Titta

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Om UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Ta del av färsk forskning om modern hästhållning från konferensen Hippocampusdagen. Inspelat på SLU i Uppsala den 3 november 2016. Arrangör: SLU och SVA.

Till första programmet

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016 : Hästavel i framtidenDela
  1. Vi vill ha hållbara hästar
    med bra temperament.

  2. De ska hoppa bra och vara trevliga.

  3. Jag ska ta vid lite grann
    där Åsa och Gabriella började.

  4. Jag ska säga
    vad vi kan göra med hästaveln-

  5. -med de här nya DNA-teknikerna.

  6. I dagens hästavel har vi den vanliga,
    traditionella selektionen.

  7. Uppfödaren väljer själv
    vilka hästar han vill avla på.

  8. Förhoppningsvis följer han
    avelsorganisationens avelsmål-

  9. -så att uppfödaren följer målen
    som är uppsatta för den rasen.

  10. Tidigare har uppfödare
    ofta haft många hästar.

  11. De har kunnat se många föl samtidigt
    och då själva kunnat se-

  12. -vilka föl som är bättre och sämre
    i en årskull.

  13. I dag har aveln ändrat karaktär.

  14. Ganska många stoägare
    har bara något enstaka sto.

  15. Då är det svårt att själv se
    hur bra ens föl är-

  16. -jämfört med alla andra föl.

  17. En blir väldigt subjektiv
    när det gäller ens eget föl.

  18. Vi har avelsvärdena,
    som Åsa pratade om.

  19. De är ett väldigt bra stöd
    vid selektionen.

  20. Den bygger på stamtavla,
    unghästbedömningar och tävlingsdata.

  21. De prestationsegenskaper
    som vi vill avla på-

  22. -är ganska många. Här är några,
    och Åsa pratade ju om dem.

  23. Hållbarhet och hälsa är viktigt,
    liksom temperament.

  24. En hopphäst ska hoppa bra, och
    en dressyrhäst ska ha bra gångarter.

  25. Vi hobbyryttare vill kanske ha en
    som gör både och.

  26. En distanshäst vara uthållig.

  27. Trav- och galopphästar
    ska vara snabba och ha vinnarskalle.

  28. Att selektera på alla de egenskaperna
    blir väldigt svårt.

  29. Att selektera på en är lättare, och
    vi får ett snabbare avelsframsteg.

  30. Prestationsavel.

  31. Hur ska vi producera
    ännu bättre hästar?

  32. Vad är nästa steg,
    och vad har vi för nya metoder?

  33. För att blicka in i framtiden,
    som Korre gör där-

  34. -får vi ta lite bakgrund om genetik.

  35. Jag ska försöka förklara
    vad som händer på DNA-nivå-

  36. -när vi gör selektion i avelsarbetet
    och hur vi kan använda det.

  37. Om vi börjar med kromosomerna
    så har hästen 64 stycken.

  38. Det är hela arvsmassan,
    eller genomet. Det är samma sak.

  39. I genomet, på varje kromosom-

  40. -ligger generna som ett pärlband
    längs med kromosomen.

  41. Om det händer en mutation...

  42. Då ska vi se... Där.

  43. Vi ser att nukleotiden, eller basen,
    T har blivit ett G.

  44. Det är en mutation.

  45. På engelska heter det
    single nucleotide polymorphism - SNP.

  46. Vi brukar säga Snip,
    så med det menar jag en mutation.

  47. Det händer naturligt. Det är det här
    som driver evolutionen framåt.

  48. När vi gör ett avelsarbete snabbar
    vi på evolutionen, kan vi säga.

  49. Vi selekterar för det som vi vill ha
    hos våra hästar.

  50. 2007 kom-

  51. -den första helgenomsekvensen
    på en häst.

  52. Det var Twilight, ett fullblodssto
    som bor på Cornell University.

  53. Hon blev helgenomssekvenserad.

  54. Varje bas i hennes kromosomer
    lästes av.

  55. Det visade sig vara 2,68 gigabaser-

  56. -alltså 2 680 miljoner baspar,
    i genomet-

  57. -och ungefär
    20 000 proteinkodande gener.

  58. Varje individ
    har en unik DNA-sekvens.

  59. Mutationerna ger variationen
    som skiljer olika individer åt.

  60. De kan användas som markörer
    längs med kromosomen.

  61. Vi kan sätta som små flaggor
    på kromosomerna-

  62. -där vi tittar på olika delar.

  63. De har markörerna analyseras
    på så kallade Snip-chip.

  64. Där ser vi hur individerna varierar
    sinsemellan.

  65. På de här chippen kan det finnas
    50 000 och upp till 670 000 markörer.

  66. Det ger ett slags genetiskt
    fingeravtryck av den individen.

  67. När en tittar på variationen
    hos olika individer-

  68. -så kan en gruppera dem
    utifrån hur de ser ut genetiskt.

  69. På de här Snip-chippen
    och markörerna-

  70. -kan vi genetiskt dela in individer
    i olika grupper, som ett släktträd.

  71. Alla spanska raser
    grupperar tillsammans.

  72. Raser från Mellanöstern är en grupp.

  73. Asiatiska, nordiska
    och amerikanska raser.

  74. Här är sporthästar,
    med travhästar här-

  75. -och hannoveranare och fullblod
    här borta.

  76. Det har varit selektion för
    olika egenskaper hos de här raserna.

  77. Då ser de olika ut i sina kromosomer.

  78. Det syns jättetydligt med Snip-chip.

  79. Vi kan också göra
    genomiska associationsstudier-

  80. -som Gabriellas exempel
    med MCOA och silver.

  81. Det här är ett annat sätt
    att visa det på.

  82. Varje färg... Det här är kromosom
    1, 2, 3, 4, 5 och så vidare.

  83. Och...

  84. Där ser ni en stapel
    som är lite högre än de andra.

  85. Den här nivån är bakgrunden.

  86. Här ser vi en stark signal
    för fuxfärg.

  87. Genen för fuxfärg
    ligger på kromosom 3.

  88. Här nere har vi genen för svart färg
    - agouti-genen.

  89. Den är inte lika tydlig, eftersom
    fenotypningen är svårare på svart.

  90. En del svarta hästar har nog
    blivit fenotypade som mörkbruna.

  91. Då får vi inte lika stark signal där.

  92. Det är en sak som man kan göra
    med de här Snip-chippen.

  93. Leta upp gener.

  94. Så här kan det se ut
    när vi selekterar på kromosomer.

  95. Vi har blå och röda dalahästar här.

  96. De blå har blå gener
    på sina kromosomer-

  97. -och en röd dalahäst
    har en röd gen i mitten.

  98. Nu tycker vi att den röda dalahästen
    är fin - den vill vi ha.

  99. Då selekterar vi för den egenskapen.

  100. Det som händer då är att vi
    selekterar för den kromosomregionen-

  101. -där den röda genen ligger.

  102. Efter ett tag med effektivt avels-
    arbete får vi många fler röda hästar.

  103. Det kan handla
    om vilken egenskap som helst-

  104. -till exempel snabbhet
    eller hoppförmåga.

  105. Det kommer med en liten bit
    på var sida om den röda genen-

  106. -som också ser likadan ut.

  107. En selekterar
    för en kromosomregion där.

  108. Det här är med en egenskap.

  109. Om vi också har gula dalahästar
    så har de en gul gen.

  110. Den är också väldigt bra,
    så den vill vi också ha.

  111. Då selekterar vi
    för både röd och gul gen.

  112. Då får vi några individer
    som är gula-

  113. -några som är röda
    och några som har både gult och rött.

  114. De blir lila här.

  115. Så här ser selektion i princip ut.
    Sen kan man lägga på fler egenskaper.

  116. Då får vi större variation

  117. Vi får inte den här spetskompetensen
    om vi selekterar på många egenskaper.

  118. Det är det svåra, men vi vill ha
    hållbara hästar med bra temperament.

  119. De ska hoppa bra och vara trevliga.

  120. Om vi går in och tittar på
    en sådan här kromosomregion-

  121. -så är bilden till vänster där
    en jämförelse mellan olika raser.

  122. Det är en ras på varje rad.

  123. Den här har en signal som skiljer sig
    från de andra på den här kromosomen.

  124. Går vi in på en sådan kromosomregion
    och förstorar den här-

  125. -så ser vi massor med gener.

  126. Gabriella pratade om
    en stor kromosomregion med 190 gener.

  127. När hon minskade regionen
    blev det sexton gener.

  128. Har en ett stort område
    så är det jättemånga gener.

  129. Vi vet inte riktigt vilken gen,
    men vi vet att en region-

  130. -gör att den där rasen
    har någon egenskap som är annorlunda-

  131. -som kan vara bra att selektera för.

  132. Nya metoder för att selektera, då.

  133. Som Åsa sa kan kortare generations-
    intervall ge snabbare avelsframsteg.

  134. Vi vill avla
    på så unga hästar som möjligt.

  135. Selekterar vi för en egenskap får vi
    också ett snabbare avelsframsteg.

  136. Då kan vi, med nya tekniker,
    selektera med hjälp av DNA-typning.

  137. Det finns olika sätt.

  138. Markörassisterad selektion, Mas,
    eller genomisk selektion, GEBV.

  139. Det ska jag försöka förklara.

  140. De olika typerna.
    Markörassisterad selektion-

  141. -är när vi tittar
    på bara någon eller ett par gener-

  142. -i genomet.
    Det är de lila ringarna här.

  143. Här är tre egenskaper, eller gener,
    som det selekteras för.

  144. De generna, eller markörerna,
    för någon egenskap-

  145. -har ofta en stor effekt.

  146. De markörer
    som ligger mellan de inringade...

  147. Varje streck är en markör.

  148. Deras effekt ignorerar en helt.
    En fokuserar på få regioner.

  149. En selekterar på en liten kromosom-
    region, vilket är väldigt effektivt.

  150. Gabriella nämnde ju travgenen,
    töltgenen eller vad den nu kallas.

  151. I vanlig, traditionell avel
    har ju fokus varit på-

  152. -att selektera travhästar
    som håller traven i hög hastighet.

  153. En har selekterat på en enda mutation
    - en enda markör i genomet.

  154. Det har varit väldigt effektivt.

  155. Färger och sjukdomstester är en typ
    av markörassisterad selektion.

  156. Genomisk selektion.

  157. Där tittar en på alla markörer
    i genomet.

  158. Varje markör har liten effekt-

  159. -men summan av effekterna
    av alla markörer-

  160. -är det viktiga.

  161. Du selekterar på hela genomet.

  162. Det kan vara bra för multifaktoriella
    egenskaper som beror på många gener.

  163. Varje gen har liten effekt,
    men summan av dem ger effekten.

  164. Så här skulle det kunna se ut.

  165. Du har en referenspopulation.
    Den är väldigt viktig.

  166. Det behöver vara
    absolut minst 5 000 individer.

  167. De individerna bedöms vid
    unghästbedömningar, som 3-årstest.

  168. Du gör också genetisk typning av dem
    på ett Snip-chip.

  169. Då kan du förutsäga...
    De hästar i referenspopulationen-

  170. -som har väldigt bra utfall
    eller bedömning på 3-årstestet-

  171. -har en viss genetisk profil-

  172. -medan de som inte gör så bra
    ifrån sig ser ut på ett annat sätt.

  173. Du får ett slags fingeravtryck
    på hur en häst ser ut genetiskt-

  174. -som är bra på t.ex. hoppning
    jämfört med en som inte är det.

  175. Här är de linjära egenskaperna
    som Åsa pratade om väldigt bra-

  176. -som fenotypmått på de här hästarna.

  177. När vi har informationen om
    hur hästarna ser ut genetiskt-

  178. -om de är bra för någon viss egenskap
    - tar vi selektionskandidaterna.

  179. Det kan vara årsfölen.

  180. Vi genotypar dem på ett Snip-chip-

  181. -och tittar på deras genetiska profil
    - deras fingeravtryck.

  182. Vi jämför med referenspopulationen-

  183. -och kan då förutsäga,
    med en viss sannolikhet-

  184. -att just de där fyra fölen kommer
    att vara riktigt bra hopphästar.

  185. Genetiskt ser de ut som dem som
    hoppar väldigt bra på 3-årstestet.

  186. Till exempel.

  187. Det här har stor potential.

  188. Det lite problematiska är att
    referenspopulationen måste vara stor.

  189. De ska helst ha växt upp
    i så liknande miljö som möjligt.

  190. Det är inte så många uppfödare
    som har 5 000 hästar på sin lösdrift-

  191. -men det är möjligt att samarbeta
    och korrigera för miljöeffekter.

  192. Fördelar med genomisk selektion.

  193. Det är effektivt för egenskaper
    med låg arvbarhet, som benställning.

  194. Där kan det här
    förbättra selektionen väsentligt-

  195. -jämfört med
    traditionell Blup-beräkning.

  196. Även svårmätta egenskaper,
    som ridbarhet...

  197. Där kan det vara en stor fördel-

  198. -och vid sådant som syns sent
    i livet, som tävlingsegenskaper-

  199. -eller sådant som uttrycks
    i bara ett kön, som pungbråck.

  200. Inget säger att pungbråck
    bara nedärvs från far till son.

  201. Det kan mycket väl nedärvas
    från moder till son-

  202. -men du ser det så klart inte
    hos stona.

  203. Det är svårt att mäta,
    men det går med genomisk selektion.

  204. Det kan minska inavelsrisken eftersom
    man tittar på summan av hela genomet.

  205. Det finns några saker att tänka på.

  206. Rasens struktur är viktig.

  207. Det är effektivast hos raser med
    en liten effektiv populationsstorlek.

  208. Det betyder att den har få hingstar
    och många ston, till exempel.

  209. Inom koaveln används det här i stor
    utsträckning sen flera år tillbaka.

  210. Där vet vi att holsteinerkorna...

  211. De har matadortjurar
    som har hur många avkommor som helst-

  212. -och väldigt liten
    effektiv populationsstorlek.

  213. Det är inte så vi vill ha det.
    Vi vill ha fler hingstar också.

  214. Referenspopulationen
    behöver vara stor-

  215. -och förnyas med jämna mellanrum.
    Annars blir den utdaterad.

  216. Ju snabbare avelsframsteg,
    desto oftare måste den göras om.

  217. Vi behöver också många snippar
    för att få bra värden.

  218. Referenspopulationens miljö
    ska vara så konstant som möjligt.

  219. Det kan öppna
    för internationellt samarbete-

  220. -med utbyte av genotyper mellan
    stamböcker och avelsorganisationer-

  221. -och gemensamma beräkningar
    av genomiska avelsindex.

  222. Avelsorganisationerna kan fortfarande
    ha sina specifika avelsmål.

  223. Det behöver inte betyda att vi
    får en enda ras av alla som är med.

  224. Alla kan ha sina specialiteter
    som de selekterar på-

  225. -men grundplåten, referens-
    populationen, kan de ha gemensamt.

  226. De linjära bedömningarna
    underlättar också det här samarbetet.

  227. Det går att jämföra fenotyper
    även mellan olika länder.

  228. Frågan är: Vill uppfödarna
    ha genomisk selektion?

  229. Det här är ju något nytt
    och något helt annorlunda.

  230. Samtidigt: Har vi råd att vänta?

  231. Det pågår redan.

  232. I Holland tittar de redan på det här.
    De har genomisk selektion.

  233. Inte fullt ut, men för till exempel
    osteokondros har de sådana värden.

  234. Det gäller att hänga med också.

  235. Tackar.

  236. Annika Stalfelt,
    Islandshästförbundet.

  237. Räcker DNA-materialet från DNA-
    typningen för att göra Snip-typning?

  238. Vi har faktiskt ett projekt
    där vi har använt sådana prover-

  239. -från svenska varmblod.

  240. Jag, Åsa och Susanne Eriksson
    har det projektet.

  241. Vi har tagit från...
    De var födda 2010 och 2011.

  242. De första årgångarna
    som linjärbedömdes på 3-årstestet.

  243. Vi har kört genotypning-

  244. -och tittar på vilka egenskaper
    vi kan koppla till det.

  245. Det är inte genomisk selektion,
    utan mer en associationsstudie.

  246. Vi ser om vi kan koppla fenotyper-

  247. -alltså linjärbedömda egenskaper på
    3-årstestet, till genetiska markörer.

  248. Kan vi det...

  249. Vi tittar på populationsgenetiska
    parametrar på det här materialet-

  250. -och ser om det finns en statistisk
    möjlighet till genomisk selektion.

  251. Vi är fortfarande i grundforskningen-

  252. -men det går faktiskt
    att använda hårproverna.

  253. Sen är det en annan sak...

  254. När du testar är det bättre
    att skicka in ett nytt prov-

  255. -så att det är fräscht
    och du vet att det är rätt häst-

  256. -så att det inte
    blir sammanblandning.

  257. -Här borta.
    -Charlotte Jibréus, St. Hippolyt.

  258. Finns det någon risk
    med genomisk selektion som du ser?

  259. Många frågor
    när jag pratar om det här är ju:

  260. "Vad händer med dem
    som inte är så bra?"

  261. "De går inte att sälja."

  262. Men jag tror inte
    att det kommer att vara så.

  263. Olika ryttare har alltid olika behov.

  264. Hästar som är bra i en viss egenskap
    kanske inte är så bra i annat.

  265. Det kostar lite.

  266. Och även om en använder
    en sådan här teknik-

  267. -så är det ett komplement
    till traditionell selektion.

  268. Du måste fortfarande ha ett hästöga
    och kunna det du gör.

  269. En fråga här.

  270. Kallblodstravare är ju en diskussion
    när det gäller CC, AA och så vidare.

  271. Sleipner har ställt krav på att
    vi ska presentera upplagan av gener-

  272. -på hingstar som avelsbedöms.
    Hur ser du på det?

  273. Det är ju bra marknadsföring för
    hingstägare att presentera genotypen.

  274. När det gäller travgenen så är ju...

  275. De som är AC och AA i genotypen
    är ju lika bra.

  276. Så där är det ju bara bra.

  277. De som är CC
    ska ju säljas som ridhästar.

  278. De är ju utmärkta ridhästar.

  279. De har ju också en användbarhet.

  280. -Var det inte riktigt svar?
    -Du vill ha en replik.

  281. Är det inte bra att rädda CC-hästarna
    undan en mindre lyckad karriär-

  282. -ur djurvälfärdsynpunkt?

  283. Vi har fantastiska CC-travare
    på kallblodssidan, som Moe Svarten.

  284. Han får inte ett enda sto att betäcka
    i och med att han har CC.

  285. Det är ju olyckligt, för det finns ju
    sådana som är CC som är bra-

  286. -men majoriteten av CC
    är inte lika bra som CA och AA.

  287. Det finns fortfarande
    en individuell variation.

  288. Det är inte bara det
    som gör en bra travare.

  289. Det är skillnaden med att selektera
    på en mutation eller hela genomet.

  290. Selekterar du på hela genomet så
    får du med de andra bra egenskaperna-

  291. -som du kan förlora
    om du selekterar på en.

  292. Nu ber jag Gabriella och Åsa
    att ställa sig bredvid Sofia.

  293. Ordet går till Titti.

  294. Med risk för att avslöja att det här
    är utanför mitt kompetensområde:

  295. Om man selekterar hårt på en,
    finns det inte risk för biverkningar?

  296. Att det för med sig annat.

  297. Risken med att selektera hårt
    på en egenskap eller mutation-

  298. -är om det alldeles bredvid den genen
    på kromosomen ligger någon gen-

  299. -som har någon mutation
    som inte är så bra.

  300. Den ger någon sjukdom eller defekt.

  301. Då kan du få med det.

  302. Det är som med silver och MCOA.

  303. Det har selekterats för silverfärgen-

  304. -och så visar det sig
    att de inte såg så bra.

  305. Då är det ju inte så roligt.

  306. Det ryckte i Gabriella.

  307. Jag vill kommentera Moe Svarten
    och trycka på, som Sofia säger-

  308. -att den här travgenen
    bara är en enda gen av alla.

  309. Den har en stor effekt
    och är ett kvantitativt mått.

  310. Den har en stor effekt
    på många tävlingsegenskaper-

  311. -men det är bara en gen. Moe Svarten
    vore superintressant att studera.

  312. Den står ju rätt
    i de andra markörerna.

  313. Den är inte mindre värd.
    Det är ju skitbra.

  314. Det har blivit missuppfattning
    i näringen, så... Ja.

  315. -Vi har en fråga till här.
    -Åsa, angående varmblodsunghästarna:

  316. Jag var med och samlade in data och
    undrar när det publiceras mer om det.

  317. Ja du...

  318. Vi har presenterat det...
    Hörs det? Lite?

  319. -Lite närmare, kanske.
    -Närmare.

  320. Vi presenterade det
    på en konferens i somras.

  321. Vi jobbar vidare, men det har inte
    publicerats vetenskapligt än.

  322. Hur ser samarbetet ut?

  323. Vi har hjälpt Travsport lite och
    handlett och haft det här projektet-

  324. -men vi vet inte
    hur fortsättningen ser ut.

  325. Du har rätt, Gabriella, men det är
    viktigt att det går ut till stoägare-

  326. -att de andra sakerna är på plats och
    inte bara handlar om att han har CC.

  327. -Han är bara ett exempel.
    -Exakt. Jag håller med.

  328. Det måste tydligare fram att det
    är många som gener som spelar in.

  329. Vi har en studie på gång-

  330. -som visar på nya resultat.

  331. -En fråga här.
    -Anna-Greta Eriksson.

  332. Ni har inte pratat
    om det här splash-anlaget.

  333. Hur jobbar ni med den frågan?

  334. Ingen jobbar med splash-anlaget
    i dag.

  335. -Vad är det?
    -Splashed white eller bukskäckar.

  336. De är ganska mycket vita på buken-

  337. -och har ofta mycket vitt i ansiktet,
    med lykta och så.

  338. Det är ganska vanligt hos islandshäst
    och finns hos gotlandsponny och fler.

  339. Quarter...
    Eller paint, så klart, har också det.

  340. Jag vet inte någon
    som jobbar med det i dag-

  341. -men en forskare i Schweiz
    har upptäckt-

  342. -att det framför allt är
    två mutationer som ger splash-anlag.

  343. Två gener som heter Mitf och Pax.

  344. De har också sett i en studie att
    sådana hästar kan ha hörseldefekter-

  345. -om de har mycket vitt
    upp mot öronen.

  346. Sådant skulle jag gärna titta på,
    men det saknas pengar och tid.

  347. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hästavel i framtiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sofia Mikko är forskare vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantsbruksuniversitet. Hon berättar om metoder för snabbare avelsframsteg än med traditionellt urval. Det handlar om att studera hästens arvsmassa och identifiera gener som påverkar de egenskaper som uppfödarna gjort urvalet på. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Djurskötsel
Ämnesord:
Husdjurslära, Hästavel, Lantbruk
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av ridhästar

Linda Kjellberg är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om erfarenheter av aktiv grupphästhållning av ridhästar på Ridskolan Strömsholm. Hon talar om sin forskning i ämnet och ger konkreta tips. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av travhästar

Malin Connysson är doktorand vid Sveriges lantbruksuniveristet och föreläser om uppstallning av hästar. De flesta hästar i Sverige och i många andra länder står i dag i stall med individuella boxar eller spiltor. Den typen av uppstallning kan begränsa hästens möjlighet att utföra grundläggande behov som att röra på sig och att ha social kontakt med andra hästar. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Smittskydd och hästhållning

Hästens hälsa är viktig för både djurskyddet och ekonomin i verksamheten. Gittan Gröndahl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om risker för smittspridning inom anläggningar för hästhållning, tävling eller träning. Därför är det bra om smittskyddet planeras innan ett stallbygge eller ombyggnad görs. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Liggytor och ligghallar i lösdriftssystem

Karin Morgan är docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och föreläser om lösdrift. Vilka är fördelarna och nackdelarna med lösdrift? Varför ska man ha ligghall till hästarna och hur ska en sådan utformas? Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Från byahingst till internationell hästavel

Åsa Viklund är lektor i husdjursavel vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om hästavel. Det är inte ett modernt påfund utan har bedrivits sedan människan började tämja hästen. Dåtidens hästägare upptäckte att vissa hästar hade eftersträvansvärda egenskaper och att avkomman liknade sina föräldrar. Fortfarande handlar avel om att välja ut lämpliga individer att para för att uppnå önskat avelsmål hos avkomman, men i dag har vi andra avelsmål och mer kunskap. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hur dåligt ser hästarna egentligen?

I en studie genomförd vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöker man silverfärgade hästars syn. Målet är att kartlägga om hästar med MCOA-anlag utvecklar brytningsfel som kan påverka synförmågan. Gabriella Lindgren är docent vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om studien. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hästavel i framtiden

Sofia Mikko är forskare vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantsbruksuniversitet. Hon berättar om metoder för snabbare avelsframsteg än med traditionellt urval. Det handlar om att studera hästens arvsmassa och identifiera gener som påverkar de egenskaper som uppfödarna gjort urvalet på. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.