Titta

UR Samtiden - Social Innovation Summit

UR Samtiden - Social Innovation Summit

Om UR Samtiden - Social Innovation Summit

Föreläsningar och diskussioner från Social Innovation Summit. Inspelat den 25-26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Social Innovation Summit : Social innovation för tillväxt och jobbDela
  1. Vill ni vara framtidsskapare
    eller framtidstagare?

  2. Hej! Min chef
    är från Malmö.

  3. Hon gav mig en kurs i svenska,
    men jag lärde mig inte snabbt nog-

  4. -så jag kommer att prata engelska.

  5. Det som ni oroar er för när det gäller
    jobbens framtid är nog det här...

  6. En oro som dröjer sig kvar är-

  7. -hur vi ska kunna bli
    och göra det som vi vill-

  8. -för att försörja oss i samhället.

  9. Jag diskuterar ofta det här
    med skolelever-

  10. -för barn håller ens visioner fräscha
    och ens tankar jordnära.

  11. Nyligen blev jag överraskad. Om man
    frågar barn, som de här utanför:

  12. "Vad vill du göra när du blir stor?"

  13. Nu för tiden svarar de:
    "Jag vill bli datavetare."

  14. En flicka räckte upp handen och sa:

  15. "Varför ska jag studera när en robot
    kommer att ta hand om mig?"

  16. När man funderar på jobbens framtid
    brukar man se möjligheter-

  17. -men många diskussioner i media
    och mellan människor-

  18. -har förvandlats till "Vilka jobb kommer
    att bli automatiserade och när?"

  19. Nu ska jag inte
    prata om jobbens framtid-

  20. -för jag tror inte på framtiden,
    utan jag tror på de val vi gör i dag.

  21. Jobbens framtid handlar inte om att se
    automatisering som en apokalyps.

  22. Det handlar om hur vi kan bevara
    vårt europeiska levnadssätt-

  23. -i en värld som förändrar sig i grunden.

  24. Att kämpa emot tyngdlagen har aldrig
    lyckats. Vi måste se möjligheterna.

  25. Vilken roll har sociala innovatörer här?
    De har tränats i att hitta möjligheter-

  26. -och att ta itu med de behov som finns.

  27. Vi är bäst lämpade
    att vara nätverksledare-

  28. -för att sporra en tjänstepolitik
    som inser att i vår komplexa värld-

  29. -måste alla samarbeta
    och fokusera på intressen-

  30. -i ett bredare perspektiv.

  31. Förresten, titta på varandra. Ni lär se
    att vi är bäst lämpade att göra det här.

  32. Vi är friskare och rikare än nånsin.

  33. Här finns de smartaste
    och bäst lämpade människorna nånsin.

  34. Vi har utrotat sjukdomar, fått ner
    fattigdom till en historiskt låg nivå-

  35. -och skapat fredsprojektet EU-

  36. -som gör att vi kan dela välfärd.
    Välfärden kommer att delas av färre.

  37. Europa kommer att hysa en mindre del
    av världens befolkning framöver.

  38. 70 % av världens befolkning
    kommer att bo i städer.

  39. Det innebär att vi i Europa inte kommer
    att vara så lika varandra som i dag.

  40. Det blir en större mångfald. Så vi
    lär se fler möjligheter till förnyelse-

  41. -men vi måste fundera på hur vi ska
    skapa ett mer inkluderande samhälle-

  42. -som erbjuder möjligheter åt alla.

  43. I framtiden
    kommer ni att se färre unga personer.

  44. Om tio år kommer 65
    att vara det nya 55 i Europa.

  45. Mer än 14 % av Europas befolkning
    kommer att vara över 65 år-

  46. -och färre under 35 år
    kommer att vara i och från Europa.

  47. Vad innebär det? Jo, för att bevara
    det europeiska levnadssättet-

  48. -måste vi vara smartare
    när vi hanterar de sociala utgifterna-

  49. -som i dag är högre än nånsin.

  50. Vi har aldrig lagt så mycket
    på att göra varandra friskare.

  51. Men vi kanske lägger pengarna
    på fel saker, för vi försöker...

  52. I dag går det tre arbetande personer
    på varje inaktiv.

  53. Vem ska försörja den som inte jobbar?
    Det lär bli två om ett par decennier.

  54. Och hur stöttar vi dem som jobbar,
    både de yngre och de äldre?

  55. Därför är sociala innovatörer viktiga.

  56. Vid 65 års ålder kan man fortfarande
    bidra till ekonomin. Hur når vi dit?

  57. I många länder är sannolikheten att
    ungdomar får ett jobb hälften så stor-

  58. -som för den äldre generationen.

  59. Digitalisering hjälper yngre människor,
    speciellt min generation-

  60. -att hitta nya vägar att göra nytta.

  61. Vi startar egna företag,
    vi har entreprenörer på uppåtgående-

  62. -och vi hittar nya sätt att göra affärer
    världen över med ett enkelt klick.

  63. Men den moderna världen
    är påfrestande.

  64. Vi måste tänka på att jobbens framtid
    också är hälsans framtid-

  65. -för ens hälsa
    påverkar ens produktivitet.

  66. Hur bevarar vi vårt levnadssätt?

  67. Här kommer roboten.

  68. Roboten kommer med ett löfte:

  69. Om en uppgift kan automatiseras
    lär det bli så.

  70. Som jag sa tidigare:

  71. Vi ska inte kämpa emot tyngdlagen,
    utan se möjligheterna.

  72. Robotar kan ge oss möjligheter.
    Det har vi redan sett.

  73. Att vara mänsklig gör en mer flexibel
    på en arbetsplats som förändrar sig.

  74. Linjen som pekar uppåt
    är de färdigheter och de jobb-

  75. -som visade en snabbare återhämtning
    efter finanskrisen 2008.

  76. Med "mänsklig" menar jag att om vi
    automatiserar mekaniska uppgifter-

  77. -kan vi mildra den börda som vi ser
    när det gäller kroniska sjukdomar-

  78. -och investera i att utbilda människor
    i mer givande arbeten.

  79. Här kommer den riktiga frågan:

  80. Hur ska vi göra för att inte bli
    framtidstagare, utan framtidsskapare?

  81. Ser vi roboten som ett hot?

  82. Eller ser vi den som en möjlighet
    att t.ex. ta hand om de äldre-

  83. -när vi återinvesterar sociala utgifter
    i den yngre, mer aktiva, generationen?

  84. Även människor över 65 år
    kan utveckla sig själva.

  85. Innan min morfar dog
    gick han en kurs i datavetenskap.

  86. Han sa: "Jag är pensionär,
    men jag ser så många möjligheter."

  87. Vad ska vi göra, då?

  88. Det vi borde göra är
    att allokera resurser-

  89. -inte till särskilda positioner,
    utan till intressen som vi delar.

  90. Regeringar och den värld
    som vi lever i ger oss möjligheter-

  91. -att experimentera
    på åtminstone tre sätt-

  92. -för att skapa en ekonomi och ett
    samhälle som blomstrar. Nummer ett:

  93. EU-kommissionen försöker inte längre
    göra det omöjliga.

  94. Vi har insett att en cirkulär ekonomi-

  95. -där värdet ligger i hur vi konsumerar
    och producerar, är en nödvändighet.

  96. Vi har inte råd att slösa bort kapital,
    varken naturkapital-

  97. -eller humankapital.

  98. Vad innebär det? Det innebär
    att när vi gör en investering-

  99. -som Europeiska fonden för strategiska
    investeringar gjorde i Frankrike-

  100. -så tänker vi inte bara
    att 40 000 lägenheter ska renoveras-

  101. -utan vi har ett bredare perspektiv.
    Byggnadssektorn...

  102. Inom den sektorn försvann
    mängder av jobb efter krisen.

  103. Lågutbildade har svårt
    att hitta nytt jobb och nya möjligheter.

  104. När man renoverar lägenheterna i
    Paris och har ett kretsloppstänkande-

  105. -utbildar man också personer
    som av vissa anses uträknade.

  106. De får större kompetens.

  107. Lägenheterna blev mer hållbara,
    fler människor fick jobb-

  108. -och hushållen sparade pengar.

  109. Samma idé
    har jag sett användas i fängelser.

  110. Det finns företag
    som har regeringstillstånd-

  111. -att komma till fängelser
    för att lära interner digital teknik.

  112. Förut tänkte vi:
    "Interner bidrar inte till samhället."

  113. De bidrar inte förrän man sporrar dem
    så att de får motivation att jobba.

  114. Då återanpassar de sig bättre,
    och de bidrar under fängelsetiden.

  115. Nummer två är samarbete, för numera
    räcker det inte att bevara värden-

  116. -utan man måste dela dem.

  117. Solidaritet är inte bara en schyst grej,
    utan det är vettigt, ekonomiskt sett.

  118. Hur många av er äger en bil?

  119. Jösses! Jag lär nog aldrig göra det-

  120. -för när man har en bil står den
    parkerad i genomsnitt 92 % av tiden.

  121. Den tar plats, bidrar
    till trafikproblemen, och förorenar.

  122. I en delningsekonomi
    kan den bilen delas med andra-

  123. -som tidigare inte hade den rörligheten-

  124. -och som hade svårt
    att ta sig till jobbet.

  125. Nyligen besökte jag en grupp som
    själva kämpar sig ur energifattigdom-

  126. -genom delningsekonomi.
    De använder smart teknologi.

  127. Om jag har en solpanel
    som producerar överskottsel-

  128. -som måste användas direkt-

  129. -och min granne
    inte har råd att betala elräkningen-

  130. -så kan vi idka byteshandel
    med min överskottsel.

  131. Då får grannen tillgång till el.

  132. Det handlar inte bara om priser,
    kostnader och energi-

  133. -utan det handlar om värden.
    Det handlar om solidaritet.

  134. Nummer tre är uppkopplingsmöjlighet.

  135. Jag tror inte att delningsekonomin
    skulle fungera lika effektivt-

  136. -utan den digitala infrastruktur
    som genomsyrar vårt samhälle.

  137. "Digital ekonomi"
    säger man inte längre-

  138. -för ekonomin är digital.
    Vi interagerar till och med digitalt.

  139. I stort sett allt vi gör i dag
    är kopplat till en digital apparat.

  140. Det största landet i världen: Facebook.

  141. Uppkoppling är också nyckeln till
    en framtid där vi inte ser osäkerhet.

  142. Men poeten Rebecca Solnit säger
    att vi i osäkerhet kan söka-

  143. -efter breda möjligheter
    och specifika perspektiv.

  144. EU-kommissionen satsar
    mycket på digitala färdigheter-

  145. -inte för att vi ska motsätta oss
    omplacering-

  146. -utan för att vi ska vara flexibla
    när arbetsmarknaden förändras.

  147. Anpassningsförmåga är nyckeln till en
    framtid med högre sysselsättningsgrad.

  148. Sverige gjorde rätt.

  149. På 1990-talet satsade ni
    på att ge varje barn en bärbar dator-

  150. -eller egentligen digitala färdigheter.

  151. Och i dag är en son till en invandrare
    en framgångsrik vd i Europa.

  152. Klarna är ett framgångsrikt företag.

  153. Det är sånt som vi bör ta efter.

  154. I dag kan vi rädda liv med ett klick,
    tack vare uppkoppling.

  155. Jag har sett drönare användas-

  156. -för att frakta medicin
    till landsbygdsområden.

  157. En ambulans hade aldrig hunnit dit,
    men nu kan vi rädda liv med ett klick.

  158. EU-kommissionen
    vill ge alla uppkoppling-

  159. -så att vi kan vidga vår fantasi
    och skapa lösningar för framtiden.

  160. Om man tittar på systemet med
    kretslopp, samarbete, uppkoppling-

  161. -så ser man
    att i den värld som vi lever i-

  162. -uppfattar vi självklart oss själva
    på många olika sätt-

  163. -men värde skapas bara
    när vi samarbetar.

  164. Vi blir individuellt starkare
    när vi står enade.

  165. Därför är solidaritet inte bara
    ett kärnvärde i det vi gör-

  166. -utan det är meningsfullt,
    särskilt i dagens läge.

  167. En fråga:

  168. Ska vi försöka räkna ut-

  169. -hur många jobb som kommer att
    ersättas, och kämpa emot tyngdlagen?

  170. Eller ska vi ta till oss tekniken
    och få den att jobba för oss?

  171. Ser vi jobbens framtid och
    automatisering som en jordbävning-

  172. -som får hus att rasa, vilket skedde
    i mitt hemland den 24 augusti?

  173. Vid en jordbävning-

  174. -känns det som om inget
    kommer att bli sig likt igen.

  175. Såna olyckor känns bestående,
    och de präglar allt.

  176. Man frågar sig vad man kan göra.

  177. Man kan titta på den här bilden
    och tänka att det man ser är-

  178. -unga och gamla,
    robotar och icke-robotar-

  179. -invandrare, tjänstemän och volontärer
    som samarbetar.

  180. De förstår att intresset de delar är
    större än deras specifika positioner.

  181. Min fråga till er, och mitt svar
    till flickan som inte ville studera-

  182. -för att robotar
    skulle ta hand om henne, är:

  183. Vill ni vara framtidsskapare
    eller framtidstagare? Tack så mycket.

  184. Översättning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Social innovation för tillväxt och jobb

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Leonardo Quattrucci är policyrådgivare till ledningen av EU-kommissionens tankesmedja och specialiserar sig på framtidens arbetsmarknad och institutionell innovation. Här talar han om vikten av social innovation för att skapa tillväxt och jobb i Europa. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Arbetsmarknadspolitik, Ekonomisk tillväxt, Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialt företagande
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Social Innovation Summit

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Omöjlig är en åsikt

Vad händer när man vägrar placeras i ett fack eller få en viss etikett? Caroline Casey berättar om hur hon utifrån sin egen historia har utvecklat en metod för att förändra människors syn på funktionsnedsättningar. Metoden används nu av hundratals organisationer världen över med stor framgång. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Resa med särskilda behov

Som fullt funktionell kan det vara svårt att se de behov som finns bland dem som inte är det. Därför grundade Sebastien Archambeaud Handiscover - en bokningssajt där människor med fysiska funktionsnedsättningar kan hitta boende på egen hand. Att inte behöva förlita sig på andra är en vital del för en individs självständighet och därmed inkludering i samhället. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Studentbostad och äldreboende i ett

Gea Sijpkes, vd på holländska Humanitas, talar om företagets regeneration-boende där ett äldreboende på 160 lägenheter delas av pensionärer och studenter. Studenterna bor gratis mot att de umgås med de äldre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Tillgänglig handel för alla

Många personer med kognitiva funktionsnedsättningar upplever stora problem när de handlar mat och gör andra inköp. Vad behövs för att skapa bättre förutsättningar? Medverkande i panelsamtalet: Elin Sandström, projektledare Med rätt att handla, Monica Rydén, handläggare Myndigheten för delaktighet, Kerstin Angvik, vice ordförande Demensförbundet, Malin Ekman Aldén, vikarierande generaldirektör Myndigheten för delaktighet, och Jenny Rehnman, Myndigheten för delaktighet. Moderator: Oskar Jonsson. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur jag blev en social investerare

Johan H Andresen är ägare och styrelseordförande för den norska investeringskoncernen Ferd. Här berättar han om sin resa till att bli en social investerare, om varför social innovation och socialt entreprenörskap är viktigt och hur han genom detta vill förändra världen till det bättre. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Öppna dörren

Amelie Silfverstolpe från Axfoundation berättar om satsningen Öppna dörren, som är ett verktyg där människor med olika bakgrund ska kunna mötas för att stärka integrationen. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Mellanrumsarbete

Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdesdirektör på Malmö stad, berättar om arbetet för att få en mer jämlik hälsa i Malmö och hur staden arbetat innovativt över gränser och sektorer för bättre integration. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Hur en lokal idé blir global

Hur kan en lokalt förankrad idé koppla upp sig mot befintligt strukturkapital och snabbt hitta möjligheter till uppskalning? En paneldiskussion om hur man utforskar de möjligheter som finns och hur man kan hjälpa entreprenörer som står bakom de smarta lösningarna. Medverkande: Anna Edwall, Vinnova, Hugo Ortiz Dubon, We link Sweden, Niss Jonas Carlsson, Språkkraft, Jonas Klevhag, affärsrådgivare, Johan Rindevall, Stadsmissionen, och Carin Daal, Region Skåne. Moderator: Anna Branten. Inspelat den 25 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sluta prata, börja göra

Genom sitt intresse för design, digital teknik, politik och innovation kopplar Lisa Lindström samman radikalt nytänkande med traditionell industri, med syftet att sluta prata om innovation och i stället börja göra. Här berättar Dobermans vd om sitt arbete med att utveckla nya metoder för att jobba med våra samhällsutmaningar. Medverkar gör även Anna Söderberg, projektledare Ronneby kommun. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation om 10 år

Louise Pulford, vd för ett av världens största nätverk för social innovation, Social Innovation Exchange, talar om sociala innovationer i framtiden. Hur ser social innovation ut om tio år? Vilken sorts stöd och infrastruktur behövs för nya samhällsinnovationer? Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Kan vem som helst bli social entreprenör?

Kan man lära sig att bli en social entreprenör? Vilka egenskaper behövs och vilka metoder är bäst? Alastair Wilson är vd på School for social entrepreneurs. Här berättar han utifrån sin långa erfarenhet om framgångsrika metoder för utbildning. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Politik och social innovation

Framväxten av innovations- och policylabb är en global trend där tanken är att förstärka kopplingen mellan praktik och politik. Beatrice Andrews, politisk rådgivare, berättar här om erfarenheterna från Storbritanniens policylabb. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation för tillväxt och jobb

Leonardo Quattrucci är policyrådgivare till ledningen av EU-kommissionens tankesmedja och specialiserar sig på framtidens arbetsmarknad och institutionell innovation. Här talar han om vikten av social innovation för att skapa tillväxt och jobb i Europa. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Det finska experimentet med medborgarlön

Kommer jobben att räcka till alla i framtiden? Hur kommer livet och arbetslivet att se ut? Är medborgarlön en av lösningarna? Henna Keränen berättar om sina erfarenheter från "the basic income experiment" som testas just nu i Finland. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Sociala innovationer och välfärd

En av våra stora samhällsutmaningar är en åldrande befolkning och hur det påverkar vårt välfärdssystem. Här diskuterar Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, hur kan social innovation och socialt entreprenörskap kan användas för att lösa denna utmaning och få människor etablerade på arbetsmarknaden. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Social Innovation Summit

Social innovation i uppsatta mål

En paneldiskussion om arbetet med social hållbarhet. De globala målen liksom arbetet inom ramen för Agenda 2030 ska balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Men den sociala dimensionen upplevs ibland som mer osynlig än miljömålen. Medverkande: Johan Hassel, vd Global utmaning, Caroline Wigren-Kristofersson, docent i entreprenörskap, Pär Larshans, hållbarhetschef Ragn-Sells, och Lars Bryntesson, departementsråd på Finansdepartementet. Moderator: Lena Friblick. Inspelat den 26 oktober 2016 på Slagthuset, Malmö. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Diagnosresan

Lars

Lars är 35 år och har diagnosen Aspergers syndrom. Det var först när han var 18 år som han fick sin diagnos. I detta avsnitt träffar han sin gamla lågstadielärare Annika för första gången på 20 år. Smärtsamma minnen kommer upp till ytan, men idag trivs Lars med sitt liv. Teatergruppen Freja för människor med olika diagnoser spelar en avgörande roll i Lars liv.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.