Titta

UR Samtiden - Social Innovation Summit

UR Samtiden - Social Innovation Summit

Om UR Samtiden - Social Innovation Summit

Föreläsningar och diskussioner från Social Innovation Summit. Inspelat den 25-26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Social Innovation Summit : Hur jag blev en social investerareDela
  1. Värderingar är nåt man utvecklar.
    Man kan lära folk-

  2. -att ha eller få, bra värderingar.

  3. I ett rum sitter en pojke,
    en ung man.

  4. Han ägnar nästan all sin tid
    framför datorn.

  5. Det är det han är intresserad av.

  6. Han är inte dålig i skolan.
    Han är fantastiskt bra.

  7. Han har toppbetyg i alla ämnen.

  8. Men sen kom det en dag
    när han inte fixade skolan längre.

  9. Han försvann ur den. Och varför då?

  10. Jo, han har diagnosen
    Aspergers syndrom-

  11. -en lättare form av autism.

  12. Nu bor han hemma hos mor och far.
    Han är 28 år.

  13. Han har ingen flickvän och få vänner.
    De vänner han har är på nätet.

  14. Under loppet av tre månader kan vi
    ta den här pojken, unge mannen-

  15. -och göra honom till en av
    världens bästa software-testare.

  16. Det gör en social entreprenör,
    och den heter Unikus.

  17. De fann idén i Danmark,
    hos Specialisterne-

  18. -och har utvecklat en affärsidé.

  19. Det är ett helt vanligt bolag
    som levererar IT-tjänster-

  20. -till andra stora bolag,
    som Statoil, Telenor, Nordea...

  21. ...Statens Kartverk,
    Veritas, Hafslund, med flera.

  22. Hur är det möjligt, egentligen?
    Jo, den här sociala entreprenören-

  23. -såg den här diagnosen
    som en tillgång.

  24. Inte som ett sorts handikapp.

  25. De är ju otroligt bra på en del saker
    som vi inte är bra på.

  26. De tycker att saker ska vara
    perfekta, hela tiden, varje dag.

  27. Om det inte är perfekt, så fixar de
    till det. Gång, på gång, på gång...

  28. Det är softwaretesting.
    De tycker om kvalitet.

  29. De är inte rädda för upprepning. De
    gillar när det är fyrkantigt och bra.

  30. Det är ett värde
    företag vill betala för.

  31. En av våra sociala entreprenörer.

  32. Det är kanske det sättet
    vi vill utveckla.

  33. Att de får betalt
    för det värde de levererar.

  34. Det är ett reellt värde.

  35. Vare sig man är privat, offentlig
    eller ett bolag-

  36. -är ett av våra viktigaste mål
    att få-

  37. -kunden att betala
    för det värde de tar emot.

  38. Det är inte så lätt,
    även om det låter enkelt.

  39. Men den här marknaden är inte
    mogen. Den känner inte till värdet.

  40. Den resan, när vi började förstå det-

  41. -den började för länge sen.
    Minst åtta år sen.

  42. Den här killen verkar inte ha...

  43. Han är instängd på sitt rum.

  44. Han tycker nog mer om tårta
    än om IT och data vid den här tiden.

  45. Han var en del av en familj
    med fyra syskon.

  46. Tycker ni att ni förstår norska bra,
    är det för att min mamma är svensk.

  47. Jag bryter lite på norska och
    engelska, men ni är vana vid Skavlan.

  48. Ibland får jag frågan: "Var kommer
    dina initiativ och värderingar från?"

  49. Jag hoppas det kommer
    bl.a. från familjen.

  50. Men jag har lärt mig
    att värderingar är nåt man utvecklar.

  51. Man kan faktiskt lära folk
    att ha eller få bra värderingar.

  52. De måste välja dem själva.
    Men det är inte omöjligt.

  53. Det är inte kört efter
    att man blivit sju år.

  54. Om familjen inte ställde upp eller
    det var problem. Det finns hopp.

  55. Det ser vi hela tiden.
    Jag föddes på grön kvist.

  56. Som vi säger i Norge, med silversked
    i mun. Eller en hel uppsättning.

  57. Jag valde en... Eller valde
    och valde, jag gjorde upp en plan.

  58. Det var jag som skulle ta över
    bolaget. Här är min "korta" CV.

  59. Ni kan läsa själva.
    Nästan allt är med.

  60. Den finns på LinkedIn också.

  61. 1998 tog jag över. Före det var det
    mest känt som ett tobaksbolag.

  62. Om ni kommer ihåg
    Tiedemanns Tobakk. Det sålde vi.

  63. Sen utvecklade vi
    den här lilla bilden.

  64. Den har varit med oss sen dess.
    Det är fundamentet-

  65. -för att investera och engagera oss
    i sociala entreprenörer.

  66. Jag sa till styrelsen att
    sociala entreprenörer är nåt för oss.

  67. Några ord om oss. Man ska inte pitcha
    företag, men Ferd säljer inget.

  68. Så vi har ingen logga. Det unika med
    oss är att vi är ett stort företag-

  69. -med ett affärsområde, en affärsidé-

  70. -om att vi är speciellt bra på
    att skalera sociala entreprenörer.

  71. Det är innovativt. Vi har försökt
    hitta nåt annat företag som gör det-

  72. -men inte lyckats.

  73. Det massor av fonder och stiftelser-

  74. -som har en strategi
    för sociala entreprenörer.

  75. Men inga privatägda, kommersiella
    företag, som vi har hittat.

  76. Om det finns det, vill vi gärna
    träffa dem och utbyta erfarenheter.

  77. Det är fullt möjligt.
    Det är inget märkvärdigt med det här.

  78. Det är ett affärsområde
    som alla andra-

  79. -även om det har
    några speciella aspekter.

  80. Var kom det ifrån, frågar folk.
    "Hur kom du på det här?"

  81. Jo, det började med... I Sverige
    heter det Ung Företagsamhet.

  82. Unga människor får möjlighet
    att starta ett företag-

  83. -under andra året på gymnasiet.
    Andre videregående på norska.

  84. Det är en bra grej. Alla dessa
    blir ju inte entreprenörer-

  85. -men det betyder nåt för dem ändå.

  86. Då tänkte jag...
    att här måste vi göra nåt.

  87. Jag såg samtidigt att en tredjedel
    av ungdomarna, i alla fall pojkarna-

  88. -föll bort. De slutade i skolan.

  89. Det är ett så stort tal, att det är
    en reell kostnad för samhället.

  90. Sen träffade jag Mel Young.
    Han är den sociala entreprenören-

  91. -bakom Homeless World Cup.
    Jag träffade honom i Davos.

  92. På ett evenemang. Vi var de enda som
    ville ha öl, så vi gick till baren.

  93. De andra hade sina kanapéer
    och höga glas.

  94. Han berättade att han precis startat
    det här initiativet, som var att ge-

  95. -folk på gatan möjlighet att spela
    fotboll. Det verkade ju rätt enkelt.

  96. Men det är inte alla som kommer
    till träningen, en del har inget hem.

  97. De flesta är drabbade av droger,
    kriminalitet-

  98. -och psykisk ohälsa.

  99. Men han tänker att om de har nåt
    att se fram emot-

  100. -kanske de börjar göra bättre val.

  101. Varje år spelas nu en Homeless
    World Cup nånstans i världen.

  102. Det råkar vara i Oslo nästa år,
    på Rådhusplatsen.

  103. Fler än 70 länder deltar.

  104. Det han behövde var det
    vi kunde erbjuda-

  105. -och som vi erbjuder alla företag.

  106. Det är rekrytering, strategival...

  107. Ja, om styrelsen... Nej, din morsa
    kan inte sitta i styrelsen, tyvärr.

  108. Det gick bra ett tag, men inte nu.

  109. Rekrytering, och...ja.

  110. Samtidigt fick jag en idé om
    att starta en mikrofinansfond.

  111. Jag lyckades, och sen trodde jag
    att jag kunde gå på vattnet.

  112. Då ville jag testa
    socialt entreprenörskap också.

  113. Det var lite svårare,
    det måste jag erkänna. I början.

  114. Men det...finns ju alltid en början.
    Och här är början.

  115. Originalet som jag som koncernchef
    visade styrelsen i november 2008.

  116. Det var en del av min pitch till en
    styrelse bestående av fem personer.

  117. Det var en av...
    Ja, en del av mitt resonemang-

  118. -varför just vi borde gå in för
    socialt entreprenörskap.

  119. Det har inte ändrats mycket.
    I dag ser det ut så här.

  120. Det här är den bild
    jag använder i dag.

  121. Det handlar inte om...samfunnsansvar,
    heter det på norska.

  122. Samhällsansvar. Det är nåt annat.
    Ingen kan säga:

  123. "Johan, du ansvarar för pojkarna som
    sitter framför datorn hela nätterna."

  124. Det är egentligen inte mitt ansvar.

  125. Samhällsansvaret är nåt företagen har
    och tar, i sin vanliga drift.

  126. De utvecklar produkter och tjänster,
    anställer folk, de expanderar...

  127. Det genererar skatter och avgifter,
    som håller hjulen i gång i samhället.

  128. Det här är nåt annat. Det här handlar
    om att ta ett ansvar man inte har.

  129. Därför att ett företag
    faktiskt kan ta det.

  130. Då kanske man har ett ansvar.

  131. Om man har en speciell möjlighet
    och en speciell genomslagskraft-

  132. -då kanske man kan ta ansvar,
    och därmed ha ansvar.

  133. Vi upptäckte... Det här ordet har jag
    lärt mig på senare tid: disonality.

  134. Det betyder ungefär att vi har större
    inverkan på de små organisationerna-

  135. -de små sociala entreprenörerna-

  136. -än vi skulle ha haft på
    Amnesty eller Röda Korset.

  137. De tar gärna våra pengar,
    men inte våra åsikter. Det är lugnt.

  138. De är ideella organisationer.

  139. Men de små vill gärna ha våra pengar,
    men ännu hellre i kombination-

  140. -med kompetens och alla resurser
    som Ferd har.

  141. Då tänker jag på alla de andra
    tiotusentals medarbetarna-

  142. -som de också potentiellt
    har tillgång till.

  143. Det här bidrar till
    att göra vår vision verklig.

  144. I alla fall mer verklig. Att skapa
    bestående värden och göra avtryck.

  145. Finns det nåt bättre sätt än
    att skalera sociala entreprenörer?

  146. Det är som en snabbrevolution.
    Rena drömmen för en privat aktör-

  147. -som inte har tålamod
    att vänta på nästa reform.

  148. Har vi tid till det? Det
    tror jag inte. Inte jag, i alla fall.

  149. Jag har två tjejer, som...
    som kommer efter mig.

  150. De ska se värdet av ägande.
    Möjligheterna privat ägande ger.

  151. Att man inte behöver ha
    högsta möjliga avkastning.

  152. Det finns andra sätt
    att uppnå avkastning.

  153. Vad ser vi efter?
    Det här är våra kriterier.

  154. Det måste ni får veta.

  155. Vi fokuserar på innovation.

  156. Innovation är bra,
    men det är inte tillräckligt.

  157. Innovation utan handling
    är inte entreprenörskap.

  158. Det blir ingen effekt.
    Så vi vill ha en lösning...

  159. En innovativ lösning
    som kan göra reell skillnad.

  160. Vi vill att den ska ha
    en affärsidé i sig.

  161. Att den betyder nåt för nån,
    som nån är villig att betala för.

  162. Och att man bygger en organisation
    som skalerar lösningen.

  163. Skalerbarhet är inte nödvändigt
    överallt, men för oss är det viktigt.

  164. Vi fokuserar på barn och unga,
    mest i Norge, men några-

  165. -finns i andra länder,
    inklusive Sverige.

  166. Vi funderar lite på om vi
    ska utvidga strategin till att...

  167. Ja, lite i enlighet
    med Carolines sätt att tänka.

  168. Nåt i stil med "vanligt arbete
    för ovanliga människor".

  169. Eller nåt sånt, kanske.

  170. Det betyder att vi kanske får lite
    mer gemensamt med fler av er.

  171. I dag ser vår portfölj ut så här.

  172. Här har vi sexton.
    Sju i portföljen har gått vidare-

  173. -fortfarande en del av Ferds sociala
    entreprenörer, men på lite avstånd.

  174. Vi har en grundnivå, en slags
    kvalificeringsrond på ett år.

  175. De vi har i portföljen
    har ett treårigt avtal.

  176. Är det nån som tar tiden? Ingen?
    Bra, vi har hela eftermiddagen.

  177. Om vi delar in det de sociala
    entreprenörerna gör...

  178. Vi är inte experter eller social-
    arbetare. Jag tycker det är kul-

  179. -men jag vet inget om droger.
    Jag vet hur man skaffar jobb åt folk.

  180. Det är sociala entreprenörer som inom
    sina områden driver verksamheten.

  181. Jag kan nämna en: Kör för livet.

  182. En f.d. Europamästare i motorsport
    kom på att det var några grabbar-

  183. -som hängde i garaget.

  184. De spelade inte fotboll eller
    nåt instrument. De ville inte...

  185. De var inte bra på nån ordnad
    aktivitet över huvud taget, faktiskt.

  186. Alla hade gett upp om dem.
    Föräldrar, polis och alla.

  187. Han startade en klubb
    där de träffades-

  188. -och jobbade på en bil,
    som de sen fick möjligheten att...

  189. Ambitionen var att köra
    den här bilen på en bana.

  190. Nu finns det femton klubbar i Norge.

  191. Vi hoppas att det kommer några
    i Sverige också.

  192. De här killarna hade annars...

  193. De hade kanske inte synts i nån
    statistik förrän de var 23 eller 25-

  194. -och då i kriminell statistik,
    polisens statistik.

  195. Eller så hade de hamnat i NAV,
    och fått förtidspension.

  196. Många av dem klarar sig rätt bra nu.

  197. Här är en annan
    som spelar lite på det som...

  198. En social entreprenör från Holland.
    Jag vet inte om hon är kvar här.

  199. Här var det två tjejer, som startade
    ett litet företag i skolan...

  200. ...inom ramen för Ung Företagsamhet,
    som de sen gått vidare med.

  201. Det är enkelt. De anställer
    unga människor för att besöka äldre.

  202. Inget märkvärdigt med det.

  203. Det finns inte alltid en familj som
    kan ställa upp, även om vi borde.

  204. Och det finns sjuksköterskor
    som har annat att göra än att sitta-

  205. -och prata, gå på promenad,
    spela kort eller följa med på bio.

  206. Det är en av de nominerade
    till Årets Sociala Entreprenör.

  207. Här kan det komma
    innovationer från skolan.

  208. Många av er är unga.
    Det kanske är många studenter här.

  209. Det är faktiskt fullt möjligt
    att realisera nåt sånt här.

  210. Aleris anlitar
    det här lilla företaget.

  211. Det är en och en halv tjej
    som driver det.

  212. En på heltid och en student.

  213. Deras omsättning börjar öka.

  214. Vi möter lite motstånd ibland.

  215. Många som arbetar
    inom det här området-

  216. -speciellt inom den offentliga
    sektorn, undrar vad Johan-

  217. -och hans sociala entreprenörer har
    för avsikt. Vilken intention har de?

  218. "Vad satsar de?
    Hur mycket tid och pengar?"

  219. Det är de två sakerna som man ibland,
    och lite för ofta, blir mätt på.

  220. Men vi är bara ute efter en sak,
    och det är varaktiga resultat-

  221. -alltså permanent impact.

  222. I dag lägger vi mycket pengar
    på ungdomar utan att få nån effekt.

  223. Varför inte?
    För att vi inte frågar efter det.

  224. Det är tyvärr alltför få
    offentliga upphandlingar-

  225. -som vill ha resultat,
    och är villiga att betala det.

  226. De flesta säger:

  227. Ja, du har bra motiv
    och ädla avsikter.

  228. Du kommer kanske
    från en kristen eller humanitär...

  229. Du har bra vitsord från alla håll.
    Det är ingen risk.

  230. Och ingen innovation,
    men det är inte så farligt.

  231. I det offentliga är man tyvärr inte
    vana vid att ta risker.

  232. Ska man satsa på sociala entre-
    prenörer kommer man inte undan det.

  233. Som Caroline sa, man måste kunna
    misslyckas, annars försöker man inte.

  234. Att försöka är att misslyckas.

  235. Vi vill ha en bestående effekt
    och upphandlingar som specificerar-

  236. -att vi vill flytta en ungdom
    utanför skola och jobb-

  237. -till ett skola och jobb-spår.

  238. Nuvärdet av det
    är 11,6 miljoner norska kronor.

  239. Det blir väl ungefär 20 miljoner
    svenska... Nej, nej.

  240. Om vi använder pengarna rätt,
    så kan vi lägga ner rätt mycket-

  241. -om vi lyckas med den förflyttningen.
    Annars spelar summan ingen roll.

  242. Många av våra entreprenörer
    har mellan 40-70 % "hit rate"...

  243. 40 till 70 % av de här ungdomarna
    väljer nåt annat än där de är i dag.

  244. Den effekten tycker vi att de ska få
    betalt för, vilket sällan sker i dag.

  245. När de inte får betalt, får vi för
    lite innovation av andra, som säger:

  246. "Ja, men här blir vi ju uppskattade.
    Man uppskattar det vi levererar."

  247. Där har vi en stor utmaning.

  248. I morgon har vi vår lilla konferens-

  249. -dit 120 anställda från
    olika kommuner i Norge kommer.

  250. Vi vill visa dem att det här är-

  251. -en risk som är värd att ta.

  252. Tiden springer i väg,
    så jag vill bara visa-

  253. -att vi inte är ensamma längre.

  254. Här har jag listat andra
    under resans gång-

  255. -som också försöker stödja
    sociala entreprenörer.

  256. Föga överraskande
    är det en mycket stor andel-

  257. -privata, ägarstyrda bolag.

  258. Glädjande nog har vi fått med
    en del stiftelser de senaste åren.

  259. Stiftelser ska inte bara
    lägga pengar på ofarliga saker-

  260. -som forskning och vetenskap-

  261. -som de kan ha fina diplom
    och seminarier om.

  262. De måste ta risker för
    att skapa social förändring.

  263. Vi har fått en stiftelse, vars
    engagemang varar längre än ett år.

  264. En enda. Ingen stiftelse i Norge
    har tidigare anlitat-

  265. -en social entreprenör
    längre än ett år.

  266. Att tänka långsiktigt och ge den
    sociala entreprenören möjlighet-

  267. -att rekrytera, tänka långsiktigt,
    ingå hyresavtal för ett kontor...

  268. Att kanske våga flytta
    till en annan stad.

  269. Att inrätta en organisation
    på en annan plats.

  270. Två år är minimum.
    För oss är tre år det minsta.

  271. Och ibland måste man ha
    längre framförhållning.

  272. Det offentliga kommer också nu.

  273. Kommunalminister Jan Tore Sanner
    kommer på vår konferens i Oslo.

  274. Han har lovat en kommunal kokbok,
    om hur kommuner kan använda-

  275. -sociala entreprenörer.
    Han kommer att ge mig den i morgon.

  276. Det är minsann inte ofta sånt händer,
    men jag kan vänja mig vid det.

  277. Jag tror det många av oss känner är
    att mötena med människor-

  278. -kanske är det viktigaste.

  279. Mitt tema är mer inkludering
    än integrering.

  280. Vår tids nomader är ungdomar
    som socialen flyttat-

  281. -mellan två och femton gånger.
    Allihop.

  282. De ser inte ut som fosterhemsbarn.

  283. Men vem som är basketspelaren syns.

  284. Det är Sofie på min vänstra sida.
    Jag skojar inte.

  285. Jag har spelat basket med henne
    på Dagsrevyen.

  286. Men det vi har allra minst av är...
    Vad är det?

  287. Tid.

  288. Kaj och Monika säljer
    gatutidningen "Asfalt" i Stavanger.

  289. Båda har varig nerdekade länge,
    Kaj sen han var tolv år.

  290. Hon började sälja tidningen för
    1,5 år sen. Hon är på väg tillbaka-

  291. -till samhället.
    Han har sålt i bara sex månader.

  292. Problemet med den här bilden är
    att två dagar efter att den togs-

  293. -var Kaj död.

  294. Då är frågan:
    kunde vi ha gjort nåt tidigare?

  295. Bilden togs 2011.

  296. Den första gatutidningen
    kom i New York 1989.

  297. Vad är lärdomen?
    Jo, att i väldigt hög grad-

  298. -så finns lösningarna redan.

  299. De finns där nånstans.

  300. Inne i våra huvuden,
    på laptopen, i en liten bygd-

  301. -som ett pilotprojekt i en kommun,
    eller nån annanstans i världen...

  302. Lösningen, kanske inte den perfekta,
    men tillräckligt mycket av lösningen-

  303. -kan redan sättas i gång.

  304. Den största risken är
    att inte göra nånting. Tack.

  305. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur jag blev en social investerare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johan H Andresen är ägare och styrelseordförande för den norska investeringskoncernen Ferd. Här berättar han om sin resa till att bli en social investerare, om varför social innovation och socialt entreprenörskap är viktigt och hur han genom detta vill förändra världen till det bättre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation, Socialt företagande
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Social Innovation Summit

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Omöjlig är en åsikt

Vad händer när man vägrar placeras i ett fack eller få en viss etikett? Caroline Casey berättar om hur hon utifrån sin egen historia har utvecklat en metod för att förändra människors syn på funktionsnedsättningar. Metoden används nu av hundratals organisationer världen över med stor framgång. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Resa med särskilda behov

Som fullt funktionell kan det vara svårt att se de behov som finns bland dem som inte är det. Därför grundade Sebastien Archambeaud Handiscover - en bokningssajt där människor med fysiska funktionsnedsättningar kan hitta boende på egen hand. Att inte behöva förlita sig på andra är en vital del för en individs självständighet och därmed inkludering i samhället. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Studentbostad och äldreboende i ett

Gea Sijpkes, vd på holländska Humanitas, talar om företagets regeneration-boende där ett äldreboende på 160 lägenheter delas av pensionärer och studenter. Studenterna bor gratis mot att de umgås med de äldre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Tillgänglig handel för alla

Många personer med kognitiva funktionsnedsättningar upplever stora problem när de handlar mat och gör andra inköp. Vad behövs för att skapa bättre förutsättningar? Medverkande i panelsamtalet: Elin Sandström, projektledare Med rätt att handla, Monica Rydén, handläggare Myndigheten för delaktighet, Kerstin Angvik, vice ordförande Demensförbundet, Malin Ekman Aldén, vikarierande generaldirektör Myndigheten för delaktighet, och Jenny Rehnman, Myndigheten för delaktighet. Moderator: Oskar Jonsson. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur jag blev en social investerare

Johan H Andresen är ägare och styrelseordförande för den norska investeringskoncernen Ferd. Här berättar han om sin resa till att bli en social investerare, om varför social innovation och socialt entreprenörskap är viktigt och hur han genom detta vill förändra världen till det bättre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Öppna dörren

Amelie Silfverstolpe från Axfoundation berättar om satsningen Öppna dörren, som är ett verktyg där människor med olika bakgrund ska kunna mötas för att stärka integrationen. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Mellanrumsarbete

Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdesdirektör på Malmö stad, berättar om arbetet för att få en mer jämlik hälsa i Malmö och hur staden arbetat innovativt över gränser och sektorer för bättre integration. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur en lokal idé blir global

Hur kan en lokalt förankrad idé koppla upp sig mot befintligt strukturkapital och snabbt hitta möjligheter till uppskalning? En paneldiskussion om hur man utforskar de möjligheter som finns och hur man kan hjälpa entreprenörer som står bakom de smarta lösningarna. Medverkande: Anna Edwall, Vinnova, Hugo Ortiz Dubon, We link Sweden, Niss Jonas Carlsson, Språkkraft, Jonas Klevhag, affärsrådgivare, Johan Rindevall, Stadsmissionen, och Carin Daal, Region Skåne. Moderator: Anna Branten. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sluta prata, börja göra

Genom sitt intresse för design, digital teknik, politik och innovation kopplar Lisa Lindström samman radikalt nytänkande med traditionell industri, med syftet att sluta prata om innovation och i stället börja göra. Här berättar Dobermans vd om sitt arbete med att utveckla nya metoder för att jobba med våra samhällsutmaningar. Medverkar gör även Anna Söderberg, projektledare Ronneby kommun. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation om 10 år

Louise Pulford, vd för ett av världens största nätverk för social innovation, Social Innovation Exchange, talar om sociala innovationer i framtiden. Hur ser social innovation ut om tio år? Vilken sorts stöd och infrastruktur behövs för nya samhällsinnovationer? Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Kan vem som helst bli social entreprenör?

Kan man lära sig att bli en social entreprenör? Vilka egenskaper behövs och vilka metoder är bäst? Alastair Wilson är vd på School for social entrepreneurs. Här berättar han utifrån sin långa erfarenhet om framgångsrika metoder för utbildning. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Politik och social innovation

Framväxten av innovations- och policylabb är en global trend där tanken är att förstärka kopplingen mellan praktik och politik. Beatrice Andrews, politisk rådgivare, berättar här om erfarenheterna från Storbritanniens policylabb. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation för tillväxt och jobb

Leonardo Quattrucci är policyrådgivare till ledningen av EU-kommissionens tankesmedja och specialiserar sig på framtidens arbetsmarknad och institutionell innovation. Här talar han om vikten av social innovation för att skapa tillväxt och jobb i Europa. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Det finska experimentet med medborgarlön

Kommer jobben att räcka till alla i framtiden? Hur kommer livet och arbetslivet att se ut? Är medborgarlön en av lösningarna? Henna Keränen berättar om sina erfarenheter från "the basic income experiment" som testas just nu i Finland. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sociala innovationer och välfärd

En av våra stora samhällsutmaningar är en åldrande befolkning och hur det påverkar vårt välfärdssystem. Här diskuterar Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, hur kan social innovation och socialt entreprenörskap kan användas för att lösa denna utmaning och få människor etablerade på arbetsmarknaden. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation i uppsatta mål

En paneldiskussion om arbetet med social hållbarhet. De globala målen liksom arbetet inom ramen för Agenda 2030 ska balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Men den sociala dimensionen upplevs ibland som mer osynlig än miljömålen. Medverkande: Johan Hassel, vd Global utmaning, Caroline Wigren-Kristofersson, docent i entreprenörskap, Pär Larshans, hållbarhetschef Ragn-Sells, och Lars Bryntesson, departementsråd på Finansdepartementet. Moderator: Lena Friblick. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Terapi

Har du gått i terapi? På vilket sätt var det bra för dig? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.