Titta

Nationen

Nationen

Om Nationen

Det finns berättelser som ingen har frågat om och platser få brytt sig om att skildra. Vi tittar närmare på Sveriges förflutna för att försöka förstå den tid vi lever i idag. En nation brukar benämnas som ett kollektiv av människor som förenas genom landgränser, språk, religion, härstamning, kultur, traditioner och historia. Genom att bredda bilden av vilka som ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förståelse för att det hela tiden har gjorts val när historia har nedtecknats.

Till första programmet

Nationen : Svensk slavhandelDela

  1. Jag är på en ö.

  2. Det är hög musik i bakgrunden-

  3. -och det är folk där
    som jag känner igen från tv.

  4. De firar en bar, som är döpt efter
    huvudstaden på den svenska kolonin.

  5. Alla är nostalgiska kring det.

  6. Fattar du inte?

  7. "Världspremiär på Fjäderholmarna
    för uteserveringen Gustavia"-

  8. -"döpt efter huvudstaden på den gamla
    svenskkolonin Saint-Barthélemy."

  9. Välkommen!

  10. Vi går runt i cirklar.
    Lär vi oss aldrig nåt av historien?

  11. Vi ska se på Sveriges förflutna för
    att fatta det vi inte begriper idag.

  12. Programmen leds
    av nio olika svenskar-

  13. -som utifrån sina perspektiv gräver
    sig djupt ner i vårt historiska arv.

  14. Jag heter Judith Kiros. Jag är
    litteraturvetare och journalist.

  15. Under min uppväxt fick jag höra
    att Sverige var ett land utan rasism.

  16. Till skillnad från andra länder hade
    vi aldrig hållit på med kolonialism-

  17. -åtminstone inte på ett seriöst sätt.

  18. För de andra länderna var slaveri
    och rasbiologi en livsstil.

  19. För oss var det en hobby,
    som att samla på pogs.

  20. Men varför ser svarta svenskars
    livsvillkor ut som de gör?

  21. Varför är vi överrepresenterade
    vad gäller fattigdom och hatbrott?

  22. Varför tvingas vi debattera n-ordet-

  23. -och varför tror folk
    att man lajvar Kunta Kinte-

  24. -när man säger
    att man drabbas av rasism?

  25. Här finns en historia
    om transatlantiskt slaveri-

  26. -som krockar med bilden av Sverige
    som ett icke-rasistiskt land.

  27. Jag reser till Saint-Barthélemy,
    Sveriges före detta koloni-

  28. -ihop med ett tv-team från UR.

  29. Hur ser Sveriges historia på ön ut?
    Vad gjorde vi där?

  30. Sverige var en stormakt på
    1600-talet. Precis som andra länder-

  31. -gav sig Sverige in i
    den lukrativa slavhandeln.

  32. Drottning Kristina och adelsmannen
    Louis De Geer, industrins fader-

  33. -bildade Svenska Afrikanska kompaniet
    år 1649.

  34. Företaget godkändes
    av rikskanslern Axel Oxenstierna-

  35. -efter att han fick guld,
    elfenben, socker och fyra slavbarn.

  36. Ett av barnen dog. Vad som hände
    med de andra tre vet man inte.

  37. Fortet Carolusborg byggdes på
    Guldkusten, där Ghana ligger i dag.

  38. Slavhandel bedrevs på ön Sao Tomé.

  39. Men Storbritannien kapade
    svenska slavskepp-

  40. -Nederländerna erövrade Carolusborg
    och slavföretaget gick i konkurs.

  41. Men Sverige letade vidare
    efter en koloni.

  42. Man ville ha kolonier
    i varma, exotiska världsdelar.

  43. Men man var sent ute,
    och allt var upptaget.

  44. Men efter 100 år av envist letande
    lyckades Sverige till slut.

  45. Gustav III, teaterkungen
    som älskade allt franskt-

  46. -köpte den lilla ön Saint-Barthélemy
    av Frankrike-

  47. -så att Sverige äntligen fick
    en egen koloni.

  48. Man tjänade pengar på
    att vara en frihamn för slavhandel.

  49. Svenska västindiska kompaniet
    bildades.

  50. Störst delägare var kungahuset.

  51. I Riddarhuspalatset i Stockholm, som
    ägs av Sveriges ridderskap och adel-

  52. -hänger porträtt på väggarna.

  53. Här träffas vår reporter
    Ahmed Abdullahi och Kitimbwa Sabuni.

  54. Ja... Ska vi börja?

  55. Jag heter Kitimbwa Sabuni.

  56. Jag har länge varit aktiv
    inom Afrosvenskarnas riksförbund.

  57. Vi kastar ljus på de utmaningar-

  58. -som präglar svarta svenskars
    livsvillkor i Sverige.

  59. En sån är afrofobin, den specifika
    rasism som drabbar svarta-

  60. -och som har sin historia
    i slavhandeln.

  61. I Riddarhuset finns monumenten över-

  62. -de som tjänade pengar på
    den svenska slavhandeln.

  63. I Gamla stan finns fler monument
    över de här människorna.

  64. -Har du sett honom på bild?
    -Ja, men han såg inte ut exakt så.

  65. I vår tid
    är rasism officiellt nåt dåligt.

  66. Ett slaveri
    som bygger på idéer om hudfärg-

  67. -är förkastligt i dag.

  68. Sverige, som har privilegiet
    att kunna skriva sin egen historia-

  69. -lyfter inte den delen av historien.

  70. Saint-Barthélemy är vackert, med
    mjuka, vita stränder och klart hav.

  71. Majoriteten av invånarna
    är vita européer och amerikaner.

  72. Ursprungsbefolkningen är borta.

  73. De svarta är
    ättlingar till förslavade afrikaner-

  74. -eller migrantarbetare
    från fattigare karibiska öar.

  75. Jag träffar Nils Dufau, vicepresident
    i öns styrande kommitté-

  76. -för att prata om
    Sveriges koloniala historia.

  77. -Nils.
    -Kul att träffas.

  78. -Du ska visa mig historiska platser.
    -Ja, en hel del svenskt.

  79. Här är borgmästeriet.

  80. Vi har den svenska flaggan,
    den franska flaggan och EU-flaggan.

  81. Sen har vi flaggan
    som representerar Saint-Barthélemy.

  82. -Det är mycket kändisar på ön.
    -Ja, det kommer många kändisar hit.

  83. Speciellt från Amerika,
    eftersom vi ligger nära.

  84. Här finns ett litet Frankrike,
    bara 2,5 timmar från Miami.

  85. -En hel del kändisar kommer hit.
    -Jag gillar Rihanna.

  86. Jag har sett henne på avstånd.
    Hon har kommit hit flera gånger.

  87. Jag kollar hur
    mycket av bråten som syns.

  88. Jag heter Ylva Habel. Jag forskar
    i media- och kommunikationsvetenskap.

  89. Min inriktning är tudelad.

  90. Jag intresserar mig för mediehistoria
    och postkoloniala studier.

  91. Det finns
    en del skrivet om Saint-Barthélemy.

  92. Det finns en text
    som handlar om Saint-Barthélemy-

  93. -och det Västindiska kompaniet
    fram till 1796.

  94. Det är ett tidigt stadium.

  95. Det var en av de första
    avhandlingarna som skrevs, 1951.

  96. Sen har vi den här
    mer populärt hållna reportageboken.

  97. "Det kungliga svenska slaveriet",
    som Göran Skytte skrev på 80-talet.

  98. 1985.

  99. Han är ganska konfrontativ kring
    den här historiska skammen-

  100. -som vi borde bära på
    vad gäller den här frågan.

  101. Men Sverige har inte
    tagit till sig det-

  102. -utan vi har firat att vi
    har gator med svenska namn på ön-

  103. -och att huvudstaden heter Gustavia-

  104. -och att vi har svarta
    afrodiasporiska släktingar där.

  105. -Skyltarna med svenska gatunamn...
    -Ja?

  106. -Har de alltid funnits här?
    -De sattes upp på nytt.

  107. Det var tack vare
    en förening i Sverige.

  108. Plakaten med gatunamnen
    gjordes i Sverige.

  109. De gjordes för hand,
    så det blev bra kvalitet.

  110. De har vi över hela Gustavia.
    Alla gator har svenska namn.

  111. -Lever minnet av ön i Sverige?
    -Det är antagligen mindre.

  112. Här är den svenska känslan stark.
    I Sverige börjar man nu prata om ön.

  113. Under de senaste 200 åren
    har ön varit bortglömd i Sverige.

  114. -Borde man göra nåt åt det?
    -Nu de senaste tio åren...

  115. ...har Sverige gjort mycket för
    att komma ihåg sin historia.

  116. Vilka delar uppmärksammar man?

  117. Hela historien är viktig,
    allt som hände på den tiden.

  118. -Se upp för trappan.
    -Det här var inte det lättaste.

  119. Så där.

  120. -Här är det.
    -Oj, oj.

  121. Här är hela Gustavia.

  122. Staden ser ut exakt som den gjorde
    på svenskarnas tid.

  123. Vissa hus har blivit moderniserade-

  124. -men grundritningen är
    exakt identisk.

  125. Staden är öns ekonomiska lunga.
    Utan den skulle inte ön fungera.

  126. Fort Gustav tillhörde franska armén.

  127. Nu har ön köpt det,
    så det ägs av Saint-Barthélemy.

  128. Hela området ska heta "L'espace de
    Gustave III" - Gustav III:s plats.

  129. Här nere ska vi bygga
    ett typiskt svenskt hus-

  130. -i samarbete med vår vänförening,
    Saint-Barthélemy-sällskapet.

  131. Alla hjälps åt. Vi ska bygga
    ett rött hus med vita knutar.

  132. Det ska leda in
    till "L'espace de Gustave III".

  133. -Gustav III:s plats?
    -Ja.

  134. Vad hade Gustav III
    för intresse av en koloni-

  135. -förutom att det var glassigt
    att äga en ö i Västindien?

  136. Jo, kungen ville tjäna pengar,
    men frågan var hur.

  137. Det fanns inga naturtillgångar,
    och ön passade inte för odling.

  138. Det fanns inte ens rent vatten,
    men man kunde idka människohandel.

  139. Saint-Barthélemy låg mellan kolonier
    som tillhörde stridande länder-

  140. -blev Sverige
    en frihamn för slavhandel.

  141. Sverige införde tullavgifter
    på alla varor, förutom slavar.

  142. Antalet slavar på Saint-Barthélemy-

  143. -ökade från 250 till 2 700
    på bara fem år.

  144. En fjärdedel av inkomsterna
    från slavhandeln gick till kungen-

  145. -som även hade
    andra inkomstkällor från slaveriet.

  146. I öns tidning står det hur mycket
    böter slavägarna fick betala-

  147. -om deras slavar brutit mot reglerna.
    Hälften av summan gick till kungen.

  148. Gustavia var en samlingspunkt
    där man gjorde affärer på den tiden.

  149. Som man gjorde på den tiden.
    Det var också slaveri.

  150. Öarna som handlade mest med slavar
    var Guadeloupe och Martinique.

  151. -Det är en hemsk del av historien.
    -Ja, speciellt sett med dagens ögon.

  152. -Känns det lite pinsamt?
    -Nej, för hela världen var så då.

  153. Det var en annan epok.
    Varenda ö var så.

  154. När européerna gjorde det här
    var de beväpnade med en ideologi-

  155. -en ny ideologi, som kan
    sammanfattas med "vit överhöghet".

  156. Idén om att vita
    är utvalda och högre stående.

  157. Man utövade det mot svarta för att
    de inte var lika mycket människor.

  158. Och det kunde bara utövas
    på kolonierna, på andra platser.

  159. Européerna såg det som en vildmark,
    där andra regler gällde.

  160. Allt tog avstamp
    i förslavandet av afrikaner-

  161. -och de påföljande kulturella
    och "vetenskapliga" konstruktionerna-

  162. -av svarta som underlägsna.

  163. Den stereotypen är nödvändig för
    att kunna sätta människor i kedjor.

  164. På Saint-Barthélemy infördes 1787
    en svensk apartheid-lagstiftning-

  165. -som skilde mellan
    svarta, vita och fria kulörta.

  166. De underströk när icke-vita var fria.
    Svarta var per definition förslavade.

  167. Sverige hade Saint-Barthélemy.
    Frankrike hade slaveri på Guadeloupe.

  168. Nu går vi till svenska kyrkogården.

  169. Akta dig för lösa stenar.

  170. Här kommer det
    att bli ordentliga stigar sen.

  171. Det har funnits en föreställning om
    att svenskar var mer humana-

  172. -mot sina slavar,
    och man har spekulerat i-

  173. -att vårt system att ha trälar,
    sen äldre tider-

  174. -byggde på en annan konvention,
    där trälarna var med i hushållet.

  175. Att de fick mat och husrum
    och ingick i familjens gemenskap.

  176. Men i själva verket-

  177. -var svenskars sätt att behandla sina
    slavar precis lika grymt som andras.

  178. I boken "Beskrifning öfver svenska
    vestindiska ön St. Barthelemi"-

  179. -av Bengt Euphrasén, från 1795-

  180. -beskrivs att slavägaren får
    behandla slavar enligt svensk lag.

  181. "Ägaren får hantera sina slavar
    efter behag och samvete."

  182. "Då en slav svälter och blir
    alltför strängt driven i arbete"-

  183. -"och ofta får stryk, rymmer han."

  184. "Ägaren äger då frihet
    att straffa honom efter behag."

  185. "Ägaren hänger på slaven en järnlänk,
    som låses fast om halsen."

  186. "Sen låter han folk hålla slaven,
    eller binder fast honom"-

  187. -"klär av honom
    samt slår honom med en karbas"-

  188. -"så länge hans krafter tillåter
    och det arga sinnet blir övergånget."

  189. "Han håller sig på avstånd och slår
    med piskan knäppsmällar på slaven."

  190. "Varje slag smäller som skott, och
    köttslamsor följer med från kroppen."

  191. "Slaven får uthärda
    30, 60 eller 100 slag"-

  192. -"allt efter större
    eller mindre brott."

  193. Vi har inte många minnesstenar på ön.
    Det här är en av de få.

  194. "I minne av alla svenskar
    som har avlidit på ön"-

  195. -"under den svenska perioden,
    1784-1878."

  196. När man bedrev slavhandel
    måste de personerna också ha dött.

  197. -De begravdes på samma plats.
    -Varför är inte de inkluderade?

  198. Vi pratar om "la mémoire la période
    suédoise" - den svenska perioden.

  199. -Där ingår allt.
    -Det står: "Svenskarna som dog."

  200. Det är den svenska tiden -
    "la période suédoise".

  201. "A la mémoire de tous les suédois"
    betyder väl...

  202. Huvuddelen var svenskarna
    som kom från Sverige.

  203. De var här olika länge.

  204. Man vill
    bevara minnet av Sverige här.

  205. Namnen, vad som hände med folk,
    varifrån de kom...

  206. Men det finns ett ointresse för
    att bevara minnet av afrikanerna.

  207. Nej, alla är ju med
    på den här kyrkogården.

  208. -Vi ser ingen skillnad. Alla ingår.
    -Fast på 1800-talet...

  209. Då hade du och jag behandlats olika.

  210. Ja, men alla begravdes på samma plats
    även då.

  211. Om man hade kunnat undvika det
    hade det varit fantastiskt.

  212. -Ja.
    -Man kan inte ändra historien.

  213. Det blir obekvämt att prata om
    Sveriges rasistiska projekt.

  214. Men om man inte gör det
    kan man inte prata om dagens rasism.

  215. Det handlar om
    Sveriges specifika historia.

  216. Vi har levt i fred så länge-

  217. -att vi har svårt att inse
    att våldsmekanismer finns även här.

  218. Det handlar om acceptans.

  219. Sverige som land måste acceptera
    att vi har en del i kolonialismen.

  220. Jag letade efter gravstenar
    med de förslavades namn-

  221. -Susanna, Viktor -
    men jag hittade inga.

  222. Jag bestämde mig för att göra nåt.

  223. -Hej!
    -Hej.

  224. -Hej! Det ska finnas svenskar här.
    -Det är bara svenskar här.

  225. Jaså, bara svenskar?

  226. Jag behöver hjälp.
    Jag har en liten skylt.

  227. Jag vill ha en pinne på baksidan,
    så att den kan stickas ner i marken.

  228. Kan ni hjälpa mig?

  229. -Hur långt upp ska skylten sitta?
    -I midjehöjd på mig.

  230. I midjehöjd... Då har vi 1,10 meter.

  231. Det går inte
    att få ner den mer än 20 centimeter.

  232. -Varsågod! Vem ska gräva hålet?
    -Det blir jag.

  233. Vem annars?

  234. Ungefär här där vi står,
    här på Skeppsbron, kom skeppet in.

  235. Jag heter Faaid Ali-Nuur. Jag arbetar
    för Afrosvenskarnas riksförbund.

  236. Skeppet har med sig
    guld, socker, elfenben-

  237. -och en kidnappad svart flicka
    och tre svarta pojkar.

  238. Vi informerar om historisk afrofobi.
    Vi besöker olika platser-

  239. -som har kopplingar till
    Sveriges transatlantiska slavhandel.

  240. Vi besöker byggnader och monument.

  241. Följ med.

  242. Många känner inte till
    kopplingen mellan de platserna-

  243. -och den här historien.

  244. Människor som identifierar sig
    med den här historien-

  245. -känner att det är en pusselbit
    som tillhör deras egna historia.

  246. Couchi, avbildad med Gustav III.

  247. Man måste bredda historieskrivningen.

  248. Man måste minnas vad som har hänt-

  249. -så att man kan se mönster i
    vår egen samtid, som påminner om det.

  250. Tack för i dag.

  251. Jag gillar stadsvandringar.

  252. Sen är det ett odokumenterat ämne.
    Det står inte så mycket om det.

  253. Jag har inte förstått
    varför afrofobi finns i Sverige.

  254. Jag har tyckt
    att det är konstigt och främmande.

  255. Jag förstod inte hur det uppstod, men
    nu har jag större förståelse för det.

  256. I Europa ökade trycket
    att förbjuda slaveriet.

  257. Men svenskarna på Saint-Barthélemy
    höll inte med.

  258. Guvernören tyckte
    att slavarna inte kunde civiliseras-

  259. -eftersom de
    stod närmare apan än människan.

  260. Öns kyrkoherde beskrev slavarna-

  261. -som knappt hälften människa,
    resten apa och tiger.

  262. Han menade att de kunde simma fritt-

  263. -eftersom hajen - "som stor anatom" -
    skulle undvika deras svarta kött.

  264. Sverige förbjöd slaveriet sent.

  265. 1847 köptes de sista slavarna
    på Saint-Barthélemy fria.

  266. 1878 såldes ön
    tillbaka till Frankrike.

  267. Sverige var
    en del av det koloniala projektet.

  268. Vi känner fortfarande av
    konsekvenserna.

  269. Det är upp till oss att minnas, och
    försöka förstå historiens effekter.

  270. Textning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Svensk slavhandel

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ön Saint-Barthélemy i Karibien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Kolonin är ett exempel på Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. Journalisten Judith Kiros reser till Saint-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia. Samtidigt diskuterar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, och forskaren Ylva Habel den svenska slavhandeln. Vilka var motiven för transatlantisk slavhandel? Och hur kan vi förhålla oss till den delen av historien idag?

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > 1800-talet
Ämnesord:
Antillerna, Historia, Kolonialism , Saint-Barthélemy, Slaveri, Slavhandel , Socialhistoria, Sverige, Transatlantiska slavhandeln
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund, Gymnasieskola

Alla program i Nationen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Skitåret 1917

Avsnitt 1 av 8

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Svensk slavhandel

Avsnitt 2 av 8

Ön Saint-Barthélemy i Karibien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Kolonin är ett exempel på Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. Journalisten Judith Kiros reser till Saint-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia. Samtidigt diskuterar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, och forskaren Ylva Habel den svenska slavhandeln. Vilka var motiven för transatlantisk slavhandel? Och hur kan vi förhålla oss till den delen av historien idag?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Den undangömda transhistorien

Avsnitt 3 av 8

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Rätten att leva som andra

Avsnitt 4 av 8

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Nationalstaten

Avsnitt 5 av 8

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Kvinnorna före dig

Avsnitt 6 av 8

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Världens fredligaste land

Avsnitt 7 av 8

Sverige sägs ha en tradition av neutralitet som inneburit att svenskarna ställer sig utanför väpnade konflikter. Uppfattningen om att Sverige har varit neutralt i de stora världskrigen tycks allmänt accepterad. Men stämmer det verkligen att Sverige aldrig tagit ställning i något krig? Komikern Aron Flam undersöker den svenska neutraliteten. Det visar sig vid närmare efterforskning att Sverige inte varit helt opartisk i historiska konflikter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Ortens historia

Avsnitt 8 av 8

Åren mellan 1965 och 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Projektet kallades miljonprogrammet och skulle lösa Sveriges bostadsbrist genom att förorter till de stora städerna byggdes. Journalisten Evyn Redar undersöker förortens historia och träffar bröderna Salazar som berättar om sin uppväxt i Fittja och hur de har skildrat orten i sin musik. Vi får även höra professorerna Håkan Thörn och Irene Molina Vega prata om gentrifiering av förorter och bostadsbrist.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen - syntolkat

Rätten att leva som andra

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Touria Chaoui - flickan som siktade mot himlen

Trots att ingen marockan - eller marockanska - tidigare flugit drömmer 13-åriga Touria Chaoui om att göra just det. Hennes pappa stöttar henne, och mot alla odds blir hon, som 15-åring, Marockos första civilpilot. Det väcker beundran hos sultanen men retar den franska överhögheten i landet. Touria fortsätter att sticka ut hakan och utmana föreställningar om vad flickor kan göra. Och snart svävar hon i livsfara.