Titta

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Om UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Ta del av färsk forskning om modern hästhållning från konferensen Hippocampusdagen. Inspelat på SLU i Uppsala den 3 november 2016. Arrangör: SLU och SVA.

Till första programmet

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016 : Från byahingst till internationell hästavelDela
  1. Prestation är fortfarande viktigt,
    men trenden är-

  2. -att fokusera mer
    på funktionella egenskaper.

  3. Avel ska vi prata om, och temat i dag
    är modern hästhållning.

  4. Är avel modernt? Redan för
    6 000 år sen, när man tämjde hästen-

  5. -kunde man avel. Man visste
    att en del hästar är bättre än andra.

  6. Ska man få fram den bästa individen,
    ska man para de bästa med varann.

  7. Även om kunskapen är gammal,
    är vetenskapen ganska ny.

  8. Ärftlighetslagarna
    blev kända på 1900-talet.

  9. Därefter har det hänt mycket. Men
    än i dag är det samma sak som gäller.

  10. Vi ska hitta de bästa individerna
    för våra avelsmål.

  11. Men vi har andra avelsmål,
    mer kunskap och nyare metoder.

  12. Jag ska berätta om nuläget
    och trender i avelsarbetet.

  13. Sen ska Gabriella
    prata om den nya tekniken.

  14. Och Sofia kommer att ge en blick in
    i framtiden. Så är det här upplagt.

  15. Jag börjar lite längre bak.

  16. För 100 år sen hade vi 700 000 hästar
    i Sverige. Efter andra världskriget-

  17. -mekaniseringen,
    avhästningen av militären-

  18. -hade vi en bottennotering på
    70 000 hästar. Nu har vi 360 000.

  19. Men nu är det andra raser.
    Det finns ungefär 35 raser i Sverige-

  20. -och de största är svenskt varmblod,
    varmblod travhäst och islandshäst.

  21. På fjärde plats
    kommer shetlandsponny.

  22. När vi arbetar med forskning
    måste vi ha stora populationer.

  23. Därför är det naturligt att man har
    gjort mest avelsforskning på de här.

  24. Traditionellt har vi avlat
    för rastyp och exteriör, utseende.

  25. Vi har avlat för färg och storlek,
    både små och stora.

  26. Sen hästsportens intåg
    har man fått mer fokus på prestation.

  27. Man har fått stora avelsframsteg.

  28. För varje generation springer
    en travhäst 1 km 1 sekund snabbare.

  29. Vad är trenderna? Prestation
    är fortfarande väldigt viktigt-

  30. -men man fokuserar mer
    på funktionella egenskaper.

  31. Egenskaper som får hästen att fungera
    för ändamålet den är gjord för.

  32. Det som är på gång nu
    är hälsa och hållbarhet.

  33. Studier visar att det
    har högst prioritet på marknaden.

  34. Men vi vet också att 50-70 %
    av de utslagna ridhästarna-

  35. -har en störning i rörelseapparaten,
    så det finns mycket att jobba med.

  36. Den begränsade faktorn är-

  37. -att vi inte har nån rutinmässig
    hälsoregistrering av hästar.

  38. Så är det världen över. Men vi har
    haft det i Sverige. Fram till 2005-

  39. -veterinärbedömde vi ridhästar
    i och med kvalitetsbedömning.

  40. Det är ett unikt material,
    som inte finns nån annanstans.

  41. Jag ska berätta
    vad man sammanfattade.

  42. Lina Jönsson baserade
    sin doktorsavhandling på det här.

  43. Hon hade 8 000 hästar, som ansågs
    friska nog att åka till en bedömning.

  44. Det är en jättebra screening
    av en hel population.

  45. Av hästarna som kom till bedömning...

  46. ...var det 42 % som hade anmärkning
    på hovstatus, oftast hornsprickor.

  47. Många av dem
    hade rörelseanmärkningar-

  48. -eller palpatoriskt hälsotillstånd.

  49. 21 % visade en rörelseanmärkning-

  50. -och de flesta av dem var
    efter böjprov, som man gjorde då.

  51. Det låter väldigt mycket
    att 74 % har nån anmärkning-

  52. -på sitt palpatoriska tillstånd,
    men det här gällde även svullnader-

  53. -som kanske inte hade nån betydelse.

  54. Men Lina kunde följa dem
    upp till tävlingsresultat 2013.

  55. De som hade bättre hälsa presterade
    också bättre på en högre nivå-

  56. -och kunde framför allt
    tävla i flera år.

  57. Ett annat viktigt resultat var
    att egenskaperna var ärftliga.

  58. Vi kan förbättra hälsan
    hos våra hästar med hjälp av avel.

  59. Är man nyfiken
    ska man titta på avhandlingen.

  60. Hon har presenterat topp 20 hingstar
    gällande benhälsa och hovstatus.

  61. Är man intresserad,
    kan man kolla hennes avhandling.

  62. Man har traditionellt sett
    alltid bedömt exteriör-

  63. -och syftet är att man tror
    att det har ett samband med hälsa.

  64. Exteriören har betydelse. Hästen
    ska vara proportionerligt byggd.

  65. De som fick bra poäng på huvud,
    hals och bål, och rörelsetrav-

  66. -hade i snitt bättre benhälsa.

  67. Lina konstaterade att storleken har
    betydelse...när det gäller benhälsa.

  68. Både de större och mindre hästarna
    hade sämre benhälsa.

  69. Det finns alltså ett optimum
    för vad som är bra.

  70. Att man avlar för exteriör har lett
    till bättre benhälsa hos hästar.

  71. Men om det ska vara effektivt,
    bättre och snabbare-

  72. -bör vi införa hälsoundersökningar.

  73. Det är en rekommendation att
    man ska bedöma unga hästars hälsa.

  74. Vad finns det mer för trender?
    Det är temperament.

  75. Jag vet inte om nån var på Flyinge.
    Där pratade man just om temperament.

  76. Titeln var: "Hästens temperament,
    ett temperament för alla."

  77. Vi som har hållit på med hästar
    vet ju att temperament är ärftligt.

  78. Vissa hingstar ger vissa temperament.
    Inte bara mammor har betydelse.

  79. Det har också fått hög prioritet
    på marknaden.

  80. I sporten vill man ha en häst
    som är lättlärd och villig.

  81. I vardagen är det trevligare om
    hästen har ett behagligt temperament.

  82. Undvika olyckor. Hästrelaterade
    olyckor handlar ofta om-

  83. -att hästen
    har haft rädsloreaktioner.

  84. Ur ett hästvälfärdsperspektiv är det
    viktigt att de är mindre stressade.

  85. Tittar man på avelsmål
    för olika raser-

  86. -inkluderar det ofta
    en viss typ av temperament.

  87. Men även här saknas en rutinmässig
    registrering av temperament.

  88. Förra året hörde ni säkert
    Malin prata om-

  89. -att man kan matcha ryttare och häst.
    Det är också jätteintressant.

  90. För att kunna använda det
    i avelsarbete och göra avelsvärden-

  91. -måste en stor del
    av populationen screenas.

  92. Vi måste hitta ett lätt sätt
    att mäta det här, helst ute i fält.

  93. Vi har gjort pilotstudier,
    som examensarbeten på masternivå-

  94. -både på ridhästar och islandshästar
    på avelsbedömningar.

  95. Man har testat olika...mätmetoder
    för temperament.

  96. Vi kan konstatera att vi tror
    att vi kan mäta det här i fält.

  97. Men vi måste veta vad vi mäter. Att
    bara mäta nånting är inte viktigt-

  98. -om man inte vet
    vad det har för betydelse.

  99. Hjälper det oss
    att få fram en bättre häst?

  100. Och man måste validera egenskaperna.

  101. En annan trend är
    hur vi bedömer våra hästar.

  102. Vi har alltid bedömt dem
    mot ett ideal.

  103. De som mest matchar avelsmålet
    får högst betyg.

  104. Men det säger inget om
    vad som är bra hos hästen.

  105. På senare tid har man kompletterat
    den värderande bedömningen-

  106. -med en beskrivande bedömning. Man
    beskriver hästen utifrån extremer.

  107. Svenskt varmblod började
    till exempel med det här 2013-

  108. -så nu har vi en databas
    på 3 500 individer.

  109. Nu finns det nåt för mig
    att leka med.

  110. Här är ett exempel på egenskaper.

  111. Man bedömer om hästen
    är inåt- eller utåttåad-

  112. -har långt eller kort skrittsteg,
    stort eller litet i hoppning.

  113. Man bedömer det på en skala mellan
    A och I. Det ska inte vara siffror-

  114. -eller blandas ihop med
    vad som är bra och dåligt.

  115. Det ger möjlighet till ett mer
    objektivt och detaljerat avelsarbete.

  116. Vill man ha en hingst
    med lång rygg eller kort rygg?

  117. Vi tar nu fram ett avelsindex
    när vi har fått ihop hästarna.

  118. Vi hoppas kunna publicera det i vår.

  119. Det är inte bara vi
    som håller på med det här.

  120. Det finns några
    som har hållit på länge.

  121. På ko- och grissidan
    har man också gjort det.

  122. Men annars är det få
    som har gjort det.

  123. Många förbund har börjat de
    senaste åren. Man har försökt göra-

  124. -en internationell harmonisering.

  125. "Vad menar ni med lång eller kort
    hals?" Det har lite olika betydelser.

  126. Men om man kan göra harmoniseringar
    över landgränserna-

  127. -kan man använda informationen
    oavsett avelsmål.

  128. En lång hals är alltid lång,
    även om hästen får poäng 7 eller 9.

  129. Det här ger möjlighet till
    bättre samarbetsmöjligheter sen.

  130. Man kan också se...

  131. Jag tycker ju om
    att ställa siffror mot varann.

  132. Här kan man se-

  133. -lite olika mönster.

  134. Om vi tittar på steglängd,
    som värderas från kort till lång-

  135. -och ser vilket skrittbetyg
    hästen har fått, dåligt till bra-

  136. -ser vi att domarna har prioriterat
    de hästar med långt skrittsteg.

  137. Det är ganska tydligt här.

  138. Ser man extremiteter,
    har man fått ett betyg för-

  139. -om man har dålig eller
    bra korrekthet i extremiteterna.

  140. Jämför man det med utåttåad
    och inåttåad, är mönstret annorlunda.

  141. Vi kan se att extremerna-

  142. -som är utåttåade och inåttåade,
    har fått de lägre exteriörbetygen.

  143. Här är de som ligger mitt emellan.
    De är de bästa hästarna.

  144. Det är spännande
    hur man ska värdera resultaten.

  145. Sen kan vi koppla det
    till prestation i framtiden.

  146. Vi har också färska,
    preliminära resultat från travsidan.

  147. Under två år-

  148. -bedömde man åringar exteriört
    vid åringsauktioner.

  149. Det är ungefär 1 000 hästar, och sen
    har vi följt upp hur de presterar.

  150. Alla fyraårshästar är inte med än.
    Det görs i år.

  151. Men vi kunde se att
    om en häst var stor som åring-

  152. -hade den en högre placeringsprocent
    när den hade passerat treårssäsongen.

  153. Och travhästar byggda i uppförsbacke
    hade också fler placeringar.

  154. Om man går till antal starter, kunde
    man se att de med korrekta framben-

  155. -hade gjort flest starter. Inte
    de bockbenta eller de sabelbenta.

  156. Rak hasvinkel
    har också varit en fördel.

  157. Det är preliminära siffror, men det
    är spännande att få fram det här-

  158. -tycker jag i alla fall.

  159. Sen gäller det
    att välja rätt häst till avel.

  160. De flesta egenskaper som vi avlar för
    handlar om många gener-

  161. -och väldigt mycket om miljö.
    Träning, utfodring, ryttare-

  162. -domare och tidigare erfarenheter.

  163. När vi ska välja bäst häst, är kanske
    inte den bästa hästen bäst för avel.

  164. Vi vill ju välja de föräldrar,
    som kan ge de bästa avkommorna.

  165. Den metod som fortfarande är mest
    utspridd är att använda avelsindex-

  166. -med BLUP-metoden.

  167. Där utnyttjar man all information
    från all härstamning samtidigt.

  168. Och man kan korrigera
    för miljöfaktorer, som olika domare.

  169. Den här metoden börjar man med
    i mitten av 1980-talet.

  170. Thorvaldur Arnason var först i
    världen med den här metoden på häst-

  171. -och vi gör det fortfarande på
    travhäst, islandshäst och varmblod.

  172. Men 2007 var man klar med
    kartläggningen av hästarnas genom-

  173. -och arvsmassa. Det här ger ju nya
    möjligheter att identifiera gener-

  174. -för genetiska defekter.

  175. Men sen kan man använda det
    i avelsvärderingen, kombinera BLUP-

  176. -med information om hästens genom.

  177. Genomisk avelsvärdering
    kommer Sofia att prata om senare.

  178. Reproduktionsteknik
    möjliggör avelsframsteg. Just det.

  179. Artificiell insemination, AI,
    introducerades på 1970-talet.

  180. Utvecklingen har varit väldigt snabb.
    På trav- och ridhästsidan-

  181. -är det nästan uteslutande AI
    som används.

  182. Men det har gått fort. För 20 år sen
    var det 90 % av alla ston-

  183. -som betäcktes naturligt,
    och i dag är det i stort sett inget.

  184. Man kan se att fryst sperma
    inte ökar så mycket-

  185. -men transportsperma är det vanliga.
    Och AI är färsk sperma på station-

  186. -där hingsten står på samma ställe.

  187. Det här gjorde att man fick
    bättre kvalitet i sin avel.

  188. Man kunde välja de bästa hingstarna.
    Det spelade ingen roll var de var.

  189. Man kunde även använda hingstar
    från andra länder.

  190. Man kan också använda
    tävlande hingstar.

  191. På senare år har också
    embryoöverföring kommit in i bilden.

  192. Man kan alltså flytta embryon
    från ett sto till ett annat.

  193. I och med det skulle vi kunna
    öka selektionen på stosidan.

  194. AI bidrog till ökad selektionen
    på hingstsidan, och embryoöverföring-

  195. -kan öka det på stosidan. Man
    kan använda de bästa stona i avel.

  196. I Sverige används det
    i väldigt liten utsträckning.

  197. Men på kontinenten gör man det här
    i större utsträckning på stuterier.

  198. Det är framtiden lite grand.

  199. Jag vill inte prata om kloning,
    men det är sånt som kommer upp.

  200. Jag tänker att... Kloning kommer inte
    att göra några avelsframsteg-

  201. -utan man kopierar nåt man redan har.
    I de fall man har använt det-

  202. -har man kanske
    en framgångsrik valack-

  203. -och vill göra en avelshingst av den.
    Men inte i Sverige än så länge.

  204. Med den tid det tar
    att få fram en klon-

  205. -har nog avelsframsteget
    sprungit ifrån en ändå.

  206. Sen är ju aveln väldigt
    internationell i många raser vi har.

  207. Bilden här till... Det här är
    alltså för svenskt varmblod.

  208. 1989 betäcktes 80 % av stona
    av en svenskfödd hingst.

  209. Och här i slutet-

  210. -är det mindre än 20 %
    som är svenskfödda hingstar.

  211. Det är importerade hingstar
    eller importsperma.

  212. Från början var det gröna
    importerade hingstar till Sverige-

  213. -som gick genom våra egna system.

  214. Men på senare år
    har importsperma ökat väldigt mycket.

  215. Det är ju bra, för det gör ju
    att vi kan använda hingstar-

  216. -som passar våra ston bättre.

  217. Men det är ett problem med det här
    när vi ska avelsvärdera hingstarna.

  218. Hur kan jag värdera
    om hingsten är den bästa-

  219. -när den får så få avkommor?

  220. Det är inte så att den bästa hingsten
    i det tyska förbundet är bäst här.

  221. Det är kanske hingst tre som passar
    vårt svenska stomaterial bättre.

  222. Man skulle behöva ha en gemensam
    avelsfördelning över landsgränserna.

  223. Det har Interstallion försökt med.

  224. Men vissa exporterande länder
    är inte så intresserade-

  225. -för de exporterar sina hästar ändå.

  226. Nyligen avslutade vi ett nordiskt
    projekt, Nordisk Interstallion.

  227. Vi har lagt samman nordiska data.
    Vi kan se att...

  228. Här är en kartbild, som visar hur
    många avkommor en belgisk hingst har-

  229. -i de olika länderna. Ingen av
    de nordiska länderna kan värdera den.

  230. Vi måste ha femton avkommor-

  231. -och lägger vi ihop informationen,
    kan vi få ett tidigare avelsvärde-

  232. -och ett avelsvärde
    för fler hingstar.

  233. Vi använder samma hingstar från andra
    länder, som Tyskland och Holland.

  234. Därmed tänkte jag inte säga så mycket
    mer, utan jag tar gärna frågor.

  235. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från byahingst till internationell hästavel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åsa Viklund är lektor i husdjursavel vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om hästavel. Det är inte ett modernt påfund utan har bedrivits sedan människan började tämja hästen. Dåtidens hästägare upptäckte att vissa hästar hade eftersträvansvärda egenskaper och att avkomman liknade sina föräldrar. Fortfarande handlar avel om att välja ut lämpliga individer att para för att uppnå önskat avelsmål hos avkomman, men i dag har vi andra avelsmål och mer kunskap. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Djurskötsel
Ämnesord:
Husdjurslära, Hästavel, Lantbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av ridhästar

Linda Kjellberg är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om erfarenheter av aktiv grupphästhållning av ridhästar på Ridskolan Strömsholm. Hon talar om sin forskning i ämnet och ger konkreta tips. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av travhästar

Malin Connysson är doktorand vid Sveriges lantbruksuniveristet och föreläser om uppstallning av hästar. De flesta hästar i Sverige och i många andra länder står i dag i stall med individuella boxar eller spiltor. Den typen av uppstallning kan begränsa hästens möjlighet att utföra grundläggande behov som att röra på sig och att ha social kontakt med andra hästar. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Smittskydd och hästhållning

Hästens hälsa är viktig för både djurskyddet och ekonomin i verksamheten. Gittan Gröndahl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om risker för smittspridning inom anläggningar för hästhållning, tävling eller träning. Därför är det bra om smittskyddet planeras innan ett stallbygge eller ombyggnad görs. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Liggytor och ligghallar i lösdriftssystem

Karin Morgan är docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och föreläser om lösdrift. Vilka är fördelarna och nackdelarna med lösdrift? Varför ska man ha ligghall till hästarna och hur ska en sådan utformas? Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Från byahingst till internationell hästavel

Åsa Viklund är lektor i husdjursavel vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om hästavel. Det är inte ett modernt påfund utan har bedrivits sedan människan började tämja hästen. Dåtidens hästägare upptäckte att vissa hästar hade eftersträvansvärda egenskaper och att avkomman liknade sina föräldrar. Fortfarande handlar avel om att välja ut lämpliga individer att para för att uppnå önskat avelsmål hos avkomman, men i dag har vi andra avelsmål och mer kunskap. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hur dåligt ser hästarna egentligen?

I en studie genomförd vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöker man silverfärgade hästars syn. Målet är att kartlägga om hästar med MCOA-anlag utvecklar brytningsfel som kan påverka synförmågan. Gabriella Lindgren är docent vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om studien. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hästavel i framtiden

Sofia Mikko är forskare vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantsbruksuniversitet. Hon berättar om metoder för snabbare avelsframsteg än med traditionellt urval. Det handlar om att studera hästens arvsmassa och identifiera gener som påverkar de egenskaper som uppfödarna gjort urvalet på. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Individanpassad vård för missbrukare

Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, har länge forskat om vården i samband med missbruk. Han menar att trots att vi idag har stor kunskap om beroendesjukdomar så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling för sitt missbruk av sjukvården. All medicinsk kompetens som finns utnyttjas inte. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.