Titta

UR Samtiden - Skolforum 2016

UR Samtiden - Skolforum 2016

Om UR Samtiden - Skolforum 2016

Föreläsningar från Skolforum 2016 om den senaste forskningen kring pedagogik och didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober och 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2016 : Inkluderande arbetssätt med nyanlända eleverDela
  1. Ganska snabbt - i alla fall för mig
    - så slog jag i mitt tak.

  2. "Jag vet inte vad jag ska göra,
    hur jag ska hantera det här."

  3. Att äga den svårigheten själv.

  4. Ett inkluderande arbetssätt
    i mötet med nyanlända elever.

  5. Hur funkar det? Det är en bra fråga.

  6. Det hela började 2013 när jag
    arbetade på Språkintroduktion-

  7. -och fick ta emot
    väldigt många nyanlända elever.

  8. Då upptäckte jag att mycket av
    det material, läromedel och böcker-

  9. -som vi har använt,
    inte riktigt kunde...

  10. ...möta våra nyanlända elever.

  11. Jag undervisade i engelska
    och det var ofta ett problem-

  12. -när man möter elever
    mellan 16 och 20 år.

  13. Är man nybörjare i engelska-

  14. -känns det inte så inspirerande med
    en bok för årskurs 3, som "Happy 3".

  15. Då började vi fundera lite.
    "Här måste det ske en förändring."

  16. Det var i det här skedet
    vi började fundera på-

  17. -hur vi kan utveckla vår verksamhet.

  18. Vi står med fler frågor i dag
    än vad vi stod med då.

  19. Sånt händer när man börjar ställa
    frågor till vad man håller på med.

  20. Det blir väldigt komplext.

  21. Det är väldigt många saker
    att ta hänsyn till.

  22. Vi tänker inte prata om
    "nu fungerar det jättebra hos oss".

  23. Det är ett pågående arbete,
    men vi ska ta upp några nycklar-

  24. -som vi har hittat i vårt arbetssätt
    och som har fungerat bra för oss.

  25. Det kommer att handla
    mycket om hur vi arbetar-

  26. -inte bara vad vi arbetar med,
    utan hur vi lägger upp arbetet.

  27. Vi har tänkt lägga upp det så här.
    Vi börjar med "förhållningssättet".

  28. Hur man än vänder och vrider sig
    är det dit man kommer.

  29. Sen tänkte vi berätta hur vi
    har organiserat oss på vår skola.

  30. -Och vi avslutar i klassrummet.
    -Om olika arbetssätt...

  31. ...och arbetsmetoder som har fungerat
    i våra klasser och grupper.

  32. Vi tänkte även låta er prata lite,
    reflektera lite med varandra

  33. -under föreläsningens gång.

  34. Man får hänga upp nåt.
    "Det där ska jag ta med mig!"

  35. Man får en liten chans
    att ta med sig det.

  36. Jag heter Camilla Jönsson och jobbar
    på Ungdomscentrum i Hässleholm.

  37. Ungdomscentrum är
    ett introduktionsprogram-

  38. -där jag främst arbetar
    med språkintroduktion.

  39. Det har jag gjort sen 2005.

  40. Men som jag sa, så var det 2013-

  41. -som vi fick börja vända lite
    på stenar och hitta olika sätt-

  42. -för att möta de nyanländas behov
    på ett bättre sätt.

  43. Jag undervisar i svenska
    som andra språk och engelska.

  44. Jag jobbar på samma skola-

  45. -som specialpedagog och förstelärare.

  46. Vi talar för vårt sätt att se på det,
    inte för hela vår skola.

  47. Ja, gör du det här?

  48. Det här är lite av vår handbok,
    Lgr11 eller Gy11-

  49. -lite beroende av vilken årskurs
    man arbetar i.

  50. Vi fann att vi genom
    att gå till kapitel 1 och 2 i Lgr11-

  51. -fick väldigt stor hjälp.

  52. Där finns många av de nycklar
    som har varit viktiga i vårt arbete.

  53. Först en liten uppmuntran att gå
    gå till kapitel 1 och 2 och titta.

  54. Vi har valt två citat
    som har betytt mycket för oss.

  55. Här kan olika delar tala till en
    beroende på vilka utmaningar-

  56. -man möter på sin skola
    eller i sitt klassrum.

  57. Undervisningen ska anpassas till
    elevens förutsättningar och behov.

  58. Vi kan alltså inte
    utforma undervisningen lika för alla.

  59. Det här är inget vi bara ska läsa,
    utan nåt vi måste praktisera.

  60. Det här är vårt uppdrag.

  61. Därför har det andra citatet
    blivit så viktigt för oss.

  62. Det förslår inte att förmedla kunskap
    om demokratiska värderingar.

  63. Undervisningen måste bedrivas
    i demokratiska arbetsformer.

  64. Det kommer vi in på senare när vi
    pratar om hur vi har organiserat oss.

  65. Ett tips är alltså:
    Gå in och läs kapitel 1 och 2.

  66. Diskutera även med era kolleger.

  67. Vad betyder det? Gör vi det här?
    Hur kan vi göra det bättre?

  68. Lärarens förhållningssätt, attityder,
    val av arbetssätt-

  69. -har en avgörande betydelse
    för kunskapsutveckling.

  70. Kanske i synnerhet
    för flerspråkiga elever.

  71. Det betyder för oss...

  72. Vi börjar i förhållningssättet,
    i våra attityder.

  73. Sen gör vi ett val.

  74. Vi väljer det arbetssätt,
    som vi vill använda i klassrummet.

  75. Det betyder att vi inte kan säga:
    "Så här arbetar man."

  76. Det beror ju på vilka elever man har,
    hur ens skola ser ut och så vidare.

  77. Men man kanske
    kan göra det till en vana-

  78. -att kritiskt granska sitt
    förhållningssätt och sina attityder.

  79. Det här med arbetssätt
    vet ni ju lika väl som vi...

  80. Man har gjort ett jättebra upplägg,
    det funkade så bra.

  81. Man testar det även på nästa grupp,
    men där gick det inte lika bra.

  82. Det är just det att olika arbetssätt
    fungerar i olika grupper.

  83. Därför behövs verktygslådan
    med olika verktyg-

  84. -att plocka fram
    för varje enskild individ.

  85. Vi vill jobba inkluderande
    och individanpassat.

  86. Och vad betyder det?

  87. Dels kan man tänka på ordet
    "inkluderande" och dess betydelse.

  88. Det betyder olika
    för olika människor.

  89. Vissa tolkar det som att alla
    ska vara i samma klassrum.

  90. Vad vi menar med "inkluderande"
    det är att...

  91. ...eleven ska känna: "Jag hör
    till här, jag har nåt att ge."

  92. "Jag har en plats i klassrummet."
    Eleven ska känna sig hemma.

  93. Det handlar om att få arbeta
    gemensamt i ett sammanhang.

  94. Att inte lyftas ut, utan känna
    att man är delaktig i sin grupp.

  95. Ibland hör man: "Ska jag ha 24
    planeringar när jag har 24 elever?"

  96. Så uppfattar inte vi det sättet.

  97. Enligt vår erfarenhet går det ganska
    bra att jobba med samma sak-

  98. -men man får variera nivån av stöd
    beroende på vilka elever man har.

  99. Inte göra olika planeringar, utan se:
    "Vilka olika stöd behövs"-

  100. -"när jag arbetar
    med det här materialet?"

  101. Det är utifrån forskning
    som vi har tagit det här steget-

  102. -att arbeta inkluderande, eftersom
    vi har sett att alla nivåer gynnas.

  103. Det gynnar både socialt och
    resultatmässigt att arbeta så här.

  104. Med det i ryggen kände vi att det här
    är nåt bra som vi vill fortsätta med.

  105. Sen handlar det lite om
    hur man väljer att se på en elev.

  106. Är det en brist eller en resurs?

  107. Är det elevens svårigheter
    eller lärarens undervisningsdilemma?

  108. Precis. Man kan se eleven
    som en bärare av en brist.

  109. "Jag kan inte ha den eleven för hen
    kan ingen svenska." Det hör man ofta.

  110. Man kan byta ut det här,
    för det gäller ju alla elever.

  111. "Den där eleven
    kan inte sitta still."

  112. "Den där eleven är aldrig tyst."
    "Den eleven är alldeles för tyst."

  113. Eller vad det nu är som gör att man
    inte vill ha eleven i klassrummet.

  114. Då är det lätt
    att förlägga det hos eleven.

  115. Eleven har en svårighet
    som omöjliggör mitt uppdrag.

  116. Men det är ju snarare
    mitt undervisningsdilemma.

  117. Ganska snabbt, i varje fall för mig.
    så slog jag liksom i mitt tak.

  118. "Jag vet inte vad jag ska göra,
    hur jag ska hantera det här vi har."

  119. Att äga svårigheten själv,
    inte placera den hos eleven-

  120. -utan det är jag som måste ändra nåt,
    hitta ett annat sätt att arbeta.

  121. Det kan vara lite jobbigt att känna:
    "Jag vet inte vad jag ska göra."

  122. "Jag hittar ingen nyckel,
    ingen lösning."

  123. Där har vi valt att fokusera på-

  124. -att det inte är den enskilda
    läraren, utan alla som ska göra det.

  125. Det är vårt arbetslag,
    vi som ska hitta den här lösningen.

  126. Vi kan inte bara skicka ut en lärare:
    "Ta dem, lös det!"

  127. Man ska se det som en gemenskap
    både för lärare och elever.

  128. Förut stod det
    "Hur svårt kan det vara?"

  129. Faktum är ju
    att det här sättet är jättesvårt.

  130. Det är lärarens uppdrag
    hur det än ser ut.

  131. Den nyanlända eleven, klassrummet
    eller inte, är ett komplext uppdrag.

  132. Det har hjälpt oss
    att försöka bejaka komplexiteten.

  133. Med det menar vi kanske snarast
    att tänka att det är så här svårt.

  134. I stället för att se det som ett hot,
    se det som en möjlighet att lära nåt.

  135. Eleverna visar
    genom sitt sätt att vara-

  136. -var bristerna i vår organisation
    eller i min undervisning finns.

  137. Är man lyhörd inför det,
    visar eleven mig vägen.

  138. Istället för att säga: "Det här är
    så svårt att eleven måste flyttas."

  139. Nåt vi har valt att ta med oss är
    att fokusera på frågan "hur".

  140. Vad problemet är, att det är svårt,
    kan vi prata om i oändlighet-

  141. -men vi kommer ingenstans.

  142. Utan att man hela tiden:
    "Okej, jag hör dig Camilla."

  143. "Då vet jag, men hur gör vi?"

  144. Man lyfter den frågan tillsammans.
    Det kan låta väldigt enkelt-

  145. -men det är en bra öppning till
    att rota och ta fram liksom...

  146. ...hitta lösningar
    till hur kan vi göra.

  147. Vi vet vad problemet är,
    hur går vi vidare?

  148. Från att se eleven som bristfällig
    till att se eleven som en resurs-

  149. -gäller det att vara nyfiken och
    intresserad av de elever man har.

  150. Att verkligen vilja se hela eleven.

  151. Vi vet att de nyanlända
    har enorma resurser.

  152. De har massor att bidra med
    till våra svenska elever.

  153. I det här skapas en enorm gemenskap.

  154. Att ge och ta, helt enkelt.
    Man måste låta dem "steppa fram".

  155. Utmanas och utvecklas tillsammans.
    Först hade vi skrivit samarbete-

  156. -men ibland känner vi
    att ordet samarbete kan kännas lite:

  157. "Nej, när ska vi hinna det?
    Nej, då har jag alla mina lektioner."

  158. Men att hitta den tiden är
    att utmana och utveckla varandra.

  159. När en kollega ställer frågan:
    "Du, hur tänkte du här?"

  160. "Ja, just det, hur tänkte jag?"
    Att reflektera kring undervisningen-

  161. -är nåt väldigt bra.

  162. Tillsammans kommer man då längre
    i sina tankar.

  163. När vi började arbeta, beror lite på
    hur vi organiserade oss.

  164. Men det är inte så att det tar tid
    att samarbeta på det sättet-

  165. -utan det är snarare så att vi vinner
    ganska mycket tid, det ger sig själv.

  166. På vissa stadier jobbar man så,
    på vissa skolor är det självklart.

  167. I andra skolkulturer är det inte
    självklart att arbeta tillsammans.

  168. Det här citatet: "Tur att han
    inte är i mitt klassrum."

  169. "Tur att han hamnade i 9B, så
    slipper jag hantera det problemet."

  170. Vi försöker i stället att inte
    lämna eleven i den utsattheten-

  171. -men inte heller läraren i den
    utsatta situation som det innebär.

  172. I stället försöker vi se alla elever
    som allas ansvar - verkligen.

  173. Vi är inte ensamma som lärare,
    utan vi har varandra som stöttning.

  174. Vi stänger inte dörren och kör min
    klass, mitt klassrum, min elev.

  175. Det är vår klass, det är våra elever,
    det är våra klassrum.

  176. Det är en enorm trygghet
    att ha det tänket-

  177. -för då blir man inte så ensam
    och utsatt i sina tankar.

  178. Det gör att man vågar
    ta chanser, lite risker.

  179. Man testar nya saker för
    att man vet att man har stöttning.

  180. Ibland lyckas man, ibland inte,
    och går det inte, är man inte ensam.

  181. Man har hela tiden varandra.

  182. Ja, precis.

  183. Det handlar om
    att man vågar göra lite fel-

  184. -och justera, och ha stöttningen av
    att vi är fler tillsammans.

  185. Jag har ett exempel från en kollega
    som skulle öppna sin lektionssal-

  186. -för att ha engelska
    med sina 16 elever.

  187. Då kom en sva-lärare: "Du, här är 4
    nyanlända, de kan ingå i din grupp!"

  188. Vi ska inte utsätta varandra för det.
    Det blir fel för läraren-

  189. -och det blir fel för de nyanlända
    som känner: "Är det här okej?"

  190. Det blir även fel för de andra
    som inte fick förbereda sig.

  191. Jobba tillsammans.
    Alla elever är allas ansvar.

  192. Ha den utgångspunkten.

  193. Sva-läraren kan ha kunskap om hur man
    arbetar med språk i alla ämnen-

  194. -men eleverna finns i alla klassrum,
    så man behöver hjälpa varandra.

  195. När man tar hjälp av varandra
    upptäcker man sina egna svagheter.

  196. Och svagheter är utvecklingsområden,
    nåt man behöver utveckla.

  197. Att sätta fingret på det,
    lyfta det för sig själv-

  198. -kan vara lite skrämmande,
    men det är då vi utvecklas.

  199. Vi vill ju hela tiden framåt,
    vi vill göra saker bättre hela tiden.

  200. Tillsammans, utmana varandra,
    ställ den där kritiska frågan.

  201. Ställ liksom en frågeställning-

  202. -som får en att:
    "Vänta lite, hur tänkte jag nu?"

  203. Vi har pratat om ett gemensamt
    synsätt och vissa kanske tänker:

  204. "I mitt arbetslag
    finns ingen jag kan jobba med."

  205. Kan man inte hitta hela arbetslaget,
    försök hitta en eller två.

  206. Försök hitta en annan engelsklärare
    eller mattelärare-

  207. -en eller flera
    som ni kan samarbeta med.

  208. Jag kan lova er att det finns
    fler lärare som också känner:

  209. "Det är inget ensamarbete, vi gör
    det här tillsammans för alla elever."

  210. Hitta de personerna och bygg upp.

  211. När vi säger saker som...

  212. "Eleven sitter bara av tiden, hen
    har kommit för tidigt i min grupp."

  213. Då placerar vi det återigen
    hos eleven.

  214. Om det är så,
    så är vi ju ganska illa ute.

  215. Då behöver vi hitta ett sätt som gör
    att hen får ut nåt av lektionerna.

  216. Det är inte eleven som ska belastas,
    utan vi måste gå till oss själva.

  217. "Hur ska jag lösa det här?"

  218. Fordras svenskan innan eleven
    får tillgång till andra ämnen-

  219. -håller vi tillbaka eleven mycket.

  220. Ibland behöver eleven komma ut
    fast hen inte är duktig på svenska.

  221. Då får vi hitta andra sätt
    att få tillgång till hela elevens-

  222. -drömmar, förväntningar, kunskaper.
    Allt det vi vill veta om eleven.

  223. Det gäller att prova sig fram, ta tag
    i några kolleger där ni känner:

  224. "Det här funkar. Här ska vi
    jobba tillsammans för varje elev."

  225. Nu tänker vi att vi snart kommer
    att gå från förhållningssätt-

  226. -till hur vi har organiserat oss.

  227. Och hur vi har gjort det
    beror helt på våra förutsättningar.

  228. På våra elever,
    på vad vi har för lärare och lokaler.

  229. Här måste man
    titta på sin egen skola.

  230. Kanske kan det inspirera
    eller man kan vrida till det lite.

  231. Men viktigast är att elevens behov
    styr vårt sätt att arbeta.

  232. Inte lärarens behov.

  233. Innan vi tar oss in på organisation-

  234. -så tänkte vi ge er nån minut
    att reflektera ensamma eller i par-

  235. -kring det vi har sagt hittills.

  236. Finns det nåt vi behöver diskutera
    utifrån vår skola?

  237. Finns det nåt här ni vill ta med er?

  238. Ni kommer att gå
    på många föreläsningar-

  239. -vara i montrarna och lyssna på många
    bra föreläsare och få bra input.

  240. Finns det nåt här som ni kan
    lägga i banken, lyfta och ta med er?

  241. Ta nån minut då ni tänker för er
    själva och pratar lite tillsammans.

  242. Ja, då kör vi vidare.

  243. Nu kommer vi
    att gå in lite mer på organisation.

  244. Det här utgår alltså ifrån hur vi
    har organiserat oss på vår skola.

  245. Vi har gjort som så att i mitt
    arbetslag är vi fyra pedagoger-

  246. -som har valt att arbeta
    i tre klassrum.

  247. Det gör vi för att man hela tiden ska
    kunna vara fler lärare i klassrummet.

  248. Vi försöker i den mån
    vi kan bemanna...

  249. ...dubbelbemanna lektionerna.

  250. Fler vuxna...

  251. ...ger eleverna fler möjligheter
    att nå sina mål helt enkelt.

  252. Vi jobbar med flexibla grupper.

  253. Flexibla grupper för oss betyder...

  254. Som jag sa innan,
    så har vi mycket öppna dörrar.

  255. Man kan plocka ut elever
    som har missat ett moment-

  256. -som behöver höras igen.

  257. Eller man vill ha hjälp av eleverna
    till ett visst moment.

  258. Ibland kör vi att jag undervisar
    ett fåtal elever i en grupp-

  259. -och ibland kör vi
    med mycket större grupper.

  260. Flexibiliteten mellan mig
    och mina kolleger är stor.

  261. Vi kan plocka från varandra och
    ibland köra storgrupp gemensamt.

  262. Detta ger oss en möjlighet
    att kunna dubbelbemanna varandra.

  263. När man pratar om flexibla grupper
    är det elevens behov som styr.

  264. Det kan var värt
    att nämna nivågruppering här.

  265. Betraktar man det
    som ett arbetssätt bland andra-

  266. -så måste det ändå användas
    med försiktighet. Det blir lätt så-

  267. -att eleven identifierar sig med den
    starka eller svaga och blir utsatt.

  268. Arbetar man i flexibla grupper kan
    man tänka att vissa behöver repetera-

  269. -men i så fall utifrån deras behov
    kring ett moment.

  270. Inte utifrån att vi har identifierat
    dem som svaga elever. Ja...?

  271. Det handlar om att inte utgå ifrån
    elevens nivå, utan ifrån hens behov.

  272. Det kan bli fantastiska möten med
    elever som är nya i svenska språket-

  273. -och de som har varit här längre.

  274. Alltså att låta de här mötena få ske.

  275. Stäng inte dörren och tänk:
    "De förstår inte, de är för nya."

  276. Öppna upp. Det kommer
    att bli fantastiska elevmöten.

  277. Där kanske man som lärare
    behöver ta ett steg tillbaka.

  278. Inte känna: "Å, jag måste styra det,
    jag måste hjälpa till lite mer."

  279. Backa lite, för många gånger
    kan eleverna hitta mötena själva.

  280. Vi har ofta sett elever
    som inte pratar svenska-

  281. -utan olika språk,
    men ändå har jättekul.

  282. Det hade varit omöjligt att förutse
    om vi hade organiserat mötena.

  283. Man hade tänkt: "Nej, de kanske
    inte fungerar, eftersom..."

  284. "Från de med svenska till
    daritalande och arabisktalande."

  285. Eleverna löser det själva på många,
    många bra sätt.

  286. Var inte rädda för det.

  287. Har vi stödverksamhet,
    har vi den i klassrummet.

  288. Likadant med studiehandledare,
    som i kommer att prata mer om.

  289. Alltid studiehandledaren
    i klassrummet.

  290. All form av stödverksamhet. När Frida
    kommer till oss som specialpedagog-

  291. -så lyfter vi inte ut några elever.

  292. Det handlar om att Frida finns
    i klassrummet som en extra resurs.

  293. Lyft inte ut,
    utan var i klassrummet tillsammans.

  294. Då får vi återigen det här att vi
    plötsligt blir ännu fler lärare-

  295. -och resurser för varandra.

  296. Våra studiehandledare i arabiska
    hjälper inte bara de arabisktalande.

  297. Hen hjälper de svenska, hjälper
    de daritalande, hjälper alla elever.

  298. Så som jag som lärare och Frida som
    specialpedagog finns där för alla.

  299. Verksamhet i klassrummet.

  300. Det är just där
    lärandet faktiskt sker.

  301. Vi diskuterade undervisningens form
    och innehåll.

  302. Att våga vara kritisk, kritiskt
    granska oss själva och det vi gör.

  303. Våga säga: "Det gick inte så himla
    bra fast jag hade planerat så bra."

  304. Man behöver inte vänta på att rektorn
    ska säga: "Så här kan ni göra."

  305. Kom med egna förslag, testa själva.

  306. Det handlar om att jobba
    språk- och kunskapsutvecklande.

  307. Vi som undervisar elever, 16-20 år,
    känner ännu mer tyngden av det här-

  308. eftersom eleverna måste lära sig
    språk och kunskap samtidigt.

  309. De hinner inte först
    bara lära sig svenska-

  310. -utan är så gamla att de
    måste lära sig kunskapen parallellt.

  311. Det är väldigt viktigt att tänka på
    att man inte behöver...

  312. ...förenkla allt, utan i stället
    ge fler exempel, ge mer stöd.

  313. Så att stöttningen finns där
    i stället för att förenkla texter.

  314. De ska lära sig kunskapsrelaterade
    ord samtidigt som de lär sig svenska.

  315. Ge mer stöd, ge mer exempel-

  316. -i stället för
    att förenkla texterna hela tiden.

  317. Sen använder man mycket öppna frågor
    där alla elever kan ge ett svar.

  318. Det handlar inte bara om att
    svara rätt. Gör eleverna delaktiga.

  319. Om man så har kommit mindre långt
    eller väldigt långt-

  320. -kan ändå alla få bidra med nåt
    i de här frågorna.

  321. Vi jobbar med att de ska veta
    hur de ska göra, inte bara vad.

  322. Inte bara "det här ska vi göra",
    utan "hur kommer vi fram till målet?"

  323. Det baserar sig på genrepedagogik,
    som ni säkert har kunskap om.

  324. Där är det bra att ha elever
    som kan olika saker.

  325. Man har kommit olika långt
    och kan hjälpa varandra.

  326. Blandningen i klassrummet är
    en styrka i det här arbetssättet.

  327. Gemensamt efter varje dags slut
    använder vi en tid i kollegiet-

  328. -att prata med varandra.

  329. Ibland i 10-15 minuter,
    ibland har vi 30 minuter.

  330. Men vi samlas i vårt arbetsrum
    och gör en liten "check":

  331. "Hur har det gått i dag?
    Hur gjorde du? Vad tyckte du?"

  332. Man utvärderar varandra
    och det ska man inte vara rädd för.

  333. Vi är där för varandra,
    så utnyttja varandra.

  334. Ha en stunds kollegial utvärdering
    med varandra och det varje dag.

  335. Hitta den tiden,
    för den är guld värd.

  336. Där ser vi olika sidor av eleven,
    Engelskläraren ser nånting...

  337. ...slöjdläraren nåt annat.
    Det ger oss en rikare bild av eleven-

  338. -när vi sitter
    och samtalar på det sättet.

  339. Ja, "heterogenitet - ett verktyg".

  340. Det kan ibland vara svårt
    att tänka sig, men...

  341. Vi tänker att om läraren...
    Om man när man står där framme tror:

  342. "Det är jättebra att alla dessa olika
    människor sitter i mitt klassrum."

  343. Tror man på det,
    brukar det sprida sig till eleverna.

  344. Var förankrad i det, tänk:
    "Det är bra. Jag vill ha alla här."

  345. Det ger stor effekt på eleverna.

  346. Att jobba med trygghet i klassrummet
    är också en prioriteringsfråga.

  347. Det kommer inte av sig själv, utan
    är nåt man hela tiden får bygga upp.

  348. "Jag kan inte vara i hennes grupp,
    hon kan ju nästan ingen svenska."

  349. Vår erfarenhet är att eleverna sällan
    säger: "Blanda oss i olika nivåer!"

  350. Här behöver man arbeta med, "vad är
    vinsten med att ni delar klassrum?"

  351. Ta den tiden, arbeta med det.

  352. I min klass hade jag en elev
    som hade kommit en bit i svenska-

  353. -och skulle samarbeta
    med en väldigt ny elev.

  354. "Men Camilla, jag kan inte vara
    i samma grupp, hon kan ju inget."

  355. Ge tiden till eleverna,
    förklara för dem.

  356. "Vi kan jobba med olika förmågor.
    Du förklarar och ger exempel"-

  357. -"och den andra jobbar med
    att förstå orden och begreppen."

  358. Att hela tiden
    visa eleverna möjligheter.

  359. Man kan jobba med olika förmågor,
    fast man arbetar med samma material.

  360. Det här gör också att man
    aktiverar eleverna i sitt lärande.

  361. Många elever som kommer från länder
    med en annan kunskapssyn som:

  362. "Hur många böcker ska jag läsa
    för att få betyg?"

  363. "Nu har jag gjort grammatikboken,
    kan jag få betyg i svenska?"

  364. Aktivera dem
    i det svenska skolsystemet-

  365. -så att de förstår hur vi har
    byggt upp våra kunskapskrav-

  366. -och vad man behöver.

  367. Här pratar vi också om att...
    man har höga förväntningar på eleven.

  368. Jag har ett exempel när
    jag använde mig av nivågruppering.

  369. Vi fick in helt nyanlända elever-

  370. -och gav dem en grund i dagens
    uppdelning, förmiddag, eftermiddag.

  371. Jag tänkte att en viss elev
    behövde höra det igen.

  372. Jag plockade ut honom och sa:
    "Kan inte du följa med?"

  373. Jag såg direkt hur han sjönk ihop-

  374. -för att jag
    hade använt det på fel sätt.

  375. Jag hade tur, för jag kunde säga:
    "Jag valde dig, för jag behöver"-

  376. -"en daritalande elev som kan
    hjälpa mig med de andra eleverna."

  377. Då steg hans självkänsla,
    han kände att jag trodde på honom.

  378. Han presterade även mycket bättre
    än jag hade trott.

  379. Jag tänkte: "Han behöver
    höra det igen, han kan det nog inte."

  380. Men när jag tog in honom
    i den andra funktionen, som hjälp-

  381. -växte han väldigt mycket och
    vågade ta mycket mer plats efter det.

  382. Våga ha de här förväntningarna.

  383. Se inte bara det de inte kan.
    Det är viktigt, en jättestor nyckel.

  384. Och de lär av varandra,
    eleverna är varandras resurser.

  385. Det betyder att jag som lärare
    inte ska vara nån huvudperson.

  386. Jag är den som leder undervisningen
    och kan stötta.

  387. Men det är ju inte jag
    som ska vara personen i centrum.

  388. Har man byggt upp kamratsponsor-
    relationerna, att de hjälper varann-

  389. -frigör det ju tid att kunna sitta
    en stund extra med just den eleven-

  390. -vid det tillfället och så vidare.

  391. Det är en väldigt bra nyckel
    att de jobbar tillsammans.

  392. Och det i olika grupper.

  393. Då kommer vi till studiehandledare.

  394. Vi tänkte först fråga...
    Hur många här jobbar med nyanlända?

  395. Ja. Härligt!

  396. Hur många av er...

  397. ...har aldrig studiehandledare?
    Här har vi några stycken.

  398. Hur många
    har alltid studiehandledare?

  399. En? Grattis!

  400. Synd, för studiehandledaren är en
    nyckelperson i vårt sätt att arbeta.

  401. Elever som riskerar att inte få sina
    betyg har rätt till studiehandledare.

  402. Vi skulle aldrig
    - tror jag, Camilla -

  403. -använda oss av studiehandledaren
    utanför klassrummet.

  404. Då missar vi chansen att kommu-
    nicera med eleven på modersmålet-

  405. -och få mycket kunskap. Ta in
    studiehandledaren i klassrummet!

  406. Det blir en länk mellan lärare
    och elev och mellan elev och elev.

  407. Om de har olika modersmål.

  408. Att samverka med läraren,
    vara delaktig i planering.

  409. Vi vill inte bara gå i korridoren
    där vi möter en studiehandledare:

  410. "Hej, kom in till mig i 20 minuter.
    Jag behöver lite hjälp."

  411. Vi ska inte kasta in dem
    på det sättet.

  412. De ska veta:
    Vad är den pedagogiska planeringen?

  413. Vilka delar är det vi går igenom
    i undervisningen?

  414. Studiehandledare
    behöver också en förförståelse-

  415. -för att kunna jobba med våra elever.

  416. Studiehandledaren är ingen tolk
    och har ingen lärarutbildning.

  417. Därför behöver man ägna lite tid åt
    att jobba ihop sig.

  418. Efter ett tag
    flyter det på mycket bättre.

  419. Man har förstått vad jag bedömer,
    varför jag gör vad.

  420. Det tar lite tid.
    det kräver arbete och vilja.

  421. I Hässleholm har våra studie-
    handledare fått gå en kurs-

  422. -och därmed fått ta del av
    den kunskapssyn som vi har.

  423. "Jag vill inte ha en studiehand-
    ledare, då blir eleverna lata."

  424. "Då vill de inte använda svenskan.
    Jag behöver ingen tolk."

  425. Då har man kanske inte förstått
    vad studiehandledaren kan arbeta med.

  426. Man kan ha otroligt stor hjälp
    av studiehandledaren.

  427. Olika arbetssätt är att ibland låta
    studiehandledare ge förförståelse.

  428. Man kan berätta:
    "Det här ska vi gå igenom nu."

  429. "Kan du ta det med de eleverna?"
    Då ger man dem förförståelse.

  430. Och att kunna återkoppla
    efter en lektion.

  431. Det här med läromedlet
    hör man väl ganska ofta.

  432. De kan ge eleverna...

  433. ...en syn på hur läromedlet
    är uppbyggt och fungerar.

  434. Man kommer från länder med
    olika kunskapssyn, så det är viktigt.

  435. "Vilka böcker ska jag läsa
    för att få betyg i det här ämnet?"

  436. Man behöver arbeta
    med vad vi har läromedlet till.

  437. Och även att kunna fördjupa lärandet.

  438. Det är ju så att eleverna
    får information hela dagarna.

  439. Att kunna stanna upp
    och prata lite på sitt modersmål.

  440. "Ja, men hur var det med det här?"

  441. Så som vi behöver tid för reflektion,
    behöver även eleverna det.

  442. Där kan man använda sig
    av studiehandledaren.

  443. Då tänkte vi ta oss in
    i klassrummet.

  444. I klassrummet pratar vi mycket
    om lektionsstruktur.

  445. Hur lektionen är uppbyggd.

  446. Vi vill ge eleverna förförståelse-

  447. -för att kunna förstå sakerna innan,
    se lite samband.

  448. Ge tid på lektionen för reflektion,
    dra slutsatser. "Vad tror du händer?"

  449. Kunna återkoppla. "Det här hände.
    Varför det?" Och så vidare.

  450. Även få in de ämnesspecifika orden,
    ha en tydlig arbetsgång för eleverna.

  451. Att de vet vad som komma ska
    är också en trygghet.

  452. Man måste välja arbetssätt
    utifrån elevens behov.

  453. Vi började föreläsningen med
    att alla elever har olika behov.

  454. Därför får man
    försöka hitta passande arbetssätt.

  455. Det gäller så klart alla elever,
    inte bara nyanlända.

  456. Nästan alla elever är gynnade av
    att ha bra förförståelse.

  457. Här jobbar vi med blogg.

  458. Att kunna se i förväg eller återgå
    till det man har gjort i klassrummet.

  459. Vi fick en fråga om vi
    har studiehandledare och det har vi.

  460. Vi har studiehandledare på heltid-

  461. -och vi använder oss även av dem
    efter skoltid.

  462. För de elever som vill stanna kvar
    finns det alltid ett klassrum öppet-

  463. -där de besvarar frågor och hjälper
    till med förberedelse, återkoppling.

  464. Där kan eleverna få en genomgång
    på sitt modersmål.

  465. Det är fantastiskt bra.

  466. Vi har olika arbetssätt, Det finns
    en massa metoder att använda.

  467. EPA används mycket. Där får man först
    en chans att tänka lite enskilt.

  468. Sen kan man diskutera lite i par
    för att sen lyfta det i helgrupp.

  469. Eller "I do, we do, you do",
    där jag visar nåt först-

  470. -vi gör nåt tillsammans,
    och sen får eleven prova själv.

  471. Det här handlar mycket om det vi sa-

  472. -att vi inte bara berättar vad eleven
    ska göra, utan hur man kommer framåt.

  473. Cirkelmodellen är ju lite
    som vi har sagt en genrepedagogik.

  474. Man bygger upp kunskap, studerar
    modelltexter, skriver tillsammans-

  475. -för att sen skriva själv.

  476. Sen att kunna kartlägga
    elevens kunskaper i klassrummet.

  477. Hur långt har eleven kommit?

  478. Man skulle kunna prata hur mycket
    som helst om de här metoderna.

  479. Vi fokuserar på förhållningssättet,
    metoderna kan man fördjupa sig i.

  480. Vill jag lära mig mer om formativ
    bedömning eller genrepedagogik-

  481. -finns det mycket litteratur
    att tillgå.

  482. Ta gärna med er frågan. Hur vet du
    var dina elever befinner sig?

  483. Hur anpassa efter eleven
    om jag inte vet vad eleven kan?

  484. Hur ska jag göra det
    till varje moment som jag vill ha?

  485. Hur hitta tid att kartlägga
    var eleven befinner sig?

  486. Vi har funnit
    att cirkelmodellen gynnar-

  487. -men arbetar med det hela tiden.

  488. Vi jobbar mycket med bildstöd,
    speciellt för nyanlända.

  489. Man har både ord och bild,
    begrepp och bild.

  490. Vi utgår från skrivmallar,
    checklistor, samtalsmallar.

  491. Vi går igenom olika textstruktur
    på olika texttyper.

  492. Skriv en instruktion i svenska och
    engelska och koppla till hemkunskap.

  493. Hela tiden försöker man minimera
    antalet texter vid ett tillfälle.

  494. -Texttyper.
    -Precis.

  495. Man kan samarbeta med sina kolleger.
    Vilken texttyp ska vi ta nu?

  496. En gummibandsövning
    kan vara att man kör samma text-

  497. -men har olika frågor
    beroende på hur långt man har kommit.

  498. Eller samma text, samma frågor,
    men extra stöd till de elever-

  499. -som inte har kommit lika långt
    i sin kunskapsutveckling.

  500. Man jobbar med ett visst område,
    men läser olika text på olika nivåer.

  501. Det kan växla, men klassen kan
    hållas samman kring samma ämne.

  502. Precis. Jag använder mig av
    bloggspot.se och det är jätteenkelt.

  503. Vissa tror att det är svårt, men det
    är superlätt. Jag lovar, testa gärna.

  504. Bra för eleverna att få repetera
    eller veta vad som ske på lektionen.

  505. Där kan man lägga ut tips och tricks
    och allt möjligt.

  506. Allt behöver inte vara superduperbra.

  507. "Good is enough", brukar vi köra.
    Det är ett bra tips.

  508. Så här kan det se ut när man jobbar
    med skrivmallar. Genrepedagogik.

  509. Man lägger ut frågeorden, exempelvis.

  510. Det ger utrymme för eleven
    att resa sig upp, inte bara sitta.

  511. "Jag ska kolla
    hur man skriver en bokrecension."

  512. "Jaha, nu har jag lite mer koll på
    hur man gör." Exempelvis.

  513. Både i svenska och engelska.

  514. Samma i matematik. "Du, det här ordet
    kommer jag inte på hur det var."

  515. "Hur säger jag det?" "Vad
    betyder det?" "Kan du berätta mer?"

  516. Här använder vi återigen
    mycket av kamratresurs.

  517. "Fråga den eleven.
    Han har superbra koll på det."

  518. "Kolla med honom."

  519. Sen använder vi oss en hel del
    av digitala resurser.

  520. Här har vi bara exempel på
    vad vi tycker är bra.

  521. Jag hoppas att även era kommuner
    har licensavtal.

  522. Speciellt SLI eller AV-Media.

  523. Där finns en enorm bank av boklådor,
    filmer, radioprogram och så vidare.

  524. Återigen: "Vad behöver jag ha?
    Vad behöver jag utveckla"-

  525. -för att kunna möta elevernas behov?
    Vad behöver jag bli bättre på?"

  526. Litteratur är också
    väldigt bra att läsa.

  527. Ibland kan man känna: "Ska jag läsa
    den boken också? Det orkar jag inte."

  528. Men ibland kan litteraturen vara
    otroligt stöttande i ens arbete.

  529. Här har vi bara valt några stycken.

  530. I varje sån här bok kan man gå
    vidare, de innehåller många tips.

  531. "Läs det här om du vill fördjupa dig
    i genrepedagogik"-

  532. -"eller det här om du vill fördjupa
    dig i specialpedagogik."

  533. Det är bara ett axplock
    av de böcker som har hjälpt oss.

  534. Ibland har vi läst samma bok
    och ibland har jag läst en-

  535. -och sen delger man varandra.

  536. De framgångsfaktorer
    som har varit mest gynnsamma för oss.

  537. Vi försöker utmanas och utvecklas.

  538. Vi ser utmaningen
    som en möjlighet att utvecklas.

  539. Att vi fokuserar mycket på relationer
    med elever, med varandra.

  540. Vi är flexibla
    och försöker lära av varandra.

  541. Återigen: eleven i fokus,
    det är elevens behov som styr.

  542. Och vikten av
    att kunna arbeta tillsammans.

  543. Med det tackar vi för oss.

  544. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Inkluderande arbetssätt med nyanlända elever

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla elever som en resurs i klassrummet? Frida Svensson, specialpedagog, och Camilla Jönsson, förstelärare i svenska och engelska, berättar om hur de arbetar. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Elever, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Inkluderande arbetssätt med nyanlända elever

Hur kan man genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla elever som en resurs i klassrummet? Frida Svensson, specialpedagog, och Camilla Jönsson, förstelärare i svenska och engelska, berättar om hur de arbetar. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum

Sagor och muntligt berättande kan vara en nyckel för att nå fram till barn som befinner sig i stress, till exempel nyanlända elever. Michael Lundgren, psykolog, beskriver här hur lärare och elever kan använda muntligt berättande för att bland annat utveckla språkliga färdigheter. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Hjärna, gener och jävlar anamma

Barn är inte bra eller dåliga på matematik eller läsning, utan snabba eller långsamma. En del behöver längre tid på sig och kanske dubbelt så mycket övning - och jävlar anamma - för att nå sina mål. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, berättar om ny forskning som bland annat visar att intensiv, digitaliserad träning i matematik kan öka sexåringars kunskapsnivåer med upp till 15 procent. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Programmering med och utan dator

Om du kan bygga med lego, baka eller lägga pussel så kan du programmera, menar Ewa-Charlotte Faarinen, universitetsadjunkt i matematik och lärande. Tanken är att inspirera och visa kreativiteten i att jobba med blockprogrammering i undervisningen. Det viktiga är inte ett specifikt programmeringsspråk utan att vi lär ut tankesättet, säger hon. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Kritiskt tänkande i skolan

Kritiskt tänkande utgör en grundbult i den svenska skolan. Men vad är kritiskt tänkande? Och vad krävs för att få in kritisk granskning av information i klassrummet? Fredrik Söderquist, högskoleadjunkt i svenska och retorik, Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen i Sverige, och Jack Werner, journalist och debattör, berättar hur skolan kan fördjupa innebörden av kritiskt tänkande och göra det till en metod snarare än en abstraktion. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Matematik i en mångkulturell skola

Madeleine Löwing, fil dr i matematikämnets didaktik, talar om kulturella och språkliga skillnader i matematik och nyanländas utmaningar i ämnet. Vad behövs för att en nyanländ elev ska få en bra start, och hur man kan gå till väga för att få en rättvis bild av elevens kunskaper? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nyanländas lärande i matematik

I skolan existerar en mångfald av språk, etniska kulturer, uppfattningar och föreställningar. Det är en utmaning för en lärare att undervisa matematik för barn med rötter i en annan kultur än den svenska. Saman Abdoka, lärare i matematik, har lång erfarenhet av att kartlägga elevernas förkunskaper i matematik och delar här med sig av olika metoder och handfasta tips. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nätmobbning - vad behöver skolan göra?

Sofia Berne, psykolog och forskare, ger exempel på hur skolan kan arbeta för att motverka nätmobbning. Att spendera tid vid datorn, surfplattan eller mobilen är i dag en självklar del av ungas vardag. Men med möjligheterna som kommer med modern teknik och nya kommunikationskanaler ökar även risken för nätmobbning bland unga. Skolan har ett ansvar att utreda och åtgärda mobbningssituationer på nätet. Men hur gör man detta på bästa sätt? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Normkritiska verktyg

Karin Salmson utbildar i normkritik och ger exempel på hur man kan jobba normkreativt i förskolan och skolan. Normkritik är perspektivet som hjälper oss att se normer och hur de fungerar. Steg två är att skapa nya inkluderande normer genom faktiska handlingar, exempelvis genom medvetna val av vilka böcker som används under lässtunden. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Jakten på dyslexin

Självbild och identitet

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Googlehygien

Att sköta sin googlehygien är viktigt. Det menar Elza Dunkels, författare till boken "Nätmobbning, näthat och nätkärlek". Det handlar om att kunna ta makten över vilken bild andra får av dig när de googlar ditt namn. Men till skillnad från vad många tror innebär det inte att vara restriktiv. Tvärt om. Lägg ut! Ju mer du publicerar desto större del av innehållet har du makt över. En uppmaning som ibland kan provocera de som tycker att unga borde tänka noga på att allt som läggs ut finns på nätet för all framtid.