
    att nå målet.

  155. Ju mer man har läst,
    desto rikare är man.

  156. Det är lättare för dem att förstå än
    om man påpekar att kunskaper saknas.

  157. Att de saknar kommunikationsförmåga
    eller förmåga att resonera.

  158. Eleverna förstår inte vad jag menar-

  159. -eftersom undervisningen i hemlandet
    gick ut på att visa läraren-

  160. -i stort sett bara metod.

  161. Med det här visar jag att med för-
    kunskaper går man framåt snabbare.

  162. När jag jobbar med nyanlända elever
    har jag de här punkterna framför mig.

  163. Jag jobbar mycket utifrån
    ett interkulturellt perspektiv.

  164. I mitt klassrum innebär det-

  165. -att olika kulturer samverkar,
    kompletterar och berikar varandra.

  166. Om jag har nåt med mig försöker jag
    hjälpa en kompis som inte kan.

  167. Nästa gång är det
    kompisens tur att hjälpa mig.

  168. I läroplanen under matematik
    står det-

  169. -att matematik
    är bidrag från olika kulturer-

  170. -och att den har utvecklats
    utifrån kulturens behov.

  171. Matematik ser inte likadan ut
    i olika länder, i olika kulturer.

  172. Jag försöker knyta mina uppgifter
    till elevernas kultur eller vardag.

  173. Jag ska visa några bilder.

  174. I vissa uppgifter kan vissa ord vara
    svåra. Eleverna känner inte till dem.

  175. Då blir det stopp och eleverna
    tappar lusten att lösa uppgiften-

  176. -och hoppar till nästa. Till slut
    kanske de börjar tycka illa om matte.

  177. En sån uppgift kan vara
    när vi jobbar med geometri.

  178. Jag har många elever från Afghanistan
    som själva har vävt mattor-

  179. -eller så har kanske
    nån i deras omgivning gjort det.

  180. Här finns det mycket att hämta.

  181. Många elever har likadana mattor
    hemma som de får fotografera.

  182. Sen får de ta bilden med sig och sen
    jobbar vi med geometriska figurer.

  183. När man knyter uppgiften till deras
    vardag blir den plötsligt intressant.

  184. De blir stolta eftersom jag visar
    intresse för det de har med sig.

  185. "Den gjorde jag i mitt hemland."

  186. Ett annat exempel är procenträkning.

  187. För ett tag sen jobbade vi
    med en uppgift-

  188. -om procentuell prissänkning
    under mellandagsrean.

  189. En elev sa att han inte hittade
    nån översättning på "mellandagsrea".

  190. Jag försökte förklara
    vad mellandagsrea betyder.

  191. Då sa han att i hans hemland
    är det mellandagsrea varje dag.

  192. "Hur menar du då?" sa jag.

  193. "Vi har basarer där", sa han.
    "Och där förhandlar man om priset."

  194. "Det finns inget fast pris.
    Allt är på rea."

  195. "Alla
    får inte varorna till samma pris."

  196. "Det gäller att vara skicklig
    på att förhandla."

  197. Sen dess utgår jag från det här.

  198. De här eleverna
    kanske själva har varit på basar-

  199. -och fått en viss prissänkning, eller
    har varit där med sina föräldrar.

  200. Därför ber jag eleverna
    att tänka på sina besök på basaren.

  201. "Vad kostade varan?"

  202. "Tänk i kronor
    och inte i ditt hemlands valuta."

  203. "Vad fick du betala?
    Hur mycket fick du i rabatt?"

  204. Då blir det naturligt att komma in
    på procentdelar, rabatt och rea.

  205. Det väcker intresse.

  206. "Jag kan berätta om en annan gång när
    jag köpte flera till ett lägre pris."

  207. Sen kan man gå vidare
    till uppgifterna i boken.

  208. Man kanske jobbar med tabeller
    och diagram, statistik och enheter.

  209. Här har vi sambusa,
    ett somaliskt fikabröd.

  210. Många elever bakar dem själva.

  211. De kan ha varit med och lagat mat
    eller bakat bröd. Fika- och matbröd.

  212. De får ta med sig receptet.

  213. Jag ber dem att fråga sina mammor-

  214. -hur mycket ingredienser som gick åt
    den senaste gången de bakade.

  215. Det är inte alltid decilitermått som
    används. Det kan vara koppar också.

  216. Då får vi mäta lite och de får ta med
    sig måtten till skolan.

  217. Vi kollar hur många deciliter
    de rymmer. Då har man en referensram.

  218. Man får veta hur mycket skålen rymmer
    eller vad en handfull mjöl är.

  219. Är min handfull mjöl
    större eller mindre än din?

  220. Vi mäter och får lite referenser.

  221. När vi har fått lite svar
    kan vi göra tabeller och diagram.

  222. Räkna mått och så vidare.

  223. Det blir en naturlig ingång
    till uppgifter i boken.

  224. Samtidigt får de diskutera det här
    och utveckla kommunikationsförmågan-

  225. -och svenskkunskaperna.

  226. Vi går vidare.

  227. Så här står det i centralt innehåll
    för årskurs 7-9.

  228. Det gäller metoder för beräkningar.

  229. Historiska sammanhang brukar dyka upp
    i läromedlen-

  230. -men kulturella ser jag sällan.

  231. Om man läser vidare står det
    att man t.ex. kan lyfta upp division.

  232. Att eleverna ska ta del av
    och dela med sig-

  233. -av olika kulturers
    sätt att skriva tal-

  234. -och göra beräkningar, osv.

  235. Det lyfts inte upp i några läromedel,
    men däremot i mitt klassrum.

  236. Då tänker eleverna: "Det här kan jag.
    Jag kan lära kompisarna det."

  237. Det finns olika sätt att dividera.

  238. I svenska läromedel
    används kort division.

  239. Vissa elever tycker att det är svårt.

  240. Vi ska titta på några andra länders.

  241. Man kanske kan det här
    och kan visa kompisen.

  242. Kompisen kanske tycker att det här
    sättet är enklare än det i boken.

  243. Bara man kommer fram till samma svar
    får man använda valfri metod.

  244. Eleverna har visat det här för mig.
    Det är inget jag har upptäckt själv.

  245. I och med att jag tar upp det här
    i klassrummet, att det är tillåtet-

  246. -vågar eleverna räkna på sitt sätt
    när vi har prov.

  247. Centralt innehåll nämner division-

  248. -men det här gäller
    för alla möjliga räknesätt.

  249. Vi kan titta på addition.

  250. I de flesta läromedel
    ser det ut så här.

  251. Man brukar stryka över minnessiffran
    efter varje steg som man har utfört.

  252. Samma sak där. Man stryker över.

  253. Vi kan titta på subtraktion också.

  254. I Irak lånar man ofta hela vägen.
    Sen genomför man subtraktionen.

  255. 6-8 räcker inte till.

  256. Sexan lånar från nollan. Nollan har
    inte, så den lånar från sjuan.

  257. När man har lånat klart
    kan man subtrahera.

  258. I Kina och Ryssland gör man en prick
    för att markera en förändring.

  259. Så att eleven kommer ihåg.

  260. I Tyskland gör man så här:

  261. 6-8 räcker inte till.
    Man lägger till 10 på 6.

  262. För att motverka denna effekt lägger
    man 10 på 70, så att det blir 80.

  263. 16-8 är 8.

  264. Sen blir det 10-8
    i stället för 0-7.

  265. Alltså tiotal minus åtta tiotal.

  266. För att motverka den effekten-

  267. -lägger man ett hundratal
    på 200. Det blir 700-300.

  268. Vi tittar på klockan.
    Det är jätteintressant.

  269. Vi tittar på hur arabisktalande
    elever säger klockslag.

  270. När den är kvart över säger man inte
    det eller "femton minuter över".

  271. Man säger "10 och fjärdedel". Inte
    "en fjärdedel", bara "fjärdedel".

  272. När den är 20 över säger man inte
    det, utan "tredjedel över".

  273. I stället för "i" säger man att det
    "fattas fjärdedel" eller "tredjedel".

  274. Vad har det för nytta i klassrummet
    när eleverna kan klockan?

  275. När man jobbar med bråk
    och eleven kan klockan-

  276. -vet eleven att det finns
    fyra fjärdedelar i en timme.

  277. Oavsett om klockan är rund,
    rektangelformad eller kvadratisk.

  278. Eleven vet också att det finns
    tre tredjedelar i en hel timme.

  279. I stället för en tårta eller en pizza
    som eleven kanske inte har sett-

  280. -använder man klockan som exempel
    när man undervisar bråk.

  281. Det här är en "somalisk klocka".

  282. Den används i södra Somalia,
    som ligger vid ekvatorn.

  283. Man har lika långa nätter som dagar.

  284. Solen går ofta upp vid klockan 6,
    och då är den somaliska klockan 0.

  285. När solen går upp börjar dagen.

  286. När klockan är 7 för oss
    är klockan 1 där.

  287. Den är tillbakaskjuten
    ett halvt varv.

  288. Det här känns naturligt
    och begripligt för mig.

  289. Dagen börjar när solen går upp.
    Inte medan man låg och sov.

  290. Vad har man
    för nytta av den i klassrummet?

  291. En somalisk elev som är van vid den-

  292. -och pratar med föräldrar eller
    nån annan somalier som använder den-

  293. -säger "vi ses kl. 4 i morgon"
    och menar då kl. 10.

  294. Om eleven kan hantera det här
    med att skjuta upp tiden sex timmar-

  295. -blir det enklare att lära eleven
    att skjuta upp tiden tolv timmar.

  296. När klockan är 13, 14, 15, 16.

  297. Man har ju redan lärt sig
    den metoden utantill på egen hand.

  298. När jag pratar
    med nån från ett annat land-

  299. -måste jag använda
    den klocka som är gemensam för alla.

  300. Men hemma kan jag förstås säga
    "I morgon börjar skolan klockan tre."

  301. Klockan är ett intressant ämne.
    På mitt modersmål-

  302. -säger man inte "10.30"
    utan "tio och halv".

  303. På svenska säger man "halv elva",
    så jag gör ofta fel.

  304. För att slippa göra fel betonar jag
    ofta tiden digitalt i stället.

  305. Speciellt när det gäller halvslag.

  306. Då slipper jag komma
    en timme för tidigt.

  307. Den här typen av klocka används
    i Somalia, Etiopien och även i Kenya.

  308. Inger Lindberg med flera
    har gjort en undersökning-

  309. -om begrepp i läromedel,
    och då läromedel i alla ämnen.

  310. De har kommit fram till
    att 95-97 procent av alla ord-

  311. -måste vara kända för att
    inte förståelsen ska blockeras.

  312. Om vi tänker på en matteuppgift
    på 25 ord-

  313. -kan ett enda okänt ord räcka för att
    elevens förståelse ska blockeras.

  314. Om man försöker översätta med Google
    och ordet blir helt felöversatt-

  315. -eller om ordet
    inte finns på modersmålet-

  316. -börjar eleven lägga mer fokus
    på språket än på matteuppgiften.

  317. Resten kan vi lämna därhän nu.

  318. För att bekräfta detta har jag gjort
    en undersökning med 105 elever.

  319. De är i åldern 16-20 och
    har varit i Sverige i minst ett år.

  320. Undersökningen är gjord i slutet
    av april och i början av maj.

  321. De har varit i kontakt med skolan
    redan i augusti.

  322. Över 80 föräldrar har också deltagit.

  323. De har läst på Komvux,
    grundläggande utbildning.

  324. De har gått klart SFI
    och har läst grundläggande Komvux.

  325. De har varit i Sverige i minst 2 år.

  326. Och har varit i kontakt med skolan
    i minst två år, SFI och Komvux.

  327. Frågan var: "Vilket ord behöver du
    översätta för att lösa uppgiften?"

  328. Det här är
    de mest förekommande orden.

  329. Jag stannar vid "salta fiskar".

  330. I södra Irak fiskade man på somrarna-

  331. -och saltade och torkade fisken
    inför vintern.

  332. Det räcker med att köpa en salt fisk
    så är påsen full.

  333. Den kopplingen får jag.
    Så ser en salt fisk ut för mig.

  334. Nästan ingen kände till "skumtomtar".
    Då blir uppgiften svår att lösa.

  335. Måste jag veta vad skumtomtar är
    för att kunna lösa uppgiften-

  336. -eller kan man ersätta ordet
    med nåt annat?

  337. Tyvärr kan vi mattelärare inte
    ha kontroll över alla läromedel.

  338. Vi kan inte begära att alla uppgifter
    ska ändras.

  339. Däremot styr jag över min genomgång.

  340. Under genomgången
    använder jag enkla ord-

  341. -som jag vet att mina elever känner
    till och har kommit i kontakt med.

  342. Samma sak gäller när jag har prov.

  343. Då kanske jag byter ut nåt ord mot
    ett annat som eleverna känner till.

  344. Vi går vidare med samma uppgift.
    Nästa fråga löd:

  345. "Kan du lösa uppgiften
    trots att du inte kan vissa ord"-

  346. -"utan att översätta?"

  347. Sen tog jag bort kontexten
    helt och hållet.

  348. De skulle bara beräkna uppgiften.

  349. Det här gjorde jag bara med eleverna.

  350. Ni ser.

  351. Nästan 80 procent
    kunde lösa uppgiften utan kontext.

  352. Det var kontexten som förhindrade
    eleverna från att visa vad de kunde.

  353. Vi måste ha uppgifter med kontext för
    att visa att matte finns överallt.

  354. Vi kan inte bara
    ha uppgifter utan kontext.

  355. Jag skulle önska att ni löser
    den här uppgiften i en minut.

  356. Redovisa gärna svaret
    för den som sitter bredvid dig.

  357. Hoppas att ni är klara.
    Vi ska göra en till.

  358. Samma sak. Försök lösa uppgiften-

  359. -och försök redovisa svaret
    för den som sitter bredvid dig.

  360. Jag hoppas att ni är klara.

  361. Vi återgår till första uppgiften.

  362. Hur många tänkte så?

  363. Har nån tänkt så här?

  364. Det blir naturligt
    att man tänker på modersmålet.

  365. Man kan inte låta bli.

  366. Samma sak här.

  367. Är det nån som har tänkt så?

  368. Nej. Det blir naturligt
    att tänka på det man har med sig.

  369. Både i tänkesätt och begrepp.

  370. Min erfarenhet
    med nyanlända elever-

  371. -är att i början
    tänker de och svarar på modersmålet.

  372. Det har ni gjort. Men om jag säger
    att jag bara kan engelska-

  373. -ska ni försöka visa mig vad ni kan.

  374. Om det är siffror skriver ni siffror.

  375. Om ni ska redovisa skriftligt för-
    söker ni så gott ni kan på engelska.

  376. Samma gäller för muntlig redovisning.

  377. Ju mer man lär sig, ju fler begrepp
    och ord man förstår-

  378. -i andra språket,
    i detta fall svenska-

  379. -desto mer tänker man på svenska,
    man försöker producera på svenska.

  380. När man har varit i kontakt
    med skolmatematik på svenska ett tag-

  381. -börjar man tänka och svara
    på svenska.

  382. Eleverna kommer hit med olika begrepp
    på modersmålet med sig.

  383. Ett begreppsregister som har utveck-
    lats under skolgången i hemlandet.

  384. Ju mer kontakt de har
    med matematik i Sverige-

  385. -desto mer växer registret,
    men då på svenska.

  386. Så småningom försvinner
    det man hade med sig-

  387. -i och med att man jobbar med matte
    på svenska mer och mer.

  388. Det första steget går fort. Det andra
    steget går lite långsammare.

  389. Ju mer man är i skolan, desto bättre.

  390. Lite tips: Försök att inte dra
    snabba slutsatser om eleven gör fel.

  391. Ha en dialog med eleven i stället.
    Prata om tidigare undervisning.

  392. Hur jobbade de med matte?
    Vilken del fokuserade de mest på-

  393. -under de åren eleven
    gick i skola i sitt hemland?

  394. Låt inte eleverna skylla på språket.

  395. "Jag kan inte svenska,
    så jag struntar i uppgiften."

  396. En del lärare köper det resonemanget
    och ger dem uppgifter utan kontext.

  397. Elevernas utveckling påverkas-

  398. -om de bara får
    kontextlösa beräkningsuppgifter.

  399. Jag brukar säga att eleverna
    alltid ska försöka lösa uppgiften.

  400. Att försöka
    är bättre än att inte försöka.

  401. Vi hjälper dem därmed
    att utveckla sina svenskkunskaper.

  402. Många elever
    är vana vid att producera.

  403. Produkttänkt, inte processtänkt.

  404. När jag undrar hur eleverna har tänkt
    brukar de fråga om de har gjort rätt.

  405. Men jag vill att de ska visa
    hur de har resonerat för mig.

  406. "Varför?"

  407. Varje gång ifrågasätter de mitt svar.

  408. De är vana vid att producera.

  409. Det hänger ihop med punkt tre.

  410. Man vill bara göra klart sin uppgift
    och lämna in den så fort som möjligt.

  411. Kontexten ska vara bekant.

  412. Att eleven känner till de ord som
    förekommer i uppgiften är viktigt.

  413. Enskilt arbete i en lärobok skapar
    inte stora kommunikationsmöjligheter.

  414. Låt dem jobba i par i stället.

  415. Så länge de jobbar med matte
    är det bra.

  416. Ju mer svenska de lär sig-

  417. -desto lättare kan de kommunicera
    med andra elever med andra modersmål.

  418. Så småningom kommunicerar de
    bara på svenska-

  419. -i och med att de kan svenska bättre
    och har fått ett större ordförråd.

  420. Var medveten om
    att språket påverkar förståelsen.

  421. Speciellt när man gör prov.

  422. Och var medveten om
    att man tänker på modersmålet.

  423. Uppgiften måste översättas, sen lösas
    och sen översättas igen till svenska-

  424. -innan svaret skrivs ner.
    För det krävs extra tid.

  425. Man ska ha mer tid på sig när man
    har prov än på en vanlig lektion.

  426. Det här är ett exempel
    på en elev ur årskurs 1.

  427. Arabisktalande. Man har tänkt
    från höger till vänster.

  428. Man ska inte dra snabba slutsatser.

  429. Eleven har kanske inte
    lärt sig att kodväxla än.

  430. Språket påverkar tänkesättet.
    Det här har en somalisk elev skrivit.

  431. "Ange två klockslag."
    Vilka två? Mitt och ditt?

  432. Ni ser att man har skrivit 11.20.
    Man har tänkt på sitt klockslag.

  433. Samma sak gäller för den nedre.
    Det är en somalisktalande elev.

  434. Kontexten ska vara bekant.
    Här är en uppgift ur en lärobok.

  435. "Liftkort" kopplas direkt
    till snö och slalom.

  436. Det är ett kulturellt bundet ord.

  437. Många elever känner inte till det.

  438. Men vad händer
    om man byter ut det mot "busskort"?

  439. Många elever har hört talas om det.

  440. Vi är ute efter samma matematik-

  441. -men vi har bytt ut
    orden som blockerar förståelsen.

  442. Eleven kanske inte
    hittar en översättning i ordboken-

  443. -och blir sen orolig
    och hoppar över uppgiften.

  444. Då har vi kommit tillbaka
    till kaffekoppen.

  445. Är vi överens, tror ni?

  446. Tycker ni att det här verkar rimligt?

  447. Eller borde det vara mer?

  448. Kan det vara så mycket? Nej.

  449. Jo. När jag dricker kaffe hemma
    innehåller min kopp 4-5 dl kaffe.

  450. En liten kopp kaffe.

  451. Frågan må vara enkel-

  452. -men jag tolkar den
    utifrån mina referensramar.

  453. Det jag har hemma.

  454. Vi har olika syn på en kopp kaffe.

  455. Vissa som tycker om kaffe
    kanske har en kopp som rymmer 3-4 dl.

  456. Då får jag tacka för mig.

  457. Jag hoppas att föreläsningen
    kan hjälpa er i vardagen.

  458. Tack!

  459. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nyanländas lärande i matematik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I skolan existerar en mångfald av språk, etniska kulturer, uppfattningar och föreställningar. Det är en utmaning för en lärare att undervisa matematik för barn med rötter i en annan kultur än den svenska. Saman Abdoka, lärare i matematik, har lång erfarenhet av att kartlägga elevernas förkunskaper i matematik och delar här med sig av olika metoder och handfasta tips. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Elever, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Matematikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Inkluderande arbetssätt med nyanlända elever

Hur kan man genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla elever som en resurs i klassrummet? Frida Svensson, specialpedagog, och Camilla Jönsson, förstelärare i svenska och engelska, berättar om hur de arbetar. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum

Sagor och muntligt berättande kan vara en nyckel för att nå fram till barn som befinner sig i stress, till exempel nyanlända elever. Michael Lundgren, psykolog, beskriver här hur lärare och elever kan använda muntligt berättande för att bland annat utveckla språkliga färdigheter. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Hjärna, gener och jävlar anamma

Barn är inte bra eller dåliga på matematik eller läsning, utan snabba eller långsamma. En del behöver längre tid på sig och kanske dubbelt så mycket övning - och jävlar anamma - för att nå sina mål. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, berättar om ny forskning som bland annat visar att intensiv, digitaliserad träning i matematik kan öka sexåringars kunskapsnivåer med upp till 15 procent. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Programmering med och utan dator

Om du kan bygga med lego, baka eller lägga pussel så kan du programmera, menar Ewa-Charlotte Faarinen, universitetsadjunkt i matematik och lärande. Tanken är att inspirera och visa kreativiteten i att jobba med blockprogrammering i undervisningen. Det viktiga är inte ett specifikt programmeringsspråk utan att vi lär ut tankesättet, säger hon. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Kritiskt tänkande i skolan

Kritiskt tänkande utgör en grundbult i den svenska skolan. Men vad är kritiskt tänkande? Och vad krävs för att få in kritisk granskning av information i klassrummet? Fredrik Söderquist, högskoleadjunkt i svenska och retorik, Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen i Sverige, och Jack Werner, journalist och debattör, berättar hur skolan kan fördjupa innebörden av kritiskt tänkande och göra det till en metod snarare än en abstraktion. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Matematik i en mångkulturell skola

Madeleine Löwing, fil dr i matematikämnets didaktik, talar om kulturella och språkliga skillnader i matematik och nyanländas utmaningar i ämnet. Vad behövs för att en nyanländ elev ska få en bra start, och hur man kan gå till väga för att få en rättvis bild av elevens kunskaper? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nyanländas lärande i matematik

I skolan existerar en mångfald av språk, etniska kulturer, uppfattningar och föreställningar. Det är en utmaning för en lärare att undervisa matematik för barn med rötter i en annan kultur än den svenska. Saman Abdoka, lärare i matematik, har lång erfarenhet av att kartlägga elevernas förkunskaper i matematik och delar här med sig av olika metoder och handfasta tips. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nätmobbning - vad behöver skolan göra?

Sofia Berne, psykolog och forskare, ger exempel på hur skolan kan arbeta för att motverka nätmobbning. Att spendera tid vid datorn, surfplattan eller mobilen är i dag en självklar del av ungas vardag. Men med möjligheterna som kommer med modern teknik och nya kommunikationskanaler ökar även risken för nätmobbning bland unga. Skolan har ett ansvar att utreda och åtgärda mobbningssituationer på nätet. Men hur gör man detta på bästa sätt? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Normkritiska verktyg

Karin Salmson utbildar i normkritik och ger exempel på hur man kan jobba normkreativt i förskolan och skolan. Normkritik är perspektivet som hjälper oss att se normer och hur de fungerar. Steg två är att skapa nya inkluderande normer genom faktiska handlingar, exempelvis genom medvetna val av vilka böcker som används under lässtunden. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Svensk forskning om läsning och läsförståelse

Ett hett samtalsämne bland många pedagoger är barns och ungdomars sjunkande läsförmåga. Hur ser ungdomarna själva på sin läsning och hur tolkar och förstår en ung människa exempelvis en novell? De båda forskarna Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg redogör här för de senaste trenderna inom läsforskningen. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?