Titta

UR Samtiden - Social Innovation Summit

UR Samtiden - Social Innovation Summit

Om UR Samtiden - Social Innovation Summit

Föreläsningar och diskussioner från Social Innovation Summit. Inspelat den 25-26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Social Innovation Summit : Kan vem som helst bli social entreprenör?Dela
  1. Om vi lyckades göra det, skulle det bli
    en växande kraft inom social förändring.

  2. Vi vill gärna utforska-

  3. -hur folk som förstår problemet
    och som är engagerade i problemet:

  4. Det är deras liv, samhällen, familjer
    och frågor.

  5. Hur får vi de människorna att skapa
    nya innovationer, nya lösningar?

  6. Hur får vi dem att leda förändringen
    i sina samhällen?

  7. Om vi lyckades göra det, skulle det bli
    en växande kraft inom social förändring.

  8. Men det skulle dessutom sikta rakt på
    problemen och rota förändringen-

  9. -i de fattiga samhällen
    där förändringen behövs mest.

  10. Är det möjligt att stödja de människor
    som själva har upplevt problemen-

  11. -och därför
    kan skapa adekvata lösningar?

  12. Finns det en metod för att stödja dem-

  13. -så att de kan ge upphov
    till förändringarna i sina samhällen?

  14. Det är så vi vill förändra
    på "School for Social Entrepreneurs".

  15. Det är inte raketforskning, inte
    jättesvårt, men det görs väldigt sällan.

  16. Jag vill visa vad vi gör
    på School for Social Entrepreneurs-

  17. -som gör det möjligt
    för människor med olika bakgrund-

  18. -att börja skapa lösningar till problem
    som de möter i sina samhällen.

  19. Skolan startades av Michael Young
    som dog för tio år sen.

  20. Under sitt liv
    kom han på många lösningar-

  21. -som Open University, Language Line,
    Consumers' Association-

  22. -och 40 till, vilka fortfarande finns
    i dag, flera av dem är världsomfattande.

  23. När Michael utformade idén till skolan-

  24. -visste han, eftersom han själv
    var social entreprenör-

  25. -att man inte kan lära ut socialt
    entreprenörskap, man måste göra det.

  26. Därför skulle skolan utformas
    som en Action Learning-institution.

  27. Vad innebär då det?
    Jo, att man bara kommer in-

  28. -om man har en konkret idé i allt
    från uppstarts- till expansionsfasen.

  29. Med den här idén
    som man kommit på hemma-

  30. -sammanförs man
    med 25 andra personer-

  31. -som bara träffas tolv dagar
    över ett års tid i tre-dagarsblock.

  32. När de träffas lyssnar de inte
    på föreläsare och följer kursplaner-

  33. -de gör inte tentor
    eller skriver uppsatser.

  34. Vi hittar sociala entreprenörer som
    startat egna verksamheter i stället-

  35. -och de får komma
    och berätta sin historia.

  36. Först måste de berätta
    om vad som motiverat dem-

  37. -för att skapa jämlikhet, väcka tillit
    och skapa kontakt.

  38. Sen ber vi dem att på en kvart beskriva-

  39. -hur de utvecklat sitt sociala företag,
    från starten till dagsläget.

  40. Sen stoppar vi dem.
    Vi har kommit överens med dem-

  41. -att de ska berätta för gruppen om
    en händelse som nästan stoppade allt.

  42. Nåt som nästan orsakade konkurs
    eller gjorde att det inte fungerade.

  43. Frågar man en social entreprenör
    när man instruerar dem-

  44. -om de minns en sån händelse-

  45. -så svarar alla att de upplevt
    ett mycket kritiskt tillfälle.

  46. Det kan ha varit en ledningskris,
    personal- eller pengaproblem.

  47. Det vi gör är att vi förhör dem som
    vittnen i en domstol om problemet.

  48. På de tolv dagar gruppen
    är tillsammans under året-

  49. -hittar vi vittnen som levandegör
    tjugo dolda läroplansområden.

  50. Entreprenörerna lär sig inte
    genom att en lärare-

  51. -bibringar dem sina kunskaper
    på ett teoretiskt sätt.

  52. Det handlar snarare om att de lyssnar
    på utövare och berättelser-

  53. -för att bli medvetna om de problem som
    de inte känner till, och erkänna detta.

  54. "Det vittnet som lyckats så bra och som
    startat ett lysande socialt företag"-

  55. -"erkände sin okunskap,
    så det kan jag med."

  56. Och de har fått kontakter och
    självförtroende nog för att försöka.

  57. Under det här året
    så lär de känna varandra-

  58. -och de formar varandras beteende
    och ledarskapsstil.

  59. Hos de människor
    som börjar som hos oss-

  60. -särskilt de
    som kommer från fattiga områden-

  61. -är många hinder
    inte dem man förväntar sig.

  62. Man kan tro att hindren
    när man börjar med socialt företagande-

  63. -är ekonomisk förvaltning, företags-
    planering, personalfrågor och så vidare.

  64. Och det stämmer, men man
    kan faktiskt aldrig realisera sin idé-

  65. -om man inte har självförtroende,
    legitimitet, attityd och uthållighet.

  66. De färdigheterna kan man inte lära ut,
    men om man är tjugo entreprenörer-

  67. -som får lyssna på utövare som redan
    gjort det, formas beteendet naturligt.

  68. Så efter lång tid tillsammans i rummet
    där de olika problemen skildrats-

  69. -tänker alla plötsligt
    att om han kan göra det, så kan jag.

  70. Jag ska visa ett exempel.

  71. Det är den här killen.
    Här står det att en av fyra-

  72. -har själva upplevt
    det problem de vill åtgärda.

  73. Junior här var med i ett gäng och begick
    ett brott när han var väldigt ung.

  74. Han dömdes till tjugo år i fängelse,
    och avtjänade tio av dem.

  75. Problemet med gängrelaterade brott
    i London-

  76. -är att när man kommer ut ur fängelset
    får man bara en check på 100 pund.

  77. Så man måste återvända
    till den plats man kom från.

  78. Begår man ett brott som gängmedlem-

  79. -så betraktas man som hjälte
    när man kommer tillbaka tio år senare.

  80. Och vill man inte återfalla i brott utan
    skapa ett nytt liv, så är det svårt.

  81. Han kom på idén "SOS Gangs Project"-

  82. -som stött över 1 000 personer som
    dömts för gängrelaterad brottslighet.

  83. Andelen återfall har gått ned
    från 73 procents återfall inom två år-

  84. -till 23 procents återfall inom två år.

  85. För skattebetalarna är det bra.
    Ett års fängelse kostar 100 000 pund.

  86. SOS Gangs Projects tjänster
    kostar ungefär 2 000 pund.

  87. När Junior presenterade sin idé
    för antagningsnämnden på skolan-

  88. -sa de att idén saknade affärsmodell
    och var beroende av ideella insatser.

  89. Han skulle aldrig
    kunna få lönsamhet i det.

  90. Eftersom han kom från svåra
    förhållanden och ett fattigt område-

  91. -bestämde de med makt genast att
    eftersom han saknade affärsmodell-

  92. -och riktade sig till brottsdömda
    som inte kunde betala 2 000 pund-

  93. -att idén inte var hållbar.

  94. Vi hade kunnat gå miste
    om den sociala innovationen.

  95. Vi hade dessutom kunnat gå miste
    om de jobb som han skapat.

  96. Fem heltidsanställda före detta
    gängmedlemmar som suttit i fängelse-

  97. -har nu arbete.
    De var tidigare inte anställningsbara.

  98. När vi tittar på sociala innovationer
    och entreprenörskap måste vi-

  99. -öppna dörrarna för människor och
    grupper som annars lämnas utanför.

  100. Deras verksamhet bygger inte
    på vanliga marknadsmässiga principer-

  101. -och har inte en uppenbar affärsmodell
    eller finansiell motor-

  102. -som kan föra verksamheten framåt.
    Men under en tidsperiod-

  103. -kommer de att skaffa bevis
    för vilken påverkan verksamheten har.

  104. Då kan de gå över till
    att sälja kontrakt-

  105. -i stället för att samla in pengar
    till verksamheten.

  106. Då kan de driva
    och utöka verksamheten.

  107. Men arbetet med att bevisa
    verksamhetens påverkan tar viss tid.

  108. Det jag vill vädja om-

  109. -att vi verkligen erbjuder möjligheter
    på ett tidigt stadium-

  110. -för att försäkra oss om
    att vi får folk från berörda områden-

  111. -som har briljanta och innovativa
    lösningar vi kan stödja på lång sikt.

  112. Underbart, tack.

  113. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kan vem som helst bli social entreprenör?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan man lära sig att bli en social entreprenör? Vilka egenskaper behövs och vilka metoder är bäst? Alastair Wilson är vd på School for social entrepreneurs. Här berättar han utifrån sin långa erfarenhet om framgångsrika metoder för utbildning. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Entreprenörskap, Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation, Socialt företagande
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Social Innovation Summit

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Omöjlig är en åsikt

Vad händer när man vägrar placeras i ett fack eller få en viss etikett? Caroline Casey berättar om hur hon utifrån sin egen historia har utvecklat en metod för att förändra människors syn på funktionsnedsättningar. Metoden används nu av hundratals organisationer världen över med stor framgång. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Resa med särskilda behov

Som fullt funktionell kan det vara svårt att se de behov som finns bland dem som inte är det. Därför grundade Sebastien Archambeaud Handiscover - en bokningssajt där människor med fysiska funktionsnedsättningar kan hitta boende på egen hand. Att inte behöva förlita sig på andra är en vital del för en individs självständighet och därmed inkludering i samhället. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Studentbostad och äldreboende i ett

Gea Sijpkes, vd på holländska Humanitas, talar om företagets regeneration-boende där ett äldreboende på 160 lägenheter delas av pensionärer och studenter. Studenterna bor gratis mot att de umgås med de äldre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Tillgänglig handel för alla

Många personer med kognitiva funktionsnedsättningar upplever stora problem när de handlar mat och gör andra inköp. Vad behövs för att skapa bättre förutsättningar? Medverkande i panelsamtalet: Elin Sandström, projektledare Med rätt att handla, Monica Rydén, handläggare Myndigheten för delaktighet, Kerstin Angvik, vice ordförande Demensförbundet, Malin Ekman Aldén, vikarierande generaldirektör Myndigheten för delaktighet, och Jenny Rehnman, Myndigheten för delaktighet. Moderator: Oskar Jonsson. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur jag blev en social investerare

Johan H Andresen är ägare och styrelseordförande för den norska investeringskoncernen Ferd. Här berättar han om sin resa till att bli en social investerare, om varför social innovation och socialt entreprenörskap är viktigt och hur han genom detta vill förändra världen till det bättre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Öppna dörren

Amelie Silfverstolpe från Axfoundation berättar om satsningen Öppna dörren, som är ett verktyg där människor med olika bakgrund ska kunna mötas för att stärka integrationen. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Mellanrumsarbete

Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdesdirektör på Malmö stad, berättar om arbetet för att få en mer jämlik hälsa i Malmö och hur staden arbetat innovativt över gränser och sektorer för bättre integration. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur en lokal idé blir global

Hur kan en lokalt förankrad idé koppla upp sig mot befintligt strukturkapital och snabbt hitta möjligheter till uppskalning? En paneldiskussion om hur man utforskar de möjligheter som finns och hur man kan hjälpa entreprenörer som står bakom de smarta lösningarna. Medverkande: Anna Edwall, Vinnova, Hugo Ortiz Dubon, We link Sweden, Niss Jonas Carlsson, Språkkraft, Jonas Klevhag, affärsrådgivare, Johan Rindevall, Stadsmissionen, och Carin Daal, Region Skåne. Moderator: Anna Branten. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sluta prata, börja göra

Genom sitt intresse för design, digital teknik, politik och innovation kopplar Lisa Lindström samman radikalt nytänkande med traditionell industri, med syftet att sluta prata om innovation och i stället börja göra. Här berättar Dobermans vd om sitt arbete med att utveckla nya metoder för att jobba med våra samhällsutmaningar. Medverkar gör även Anna Söderberg, projektledare Ronneby kommun. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation om 10 år

Louise Pulford, vd för ett av världens största nätverk för social innovation, Social Innovation Exchange, talar om sociala innovationer i framtiden. Hur ser social innovation ut om tio år? Vilken sorts stöd och infrastruktur behövs för nya samhällsinnovationer? Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Kan vem som helst bli social entreprenör?

Kan man lära sig att bli en social entreprenör? Vilka egenskaper behövs och vilka metoder är bäst? Alastair Wilson är vd på School for social entrepreneurs. Här berättar han utifrån sin långa erfarenhet om framgångsrika metoder för utbildning. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Politik och social innovation

Framväxten av innovations- och policylabb är en global trend där tanken är att förstärka kopplingen mellan praktik och politik. Beatrice Andrews, politisk rådgivare, berättar här om erfarenheterna från Storbritanniens policylabb. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation för tillväxt och jobb

Leonardo Quattrucci är policyrådgivare till ledningen av EU-kommissionens tankesmedja och specialiserar sig på framtidens arbetsmarknad och institutionell innovation. Här talar han om vikten av social innovation för att skapa tillväxt och jobb i Europa. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Det finska experimentet med medborgarlön

Kommer jobben att räcka till alla i framtiden? Hur kommer livet och arbetslivet att se ut? Är medborgarlön en av lösningarna? Henna Keränen berättar om sina erfarenheter från "the basic income experiment" som testas just nu i Finland. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sociala innovationer och välfärd

En av våra stora samhällsutmaningar är en åldrande befolkning och hur det påverkar vårt välfärdssystem. Här diskuterar Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, hur kan social innovation och socialt entreprenörskap kan användas för att lösa denna utmaning och få människor etablerade på arbetsmarknaden. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation i uppsatta mål

En paneldiskussion om arbetet med social hållbarhet. De globala målen liksom arbetet inom ramen för Agenda 2030 ska balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Men den sociala dimensionen upplevs ibland som mer osynlig än miljömålen. Medverkande: Johan Hassel, vd Global utmaning, Caroline Wigren-Kristofersson, docent i entreprenörskap, Pär Larshans, hållbarhetschef Ragn-Sells, och Lars Bryntesson, departementsråd på Finansdepartementet. Moderator: Lena Friblick. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Ilska

Vad gör dig förbannad? Vad är bra med ilska? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.