Titta

UR Samtiden - Social Innovation Summit

UR Samtiden - Social Innovation Summit

Om UR Samtiden - Social Innovation Summit

Föreläsningar och diskussioner från Social Innovation Summit. Inspelat den 25-26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Social Innovation Summit : Hur en lokal idé blir globalDela
  1. Det var ett system där vägledare inte
    kunde visa mig vägen till utbildning.

  2. Hej och välkomna till denna timme–

  3. –som ska handla om uppskalning
    av sociala innovationer–

  4. –i regi av Vinnova.

  5. Under denna timme kommer vi
    att lyssna på två spännande företag–

  6. –och de utmaningar
    som de har kring uppskalning.

  7. Till hjälp har vi
    en mycket erfaren panel–

  8. –som kommer att få lite
    kniviga frågor under den här stunden.

  9. Vi har bara en timme på oss
    och många frågor att gå igenom–

  10. –så jag kastar mig in i frågeställ–
    ningarna och säger hej till panelen.

  11. –Hej.
    –Hej.

  12. Välkommen, Anna Edwall. Eller det
    kanske är du som ska säga välkommen?

  13. Du är programansvarig på Vinnova.
    Vem är du och vad gör du här?

  14. Jag är ansvarig
    för programmet Social innovation–

  15. –som finansierar utveckling
    och tester av sociala innovationer–

  16. –men försöker också få till skalning
    och spridning av såna lösningar.

  17. De uppkommer ofta
    utanför de etablerade strukturerna.

  18. Sen måste de hitta sin väg in eller
    vara nån sorts provokation utanför.

  19. Det är det jag gör
    och därför är jag här.

  20. Jonas Klevhag. Hej. Vem är du?

  21. Jag har jobbat länge med
    affärsrådgivning här i Skåne.

  22. Och så driver jag min egen byrå,
    Network Agency–

  23. –som säljer hela Skåne,
    eller hela Sverige–

  24. –som ett nätverk för samhälls–
    utmaningar, mest utanför Europa.

  25. –I Afrika och Sydostasien.
    –Spännande.

  26. Carin Daal, välkommen. Och du är?

  27. Jag är chef för Innovation och
    entreprenörskap på Region Skåne.

  28. Jag sitter med två hattar.

  29. Dels ska Region Skåne främja
    utveckling av sociala innovationer.

  30. Vi har behov som är kopplade
    till hälsoområdet, bland annat.

  31. Vi vill skapa förutsättningar
    för sociala innovationer i Skåne.

  32. Till sist: Johan Rindevall.
    Vem är du?

  33. Jag jobbar för Stockholms
    Stadsmissions livsmedelsbutik–

  34. –som säljer
    funktionellt livsmedelssvinn–

  35. –med fokus på personer
    i ekonomisk utsatthet.

  36. Spännande. Då kanske vi får lyssna
    lite extra på dina erfarenheter.

  37. Sen har vi de två bolagen. Vi har
    Niss Jonas Carlsson från Språkkraft.

  38. –Och så har vi Hugo Ortíz...
    –Dubón.

  39. –Från We Link Sweden.
    –Ni driver projektet Entry Hub.

  40. Har du lust att sätta i gång, Nils
    Jonas? Berätta vad ni håller på med.

  41. Jag ställer mig upp.

  42. Jag hade en bild, så om vi
    får upp den bilden... Precis.

  43. Jag heter Niss Jonas Carlsson
    och kommer från en ideell förening–

  44. –som heter Språkkraft.

  45. Det är väldigt entreprenörsdrivet. De
    drivande krafterna är entreprenörer.

  46. Vi samlar, stödjer och sprider
    olika digitala lösningar–

  47. –för att öka
    integrationshastigheten i Sverige.

  48. Vi har börjat med språkinlärningen,
    för den tar längst tid.

  49. Min bakgrund är att jag har drivit
    olika EdTech–företag–

  50. –och redan 2004
    började jag jobba med invandrare.

  51. Jag skulle hjälpa dem att lära sig
    svenska med utbildningsteknologi.

  52. Det var många förvecklingar
    fram till 2013–

  53. –då jag hittade på en tv–serie
    som hette "Svenska till varje pris".

  54. Det var åtta avsnitt. Åtta invandrare
    flyttar in på ett slott.

  55. De fick gå
    ungefär Lundsberg för invandrare–

  56. –med Sveriges bästa SFI–lärare.
    De fick också utbildningsteknologi.

  57. Det gjorde att de kunde studera
    på sin fria tid, utanför klassrummet–

  58. –med väldigt goda resultat.

  59. Sen blev det 2015, med den stora
    flyktingvågen som kom till Sverige.

  60. Då började man göra annonser
    om att man sökte SFI–lärare.

  61. Det tar tid, så vi bestämde oss för
    att göra nåt nu och ta fram verktyg–

  62. –som hjälper de här flyktingarna,
    och vi måste nå dem direkt i fickan.

  63. Då släppte vi en app med Vinnovas
    hjälp. Den kom i februari.

  64. Om man kan klicka fram till nästa...
    Har vi nån klicker på den här?

  65. Då kanske jag kan ta den.
    Är det grönt?

  66. När man har kommit i gång
    med sin språkinlärning–

  67. –så hjälper den här appen en
    att börja läsa svenska medier.

  68. Man kan bli samhällsinformerad
    ifrån medier dagligdags.

  69. Man börjar med att läsa texter
    som är 10–15 ord långa.

  70. Sen kan man, i en integrerad ordbok,
    slå upp till 15 olika invandrarspråk.

  71. Man kan få
    integrerade språkövningar.

  72. Sen fortsätter man med längre
    artiklar, noveller och romaner–

  73. –som ett litet spel.

  74. Vi har lyckats komma på en skalbarhet
    så att vi når målgruppen.

  75. Från februari fram till nu
    har vi ungefär 25 000 användare–

  76. –och vi når
    ungefär 1 000–2 000 i veckan. Nya.

  77. I morgon kommer jag här på scenen
    att släppa en ny app–

  78. –som jag inte ska prata om nu.

  79. Målet är att under nästa år nå
    flera hundra tusen i målgruppen.

  80. Vi kan ta utmaningarna sen, men låta
    Hugo berätta om sin verksamhet först.

  81. Jag återkommer om dem.

  82. Ja.

  83. Jag vill dela med mig
    av ett brev från Aida.

  84. "Hej. Mitt namn är Aida."

  85. "Jag kom till Sverige när jag var 19
    år och saknade högskoleutbildning"–

  86. –"men var driven och kontaktsökande."

  87. "Jag hamnade i ett system
    där vägledare"–

  88. –"inte kunde visa
    min personliga väg till utbildning."

  89. "Jag kom hem med olika blanketter
    och fick olika svar hela tiden."

  90. "Informationen verkade
    finnas där ute"–

  91. –"men jag var vilsen
    och hittade inte riktigt fram."

  92. "Jag var fast besluten att lyckas och
    sökte mig till min lokala Entry Hub"–

  93. –"som hade öppnat
    10 minuter ifrån mig."

  94. "Där fick jag berätta om mina drömmar
    för en community manager"–

  95. –"som skrev in min profil
    och delade med sig av veckoschemat."

  96. "Nätverk inom yrken som IT,
    marknadsföring och life science"–

  97. –"träffades speciella dagar
    i veckan."

  98. "Varje torsdag kunde jag få träffa
    rekryterare från bemanningsföretag."

  99. "Min community manager
    pekade på en tom ruta och sa:"

  100. "'På söndagskvällar
    finns det inget inbokat nu.'"

  101. "'Du har jobbat som engelsklärare.
    Kan du hålla språkträffar?'"

  102. "Jag sa ja, och plötsligt hade jag
    nåt att sätta på mitt svenska cv"–

  103. –"samtidigt som jag fortsatte
    att söka min väg framåt."

  104. "Jag var på ett seminarium där entre–
    prenörer från Bangladesh berättade"–

  105. –"om hur de kunde lösa samhälls–
    problem genom smarta affärer"–

  106. –"som de kallade 'socialt
    företagande'. Jag blev intresserad."

  107. "Jag tipsades om
    relevanta utbildningar"-

  108. -"och gick ett inkubatorprogram."

  109. "Under tiden jobbade jag extra
    som översättare på ett företag"–

  110. –"som jag kom i kontakt med genom
    Anki, som jag träffat på Entry Hub.

  111. "I dag driver jag ett framgångsrikt
    företag som exportkonsult"–

  112. –"till svenska företag som vill nå
    nya marknader i Mellanöstern."

  113. "Där har jag koll på
    marknaden, kulturen"–

  114. –"och psykologin
    bakom hur affären går till."

  115. "En stor kund är företaget där jag
    jobbade extra som översättare."

  116. "I dag är det jag som inspirerar
    på Entry Hub runt om i landet."

  117. "Det här hade kunnat vara
    min berättelse."

  118. "I stället tog det mig 11 år
    att nå arbetsmarknaden."

  119. "Jag har ägnat 9 år på 4 utbildningar
    som inte har varit intressanta"–

  120. –"och jag har trasslat in mig i ett
    system som inte har lett nånstans."

  121. "Olika rådgivare i olika system
    har gjort mina beslut svårare."

  122. "Jag har saknat dörröppnare"–

  123. –"rätta nätverk"–

  124. –"och förebilder som kan
    visa min personliga väg i karriären."

  125. "Det har varit svårt att hitta mig
    själv och min spetskompetens."

  126. "Jag har saknat en Entry Hub. Aida."

  127. Aida har varit med och tagit fram
    den här pilotmodellen, Entry Hub.

  128. Och Entry Hub
    är en lokalt förankrad plats–

  129. –som möjliggör fysiska möten–

  130. –med relevanta nätverk
    och arbetsgivare varje dag.

  131. Det skapas och drivs av nätverk
    med högt förtroende i lokalsamhället.

  132. Aktiviteter utformas i samverkan
    mellan målgruppen och arbetsgivare.

  133. Entry Hub ger individen möjlighet–

  134. –att aktivera, använda och utveckla
    sin kompetens från dag ett.

  135. Det ger även arbetsgivare
    tillgång till ny kompetens.

  136. Entry Hub har tagits fram av personer
    som gått igenom etableringsprocessen.

  137. Den har bekräftats av forskare–

  138. –och den har vidareutvecklats
    med aktörer på arbetsmarknad–

  139. –näringsliv och offentlig sektor.

  140. Vi har haft en expert på
    migrationsfrågor från Kanada–

  141. –som har bidragit med lärdomar
    från den kanadensiska modellen.

  142. Nästa steg att ta
    är att ha en Entry Hub. Tack.

  143. Tack.

  144. Tack för detta. Jag skulle vilja
    börja med att fråga panelen:

  145. Vad skiljer ett socialt
    från ett vanligt entreprenörskap?

  146. Vilka utmaningar skulle ni säga
    är större eller annorlunda?

  147. –Ja.
    –Det som är större är...

  148. ...att man inte bara måste hitta
    strukturer och ekonomiska lösningar.

  149. Ett socialt företag
    har en värdegrund.

  150. Man måste hitta
    genomskalningssamarbetspartners–

  151. –eller franchisetagare som delar
    och kan förmedla den värdegrunden.

  152. Tack. – Carin.

  153. Jag tänker att en utmaning
    som ligger i kärnan är–

  154. –att man ofta har
    en ganska stor vision.

  155. Man vill nåt väldigt stort, och
    folk tror inte att det är möjligt.

  156. Det tror jag är en utmaning.
    Då blir det långt ifrån–

  157. –att man känner att "det där
    kan jag snabbt göra en vinst av".

  158. Jag har stött på många entreprenörer–

  159. –och alla har nån form av önskan
    om att göra ett bidrag till världen.

  160. Och alla är intresserade av att det
    ska stå smör och bröd på bordet.

  161. Ingen vill utarma miljön–

  162. –så jag ser små skillnader–

  163. –ur mitt perspektiv
    som entreprenörspåhejare–

  164. –mellan socialt
    och vanligt entreprenörskap.

  165. Allt entreprenörskap går ut på
    att se om det fungerar–

  166. –och skapa en hållbar affärsidé
    eller en hållbar affär, verksamhet.

  167. Sen är det inslag
    av hur mycket gott man vill göra.

  168. Men jag har aldrig stött på nån
    som inte vill göra nåt gott.

  169. Jag har aldrig stött på nån
    som inte vill tjäna pengar heller.

  170. I tillägg till vad som sagts–

  171. –så måste man få andra,
    som kanske sitter på pengar–

  172. –eller som behöver en lösning, att
    förstå att det behövs en lösning.

  173. Det kan vara i offentlig sektor eller
    att få andra företag eller aktörer–

  174. –att förstå att det här är ett reellt
    behov som vi behöver adressera.

  175. Det ska vi göra
    på det här nya sättet.

  176. Där kommer man
    som en nytänkare utifrån–

  177. –och det är otroligt svårt att få
    den behovsinsikten att trilla ner.

  178. Sen är det det klassiska,
    att man har en tajt lokal förankring.

  179. Hur bygger man från dag ett in
    en förmåga att nå ut nationellt?

  180. Om det är fallet. Det är inte alltid
    det. Men det blir en konflikt där.

  181. Tack.

  182. I dag ska vi prata lite extra
    om uppskalning.

  183. Hur ser ni på spridningen
    av goda lösningar, generellt?

  184. Har de, därför att de är idéburna,
    en större möjlighet att sprida sig–

  185. –än en vanlig idé? Eller inte?

  186. Jag tycker att det är
    lite vanskligt... Får jag börja?

  187. Jag tror att det finns
    en starkare berättelse initialt.

  188. Men det finns en fara i det–

  189. –för den kan färdas så fort
    och få enorm spridning.

  190. Men det är fotarbetet
    som får det att hända–

  191. –som är det vi är ute efter.

  192. Då kan den fina, starka, berättelsen
    springa ifrån verksamheten.

  193. Så det finns också en fara i det.

  194. Och...

  195. Det känner vi igen.
    Ibland kan nånting låta färdigt.

  196. Men det är bara paketerat. Vi är
    inte ute ännu och rullar inte ännu.

  197. Vi har inte kunnat testa det
    i nån miljö ännu.

  198. Det är uppenbart att
    förutsättningarna är väldigt lika–

  199. –när man kommer ner
    till att få det att fungera–

  200. –att iscensätta det
    och hitta traction.

  201. Jag tror att de här idéerna är unika.

  202. Det spelar ingen roll om det är
    en social innovation eller nåt annat.

  203. Vissa är lättare
    att skala upp än andra, helt enkelt.

  204. Det som jag hör Jonas säga
    kring det här med idén...

  205. I dag blev jag otroligt inspirerad
    av exemplet med ett ålderdomshem–

  206. –där studenter och äldre bor ihop.

  207. Det har varit runt i media.

  208. Ändå förflyttar det sig inte.
    De mäktar inte med att skala upp.

  209. Men det är inte unikt,
    för det har jag sett i annat också.

  210. Jag tror att en god och tydlig idé–

  211. –har en större dragningskraft när det
    gäller att få folk att hjälpa till.

  212. Däremot håller jag med om det
    som sagts tidigare.

  213. Tack.

  214. Ska vi då fördjupa oss lite
    i de utmaningar som ni står inför?

  215. Då tänkte jag att vi
    skulle börja prata med Språkkraft.

  216. Vilka är era största utmaningar
    där ni befinner er nu?

  217. Vi har kommit på ett sätt
    att nå målgruppen på ett bra sätt.

  218. Nu håller vi på och planerar
    inför hösten och vintern.

  219. Då kommer vi att släppa ytterligare
    ett koncept, vårt tredje koncept.

  220. Det blir ett chattkoncept. Vi kopplar
    ihop de som vill lära sig svenska–

  221. –med svenskar
    som ska dela med sig av sin svenska.

  222. Det finns en app
    som Läkerol har varit med och släppt.

  223. Welcome–appen har en del
    som är en chatt.

  224. Det speciella med vår chatt är att
    vi bidrar med tekniska lösningar–

  225. –som i princip ska göra de etablerade
    svenskarna till SFI–lärare–

  226. –oavsett om de är snickare
    eller hushållslärarinnor.

  227. De får stöd för att
    kunna påverka språkinlärningen.

  228. Vår stora utmaning nu är
    att nå de etablerade svenskarna.

  229. Dem har Språkkraft inte jobbat mot
    som målgrupp. Hur ska vi nå dem?

  230. Och när vi har nått dem, hur ska vi
    då kunna behålla deras engagemang?

  231. Det är lätt att få nån
    att testa en grej i tio minuter.

  232. Men hur får man dem att göra detta
    varje vecka i sex månader?

  233. Jag tänker att "etablerade svenskar"
    är en väldigt stor målgrupp.

  234. Har ni gått in i det och funderat
    kring vilka det skulle kunna vara?

  235. Vi är tidigt inne i processen.

  236. Det finns nog väldigt mycket
    kompetens här och i panelen.

  237. Vi tar gärna genvägar–

  238. –och hör vad ni kan tro om det här
    innan vi har våra vilda...

  239. Vi har mindre erfarenhet
    av att försöka nå den gruppen.

  240. Vilka inom den stora gruppen
    ska man gå på först?

  241. Är det åldersgrupper? Eller finns
    det kanaler? "Help us out, please."

  242. –Ja, Carin. Vad tänker du?
    –Jag har lite olika frågor.

  243. Jag tänker att ett sätt att nå
    kan vara via föreningar.

  244. Vi har kunnat se,
    och även i studier har man sett–

  245. –att föreningar är ett bra sätt
    att komma in i det svenska samhället.

  246. Där kan man få jobb och kontakter,
    bland annat i kulturföreningar.

  247. Om man är engagerad i föreningar
    kanske man har ett litet engagemang.

  248. Det kan vara ett sätt att komma in.

  249. Jag finns det nog ett tydligt...
    För att hålla kvar intresset–

  250. –så tänker jag: Vad kan
    den där lilla payoffen vara, då?

  251. Man kan fundera på feedbacken.
    – Där kanske du har en idé?

  252. Jag har en tanke som inte har med
    livsmedel att göra. "Gamification".

  253. Låt mig levla upp som språklärare –

  254. –när de jag lär upp klarar sina test
    eller går upp till nästa nivå själva.

  255. Jämför mig på topplistor med andra
    volontärer. Sug in mig, tänker jag.

  256. Jag funderar på... Ni kallar dem
    volontärer? De etablerade svenskarna.

  257. Språkmentorer, volontärer...
    Vi har inte satt nån än.

  258. Bara så att jag använder ordet rätt.
    Om ni ska nå volontärer–

  259. –så skulle jag
    gärna vilja förstå mer–

  260. –vad ni erbjuder volontärerna.

  261. Vad får de ut av upplevelsen–

  262. –att antingen utveckla sig
    som SFI–lärare och bli språklärare...

  263. Språk är ju magiskt på så många sätt.

  264. Det är en flytande valuta
    på nåt sätt.

  265. Det är ett flytande verktyg i möten.

  266. Det går att skapa många berättelser
    kring det, men fortfarande så...

  267. Jag svarar
    på båda frågorna samtidigt.

  268. Om man förstår vad det är
    som får volontären att ticka–

  269. –glimten i ögat eller tåren i ögat
    när man har lyckats förmedla nånting–

  270. –eller bidra med nåt
    och se nån annan växa–

  271. –då vet man vad budskapet är–

  272. –och då vet man kanske också
    hur man kan nå den målgruppen.

  273. Är det volontärer eller är det olika
    målgrupper som vill prata med varann?

  274. Finns det en mer balanserad
    win i det? Förstår du?

  275. Man kan titta på det också.

  276. Vi hörde tidigare om Volontärbyrån,
    som Amelie Silfverstolpe nämnde.

  277. Där vill man vara volontär
    och hjälpa till.

  278. Det är en intressant drivkraft,
    och det ger vissa belöningar.

  279. Men man kan jämföra
    med Invitationsdepartementet.

  280. Såna som kan svenska vill äta middag
    med såna som vill lära sig svenska.

  281. Det finns en ömsesidighet som är...
    "Vi vill äta mat ihop."

  282. Vad är det man vill göra i chatten?

  283. Är det den vägen, så är det en helt
    annan målgrupp ni är inne på.

  284. Är du inne på att hitta
    ett annat ämne än språket–

  285. –för att driva utbytet
    av språket.

  286. Vår tanke är att försöka matcha ihop
    på intresse, yrke och så vidare.

  287. Det skulle kunna bli
    en rekrytering i slutet–

  288. –om man lyckas matcha ihop
    en snickare från Azerbajdzjan–

  289. –med en snickare från Pajala.

  290. Tematik. Jobbar man med tydliga
    teman, så möts man kring det–

  291. –oavsett om det är våra utlysningar
    eller nåt annat.

  292. Vi möts kring den här frågan.

  293. Då möts personer som kanske inte
    skulle ha mötts. Man möts i det.

  294. Där tror jag att tematiken kan vara
    "jag är småbarnsförälder".

  295. Jag tror
    att det finns en kraft i det–

  296. –som man skulle kunna nyttja mer
    i det här perspektivet.

  297. Jag har en idé som jag
    skulle vilja bryta lite grann.

  298. Jag har själv engagerat mig i olika
    projekt, men då som småbarnsförälder.

  299. Min egen fritid var mellan tio
    och midnatt måndag till torsdag.

  300. Då åker jag inte till ett kafé och
    sätter mig, tyvärr, under den tiden.

  301. Det fönstret ville vi jobba med.

  302. Man kan gå online i 20 minuter
    och hjälpa nån att lära sig svenska.

  303. Då har vi en idé
    om att samarbeta med andra projekt–

  304. –som attraherar volontärer som kanske
    inte kan engagera sig där just nu.

  305. De kan skickas vidare till oss
    och sen kan vi skicka tillbaka dem–

  306. –när de har ett större fönster
    än mellan tio och midnatt.

  307. Den tanken är helt rätt.

  308. Jag ser i det dagliga samtalet att
    andelen som vill engagera sig ökar.

  309. Frågan är hur. Är det partipolitik
    eller en ideell organisation?

  310. Ofta är insteget för högt.
    Här har du den tidsmässiga fördelen–

  311. –men insteget är också lågt. Man
    laddar ner en till app på telefonen.

  312. Jag vill gärna fundera mer
    på vad jag får som...

  313. Jag får möjlighet att hjälpa nån
    att lära sig svenska. Jag får bidra.

  314. Men får jag möjlighet
    att lära min nånting själv?

  315. Vad får jag tillbaka som är...

  316. För ett par år sen satt jag med
    Codecademy och lärde mig programmera.

  317. Jag bytte ut lite tv–tid
    mot att lära mig nånting nytt.

  318. Det var en färdighet som jag hade
    mycket glädje av och tänkte på ofta.

  319. Det påminde mig ofta under dagarna
    att jag längtade dit.

  320. Om jag får möjlighet att lära mig
    nånting, som ett utbyte–

  321. –kanske lära mig ett annat språk
    eller en annan färdighet.

  322. Det här med språkkaféer,
    där man byter språk–

  323. –är ett ganska beprövat koncept.

  324. Om du har azeri
    eller nåt konstigt språk–

  325. –som få vill lära sig,
    så är det svårt att byta.

  326. Vi utgår nog mer ifrån att de
    som vill hjälpa till är mentorer.

  327. Det vi ger tillbaka är att vi
    detaljerat försöker kvantifiera–

  328. –hur mycket personerna lär sig
    och hur snabb deras progression är.

  329. Det gör det lätt att dela
    till exempel en tidningsartikel–

  330. –som de precis har läst.
    Det gör det enkelt att ha tematik–

  331. –och kunna prata
    eller chatta i de här verktygen.

  332. Jag tror att det är svårt
    att kunna byta språk–

  333. –när de språk
    som de kan dela är för små.

  334. Det kan vara annat också, som att jag
    blir en duktig språklärare på kuppen.

  335. Det kan jag använda
    i nåt annat sammanhang.

  336. Jag lär mig att lära ut språk.

  337. Det är pedagogik på grundläggande
    nivå, som jag sen kan omsätta.

  338. Man skulle kunna ha en badge
    från LinkedIn med API:er och grejer.

  339. Som arbetsgivare
    ser man ett samhällsansvar.

  340. Det är nånting
    man väger in vid en anställning.

  341. Man levlar, som Johan var inne på.

  342. Ni har fler utmaningar. Eller hur?

  343. Den stora utmaningen är ju...
    Vi startade i maj 2015–

  344. –och vi har projektfinansierat,
    bland annat med hjälp av Vinnova.

  345. Det som vi släpper i morgon
    har varit en intäktskälla.

  346. Vi släpper den andra appen
    i morgon.

  347. Men hur ska vi på sikt kunna utveckla
    bärkraftiga intäktsmodeller–

  348. –så att vi kan gå
    ifrån projektfinansiering–

  349. –och kan anställa folk
    på längre sikt än tolv månader.

  350. Hur ska vi kunna nå dit?

  351. Vi går in i den fasen nu under hösten
    och vintern – med hjälp av Vinnova.

  352. Vi utvecklar våra intäktsmodeller.

  353. Men den är störst av alla
    på lång sikt.

  354. Min... Ville ni börja?

  355. Min käpphäst är alltid... Jag hämtar
    erfarenheter från afrikanska projekt.

  356. Man bör inte bara titta på
    de omedelbara målgrupperna–

  357. –nån som vill lära sig språk
    och nån som vill lära ut språk–

  358. –och titta på
    hur de kan hitta intäktsmodeller–

  359. –utan att vidga perspektivet
    och hitta fler intressenter–

  360. –som är intresserade av
    att språköverföringen sker.

  361. Finns det företag som är intresserade
    av att sänka sina tolkkostnader–

  362. –genom att öka språkfärdigheter?
    Finns det språkbaserade verksamheter–

  363. –som vill bygga sitt varumärke genom
    att sponsra en sån här verksamhet?

  364. Man bör vidga perspektiven
    och se–

  365. –vem som är intresserad
    av att det här händer.

  366. Man bör på djupet
    kvantifiera deras incitament–

  367. –för då kan vi bygga lego med en
    affärsmodell med fler intressenter.

  368. På det viset kanske vi kan hitta
    bärkraftigare affärsmodeller.

  369. Man kan lägga till...
    Det finns ju nånstans ofta...

  370. Jag tänker på det här med antal
    användare. Det kanske blir små tick.

  371. Sen kanske det finns nån form av
    större tjänst. Man får titta på–

  372. –vad som kan komma att ge intäkter
    på lång sikt och på kort sikt.

  373. Man kan fnula på...
    Är det hur länge man håller på–

  374. –eller är det
    att man startar upp ofta?

  375. Vad kan... Och kopplat till det:
    Vem kan tjäna på vad?

  376. Jag tänker spontant
    på en mobiloperatör.

  377. De vill att vi ska använda
    deras nät... Ja, exempel.

  378. Jag är mer inne på småintäkter, men
    produkter som det vore kul att se.

  379. Säg att en uppgift är att dela ett
    recept från hemlandet på svenska–

  380. –eller att berätta om din
    familjs resa till Sverige på svenska.

  381. Sen ger man ut e–publikationer–

  382. –om syriska berättelser, afghanska
    recept... Det har sprungit ur appen.

  383. Det ger inga stora intäkter–

  384. –men jag tror att det genererar mer
    intresse och drar fler volontärer.

  385. Men också att få till...

  386. ...långsiktig användargenerering.

  387. Det är svårt att komma in via SFI.

  388. Men vilka har som uppdrag att lära ut
    språk till den här målgruppen?

  389. Eller andra målgrupper. Hur kan man
    få till långsiktiga samarbeten där?

  390. De kanske inte i sig
    ger mycket pengar–

  391. –men de säkrar långsiktigheten,
    tror jag–

  392. –kombinerat med att koppla upp sig
    mot andra föreningar–

  393. –som kan generera andra användare.
    Där ligger den typen av intäkter–

  394. –om vi säger att vi ska ha en procent
    på varje liten klick, eller så.

  395. Jag känner tyvärr att SFI, alltså
    offentliga aktörer, inte är snabba.

  396. Nej.

  397. Då kan man snarare fundera på privata
    aktörer. Jag tänker på EF Språkresor.

  398. Hämta och skapa kontakter
    med såna som lite oftare är snabbare.

  399. Det kan också vara ett tips.

  400. Det här med att skaffa sig
    färdigheten att lära ut språk–

  401. –borde ju rimligtvis vara
    en mer anställbar person.

  402. Om du är duktig på
    att lära ut språk–

  403. –och det är bekräftat
    via den här tjänsten–

  404. –så kan arbetsgivaren använda mig och
    bli en bättre del av mottagningen–

  405. –av nyanlända eller folk
    som inte begriper kontexten.

  406. Då är jag mer värdefull.

  407. Arbetsgivare, framför allt inom om–
    råden där det är svårt att rekrytera–

  408. –skulle kunna vara
    en finansiär av er tjänst–

  409. –men också
    arbetsgivarorganisationer i stort.

  410. Som vanligt har jag en egen idé
    som jag vill bryta mot panelen.

  411. En av de intäktsmodeller som vi har
    som hypotes att vi sätter upp–

  412. –bygger på att vi har sålt ett
    engagemangspaket till ett företag–

  413. –som är
    TNG Rekrytering och bemanning.

  414. De kommer att låta sina anställda
    på arbetstid få sitta i vår chatt–

  415. –och chatta med nyanlända
    under tiden.

  416. Vi får en intäkt,
    och samtidigt får vi volontärer–

  417. –som sitter och chattar – eller
    språkmentorer – i vår lösning.

  418. De går in i ett projekt–

  419. –där de ska paketera
    engagemangspaketet.

  420. Det är ett paket som man
    ska kunna sälja till många företag.

  421. En hypotes är att vi ska kunna
    bygga den tjänsten till nånting–

  422. –som ska kunna bli en långsiktig
    bärkraftig intäkt för oss.

  423. Tror ni att det kan funka?

  424. Det kommer du att märka.

  425. Jag är inte säker på att jag förstod
    dig rätt. Men jag lyssnar, så...

  426. Var det ett rekryteringsföretag?

  427. Det spelar ingen roll. Det är ett
    rekryterings– och bemanningsföretag–

  428. –som låter sina anställda,
    på arbetstid och som ett CSR–projekt–

  429. –få chatta med våra användare.
    Sen får de använda sin fritid.

  430. Men poängen är att de låter
    sina anställda göra det på arbetstid.

  431. Samtidigt betalar de Språkkraft
    för detta paket.

  432. Sen kvantifierar vi
    tillbaka till företaget–

  433. –hur många minuter de har jobbat
    och hur många har de hjälpt.

  434. Ansikten, berättelser, människor
    och så vidare.

  435. De kan använda det i sin interna
    och externa kommunikation.

  436. Det är lysande. Det är precis
    vad vi pratade om tidigare.

  437. Det blir en ännu större träffsäkerhet
    om du kopplar samman det–

  438. –med att hitta de företag
    som också har en egen win–

  439. –så att det inte bara är goodwill,
    utan att jag också blir också lite...

  440. Jag går upp en level i mitt arbets–
    utförande så att det kombineras–

  441. –vad det nu är för företag
    som vi tänker oss.

  442. Jag vill öva på att lära ut ett språk
    eller samtala kring en tematik–

  443. –eller vad det nu är vi är inne på.

  444. Jag såg lite skeptisk ut, men det
    kan bero på att jag inte är hundra...

  445. Jag tänkte så här: Du vill både
    att företaget ska betala för paketet–

  446. –plus att du vill att företagets
    personal ska lägga tid. Två saker.

  447. Det kan vara smart. Men vad ger
    du då företaget, förutom lite CSR?

  448. Där kan man klura lite ytterligare,
    om jag ska tro att det fungerar.

  449. Vi har frågat kunden, i det här
    fallet de som har köpt paketet.

  450. Det handlar om att de medarbetare–

  451. –som har varit med i projektet
    har känt ett stort engagemang.

  452. Det har varit värdefullt
    för företaget i stort.

  453. Det är...

  454. Problemet är att om de skulle
    få göra det här gratis–

  455. –så får man nog inte ett tillräckligt
    stort engagemang och gör det.

  456. Om företaget har betalat för det ser
    de till att man gör de här timmarna.

  457. Jag ska bara säga en sista grej.

  458. Jag tror att finns många företag
    som behöver komma ut internationellt.

  459. Om man kunde hitta den klon
    och kan nyttja nätverket av personer–

  460. –som har mycket språkkunskaper,
    så finns det nog en poäng där också.

  461. Det var en massa input på kort tid.
    Nu går vi vidare till nästa bolag.

  462. Entry Hub. Ni står också
    inför en del utmaningar.

  463. Det är många utmaningar–

  464. –men framför allt
    finns det en komplexitet.

  465. Ingen har gjort det här tidigare.

  466. Ingen har frågat målgruppen vad som
    har fungerat i etableringsprocessen.

  467. Sen bjuda in arbetsmarknadsaktörer,
    företag och offentlig sektor–

  468. –och säga att vi vet att det finns
    en avsaknad av fysiska mötesplatser.

  469. Man ska komma i kontakt med relevanta
    nätverk första månaden i Sverige.

  470. Vad är lösningen? Man försöker hitta
    en samverkansmöjlighet.

  471. Samverkanskonceptet
    ska vara sektoröverskridande.

  472. Det finns faktiskt inte nu.
    Många har initiativet.

  473. Det är en utmaning: Samordningen av
    samverkan i det sektoröverskridande.

  474. Det är den första utmaningen.
    Den andra som vi har...

  475. Vi stannar där.

  476. Hur skulle du formulera den
    i en fråga?

  477. Dels om man kan få
    nån sorts råd och stöd–

  478. –i hur man kan utveckla och stärka de
    kontakter som vi redan har etablerat.

  479. Utmaningen är framför allt
    gentemot offentlig sektor.

  480. Ska ni driva det som ett bolag?

  481. –Eller är det en förening?
    –Det är det flexibla i modellen.

  482. Det är nätverken i lokalsamhället som
    ska definiera vilka som finns där.

  483. Om man målar upp
    den nuvarande etableringsprocessen–

  484. –så är den linjär
    och baserad på steg.

  485. Många kommuner skickar nyanlända
    till närkommuner för språkinsatser.

  486. I en annan kommun
    är det arbetsmarknadsinsatser.

  487. När man är tillbaka i sin kommun,
    så har man inte följt hela vägen.

  488. Det är svårt att sätta dem
    i det relevanta i ett lokalsamhälle.

  489. Den här modellen möjliggör
    att en hub blir flexibel.

  490. Det beror på om det ska vara nätverk,
    en samverkan av nätverk–

  491. –som finns i lokalsamhälle, organi–
    sationer och kanske nåt företag.

  492. Varför jag frågar är... Man måste
    ju börja nånstans. Det vet vi.

  493. Man måste få till en hubb.
    Även om det ska funka överallt–

  494. –så måste man, likt Matmissionen,
    få till en, i det fallet, matbutik.

  495. Ni har väl typ 13 partners,
    eller vad det är, i er?

  496. Det är först när man har 13 partners
    i en butik, eller i en hub–

  497. –som man inser vad man bör tänka på
    och vilket logistiksystem man ska ha.

  498. Då har man en kropp
    som man kan titta på.

  499. Sen kan man fråga sig hur
    det kan tas vidare i andra former.

  500. Den typen av konkretion,
    eller konkretisering, behövs–

  501. –för att man ska kunna ställa de
    större frågorna om att nå överallt.

  502. Vi tar med oss det.

  503. Vi är just nu i en planeringsprocess
    inför att sjösätta en pilot.

  504. Vi har identifierat två områden, där
    vi hade kunnat prova våra Entry Hubs.

  505. Den ena är Umeå,
    för det är en tillväxtregion.

  506. Den andra blir nånstans i Storstock–
    holmsområdet. Vi sitter i samtal.

  507. Vi vill få "storstad kontra
    norra delen av Sverige"–perspektivet.

  508. Det är flera företag som har varit
    med initialt och tagit fram modellen.

  509. Det ska finnas ett ägandeskap.

  510. När man har bjudit in aktörer, så
    känner man att man är en del av det.

  511. Det har gett effekt. Ett företag har
    gått in och blivit projektpartner.

  512. Det är Proffice, som nu är en del av
    Randstad och som är en stor aktör.

  513. Men det är även ett etableringscenter
    som är ett asylboende–

  514. –som återinvesterar sina pengar
    i samhällsorienterande insatser.

  515. Det är UBEC,
    Umebygdens Etableringscenter.

  516. Det är två aktörer som är kopplade
    till arbetsmarknad och målgruppen.

  517. Förutom Proffice, hur ser det ut
    runt piloten? Har ni en styrgrupp?

  518. Vi ska ha en referensgrupp
    i varje del, både i Umeå...

  519. Där har vi offentliggjort ett
    samarbete med Swedavia.

  520. De vill vara en del av det här.

  521. De vill provsätta
    sina aktiviteter i Umeå–

  522. –för att visa att flygplatsen
    också är en arbetsplats.

  523. De vill bjuda med genom att,
    i den lokala kontexten, samverka.

  524. Min input vad gäller samarbete mellan
    ideellt och privata företag är–

  525. –att styrgruppens sammansättning blir
    viktig. Det ska vara rätt personer.

  526. De måste kunna penetrera hierarkin
    i sina egna organisationer.

  527. Det ska inte finnas
    vattentäta skott nånstans.

  528. Styrgruppen ska kunna verka. Det kan
    låta klyschigt, men det är viktigt.

  529. Att förankra
    och varför man går in i samarbeten...

  530. Det är jätteviktigt – med alla
    aktörer, inte bara offentlig sektor.

  531. Swedavia har förankrat det
    i sin nationella ledning.

  532. Umeå är en tillväxtregion,
    och de vill se hur det fungerar där.

  533. –Det är en pilot för dem också.
    –Carin.

  534. Man måste börja testa
    och kommer då troligen att märka–

  535. –att det ser väldigt olika ut,
    utifrån vilken lokal marknad du har.

  536. Mitt medskick blir...

  537. Jag uppfattar att du vill ha
    både offentliga och privata aktörer.

  538. Jag tror att man ska titta lite på...
    Det märker vi på regional nivå.

  539. Vår region ser annorlunda ut
    än Västra Götalandsregionen.

  540. Det är för att vi har nationell,
    regional och lokal finansiering.

  541. Det gör, om man till exempel
    tar Almi Företagspartner–

  542. –att de har en roll i Skåne
    och en annan i Västra Götaland.

  543. Det här måste ni också klura lite på.
    Ni kommer att möta privata aktörer–

  544. –där,
    om vi till exempel tar Ericsson–

  545. –så har de en roll här nere
    och nån annan...

  546. Fnula på vad det kan betyda.

  547. Från ett lokalt perspektiv kanske man
    kan föra med sig nåt till nån annan–

  548. –och säga:
    "Ni jobbar ganska ineffektivt."

  549. Ni har en utmaning
    som det finns en liten potential i.

  550. I piloten tror jag att det blir svårt
    att bara växla upp och göra likadant.

  551. Det är det vi inte vill göra.
    Vi vill skapa en flexibel modell–

  552. –och samverka med lokalsamhällets
    andra initiativ runt frågan.

  553. Men vi vill också möjliggöra
    så att den här modellen...

  554. I den här kontexten har vi de här
    behoven och den här kompetensen.

  555. Tänkte ni er det i bolagsform?

  556. Organisationen, som den
    ser ut nu, är en annan utmaning.

  557. Vi måste identifiera
    en självförsörjande modell.

  558. Vilken organisation ska det vara?
    Det ska vi försöka prototypa fram.

  559. Det vi gör nu är
    att knyta aktörer till oss–

  560. –som vill vara med och hjälpa oss att
    prototypa fram nåt som är konkret.

  561. I pilotsatsningen vill vi prova det
    och ha med oss alla aktörer på plats.

  562. Ibland tar man fram
    ett exempel och en modell–

  563. –men bjuder inte in
    de andra aktörerna och förankrar det.

  564. Funkar det inom din sektor?
    Kommer det att ge resultat?

  565. Det är det vi försöker se.

  566. Nu när vi sjösätter det här,
    vad ger då det för resultat?

  567. Det finns en dimension till. Vi
    ska knyta till oss ett forskarteam.

  568. Magnus Lodefalk från Örebro handels–
    högskola blir forskningsledare.

  569. De följer oss under planerings–
    processen och pilotsatsningen.

  570. De ska mäta och se
    de ekonomiska resultaten–

  571. –de som går igenom Entry Hub och de
    som går igenom Arbetsförmedlingen.

  572. Jag vet inte om jag har förstått, men
    ni vill hitta aktörer som kan pilota.

  573. Jag tror att det är viktigt att
    definiera det mätetal, den metric–

  574. –som ni försöker adressera,
    den utmaning som ska adresseras här.

  575. Om det är ledtid, alltså hur lång tid
    man tar på sig för att etablera sig–

  576. –som är utmaningen, att halvera
    eller minska den till en tiondel–

  577. –så är det lättare att kommunicera
    och få fler aktörer att förstå–

  578. –vad det är för stor drake
    vi ska dräpa tillsammans.

  579. Jag vill slå ett slag
    för en gemensam metric.

  580. Det är bra att visa på ledtid.

  581. Den heter Entry Hub, en sektor–
    överskridande samverkanslösning–

  582. –för smartare etablering, men
    den kanske också kan bli snabbare.

  583. Nåt som vi ser...
    Ni har ju den där ambitionen–

  584. –att ni vill finnas nationellt
    och ni vill ha lokalt ägarskap.

  585. Ni vill, som det låter, facilitera
    nån sorts samverkansprocess.

  586. Den ska uppstå lokalt.

  587. Jag vill återgå till det här att det
    alltid behövs nån som är drivande.

  588. Att börja med att utveckla konceptet–

  589. –samtidigt som man ska hitta några
    som ska vara drivande lokalt–

  590. –är att göra det svårt för sig.

  591. Ni har täckt in alla områden
    som finns kring det här–

  592. –men i en kontext...
    Det betyder inte att man är drivande.

  593. Nån kommer alltid att
    behöva driva Entry Hub nationellt.

  594. Det kommer man inte ifrån,
    även om det är popups lokalt.

  595. Det måste finnas
    ett samordnande organ.

  596. Om man börjar på en plats
    eller två... Nån kommer att göra det.

  597. Är det du
    som kommer att vara drivande?

  598. Det är vår tredje utmaning.
    Hur gör vi en nationell samordning–

  599. –så att konceptet efterlevs
    i de olika andra Entry Hub–

  600. –när det finns en modell
    och vi har bevisat att det fungerar.

  601. Hur skalar man upp det? Vad är det
    för typ av organisation vi bör ha?

  602. Det funderar vi på nu, för det är
    viktigt att veta vart det är på väg.

  603. Sen kommer det
    att definieras under processen.

  604. En till dimension på det här–

  605. –är att vi har tagit Kanadas modell
    och anpassat den till svensk kontext.

  606. Vi är inbjudna
    till en global konferens i mars:

  607. Cities of Migration från nätverket
    Global Diversity Exchange.

  608. I Kanada sa de: "Ni har tagit nästa
    steg, det som vi också måste ta."

  609. Det är att identifiera behoven–

  610. –och att med olika aktörer bjuda in
    för att hitta lösningen.

  611. De följer detta på nära håll, framför
    allt ordföranden Ratna Omidvar.

  612. Hon är senator och utnämnd av Trudeau
    för att ta hand om de här frågorna.

  613. Det är intressant att ett annat land
    vill se vad det ger för resultat.

  614. Det kan skalas upp globalt.

  615. Din tredje utmaning,
    kan du formulera den igen?

  616. Att hitta en organisation,
    en samordning, nationellt–

  617. –när vi väl har en modell
    och har provat pilotsatsningen–

  618. –och sett vad det ger för resultat–

  619. –att alla får möjlighet
    att dels kunna utbyta erfarenheter–

  620. –men också
    att lära och stödja varann–

  621. –i att etablera
    ett Entry Hub i sitt lokalsamhälle.

  622. Jag tänker lite grann så här:

  623. Vad gör den här innovationen svår?

  624. Var kommer motståndet
    att komma nånstans?

  625. Ett motstånd som jag upplever–

  626. –när vi jobbar i det här
    innovationssystemet i Skåne–

  627. –så är det att många har intresse
    av att behålla sina roller här.

  628. Om ni klurar ganska mycket på
    vad ni kan bidra till där–

  629. –så att ni inte blir en konkurrent...
    Man kanske kan hitta nån lösning där.

  630. Jag har inte svaret här och nu.
    Men där ni tillför nåt, för... Ja.

  631. Det är jättebra att du lyfter det.

  632. Vi vill inte vara ett koncept som
    konkurrerar. Det är ett komplement.

  633. Vi kan samverka med Språkverkstad,
    för vi behöver den typen av verktyg.

  634. Entry Hub ska möjliggöra
    för existerande nätverk–

  635. –att kunna vara en del av,
    och kopplas till, Entry Hub.

  636. Om man vill se det
    som komplement eller alternativ–

  637. –beror dels på individen,
    men också på de olika aktörerna.

  638. Om ni säger till aktörerna att ni
    kan "förmera" deras verksamhet–

  639. –så tror jag
    att det kan ligga nån möjlighet där.

  640. Detta med att koordinera nationellt,
    men låta varje hubb vara autonom–

  641. –alltså att finnas
    på sitt eget existensberättigande–

  642. –det påminner mig om en annan
    organisation som är tio år gammal.

  643. Doc Lounge startade i Malmö–

  644. –men har spridit sig. Inte bara i
    Norden, utan även utanför, tror jag.

  645. De har kämpat med den utmaningen.
    Varje Doc Lounge är autonom.

  646. Men man vill samtidigt ha
    en tunn styrning–

  647. –eller ett konceptägarskap
    från huvudföreningen.

  648. Jag skulle rekommendera att du
    kontaktar Doc Lounge här i Malmö.

  649. Dra nytta av deras lärdomar.
    Det som följer av det är...

  650. –att manifesten är en formidabel väg.

  651. Att faktiskt skapa en berättelse
    kring ett manifest–

  652. –som egentligen är ett mer idéburet
    koncept, eller koordinationsväg–

  653. –och att i det vara kreativ
    och få nånting som kan färdas.

  654. Jag vill inte bara läsa ett brev
    från Aida, utan också från Proffice–

  655. –för att förstå
    vad det har hjälpt dem med.

  656. Om du har brev från alla de här–

  657. –då kan vi se vad som har blivit
    smartare i etableringen.

  658. Det ser ju alla en win i.

  659. Vi har ju i själva förstudien–

  660. –som vi tog fram för Vinnova
    inför det här, olika perspektiv.

  661. Alla ger ett litet citat om hur
    de har bidragit och fått tillbaka.

  662. Johan.

  663. Vi står inför ungefär samma
    utmaningar om vi vill skala upp.

  664. Nånting som jag funderar mycket på...

  665. Om vi vill att det ska öppna
    flera Matmissionen i övriga Sverige–

  666. –så måste man våga släppa taget
    om sin egen skapelse.

  667. Samtidigt blir kvalitetskontroll
    otroligt viktigt–

  668. –om man ska låta dem använda
    vårt sociala "brand".

  669. Det ville jag bara skicka med.

  670. Det är spännande.

  671. Nu måste vi tyvärr börja runda av.

  672. Jag undrar om nån i publiken har
    en tanke eller en fråga om nånting?

  673. –Nej.
    –Får jag bara säga en sista sak?

  674. Vi vet att det är jättesvårt
    när man gör en samverkan–

  675. –men vi försöker bena ut det. Nån
    måste ju starta och ta initiativet.

  676. Vi tänker att om det här fungerar
    och fler aktörer kopplar ihop sig–

  677. –så får vi se
    hur det definieras på vägen.

  678. Får jag göra ett tillägg? Vi gjorde
    ett projekt i Lund om mobilindustrin.

  679. Man ville att stora mobiloperatörer
    och telefontillverkare–

  680. –skulle ge draghjälp
    åt små uppstartbolag.

  681. Då hade vi ett projekt, där idén var
    att stora skulle börja leka med små.

  682. Det fanns ömsesidiga incitament.

  683. De stora behövde bli mer snabbfotade
    och undersöka små affärsmöjligheter–

  684. –och de små behövde draghjälp
    av de stora.

  685. Ändå var det så att de tyckte
    att det där "makade sense"–

  686. –och man tog en lunch,
    och så hände det ingenting.

  687. Eller så gjorde man inte det,
    och så hände det heller ingenting.

  688. Vi provade olika varianter
    för att se vad som kopplade ihop dem.

  689. Det visade sig
    att den gemensamma affärsmöjligheten–

  690. –utgjorde lekplatsen där de faktiskt
    hade anledning att samlas.

  691. Då överkom man de här olikheterna
    i ledtid som man hade.

  692. De stora behövde långa tider
    för att förankra saker–

  693. –och de små behövde
    lite snabbare kvittenser.

  694. När det fanns gemensamma mål... Vad
    det är i det här fallet vet jag inte.

  695. Kvantifiera behoven eller
    identifiera utmaningarna lokalt.

  696. När man gör det, så uppstår tydliga
    incitament för var och en att delta.

  697. Då blir det lek, helt enkelt.
    Det var vår erfarenhet där.

  698. Vad spännande.
    Jag vill ta del av det exemplet.

  699. Finns det nån i panelen som sitter på
    nånting avslutande som ni vill säga–

  700. –innan vi rundar av?

  701. –Carin?
    –Lycka till.

  702. –Det är bra.
    –Tack.

  703. Känner ni,
    om vi gör en liten sammanfattning...

  704. Har ni fått med er nånting
    som ni kan använda er av?

  705. Jag tar med mig att det är viktigt
    att sätta värdegrunden som du nämnde–

  706. –och att vi måste återkoppla till
    volontärerna vad de får ut av det.

  707. Sen kommer jag att ta med mig
    en feedback som Anna gav Hugo.

  708. Sen kom jag på
    att det var en felhörning från mig.

  709. Du sa "samordnande organ",
    men jag hörde "samordnande orkan".

  710. Det vill jag vara.

  711. Det är bra.

  712. Jag tar med mig jättemycket inspel
    från det ni har lyft upp–

  713. –framför allt
    hur man kan konkretisera modellen–

  714. –så att den blir attraktiv lokalt och
    aktörerna känner att de får mervärde.

  715. Om man hittar de gemensamma nämnarna
    finns det en större möjlighet.

  716. Ni gav oss väldigt mycket inspel.

  717. Jag kommer nog att kontakta flera av
    er så att ni kan bidra ytterligare.

  718. –Gärna.
    –Med det tackar jag för denna stund.

  719. Tack, panelen. – Och tack för
    att vi fick lyssna på era projekt.

  720. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur en lokal idé blir global

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan en lokalt förankrad idé koppla upp sig mot befintligt strukturkapital och snabbt hitta möjligheter till uppskalning? En paneldiskussion om hur man utforskar de möjligheter som finns och hur man kan hjälpa entreprenörer som står bakom de smarta lösningarna. Medverkande: Anna Edwall, Vinnova, Hugo Ortiz Dubon, We link Sweden, Niss Jonas Carlsson, Språkkraft, Jonas Klevhag, affärsrådgivare, Johan Rindevall, Stadsmissionen, och Carin Daal, Region Skåne. Moderator: Anna Branten. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Entreprenörskap, Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Social Innovation Summit

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Omöjlig är en åsikt

Vad händer när man vägrar placeras i ett fack eller få en viss etikett? Caroline Casey berättar om hur hon utifrån sin egen historia har utvecklat en metod för att förändra människors syn på funktionsnedsättningar. Metoden används nu av hundratals organisationer världen över med stor framgång. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Resa med särskilda behov

Som fullt funktionell kan det vara svårt att se de behov som finns bland dem som inte är det. Därför grundade Sebastien Archambeaud Handiscover - en bokningssajt där människor med fysiska funktionsnedsättningar kan hitta boende på egen hand. Att inte behöva förlita sig på andra är en vital del för en individs självständighet och därmed inkludering i samhället. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Studentbostad och äldreboende i ett

Gea Sijpkes, vd på holländska Humanitas, talar om företagets regeneration-boende där ett äldreboende på 160 lägenheter delas av pensionärer och studenter. Studenterna bor gratis mot att de umgås med de äldre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Tillgänglig handel för alla

Många personer med kognitiva funktionsnedsättningar upplever stora problem när de handlar mat och gör andra inköp. Vad behövs för att skapa bättre förutsättningar? Medverkande i panelsamtalet: Elin Sandström, projektledare Med rätt att handla, Monica Rydén, handläggare Myndigheten för delaktighet, Kerstin Angvik, vice ordförande Demensförbundet, Malin Ekman Aldén, vikarierande generaldirektör Myndigheten för delaktighet, och Jenny Rehnman, Myndigheten för delaktighet. Moderator: Oskar Jonsson. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur jag blev en social investerare

Johan H Andresen är ägare och styrelseordförande för den norska investeringskoncernen Ferd. Här berättar han om sin resa till att bli en social investerare, om varför social innovation och socialt entreprenörskap är viktigt och hur han genom detta vill förändra världen till det bättre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Öppna dörren

Amelie Silfverstolpe från Axfoundation berättar om satsningen Öppna dörren, som är ett verktyg där människor med olika bakgrund ska kunna mötas för att stärka integrationen. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Mellanrumsarbete

Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdesdirektör på Malmö stad, berättar om arbetet för att få en mer jämlik hälsa i Malmö och hur staden arbetat innovativt över gränser och sektorer för bättre integration. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur en lokal idé blir global

Hur kan en lokalt förankrad idé koppla upp sig mot befintligt strukturkapital och snabbt hitta möjligheter till uppskalning? En paneldiskussion om hur man utforskar de möjligheter som finns och hur man kan hjälpa entreprenörer som står bakom de smarta lösningarna. Medverkande: Anna Edwall, Vinnova, Hugo Ortiz Dubon, We link Sweden, Niss Jonas Carlsson, Språkkraft, Jonas Klevhag, affärsrådgivare, Johan Rindevall, Stadsmissionen, och Carin Daal, Region Skåne. Moderator: Anna Branten. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sluta prata, börja göra

Genom sitt intresse för design, digital teknik, politik och innovation kopplar Lisa Lindström samman radikalt nytänkande med traditionell industri, med syftet att sluta prata om innovation och i stället börja göra. Här berättar Dobermans vd om sitt arbete med att utveckla nya metoder för att jobba med våra samhällsutmaningar. Medverkar gör även Anna Söderberg, projektledare Ronneby kommun. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation om 10 år

Louise Pulford, vd för ett av världens största nätverk för social innovation, Social Innovation Exchange, talar om sociala innovationer i framtiden. Hur ser social innovation ut om tio år? Vilken sorts stöd och infrastruktur behövs för nya samhällsinnovationer? Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Kan vem som helst bli social entreprenör?

Kan man lära sig att bli en social entreprenör? Vilka egenskaper behövs och vilka metoder är bäst? Alastair Wilson är vd på School for social entrepreneurs. Här berättar han utifrån sin långa erfarenhet om framgångsrika metoder för utbildning. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Politik och social innovation

Framväxten av innovations- och policylabb är en global trend där tanken är att förstärka kopplingen mellan praktik och politik. Beatrice Andrews, politisk rådgivare, berättar här om erfarenheterna från Storbritanniens policylabb. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation för tillväxt och jobb

Leonardo Quattrucci är policyrådgivare till ledningen av EU-kommissionens tankesmedja och specialiserar sig på framtidens arbetsmarknad och institutionell innovation. Här talar han om vikten av social innovation för att skapa tillväxt och jobb i Europa. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Det finska experimentet med medborgarlön

Kommer jobben att räcka till alla i framtiden? Hur kommer livet och arbetslivet att se ut? Är medborgarlön en av lösningarna? Henna Keränen berättar om sina erfarenheter från "the basic income experiment" som testas just nu i Finland. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sociala innovationer och välfärd

En av våra stora samhällsutmaningar är en åldrande befolkning och hur det påverkar vårt välfärdssystem. Här diskuterar Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, hur kan social innovation och socialt entreprenörskap kan användas för att lösa denna utmaning och få människor etablerade på arbetsmarknaden. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation i uppsatta mål

En paneldiskussion om arbetet med social hållbarhet. De globala målen liksom arbetet inom ramen för Agenda 2030 ska balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Men den sociala dimensionen upplevs ibland som mer osynlig än miljömålen. Medverkande: Johan Hassel, vd Global utmaning, Caroline Wigren-Kristofersson, docent i entreprenörskap, Pär Larshans, hållbarhetschef Ragn-Sells, och Lars Bryntesson, departementsråd på Finansdepartementet. Moderator: Lena Friblick. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

EU:s historiska fiskeavtal

Isabella Lövin, biståndsminister och fd EU-parlamentariker, drev igenom en stor förändring av fisket inom Europa med stärkta lagar och rättvisare fiskeriavtal. Hör henne berätta om vägen dit samt det svåra steget att gå från journalist till politiker. Moderator: Ingemar Tigerberg. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Har vi något val?

Hur fria är vi människor i de val vi gör? Och hur mycket är förutbestämt av olika saker vi inte kontrollerar? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.