Titta

UR Samtiden - Skolforum 2016

UR Samtiden - Skolforum 2016

Om UR Samtiden - Skolforum 2016

Föreläsningar från Skolforum 2016 om den senaste forskningen kring pedagogik och didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober och 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2016 : Normkritiska verktygDela
  1. Hej och välkomna!
    Jag heter Karin Salmson.

  2. Jag jobbar som förläggare
    och utbildare på Olika.

  3. Jag har en bakgrund
    som journalist och författare.

  4. Har hållit på med ord hela mitt liv.

  5. Hållit på med förändring
    nästan hela mitt liv.

  6. Olika jobbar med förändring,
    vi jobbar med olika.

  7. Med att försöka få olika
    att bli norm, typ.

  8. Göra ett samhälle
    där det är okej att vara olika.

  9. Vi har ett samhälle där vi redan
    är olika på många olika sätt-

  10. -men det fungerar inte jättebra.

  11. Den här föreläsningen heter:

  12. "Normkreativa verktyg
    - från kunskap till handling."

  13. Vi ska gå igenom lite
    vad normkritik innebär.

  14. Känner sig alla som superexperter
    kan ni få skrika rakt ut.

  15. Bra. Där fick jag det svar jag
    ville ha. Ingen vill skrika rakt ut.

  16. Jag ska prata lite om det och sen det
    som jag egentligen tycker bäst om:

  17. Normkreativitet, vad det är
    och vad jag menar med det.

  18. Och varför Skolverket rekommenderar
    normkritik som ett verktyg.

  19. Sen tänkte jag dyka in
    i det här med verktyg-

  20. -och fokusera på lässtunden och
    läsning inom förskola och skola.

  21. Hur det kan vara en del av att
    skapa ett samhälle där vi är olika-

  22. -och få känna att det är okej.
    Jag är olika och du är olika.

  23. Det tänkte jag
    att vi skulle ägna oss åt i dag.

  24. Föreläsningen bygger på min bok,
    "Normkreativitet i förskolan"-

  25. -som jag har jobbat med under många
    år, från att jag började förläsa-

  26. -och tänkte: "Ja, det här
    kan jag slänga ihop till en bok."

  27. Det tog mig flera år att göra det.
    Det här ämnet växte hela tiden.

  28. Boken har alla diskriminerings-
    grunder plus lite till.

  29. Det som spelar roll för barn, som
    familjenormer som inte nämns i lagen.

  30. Ni inom förskola och skola måste ju
    jobba med diskrimineringslagen-

  31. -i det att ni faktiskt måste jobba
    förebyggande. Det här är ett sätt.

  32. Att jobba med de här normområdena
    som det handlar om.

  33. Inte bara en norm utan
    många olika normer som påverkar oss.

  34. I den här boken
    är det mycket praktiska tips.

  35. Saker man kan göra i barngruppen,
    i personalgruppen...

  36. Massor med saker som är praktiska.

  37. Det kommer jag inte
    att gå in på i dag.

  38. I stället blir det
    fokus på lässtunden-

  39. -som den praktiska saken att jobba
    med. Jag hoppas att det låter bra.

  40. För att ta det från början:
    Normkritik, vad är det?

  41. Ja, normer, det är ju de här
    osynliga reglerna, förväntningarna-

  42. -som märks framför allt
    när vi bryter mot dem.

  43. Förväntningar är kraftfulla verktyg
    i vårt samhälle och våra liv.

  44. Förväntningar styr så väldigt mycket.

  45. Forskning på hur vi lyckas i skolan
    pekar på dels att läraren är viktig-

  46. -men också vilka förväntningar
    läraren har på elever.

  47. Att det faktiskt är en nyckel till
    hur väl elever lyckas i skolan.

  48. Forskningen har tittat på hur
    förväntningar, både egnas och andra-

  49. -påverkar hur jag presterar i
    t.ex. matematik på universitetsnivå.

  50. En forskningsstudie
    som har upprepats.

  51. Man har låtit elever som är väldigt
    duktiga på matematik göra prov-

  52. -och de är alla duktiga på matte. De
    får ett prov som är lite för svårt.

  53. De gör provet. Så tittar man, utifrån
    könskategorier, hur de klarade sig.

  54. Så ser man
    att killarna klarade det bättre.

  55. Det här är på universitetsnivå, i
    länder där det matematiska tänkandet-

  56. -fortfarande kopplas ihop
    med pojkar och manligt tänkande.

  57. Så ser det ut i Sverige i dag,
    även om det luckras upp.

  58. Men på högre nivå är det fortfarande
    en dominans av pojkar och män.

  59. Ja, så såg man det.
    Sen sa man till eleverna:

  60. "Det här är ett prov som tjejer och
    killar har klarat lika bra tidigare."

  61. Och så gjorde de provet
    och klarade det lika bra.

  62. Det låter som hokus pokus, men det är
    ändå bra att bära med sig kunskapen-

  63. -om hur styrande förväntningar är,
    både från andra och på oss själva.

  64. Normer rör sig också
    på lite olika nivåer.

  65. Övergripande normer som påverkar alla
    i samhället, på en förskola, skola.

  66. Och så bildas det naturligtvis normer
    på andra nivåer.

  67. Vi kan säga att man pratar om
    att vi har en mansnorm i samhället.

  68. Det kan synas i lönenivåer-

  69. -i sånt som att man länge haft
    krockdockor som är utformade som män-

  70. -trots att kvinnor också kör bil.

  71. Medicin som tas fram för mäns kroppar
    trots att kvinnor också behöver det.

  72. Massor med såna saker som visar på
    olika sätt att vi har en mansnorm.

  73. Sen kan man se på det yrke som ni
    är inom, förskola och grundskola-

  74. -där har vi en dominans av kvinnor.
    Det skapas normer av det.

  75. Men oavsett det så påverkas vi
    av de övergripande normerna-

  76. -till exempel i lönekuvertet, alltså
    hur man värderar kvinnors arbete.

  77. Så det är de här olika nivåerna.

  78. Normer sitter ofta ihop med
    minoritet-majoritetsförhållanden.

  79. Det som är vanligast blir ofta norm.
    Det vi förväntar oss.

  80. I dag definierar sig de flesta
    som heterosexuella.

  81. I mötet med en annan kan jag ha en
    förväntning om personens sexualitet.

  82. Det kan yttra sig i småsaker som...

  83. ...visar att jag tror att du har
    en man eller kvinna som partner.

  84. Det kan ju vara småsaker som inte
    spelar roll i sin enskildhet-

  85. -men när du hela tiden får de där
    förväntningarna riktade mot dig-

  86. -och du hela tiden står utanför norm
    så är det klart att det nöter.

  87. För små barn och unga människor
    så nöter det extra i byggandet av:

  88. "Jag är okej som jag är och de
    förutsättningar som jag har är okej."

  89. Normer kan också skilja sig utifrån
    om vi väljer att ställa oss utanför-

  90. -eller om vi föds utanför norm.

  91. Det är två olika positioner
    som ger olika mycket kraft-

  92. -och tär på oss på olika sätt.

  93. Vi har också normer som inte sitter
    ihop med minoritet, majoritet-

  94. -till exempel det här med kön
    där vi har ungefär lika många.

  95. Så normer rör sig lite fram
    och tillbaka på olika sätt-

  96. -och är kanske inte så förvånande.

  97. De som pratar om hur hjärnan fungerar
    säger att...

  98. Man brukar prata om system 1
    och system 2-

  99. -där system 1 är automatiserat.
    Att jag kan gå och prata samtidigt-

  100. -eller att jag hoppar till
    om det smäller utanför.

  101. Inlärda automatiserade reaktioner. Om
    jag blir biten av en hund som barn-

  102. -så kommer jag tycka som vuxen
    att det är obehagligt med hundar.

  103. Då har vi system 2, som kan
    hålla reda på system 1 i hjärnan-

  104. -som ifrågasätter
    det som system 1 säger.

  105. Som kan berätta: "Men du har träffat
    många snälla hundar nu."

  106. "Du kanske vågar stå bredvid
    den här hunden och klappa den."

  107. System 2 kan hålla reda på system 1-

  108. -och genom att system 2 gör det blir
    vi allt mer medvetna om reaktionerna-

  109. -och ersätter tidigare erfarenheter
    med nya erfarenheter.

  110. En anledning till att jag pratar
    om det är för att förstå hjärnan.

  111. Att den på många sätt är en lat
    mekanism, eller smart mekanism-

  112. -som sorterar världen åt oss.
    Vi pallar inte att se allt helt nytt.

  113. Det går inte,
    utan vi måste göra rationaliseringar-

  114. -för att förstå att en stol är
    en stol eller ha idéer om människor.

  115. Det är så vi fungerar, men det
    är inte bra om det leder till-

  116. -fördomsfullt beteende eller
    diskriminering, vilket det ofta gör.

  117. Ju mer vi jobbar med system 2, desto
    mer medvetna blir vi om tankarna.

  118. Med barn, till exempel, pratar vi
    ofta om att lyssna på sin magkänsla.

  119. Känna igen de första reaktionerna.
    "Vill jag, vill jag inte?"

  120. Medan vi vuxna är så...

  121. Vi har gått igenom så mycket,
    vi har automatiserat så många tankar-

  122. -antingen genom erfarenheter
    eller genom en massa signaler.

  123. Det är inte alltid
    att vi kan räkna med-

  124. -att system 1 och magkänslan
    faktiskt har rätt.

  125. Det är klurigt,
    för det kan kännas rätt.

  126. Det här påverkar ju massor med saker.
    Vem jag anställer.

  127. Vem känns det bekvämt att anställa?
    Nån som är mer lik mig själv.

  128. Nåt som känns bekant,
    som inte behöver ifrågasättas.

  129. Där gäller det att vara medveten om
    varför de här sakerna sker-

  130. -och göra medvetna val,
    så vi får andra resultat än i dag.

  131. Så fungerar hjärnan.
    Det kan vara bra att veta.

  132. När man går in i såna här arbeten
    och jobbar med normkritik-

  133. -och får på sig de här glasögonen
    för hur det ser ut...

  134. Ja, då är det lätt hänt att börja
    tycka att man är fördomsfull.

  135. Och det är vi. Undersökningar visar
    att vi är fördomsfulla.

  136. Men det viktiga är inte
    de första tankarna som jag får-

  137. -utan det viktigaste är ju det jag
    gör, det jag signalerar i handling.

  138. Så man kan klappa sig lite på axeln
    och göra det som barn ska göra.

  139. Ta emot sina misslyckanden,
    min misslyckade tanke, första känsla.

  140. Den kan jag lära av.
    Jag behöver inte bara skämmas.

  141. "Vad bra! Jag märkte
    att jag tänkte nåt fördomsfullt."

  142. Innan hade jag bara
    tänkt nåt fördomsfullt.

  143. Nu kan jag vara glad, göra annorlunda
    och hoppas på en utveckling.

  144. Normkritiken har på senare tid varit
    kritiserad från lite olika håll.

  145. Som jag ser normkritik så är det
    ett sätt att se vilka normer vi har-

  146. -i en grupp, arbetsgrupp,
    skola, förskolegrupp.

  147. Vilka normer är det
    och vad får de för konsekvenser?

  148. Sett till att det är det
    som jag förstår normkritik som-

  149. -och som många med mig,
    som arbetar med det, ser det som-

  150. -så är det svårt att vara kritisk-

  151. -om man tror på alla människors lika
    värde, rättigheter, skyldigheter...

  152. Då måste vi försöka skapa strukturer
    där vi ser-

  153. -hur fungerar det för olika människor
    i samhället, i gruppen?

  154. Men man kan vara kritisk till
    olika sätt att införa normkritik.

  155. Det är ju nåt annat. Det finns
    lyckade och misslyckade exempel.

  156. Inget konstigt med det i nåt nytt. Vi
    får lära av det och göra på nya sätt.

  157. Jag ser ju när jag är ute mycket
    i landet...

  158. Små ställen, stora ställen,
    vart jag än kommer-

  159. -när man förstår vad som är norm-
    kritik, då finns det ingen kritik.

  160. Alla tycker ju
    att alla är lika mycket värda.

  161. Alla är medvetna om att vi inte
    lyckas med det just nu.

  162. Vi behöver nya saker för att komma åt
    att samhället inte är likvärdigt.

  163. Så det är normkritik för mig. Vilka
    normer vi har, deras konsekvenser.

  164. Sen brukar jag prata
    om normkreativitet.

  165. Det är ett roligare ord
    och handlar om att gå in i handling.

  166. För det räcker ju inte med att jag
    ser normerna om jag stannar där.

  167. Då är det ju status quo.

  168. I stället behöver jag förändra de här
    normerna genom att göra på nya sätt.

  169. Vara kreativ i vardagen,
    göra nya handlingar.

  170. Bemöta människor på nya sätt,
    testa nya övningar.

  171. Det som den här boken är full av.

  172. Vi ville inte bara
    berätta en massa fakta-

  173. -utan vi ville ge människor en nyckel
    till hur jag kan göra annorlunda.

  174. Göra nånting annorlunda
    som påbörjar en resa.

  175. Det är den här ketchup-effekten.

  176. När jag jobbar med förskolor... Man
    står vid tröskeln, men har kunskapen-

  177. -men hur kommer jag från kunskap till
    verkstad? Hur skapar jag förändring?

  178. Oftast handlar det bara om att ta
    steget över tröskeln och göra nåt.

  179. Man måste inte göra allt annorlunda
    utan testa lite nya saker-

  180. -och så får det olika typer
    av effekter. Gå in i handling.

  181. En sån handling är att titta
    på lässtunden, som vi ska göra.

  182. Den är så bra, för förhoppningsvis
    ingår den i alla förskolors vardag.

  183. Den ingår ju absolut i alla skolors
    vardag på olika sätt och vis.

  184. Men dessutom så är det här viktigt...

  185. Jag har låtit den här lilla pratan-

  186. -symboliseras av en gråtande man
    från boken "Varför gråter pappan?".

  187. Det handlar om mobbning och
    trakasserier och det är ju hemskt...

  188. ...säger jag och ler. Det är ju ett
    hopplöst problem, kan det kännas som.

  189. Nu tror jag inte att det är det.

  190. Jag tror att det var förra året
    som man pratade om att...

  191. ...60 000 är rädda
    att gå tillbaka till skolan varje år.

  192. Det var en debattartikel ute.

  193. Det är ju hemskt.
    Bakom varje siffra är det en tragedi.

  194. Den här siffran är samma varje år,
    trots värdegrundsplaner...

  195. Vi tycker alla att det är dumt att
    vara dum, men vi kommer inte åt det!

  196. Strax efter kom det
    lite debattartiklar från föräldrar-

  197. -och intresseorganisationer
    för barn med särskilda behov.

  198. De sa sånt som att studier
    från Uppsala universitet...

  199. Med ADHD är det 10 gånger så stor
    risk att du utsätts för mobbning.

  200. Barn med Aspergers, i en undersökning
    från Stockholms läns landsting-

  201. -utsattes ofta för svår mobbing
    under lång tid.

  202. Det är en bild av hur vi som samhälle
    har svårt att hantera olika.

  203. Och ju mer olika desto svårare,
    desto större risk för diverse saker.

  204. Skolverkets rapport 2009-

  205. -"Diskriminerad,
    trakasserad, kränkt?"-

  206. -tittade på det här. Hur fungerar
    arbetet, varför händer det så lite?

  207. I rapporten sa de att förskolan
    och skolan lär ut ett tänk-

  208. -och alla är skolade i det,
    om normalitet. Normal och onormal.

  209. Att vi hela tiden-

  210. -skolas i att förstå oss själva
    som normala eller avvikande.

  211. Det är ju nåt att vakta på.

  212. Är jag normal eller är jag avvikande?
    Är du normal eller avvikande?

  213. Det lägger grunden
    för mobbing och trakasserier-

  214. -och diskriminering när vi pratar
    om vuxna. Det är samma sak.

  215. De pratade också om
    att vi har toleransperspektiv.

  216. Det kan ju låta knäppt
    att det skulle vara ett problem.

  217. De flesta människor, organisationer,
    som jobbar med tolerans är jättebra.

  218. Så det är inte det, men det är satt
    i system att tolerans döljer makt.

  219. Jag pratar om det som toleransmakt.
    Det är jag som är innanför norm-

  220. -jag som inte har några
    större funktionsvariationer-

  221. -eller går emot nån funktionsnorm,
    jag har...

  222. Jag är ljushyad,
    jag uppfyller de flesta normer.

  223. Det ä jag som är tolerant mot
    att människor bryter mot normen.

  224. Det är en skön känsla. Att vara
    en god människa och acceptera det.

  225. Men den här makten döljs i det att
    jag kan välja att inte vara tolerant-

  226. -att det finns människor i samhället
    som är beroende av min tolerans.

  227. I stället för att ändra på normerna,
    så de inkluderar många sätt att leva-

  228. -de sätt vi har i samhället i dag-

  229. -så bygger jag som ett toleransrum
    där du får vara.

  230. Som Norm-Nisse här som säger:
    "Jag har inga problem med dig."

  231. "Du får vara i det här rummet.
    Snällt, va?"

  232. En bild som Emili Svensson har gjort
    till vår bok om normkreativitet.

  233. Det är ju det som händer. När jag
    landade i den instinkten, "jaha!".

  234. Det handlar om
    att jag får ge ifrån mig makt.

  235. Att jag får ställa mig... "Du ska
    inte vara beroende av min tolerans."

  236. Om jag tror att vi är lika mycket
    värda, då ska vi dela samhället.

  237. Jag ska förvänta mig olikhet
    och inte bara acceptera olikhet.

  238. Det är här det börjar hända saker,
    även med mobbing och trakasserier.

  239. Vi börjar luckra upp trånga normer.

  240. Om det finns många sätt att vara fel
    finns det mycket att mobbas för.

  241. Om det finns många sätt att vara
    rätt, då blir gränserna mer flytande-

  242. -även om så klart hjärnan behöver
    normer, samhället behöver normer.

  243. Inte ta bort alla normer-

  244. -utan dem som leder till mobbing,
    trakasserier, diskriminering.

  245. Eller ändra gränserna för dem,
    helt enkelt.

  246. Ingen jag vet som jobbar med normer
    vill bli av med alla normer.

  247. För att bli lite praktisk ska vi
    titta på normkreativa lässtunder.

  248. Hur vi kan börja skapa
    de här förändrade normerna-

  249. -genom böcker, helt enkelt.

  250. Det är ju nåt som jag tycker är
    roligt eftersom jag gillar böcker-

  251. -och böcker var på nåt vis
    min väg in i de här frågorna.

  252. Ofta är det så att den norm
    som skaver för en själv är vägen in.

  253. På samma sätt som många pappor
    blir feminister när de får döttrar.

  254. När nåt skaver för en själv,
    då börjar man se att det inte funkar.

  255. Det finns risker här för mitt barn
    och samhället.

  256. Jag började läsa och se att det var
    nåt knasigt med genus i barnböcker.

  257. Sen såg jag att det mesta
    var knasigt i barnböcker.

  258. Vi behöver titta på utbudet och se-

  259. -vad det speglar och vad det ger
    för signaler till barnen som läser.

  260. Så det var min läroport för alla de
    här sakerna, genom mina barns ögon.

  261. Astrid Lindgren: "Bra litteratur
    ger barnet en plats i världen"-

  262. -"och världen en plats i barnet."

  263. Citerar man Astrid får man alla
    på sin sida. Det är ett bra citat.

  264. Det är essensen för
    det som jag jobbar med-

  265. -och varför jag tycker
    att böcker är så himla bra.

  266. "Att ge barnet en plats i världen"
    handlar för mig om att ge spegling.

  267. Alla barn ska kunna känna att det
    finns andra människor som är som jag-

  268. -och det kan man få genom böckerna.

  269. Samtidigt kan ju böckerna
    och litteraturen vara ett fönster-

  270. -som ger världen en plats i barnet,
    visar många olika sätt att leva.

  271. Allt det här kan litteraturen göra.
    Jag brukar prata om tre "m".

  272. Böcker är magiska.

  273. De kan konkretisera på ett sätt
    som ord inte kan.

  274. Jag vet att det är i läroplanen
    står om att barn ska jobba med...

  275. ...värderingar genom upplevelser.
    Vi kan inte alltid erbjuda det.

  276. Jag har sett många gånger hur boken
    kan vara en konkret upplevelse-

  277. -som ger nåt annat
    än bara mina ord kan göra.

  278. Förskolor berättar att barn säger:
    "Man kan inte ha två mammor."

  279. Det spelar ingen roll
    vad de säger på förskolan.

  280. Så läser de boken och då ändras
    horisonten för vad som är möjligt.

  281. Det är verkligen fint och magiskt.

  282. Nån psykolog kan säkert förklara.
    Är det text och bild tillsammans?

  283. Det tycker jag är magin med böcker.
    De är också fulla med möjligheter.

  284. Vi kan göra vad som helst i böcker.
    Vi kan visa vad som helst.

  285. Dessutom så är det tredje makt. Jag
    i min position, som ger ut böcker-

  286. -har ju makt i att bidra till
    vilka böcker barn möter i samhället.

  287. Och ni i er position som pedagoger
    av olika slag har ju makt i-

  288. -"vad erbjuder vi för böcker?
    Vad tar vi från biblioteket?"

  289. "Vad köper vi in till vårt bibliotek?
    Vilka böcker kan barnen få möta?"

  290. Det är en maktposition.
    Vilka bilder vi möter.

  291. Naturligtvis handlar det inte bara
    om böcker utan film, tv, teater-

  292. -och alla intryck som barn får.

  293. Men böcker är viktiga.
    Det är nåt speciellt med dem.

  294. Därför håller jag ett extra öga
    på böcker. De har den extra magin.

  295. Vem får vara med i böckerna då?
    Det spelar ju roll. Hur ser det ut?

  296. Svenska barnboksinstitutet
    började 2002-

  297. -att räkna på flickor och pojkar
    i huvudroll i böcker.

  298. Det väckte en hel del debatt då,
    men det visade sig vara ganska bra-

  299. -för sen de började räkna
    så har det rört sig.

  300. Den första gången, i bilderböcker-

  301. -var det 28 % flickor
    och 65 % pojkar i huvudroll.

  302. Och huvudroll spelar roll. Det är den
    som vi ska identifiera oss med.

  303. Den som driver handlingen framåt och
    är fokus. Det spelar roll vem det är.

  304. Sen har det rört sig fram
    och tillbaka, och 2015-

  305. -var det
    47 % flickor och 48 % pojkar.

  306. Och det är en bra utveckling.

  307. Jag vet inte om den siffran håller
    i sig. Vi behöver längre mätningar.

  308. Det har svajat lite
    fram och tillbaka.

  309. Det man kan se, eftersom det händer
    varje år, fler böcker med pojkar-

  310. -så blir det så att den här högen
    får ett ökande gap.

  311. Ni kan se att sen mätningen började
    var det 37 % flickor-

  312. -och 55 % pojkar
    i bilderböckernas huvudroller.

  313. Så det är nåt
    som man borde vara upprörd över.

  314. Det är en orimlig bild,
    helt i onödan.

  315. En anledning är
    att det sällan räknas så mycket.

  316. Det krävs att vi räknar för att
    bli medvetna om hur det ser ut.

  317. Vi tycker också att flickor
    kan läsa om pojkar och flickor-

  318. -medan pojkar bara behöver läsa om
    pojkar. Det finns en sån tankelogik.

  319. Man kan öva på sig själv och tänka:
    "Ger jag en pojk-bok till en flicka"-

  320. -"eller en flick-bok till en pojke?"

  321. Förlaget ser en dubbelt så stor
    målgrupp för en pojke i huvudrollen.

  322. Det sker ofta med normer.
    Det är den som är innanför norm-

  323. -vi har en mansnorm i samhället,
    som hela tiden får identifiera sig-

  324. -medan den som är utanför norm
    övar på att identifiera sig med norm.

  325. En bok med nån i rullstol är
    intressant bara för den i rullstol-

  326. -medan en bok med nån som går
    är intressant för alla.

  327. Vi behöver öva på att identifiera oss
    med varandra över gränserna-

  328. -för att ha empati och förståelse för
    att vi är likvärdiga.

  329. Därför är det här ett problem.

  330. Vid ett tillfälle när jag föreläste
    så kom det fram en pedagog och sa:

  331. De hade på förskolan suttit runt ett
    bord. Ett barn hade fått ett syskon.

  332. De sa vad syskonet hette. "Vad skulle
    du ha hetat om du varit en pojke?"

  333. Ja, så sa hon ett namn.
    Och så gjorde de en runda-

  334. -och så visste alla flickorna
    vad de skulle ha hetat-

  335. -och ingen av pojkarna
    visste vad de skulle ha hetat.

  336. De blev irriterade av frågan.

  337. Det var provocerande
    att tänka sig att vara flicka.

  338. Det här är ju en så tydlig bild.
    Det är bara ett exempel-

  339. -men det är ändå en tydlig bild
    av hur det fungerar.

  340. Och de här hierarkierna som finns
    mellan innanför norm och utanför.

  341. Men så här ser det inte ut för alla.

  342. Det är ju lite blandat förskole-
    personal och skolpedagoger här.

  343. Böcker för äldre då? Ja, då har vi
    en annan typ av sifferfördelning.

  344. Där är det fler flickor hela tiden.
    I kapitelböcker, mellanåldersböcker-

  345. -och framför allt ungdomsböcker,
    är det hela tiden lite fler flickor.

  346. 51 % tjejer, 40 % pojkar och de här
    paren är när de är flera i huvudroll.

  347. Varför ser det ut så? Jo,
    då har vi tappat pojkarna som läsare.

  348. Då är det inte intressant längre
    som målgrupp.

  349. Jag berättar inte det här för att ni
    ska skriva en massa böcker-

  350. -utan det är ju för att ni ska veta
    att när ni går in på ett bibliotek-

  351. -om ni inte är medvetna, så kommer ni
    hem med bilderböcker med pojkar-

  352. -eller med kapitelböcker med flickor.

  353. Just nu, i vårt samhälle,
    spelar kön roll. Det är där vi står.

  354. Vi identifierar oss framför allt
    via vår könsidentitet.

  355. Därför spelar det roll att alla barn
    i klassen eller förskolan-

  356. -ska kunna läsa böcker
    där de kan känna igen sig själva.

  357. Sen behöver vi ju läsa om flickor
    även om vi är pojkar och vice versa.

  358. Det här är nåt att vara medveten om.

  359. Sen gäller det ju
    att inte bara räkna på kön-

  360. -utan man kan pricka av massor av
    olika områden i diskrimineringslagen.

  361. Men det görs inte
    några såna undersökningar-

  362. -där man tittar på andra aspekter
    som funktion.

  363. Svenska barnboksinstitutet gjorde en
    räkning med den här kategoriseringen.

  364. De ville räkna utifrån det här.
    Det var Åsa Warnqvist som gjorde det.

  365. Minst en mörkhyad person som är ett
    aktivt subjekt, inte bara bifigur.

  366. En sån räkning gjorde de ett år,
    och...

  367. Jag har läst en del C-
    och B-uppsatser på det här-

  368. -som ger en liknande bild,
    för det här är ju bara ett år.

  369. Men jag ser ingenting som visar
    att det skulle vara en anomali.

  370. 5 % av bilderböckerna som kom ut,
    eller 15 stycken-

  371. -uppfyllde de här tre kriterierna.

  372. Och jag gick in
    och tittade på de här 15-

  373. -och bara fem av dem utspelade sig
    i en vanlig svensk vardag.

  374. Det är få böcker, procentuellt, med
    tanke på hur det ser ut i samhället-

  375. -med mångfald av hudfärger
    och etnicitet.

  376. Väldigt få tillfällen för
    identifikation. Det spelar roll.

  377. Det är nåt att vara medveten om.
    15 böcker är ju inte inga böcker-

  378. -men vi måste vara medvetna om det
    när vi ska välja böcker.

  379. Några av böckerna var tvåspråkiga,
    och det är nåt som det behövs mer av.

  380. Men det behövs böcker
    för en vanlig svensk vardag-

  381. -där det finns många olika sätt
    att se ut.

  382. Steg 1 är alltså,
    när man ska jobba med böcker-

  383. -som ett verktyg för att
    förändra normer, vidga normer-

  384. -att räkna, titta på representation.

  385. Steg 2: Titta på gestaltning. Det
    handlar inte om flickor eller pojkar-

  386. -utan om hur gestaltas
    den här flickan eller pojken?

  387. Om vi då stannar till vid kön
    så kan det se ut så här:

  388. "Här kommer UppfinnarJohanna" av Ann-
    Christine Magnusson och Lovisa Lesse.

  389. De utmanar normen om vem som sitter
    ihop med teknik och uppfinning.

  390. Det måste inte vara Oppfinnar-Jocke
    utan man kan vara UppfinnarJohanna-

  391. -och lösa problem i vardagen
    med att uppfinna.

  392. Så det gör Johanna, ivrigt påhejad
    av sina brorsor Sten och Stanley-

  393. -som får ha den stöttande funktionen
    som annars flickor ofta får ha-

  394. -i framför allt filmvärlden.
    Så kan man göra.

  395. Man kan utmana normen om vem som
    kopplas ihop med saker som rullar-

  396. -saker som låter, stora fordon.
    Många barn gillar stora fordon.

  397. Mix kör både bilar och hjullastare
    och rymdraketer.

  398. I boken finns både
    hon- och han-karaktärer med.

  399. Det är förvånansvärt få böcker
    för barn-

  400. -som kopplar ihop bilar och flickor.
    Det motsatta sker hela tiden.

  401. Barn är ju rätt duktiga på det där.
    Det finns undersökningar. Man frågar:

  402. "Vem kör? Vem har hand om bilen?"
    Då säger de "pappa".

  403. Och så är det mamma som kör.
    Pappa kanske inte ens har körkort-

  404. -men man har lärt sig normerna
    för hur det ska se ut.

  405. Hur ser en mormor ut?
    Hon bakar bullar.

  406. Men din mormor är ju VD.
    Hon har inte tid att baka bullar.

  407. Man bär med sig de här bilderna
    och de skapas av de här signalerna.

  408. På samma sätt som vi hela tiden
    signalerar hur flickor leker.

  409. Två och två. Det görs på olika sätt.
    Förväntningar om flickors relationer.

  410. Det påverkar jättemånga delar av
    livet, även i kärleksrelationer.

  411. Här är en norm som utmanas
    av Sara Berg och Karin Frimodig-

  412. -i boken "Piraterna och regnbågs-
    skatten" där de här kvinnorna-

  413. -tecknade i väldigt olika nivåer
    av femininitet, av Maria Poll...

  414. Där de hojtar:
    "Ingen är fri förrän alla är fria!"

  415. Jag tror att det är Marulks-Mia
    som gör det.

  416. Gemensam kollektiv solidaritet
    som inte bygger på två och två.

  417. Jag hörde hela tiden... Jag har
    döttrar där andra föräldrar säger:

  418. "Jo, men tjejer kan inte leka två."
    Det här upprepas hela tiden.

  419. "Kan ju inte leka fler än två",
    menar jag.

  420. Det är en bild som lever kvar.

  421. Vi vet vem som är en fotbollsspelare
    genom att titta på fördelningen av...

  422. Jag tror att det var 99,4 %
    av alla pengar i Champions League-

  423. -som går till
    herrfotbollens prispengar.

  424. Det är en fantastisk skillnad
    på pengar för tjejer och killar.

  425. Ett tydligt tecken på
    vems fotboll som räknas.

  426. Vi har gjort, med sportjournalister
    som Anja Gatu och Jennifer Wegerup...

  427. Intervjuat kända personer som-

  428. -Kosse Asllani, Therese Sjögran eller
    Charlotte Rohlin, från landslaget-

  429. -låta dem ta plats och signalera till
    alla som är intresserade av fotboll-

  430. -att tjejers fotboll spelar roll.

  431. Det är ett sätt
    att utmana fotbollsnormen.

  432. Man det handlar ju inte bara om
    att jobba med hur flickor gestaltas-

  433. -utan även titta på
    hur det ser ut för pojkar.

  434. Som här till exempel,
    där Kristina Murray Brodin-

  435. -låter två barn stå vid staketet
    och titta på en man som gråter.

  436. I deras värld är det en pappa.
    Varför gråter pappan?

  437. De har en massa idéer.

  438. Han är i kostym för att ha nån med
    manliga attribut som visar känslor.

  439. Många förskolor har berättat att
    barnen inte har sett sin pappa gråta.

  440. Vad sänder det för signaler om
    förebilder om att uttrycka känslor?

  441. Vi ser ju att det är problematiskt
    att inte kunna uttrycka känslor.

  442. Därför behövs det bilder för pojkar.

  443. Både av sånt
    och av uttryck som det här-

  444. -där Åsa Mendel-Hartvig och Caroline
    Röstlund har en karaktär i klänning.

  445. Det är ju bara ett plagg,
    så det spelar ju ingen roll-

  446. -men det är ju så mycket mer. Det är
    massor med saker bundna till plagget-

  447. -som handlar om att få vara fin,
    mjuka delar av vår personlighet-

  448. -som många små pojkar
    förvägras i dag.

  449. Det här är en solidaritetshandling
    med alla pojkar som utmanar normen.

  450. Vem får vara fin och glittra?
    Jo, det får du vara om du vill.

  451. Det är otaliga berättelser
    som kommer.

  452. När barn tillåts av sina föräldrar
    att ha vilka kläder de vill-

  453. -möter de ett motstånd. Ibland
    i fyraårsåldern, ibland i skolan.

  454. Men det kommer.
    Det är nåt vi behöver jobba med-

  455. -för det är inte motstånd mot rosa
    eller nagellack eller klänning-

  456. -utan det är ett isärhållande av
    hur vi ska vara kvinnor och män.

  457. Det har vi testat.
    Det funkar inte så bra.

  458. När det gäller hudfärger så är det
    väldigt lätt att jobba med i böcker.

  459. Det är ju bara att ha olika färger
    på barnen, som i de här...

  460. ...pekböckerna, av Marin Salto
    och Maja-Stina Andersson-

  461. -som också har gjort
    den här pekboken om jul.

  462. Nån sa till mig:
    "Ja, men tomten är ju faktiskt vit."

  463. Jag sa:
    "Tomten är faktiskt påhittad."

  464. Det är inte så att tomten är vit.
    "Spoiler!"

  465. Det var mycket taskigt sagt av mig.

  466. Tomten är påhittad. Ja, oftast
    porträtteras tomten som ljus-

  467. -det är sant, men väldigt många
    som läser har samma färg som tomten-

  468. -både små och stora,
    så det är klart att det spelar roll.

  469. "Vem är kär i Abel Svensson?", som
    Ebba Berg har skrivit en serie om.

  470. Barnen i Lyckeskolan,
    tecknad av Carl Flint.

  471. En lärare hade haft svårt
    att få en elev att börja läsa.

  472. Hon försökte, men först när han
    fick den här boken hände det nåt.

  473. Det här var första gången han fick en
    bok där han kände igen sin hudfärg.

  474. Det är klart att det spelade roll för
    läslust. Vem är litteratur till för?

  475. En bibliotekarie ställde boken
    på en plats där de ofta lånas ut.

  476. Men det hände ingenting.

  477. Hon insåg att det här är
    i princip bara ljusa barn...

  478. Ett område med bara ljusa barn.

  479. Hon ville göra nåt aktivt, så hon
    hade bokprat om vad den handlade om.

  480. Det är Abel, han vet vilka
    han är kär i men är nån kär i honom?

  481. Så ska han ta reda på det.

  482. Det är ju saker som de flesta barn
    kan känna igen sig i-

  483. -och då började boken lånas ut.

  484. Hon behövde bygga den här bryggan-

  485. -som tillät ljusa barn att öva på
    att identifiera sig med mörka barn.

  486. Det är ju en fantastisk funktion
    för en bok att göra...

  487. ...den typen av skillnad i vår tanke.

  488. Bidra med det till barn
    och vårt samhälle i stort.

  489. Eller bara som böcker för lite äldre.

  490. Just i fantasy, som Cecilia Rihs
    har skrivit här om Lina och Peppar-

  491. -som är en älva, eller en tolva.
    De är snällare.

  492. I den här boken
    har vi ett mörkhyat barn-

  493. -och i fantasy
    har det varit väldigt ljust.

  494. Det saknas böcker i den här genren
    med mörkhyade barn.

  495. Så bara det i sig...

  496. Vad är speciellt med boken? Ett
    mörkhyat barn. Det är inte speciellt.

  497. Nej, jag vet. Det är inte det.
    Men ändå fattas det hela tiden.

  498. Det är en anti-rasistisk handling
    att ha de här böckerna tillgängliga-

  499. -att vara aktiv när det gäller
    de här sakerna, för alla barn.

  500. Om steg 1 är att räkna,
    titta på representation-

  501. -och steg 2 är att titta på
    "hur speglas flickor och pojkar"-

  502. -"människor med olika hudfärg,
    funktionsvariationer" och så-

  503. -blir steg tre
    att titta på normkreativiteten.

  504. Och det är den del
    som jag tycker är mest spännande.

  505. Det handlar inte bara om
    att titta på steg 1 och steg 2-

  506. -utan också är det problematiserande
    eller normaliserande?

  507. Normaliserande böcker är de som visar
    det som i dag bryter mot en norm-

  508. -men på ett likvärdigt sätt-

  509. -medan en problematiserande bok
    tittar på det som är utanför norm-

  510. -och berättar att du kan bryta
    en norm och sätter det i fokus.

  511. En bok om att du kan ha två mammor, i
    stället för två mammor i bakgrunden.

  512. Du blir retad för att du sitter i
    rullstol men du är värd lika mycket.

  513. Det som verkligen gör skillnad
    och gör boken till ett bra verktyg-

  514. -för att skapa inkluderande normer,
    är att se till att man har böcker-

  515. -där det som i dag är normbrytande
    får vara med på likvärdiga villkor.

  516. Och naturligtvis handlar det om
    många fler saker än det jag har sagt.

  517. Familjeformer, funktionsvariationer-

  518. -två mammor,
    eller ha många olika sätt att leva.

  519. Pappa Tom och mamma My bor på
    varsin plats och tigern följer med.

  520. Att ha två mammor och en morfar
    som man är väldigt mycket med.

  521. Eller att ha olika hudfärg
    när man jämför hudfärgerna-

  522. -mellan barnen i "Orättvist"
    och deras föräldrar.

  523. Eller att ha en mamma som har en
    ny kille som är en del av familjen.

  524. Ofta är fokus på att det är problem
    med en till person i familjen.

  525. Att man vill bli veterinär och sitter
    i rullstol. Det handlar inte om det.

  526. Eller som i den här boken där vi har
    fått flera frågor från förskolor:

  527. "Har ni böcker med barn med dysmeli?"
    Jag visste inte ens vad det var.

  528. Det är när man föds utan en lem.
    Väldigt lätt i en bild.

  529. Eller ha barn som har Downs syndrom.

  530. Det är så lätt att jobba i
    bilderböcker med de här frågorna.

  531. För dem som är lite äldre
    vill jag bara tipsa om den här boken-

  532. -som på många sätt handlar om
    att hantera samhället-

  533. -och den ständiga påverkan av hur
    vi ska leva. Hur hjärnan fungerar-

  534. -hur vi kan hantera att man bryter
    mot en norm och må bra i mig själv.

  535. Vi ska jobba från flera håll.
    Inte bara yngre barn utan även äldre.

  536. Vi ska få känna
    att vi duger som vi är-

  537. -och då frigörs
    så himla mycket potential för alla.

  538. Boken kan vara en byggsten
    och bygga nya inkluderande normer.

  539. Med sin magi och sina möjligheter
    och den makt den har-

  540. -så är den ganska fantastisk
    i det här.

  541. Gör en egen analys, räkna antal,
    utmanas normer och i så fall hur?

  542. En enkel liten upprepning
    av det jag har sagt.

  543. Det finns många fler sätt att arbeta
    med normkritik på normkreativa sätt-

  544. -som ni gärna får utforska mer.
    Men börja gärna med lässtunden.

  545. Det är en bra ketchupöppnare.
    Tack så hemskt mycket.

  546. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Normkritiska verktyg

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karin Salmson utbildar i normkritik och ger exempel på hur man kan jobba normkreativt i förskolan och skolan. Normkritik är perspektivet som hjälper oss att se normer och hur de fungerar. Steg två är att skapa nya inkluderande normer genom faktiska handlingar, exempelvis genom medvetna val av vilka böcker som används under lässtunden. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Värdegrund
Ämnesord:
Normer, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Värderingar
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Inkluderande arbetssätt med nyanlända elever

Hur kan man genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla elever som en resurs i klassrummet? Frida Svensson, specialpedagog, och Camilla Jönsson, förstelärare i svenska och engelska, berättar om hur de arbetar. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum

Sagor och muntligt berättande kan vara en nyckel för att nå fram till barn som befinner sig i stress, till exempel nyanlända elever. Michael Lundgren, psykolog, beskriver här hur lärare och elever kan använda muntligt berättande för att bland annat utveckla språkliga färdigheter. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Hjärna, gener och jävlar anamma

Barn är inte bra eller dåliga på matematik eller läsning, utan snabba eller långsamma. En del behöver längre tid på sig och kanske dubbelt så mycket övning - och jävlar anamma - för att nå sina mål. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, berättar om ny forskning som bland annat visar att intensiv, digitaliserad träning i matematik kan öka sexåringars kunskapsnivåer med upp till 15 procent. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Programmering med och utan dator

Om du kan bygga med lego, baka eller lägga pussel så kan du programmera, menar Ewa-Charlotte Faarinen, universitetsadjunkt i matematik och lärande. Tanken är att inspirera och visa kreativiteten i att jobba med blockprogrammering i undervisningen. Det viktiga är inte ett specifikt programmeringsspråk utan att vi lär ut tankesättet, säger hon. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Kritiskt tänkande i skolan

Kritiskt tänkande utgör en grundbult i den svenska skolan. Men vad är kritiskt tänkande? Och vad krävs för att få in kritisk granskning av information i klassrummet? Fredrik Söderquist, högskoleadjunkt i svenska och retorik, Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen i Sverige, och Jack Werner, journalist och debattör, berättar hur skolan kan fördjupa innebörden av kritiskt tänkande och göra det till en metod snarare än en abstraktion. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Matematik i en mångkulturell skola

Madeleine Löwing, fil dr i matematikämnets didaktik, talar om kulturella och språkliga skillnader i matematik och nyanländas utmaningar i ämnet. Vad behövs för att en nyanländ elev ska få en bra start, och hur man kan gå till väga för att få en rättvis bild av elevens kunskaper? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nyanländas lärande i matematik

I skolan existerar en mångfald av språk, etniska kulturer, uppfattningar och föreställningar. Det är en utmaning för en lärare att undervisa matematik för barn med rötter i en annan kultur än den svenska. Saman Abdoka, lärare i matematik, har lång erfarenhet av att kartlägga elevernas förkunskaper i matematik och delar här med sig av olika metoder och handfasta tips. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nätmobbning - vad behöver skolan göra?

Sofia Berne, psykolog och forskare, ger exempel på hur skolan kan arbeta för att motverka nätmobbning. Att spendera tid vid datorn, surfplattan eller mobilen är i dag en självklar del av ungas vardag. Men med möjligheterna som kommer med modern teknik och nya kommunikationskanaler ökar även risken för nätmobbning bland unga. Skolan har ett ansvar att utreda och åtgärda mobbningssituationer på nätet. Men hur gör man detta på bästa sätt? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Normkritiska verktyg

Karin Salmson utbildar i normkritik och ger exempel på hur man kan jobba normkreativt i förskolan och skolan. Normkritik är perspektivet som hjälper oss att se normer och hur de fungerar. Steg två är att skapa nya inkluderande normer genom faktiska handlingar, exempelvis genom medvetna val av vilka böcker som används under lässtunden. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Lärarens arbetsmiljö

Vad kan man göra för att skapa ett gott arbetsklimat? På Visättraskolan i Huddinge trivs personalen och arbetar kvar länge. Rektor Semira Vikström berättar om hur de lyckats så bra och om sitt mål att få all personal att dra åt samma håll. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig engagerade och sedda, och att det finns en tillåtande anda där man hjälper varandra. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Självförtroendekollaps

Hösten 1999 skriver läraren Anna Kaya i sin dagbok: "Jag kan inte undervisa mina elever. Jag begränsar deras kunskapsutveckling." Hur går man vidare efter att ha konstaterat det? Att utveckla sin undervisning och höja sin kompetens är inte alltid lätt. Särskilt inte när det känns som att ingenting fungerar. Men Anna Kaya, som idag arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, hittade en väg. Här berättar hon om hur hon gjorde.