Titta

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Om UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Ta del av färsk forskning om modern hästhållning från konferensen Hippocampusdagen. Inspelat på SLU i Uppsala den 3 november 2016. Arrangör: SLU och SVA.

Till första programmet

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016 : Liggytor och ligghallar i lösdriftssystemDela
  1. En yta runt 15-16 kvm per häst
    gör att hästarna kommer-

  2. -att använda ligghallen mer.

  3. Då träffar vi Karin Morgan.
    Hon är teknikagronom.

  4. Det är en annan sort
    än en husdjursagronom.

  5. Inriktningen är byggnadsplanering
    och husdjurens närmiljö.

  6. Karin disputerade 1996
    om hur hästar klarar olika klimat.

  7. Hon har sen dess bland annat
    undervisat i hippologprogrammet.

  8. Karin arbetar
    på ridskolan Strömsholm-

  9. -men är även docent och adjungerad
    universitetslektor hos oss på SLU.

  10. Tack, Göran. - Och tack för
    att jag får prata om ett hjärteämne-

  11. -när det gäller hästars välfärd.
    Grupphästhållning, deras liggytor-

  12. -ligghallar och
    hur man ska sköta det på bästa sätt.

  13. Jag har satt upp fem frågor
    som jag tänkte svara på i dag.

  14. Det är fördelar och nackdelar med
    att ha hästar i lösdrift.

  15. En del tycker inte om "lösdrift". Det
    låter som hästarna är vind för våg.

  16. Men vi är vana vid att säga det. Vi
    kan säga grupphästhållning i så fall.

  17. Varför ska man ha ligghall?
    Många tycker att det är onödigt.

  18. Det kostar pengar, och hästarna
    använder väl inte ligghallen?

  19. Hur mycket har man sett att
    hästarna använder den, om de gör det?

  20. Jag vill tala om liggytans storlek.
    Det är viktigt för hästens välfärd.

  21. Jag kommer att prata om strö
    eller inte i ligghallarna.

  22. "Vad är det för för- och nackdelar
    med grupphästhållning?"

  23. Fördelen är naturligtvis
    att hästar är ett flockdjur.

  24. De kan ha ett gott socialt samspel
    om man har en fungerande flock.

  25. En begränsad yta
    kan naturligtvis påverka samspelet-

  26. -men har vi tillräcklig yta
    fungerar det utmärkt.

  27. Vi sparar tid och kan avlasta
    de tunga momenten med mockning-

  28. -och utfodring av grovfoder.

  29. Hästarna får
    sitt rörelsebehov tillgodosett.

  30. De får frisk luft.

  31. Har man stall med dålig ventilation,
    kan de få luftvägsproblem.

  32. Och man har sett att unghästar blir
    mer lätthanterliga vid inridning.

  33. De har redan rastat av sig på varann.
    Det är lättare att hantera dem då.

  34. Det finns en fördom om att de blir
    svårhanterliga och otillgängliga-

  35. -men studier har visat det motsatta.
    Det blir lättare att hantera dem.

  36. Nackdelen blir extra arbete
    när vi ska utfodra kraftfoder.

  37. Vi måste se till att hästarna
    får sin individuella giva.

  38. Lite extra hantering i samband
    med träning. De är kanske smutsigare.

  39. Men i vanliga fall ska täcken
    på och av, och det tar också tid.

  40. Det är krav på extra tillsyn-

  41. -och det kräver ett bättre hästöga
    med de här hästarna.

  42. Man måste kunna urskilja en individ,
    och se att den hästen inte mår bra.

  43. Man måste kunna se de avvikande
    beteendena för att fånga upp dem.

  44. Vi behöver
    ett separat serviceutrymme-

  45. -där vi kan sköta om dem, och
    man behöver sjukboxar till hästar-

  46. -som behöver tas om hand. Det kan
    behöva vara ett uppvärmt utrymme.

  47. Sjuka hästar kan ha en nedsatt
    temperaturregleringsfunktion som gör-

  48. -att de behöver lite extra värme.
    Det behöver man tänka på.

  49. Mina kamrater säger att jag alltid
    kommer tillbaka till temperaturen.

  50. Vad säger djurskyddslagen om
    grupphästhållning med utevistelse?

  51. Det ställer speciella krav, och
    utevistelse är om hästarna är ute-

  52. -mer än sexton timmar per dygn.

  53. Det ska vara lämpliga hästar,
    lämplig terräng och ett bra underlag.

  54. I en undersökning i västra Götaland
    tittade de på hovar-

  55. -och hagbeskaffenhet. Man fick
    dålig hovkvalitet av att vara ute-

  56. -i leriga och blöta hagar.
    Det kan bli ett problem.

  57. Vi behöver torra och bra underlag.

  58. Andra förhållanden måste också vara
    lämpliga för att det ska fungera.

  59. Enligt djurskyddsföreskrifterna ska
    hästarna ha tillgång till ligghall-

  60. -som ger skydd från väder och vind
    hela dygnet.

  61. Det ska finnas en torr
    och ren liggplats.

  62. Och den här byggnaden består normalt
    av tre väggar och ett tak.

  63. Man vill ha en öppen långsida. I
    normalfallet ska den vara mot söder.

  64. Det kan bero på vindriktningen,
    varifrån det blåser mest.

  65. Man ska tänka på
    att det inte blåser in på hästarna.

  66. De vill ha ligghallen lite högre
    placerad. Hästarna ska ha utsikt-

  67. -över det område de ska vara på. De
    har behov av att se vad som händer.

  68. En felaktigt placerad och utformad
    ligghall går de inte in i.

  69. Man ska tänka efter före.

  70. Ligghallen är viktig för att hästen
    ska kunna hålla sin kroppstemperatur.

  71. Hästen förlorar värme
    på lite olika sätt. Dels på grund-

  72. -av temperaturskillnaden till
    omgivningen, och på att det blåser-

  73. -och dels för att de svettas.

  74. Hästen fungerar som människan
    i det avseendet.

  75. Väggarna förhindrar att det blåser.
    Det blir lä.

  76. Jag begränsar strömningsförlusterna.
    Och har jag en ströad liggyta-

  77. -förhindrar jag att underlaget blir
    kallt, att värmen går ner i marken.

  78. Och taket och väggarna
    förhindrar strålningsförlusterna.

  79. En kall natt strålar all kyla ut.
    I det här fallet blir det en jämvikt-

  80. -mellan hästen och byggnaden.

  81. Har man en carport
    blir det ju inte is på bilrutan.

  82. På sommaren blir det skugga-

  83. -och ligghallen ger skydd
    för insekter.

  84. Vi håller hästarna torra. De förlorar
    inte värme genom att vattnet-

  85. -förångas och kyler ner hästen.

  86. Därför är ligghallen viktig
    för hästarna.

  87. Fråga tre:
    Använder hästen ligghallen?

  88. Det finns en del studier på det här,
    inte speciellt många.

  89. I en av de första studierna
    från 1996-

  90. -tittade Michanek och Ventorp
    på två fullblodsston under 27 dygn.

  91. De använde ligghallen 30 % av dygnet.

  92. Och blev vädret dåligt,
    använde de den mer än 30 %.

  93. Vi har tittat på skolhästar på
    Flyinge. Där använde hästarna hallen-

  94. -ungefär 22 % av dygnet.

  95. Och av den tiden
    låg de ner nästan 6 % av dygnet.

  96. Vi har också velat titta på...hästar
    i vanlig lösdrift kan man säga.

  97. Inte en grupphästhållning.
    Vi undrade hur vi kunde mäta det här.

  98. Vi försåg hästarna med GPS-mottagare.

  99. Ligghallsytan var 20 kvm per häst.
    Vi följde hästarna i två perioder-

  100. -gånger 1,5 dygn.
    Så länge kunde mottagaren lagra.

  101. Det var i mars/april, och det
    var minus 9 till plus 4 grader.

  102. Hästarna använde hallen
    i medeltal 19 % av dygnet.

  103. Det var ungefär lika mycket
    som i den andra studien.

  104. Det fanns en variation. Ner till
    3,5 % och upp till 50 % av dygnet.

  105. Vi var inte säkra på att mottagaren
    fungerade så bra som vi skulle vilja.

  106. Man kan få störningar
    när man har byggnader-

  107. -så vi hade både GPS och filmade.
    Vi gjorde tre mätningar.

  108. Eller tre hästar med två mätningar.
    I medeltal fick vi till-

  109. -fjorton timmars mätning per häst.

  110. När vi mätte med GPS var hästarna
    ungefär 18 % i ligghallen-

  111. -och när vi filmade var de där 39 %.
    Det stämde inte jättebra överens-

  112. -och rätt var det var kunde man se
    att de var på skjutbanan-

  113. -och där skulle de ju inte vara.
    Vi ville ha dem inne i hagen.

  114. GPS-mottagaren prickade rätt
    i ungefär en tredjedel av fallen.

  115. Men på det hela taget såg vi
    att det stämde ungefär överens-

  116. -fast inte vid rätt tillfälle.

  117. Tittar man på studierna sammantaget,
    så använder hästarna ligghallen-

  118. -nånstans mellan 20 och 40 %
    av dygnet.

  119. När man bygger ligghallen
    ska man tänka på att utforma den-

  120. -så att hästarna trivs där.
    Alla ska vilja gå in-

  121. -och man ska undvika att det är hot.

  122. Man ska ha åtminstone två utgångar,
    så att ingen ranghög häst-

  123. -blockerar utgången, eller se till
    att utgången är väldigt bred.

  124. Vid en paniksituation
    måste flocken kunna ta sig igenom.

  125. De har rekommenderat-

  126. -att långsidan i förhållande
    till kortsidan är två till ett.

  127. Det ska inte vara långsmalt, så att
    hästarna kan bli instängda längst in.

  128. Mer en bred ligghall, så att
    det inte blir så djupt för dem.

  129. Vad man väljer beror på vad
    man har för hästar, hur många de är-

  130. -hur liggytan ser ut, och hur
    ligghallen är placerad och utformad.

  131. Varje ställe är ju unikt.
    Vilka hästar bygger man för?

  132. Man har tittat på dygnsbudget
    och vad hästarna gör.

  133. Hur mycket behov har de av
    att ligga ner?

  134. Duncan gjorde en studie 1980, där
    man tittade på fritt levande hästar.

  135. Man såg
    att de fritt levande hästarna-

  136. -ligger ner ungefär 1-5 % av dygnet.
    De använder en stor del av dygnet-

  137. -till födosök, vilket hästar
    i grupphästhållning, unghästar-

  138. -och avelsston inte gör.

  139. Vi förser dem med mat. De behöver
    inte födosöka på samma sätt.

  140. De här ligger ner
    en större del av dygnet.

  141. 25 % jämfört med 15 %-

  142. -av de hästar som är inhysta,
    om man jämför med de fritt levande.

  143. I stället för att söka föda-

  144. -ägnar de inhysta hästarna
    större tid åt att stå still-

  145. -än vad de fritt levande gör.

  146. Men rörelsen är ungefär lika
    mellan de här hästarna.

  147. På de inhysta hästarna 5-6 %,
    och något större på de fritt levande.

  148. Stona är mer passiva
    och de unga rör sig mer.

  149. Fjärde frågan:
    Hur stor behöver liggytan vara?

  150. Tittar vi på djurskyddsföreskrifterna
    för Sverige och Finland-

  151. -är det för en stor häst 80 %
    av den föreskrivna ytan för en box-

  152. -om man inte fodrar inomhus.
    Då hamnar vi på 7,2 kvm per häst.

  153. Tyskland, Danmark, Schweiz
    och Storbritannien-

  154. -föreskriver lite större ytor än
    vad vi gör i Sverige.

  155. Det baseras inte på några studier-

  156. -utan man har gissat
    att det nog behövs ungefär 80 %.

  157. Men det finns inga studier
    till grund för det i det här fallet.

  158. Vi har ett behov av
    att titta mer på liggytans storlek.

  159. Vi har tittat på yta
    jämfört med beteende.

  160. Man har tittat på Menhammars ston
    i olika grupper.

  161. Vi hade tre varianter.
    Vi hade 7,4 kvm, 10,3 kvm-

  162. -och 16,7 kvm per häst.
    Det var högdräktiga ston.

  163. De hade en rastgård till den här.

  164. Det var inte så att...
    Här var det max fyra inne samtidigt.

  165. Då hade de 33,5 kvm per sto.

  166. Här var det max fem inne,
    26,5 kvm per sto-

  167. -och här nere var det sex
    inne samtidigt, 22 kvm per sto.

  168. Man såg att det var olika subgrupper
    i flocken, som gick in samtidigt.

  169. Hur många som kommer in,
    beror på gruppkonstellationer-

  170. -eller vilka hästar som trivs ihop.

  171. Här var det arton ston, och ändå
    var det bara max sex inne samtidigt.

  172. De såg också
    att ligghallen användes till vila-

  173. -främst under dygnets mörka timmar.
    Då hade de också nattbelysning tänd.

  174. Man kan göra ett matematiskt
    experiment, sånt som jag gillar.

  175. Individualdistansen på en häst
    är 1-1,5 m.

  176. De gillar inte
    att stå närmare varann än så.

  177. Om man tänker att en häst är...

  178. ...2,5 m lång-

  179. -och de ska ha 1 m runt om, betyder
    det att vi har 16 kvm per häst.

  180. Vill de ha 1,5 m, betyder det
    att ytbehovet blir 24 kvm per häst.

  181. Om man tänker 8 kvm,
    är det här dubbelt så mycket-

  182. -eller tre gånger så mycket yta,
    som föreskrifterna säger.

  183. Vi har ett behov av att titta på
    om vi behöver mer yta eller inte.

  184. Den byter av sig själv. Nu ska vi se.
    Strö eller inte-

  185. -skulle jag också prata om.
    Det ska vara torrt och rent.

  186. Det ska vara
    ett lämpligt strömaterial-

  187. -med god hygienisk kvalitet.
    Vi ska kunna rengöra stallet noga-

  188. -minst en gång per år. Det kan
    bli oftare om vi får in en smitta.

  189. Då måste man köra ut hela bädden
    och desinficera.

  190. Golv och liggytor
    ska vara jämna och halkfria.

  191. Golv i boxar och spiltor
    ska vara försedda med ströbädd-

  192. -eller på annat sätt ge liggkomfort.

  193. Vi kommer till Malins gummimattor.
    Vi ska se om det är god liggkomfort.

  194. Hon sa ju det, eller hur?

  195. Vi har gjort två examensarbeten,
    där vi har tittat på liggtider-

  196. -på olika...material. Vi har
    tittat på gummimatta, kutterspån-

  197. -och på pelleterat sågspån,
    som kommer nu, och på halm.

  198. Halm och kutterspån är jämförbara
    material om man läser ströstudier.

  199. Ett arbete handlar
    om pelleterat sågspån och halm-

  200. -och det andra om gummimatta
    och kutterspån.

  201. Tittar vi på sågspån och halm-

  202. -som vi började med, ser vi
    att hästarna ligger på bröstet-

  203. -ungefär 90 minuter.

  204. Och de ligger på sidan-

  205. -17-24 minuter.

  206. De ligger signifikant längre ner
    på sidan på halm.

  207. Det ser man ofta i andra studier
    om man läser litteratur.

  208. Den totala liggtiden
    var nästan 15-16 % av dygnet.

  209. Om man jämför med de fritt
    levande som hade 1-5 % av dygnet-

  210. -ligger de här hästarna ner
    längre tid.

  211. När vi tittade på kutterspån
    jämfört med gummimatta-

  212. -ser vi att de ligger kortare tid
    på bröstet på gummimatta.

  213. De låg inte på sidan
    signifikant kortare tid-

  214. -men det är kortare tid totalt.
    Vi fick kortare tid på gummimattorna.

  215. Det här gjorde vi i box, så hästarna
    hade inget val. Vi ville renodla-

  216. -när vi gjorde det här.

  217. Vi ville titta hur länge de låg
    som nåt slags grundforskning.

  218. Vi hade en veckas invänjningstid
    på mattorna innan vi började filma.

  219. På gummimattorna såg vi
    att de låg de ner 3,1 % av dygnet-

  220. -och det var signifikant kortare tid
    än de 8,5 %-

  221. -jämfört med kutterspånet. Ungefär
    tre gånger längre tid på spånet.

  222. Men vi konstaterade
    att de hamnar inom de här 1-5 %-

  223. -som är fritt levande hästar.

  224. Därför ansåg vi att det var
    en acceptabel tid som de låg ner.

  225. Vi får färre liggperioder, och de
    ligger kortare stunder på mattorna-

  226. -än på kutterspånet.

  227. Ja...

  228. Sammanfattningsvis
    ska jag svara på mina frågor.

  229. Ja, ligghallen behövs.

  230. De använder ligghallen,
    och i mindre grupper i flocken.

  231. Vi behöver studera det vidare.

  232. Ytstorlek och social rang
    påverkar liggbeteendet.

  233. Lågrankade hästar får kortare liggtid
    på sidan, och de får vila mindre.

  234. Det är inte säkert att de får komma
    in i ligghallen i samma utsträckning.

  235. Minimiföreskrifterna när det
    gäller yta i ligghallar är för små.

  236. Vi behöver göra mer forskning
    kring det.

  237. Med en dåres envishet
    jobbar vi vidare med det.

  238. Vi tror att en yta runt 15-16 kvm
    per häst gör att hästarna-

  239. -kommer att använda ligghallen mer.

  240. Om vi tittar
    på individualdistansen 1-1,5 m-

  241. -hamnar vi på 16-24 kvm.

  242. Ska jag förespråka ett strömaterial,
    förespråkar jag halmströbädd-

  243. -när det gäller ligghallar.
    Men vi har sett att gummimattorna-

  244. -är ett acceptabelt liggunderlag.

  245. Jag vill tacka för mig med Dolce Tow,
    som gosar sig i ligghallen varje dag.

  246. Han älskar
    att bo i grupphästhållningen.

  247. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Liggytor och ligghallar i lösdriftssystem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karin Morgan är docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och föreläser om lösdrift. Vilka är fördelarna och nackdelarna med lösdrift? Varför ska man ha ligghall till hästarna och hur ska en sådan utformas? Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Djurskötsel
Ämnesord:
Djurhållning, Husdjurslära, Hästar, Lantbruk, Lösdrift
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av ridhästar

Linda Kjellberg är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om erfarenheter av aktiv grupphästhållning av ridhästar på Ridskolan Strömsholm. Hon talar om sin forskning i ämnet och ger konkreta tips. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av travhästar

Malin Connysson är doktorand vid Sveriges lantbruksuniveristet och föreläser om uppstallning av hästar. De flesta hästar i Sverige och i många andra länder står i dag i stall med individuella boxar eller spiltor. Den typen av uppstallning kan begränsa hästens möjlighet att utföra grundläggande behov som att röra på sig och att ha social kontakt med andra hästar. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Smittskydd och hästhållning

Hästens hälsa är viktig för både djurskyddet och ekonomin i verksamheten. Gittan Gröndahl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om risker för smittspridning inom anläggningar för hästhållning, tävling eller träning. Därför är det bra om smittskyddet planeras innan ett stallbygge eller ombyggnad görs. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Liggytor och ligghallar i lösdriftssystem

Karin Morgan är docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och föreläser om lösdrift. Vilka är fördelarna och nackdelarna med lösdrift? Varför ska man ha ligghall till hästarna och hur ska en sådan utformas? Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Från byahingst till internationell hästavel

Åsa Viklund är lektor i husdjursavel vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om hästavel. Det är inte ett modernt påfund utan har bedrivits sedan människan började tämja hästen. Dåtidens hästägare upptäckte att vissa hästar hade eftersträvansvärda egenskaper och att avkomman liknade sina föräldrar. Fortfarande handlar avel om att välja ut lämpliga individer att para för att uppnå önskat avelsmål hos avkomman, men i dag har vi andra avelsmål och mer kunskap. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hur dåligt ser hästarna egentligen?

I en studie genomförd vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöker man silverfärgade hästars syn. Målet är att kartlägga om hästar med MCOA-anlag utvecklar brytningsfel som kan påverka synförmågan. Gabriella Lindgren är docent vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om studien. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hästavel i framtiden

Sofia Mikko är forskare vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantsbruksuniversitet. Hon berättar om metoder för snabbare avelsframsteg än med traditionellt urval. Det handlar om att studera hästens arvsmassa och identifiera gener som påverkar de egenskaper som uppfödarna gjort urvalet på. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vad händer i hjärnan när vi sover?

Vad händer i hjärnan när vi sover?

Professor Maria Engstrand berättar om sömn och hur olika sjukdomar påverkar sömnen. När vi lägger oss för att sova och vila händer väldigt mycket i hjärnan. De senaste 10 åren har det inom forskningen gjorts stora framgångar i att förstå människans hjärna och hur den utvecklas. Inspelat den 17 september 2015 vid Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vi njuter av varandra

Sex har aldrig varit så kul som nu, säger Dag och Niki. De har levt ihop i trettiofem år, men känner sig som tonåringar. Receptet är planering och lek. Terapeuten Charlotte Makbouls bästa bot mot olust är så kallad mindfulness. Luststörningar har blivit en diagnos och allt fler söker hjälp för det.