Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Föreläsningar av 2016 års Nobelpristagare i medicin, fysik, kemi och ekonomi. Inspelat den 7-8 december 2016. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016 : Jean-Pierre Sauvage, kemiDela
  1. De var inte helt främmande strukturer.
    De var inte helt omöjliga att bygga.

  2. Plötsligt fick vi tillgång
    till de här molekylerna.

  3. Ärade nobelpristagare, kära kollegor,
    kära studenter, mina damer och herrar-

  4. -årets nobelpris i kemi
    kännetecknas av-

  5. -enastående fantasi och kreativitet.

  6. Man har lagt grunden till helt ny
    naturvetenskaplig grundforskning.

  7. Som ni vet, gick priset
    till tre ärevördiga herrar:

  8. Jean-Pierre Sauvage,
    Sir Fraser Stoddart och Ben Feringa-

  9. -"för design och syntes
    av molekylära maskiner".

  10. Världens minsta maskiner,
    de minsta man kan tänka sig.

  11. Fundera på det en stund.
    Vad är en maskin?

  12. Man kan definiera det
    som en typ av konstruktion-

  13. -som består av olika komponenter,
    olika delar, som arbetar tillsammans.

  14. Den är designad
    för att utföra något slags arbete-

  15. -oftast efter
    att man har tillfört energi.

  16. Alla delarna
    måste vara mycket noggrant uttänkta.

  17. De måste byggas.
    De måste sättas ihop.

  18. De måste troligen kunna röra sig
    i förhållande till varandra-

  19. -medan de samtidigt interagerar.

  20. Det är en ganska svår uppgift
    redan på mikroskopisk nivå-

  21. -så ni kan tänka er
    hur svårt det är på molekylär nivå!

  22. De här strukturerna går bara att se
    med mycket avancerade mikroskop.

  23. Men våra tre pristagare tog sig an-

  24. -den djärva och stora utmaningen-

  25. -att skapa maskinliknande strukturer
    på molekylär nivå.

  26. För den utmaningen krävdes det inte
    bara kreativitet utöver det vanliga-

  27. -inom kemisk syntes, alltså
    framställningen av kemiska molekyler-

  28. -och alla pristagarna fick utveckla
    nya metoder för att lyckas med det här-

  29. -men det krävdes också
    att de utvecklade lösningar-

  30. -för att kunna kontrollera rörelserna
    hos de här konstruktionerna-

  31. -så att de fungerar som maskiner.

  32. Ni får höra mer om de här spektakulära
    strukturerna och konstruktionerna-

  33. -som de tre nobelpristagarna
    har skapat genom åren...alldeles strax.

  34. De ska berätta mycket mer
    om sina äventyr-

  35. -och om hur de lyckades skapa
    funktionella molekylära maskiner.

  36. Här är vår första talare.

  37. Det är ganska passande att den första
    talarens namn - professor Sauvage...

  38. ...påminner oss om vilken vild idé
    det här var från början.

  39. Jean-Pierre Sauvage
    föddes 1944 i Paris i Frankrike.

  40. Han flyttade en del när han var ung
    men hamnade i Strasbourg.

  41. Han blev fil.dr 1971 vid Strasbourgs
    universitet i nordöstra Frankrike.

  42. Nu är han professor emeritus
    vid Strasbourgs universitet-

  43. -och forskningschef emeritus-

  44. -vid Frankrikes nationella centrum
    för forskning, CNRS.

  45. Jag vill hälsa
    professor Sauvage välkommen upp.

  46. Tack, Olof.

  47. Jag vill inleda med att säga-

  48. -att det är en otroligt stor ära
    att få stå här i dag-

  49. -och hålla en
    av de tre nobelföreläsningarna i kemi.

  50. Det här är något
    som jag aldrig hade drömt om.

  51. Jag vill tacka
    Kungliga Vetenskapsakademien-

  52. -för att de valde vårt ämnesområde:
    molekylära maskiner-

  53. -och för att de valde mig
    som en av pristagarna-

  54. -ihop med de två andra pristagarna,
    som är goda vänner till mig.

  55. Jag vill inleda med...

  56. Jag ska prata om topologisk kemi i dag.

  57. Topologisk kemi var en förutsättning
    åtminstone för min grupps arbete.

  58. Den forskningen
    kom före molekylära maskiner-

  59. -och det var definitivt
    någonting viktigt.

  60. Jag ska ge en kort bakgrund.
    Vetenskapshistoria är viktigt.

  61. Jag beklagar verkligen att det ofta
    försummas i undervisningen.

  62. Man började med topologisk kemi
    för många år sen, 1961.

  63. Det började med en fin artikel-

  64. -av dr Frisch och dr Wasserman.

  65. De två forskarna
    arbetade inom näringslivet.

  66. Det är ganska paradoxalt-

  67. -att Bell Laboratories
    finansierade forskning-

  68. -om något så udda
    vars praktiska tillämpningar lär dröja.

  69. Frisch och Wasserman diskuterade
    bara. De beskrev inga experiment.

  70. De diskuterade bara kemi och topologi.

  71. Det var faktiskt första gången orden
    "kemi" och "topologi" kopplades ihop.

  72. Därför anser jag
    att det är en mycket viktig artikel.

  73. För första gången kunde kemister se-

  74. -att vissa grafer
    kan vara planära eller icke-planära-

  75. -fastän molekylerna har samma
    uppsättning bindningar och atomer.

  76. Det var så det började.

  77. Vad beträffar experiment kom det
    viktigaste bidraget från Tyskland-

  78. -från Freiburg i Tyskland, som
    ligger nära min hemstad Strasbourg.

  79. Det ligger cirka 80 km
    sydöst om Strasbourg.

  80. I synnerhet professor Schill och
    hans chef, professor Lüttringhaus...

  81. Professor Lüttringhaus
    är en legendarisk organisk kemist.

  82. De publicerade en artikel 1964
    i Angewandte Chemie.

  83. Jag hoppas att ni känner till den.

  84. Det var en viktig artikel,
    som blev historisk.

  85. De hade syntetiserat
    den första katenanen.

  86. Det var en [2]katenan
    - två sammankopplade ringar.

  87. Det var ett lysande arbete,
    mycket elegant!

  88. Men beträffande
    det praktiska resultatet-

  89. -var det inte så spektakulärt-

  90. -för det krävdes många steg-

  91. -och det totala utbytet efter processen
    var mycket blygsamt.

  92. På den tiden var folk
    mycket imponerade av deras arbete-

  93. -men visade ingen entusiasm
    för att själva göra katenaner-

  94. -med liknande metoder som den som
    beskrevs i den här historiska artikeln.

  95. Under kanske 10-20 år hände det inte
    mycket inom det här forskningsfältet.

  96. I början av 80-talet när vi gav oss
    i kast med detta var fältet vilande.

  97. I stort sett ingen
    arbetade inom det här forskningsfältet.

  98. Professor Hansson föreslog
    i ett av sina brev till mig att...

  99. Vi uppmanades att berätta
    om historien bakom upptäckten.

  100. Det är en mycket bra synpunkt.
    Det är viktigt att lyfta fram.

  101. Hur fick vi idéerna? Hur började vi
    jobba med det här? Jag ska förklara.

  102. I början av 80-talet när jag
    startade min egen forskningsgrupp-

  103. -var jag intresserad
    av oorganisk fotokemi.

  104. Jag försökte dela vattenmolekyler
    för att få H2 och O2.

  105. Det var en jättestor utmaning.
    Det är fortfarande en utmaning.

  106. Det fanns många viktiga
    övergångsmetallkomplex.

  107. De antogs vara viktiga och
    intressanta när man ska dela vatten.

  108. Jag hade arbetat inom det området-

  109. -i synnerhet
    med min handledare, Jean-Marie Lehn.

  110. Det huvudsakliga komplexet
    var ett ruteniumkomplex.

  111. Rutenium är mycket dyrt.

  112. Ett kopparkomplex skulle vara
    mer intressant ur praktisk synpunkt.

  113. Om man kan förvänta sig tillämpningar
    är koppar mer attraktivt än rutenium.

  114. Dave McMillin var ett år i Strasbourg.

  115. Han var tjänstledig
    från Purdue University.

  116. Vi byggde molekyler som var nya för
    honom, men vi tyckte att de var enkla.

  117. När han såg en av våra molekyler
    sa han: "Vi måste samarbeta!"

  118. "Vi är fotofysiker och fotokemister, och
    ni gör molekyler, så låt oss samarbeta."

  119. Vi samarbetade. Vi skapade
    ett kopparkomplex av den här typen.

  120. I det fanns två difenyl-fenantroliner.

  121. Det här är fackspråk.
    Ni behöver inte bry er om det.

  122. Det finns två kväveatomer här
    som kan interagera med koppar.

  123. Det här komplexet,
    visade sig vara mycket spännande-

  124. -vad gällde dess fotokemiska
    och fotofysiska egenskaper.

  125. Det hade en lång livslängd
    i sitt exciterade tillstånd.

  126. Det kunde överföra elektroner
    och göra andra intressanta saker.

  127. Så började det, men om man studerar
    strukturen närmare inser man-

  128. -att om man förbinder
    de två ändarna med varandra-

  129. -och de två ändarna med varandra-

  130. -så har man gjort en katenan, en kedja.

  131. Jag har en bättre laserpekare här.

  132. Man förbinder
    den punkten med den punkten-

  133. -och den punkten med den.
    Då har man en katenan.

  134. Vi bestämde oss för att mer eller
    mindre sluta med oorganisk fotokemi.

  135. Vi gick över till organisk syntes
    och till att framställa katenaner.

  136. Det som krävdes
    var att vi i våra experiment kunde-

  137. -ta steget från oorganisk fotokemi
    till organisk syntes.

  138. Vid den tiden hade jag en mycket god
    vän, Christiane Dietrich-Buchecker-

  139. -och hon var CNRS-forskare
    i en annan grupp.

  140. Hon ville komma och jobba hos mig,
    så vi startade liksom gruppen ihop.

  141. Hon var en jätteduktig organisk kemist
    och en fantastisk syntetisk kemist.

  142. Det var tack vare henne som allt arbete
    som jag ska diskutera nu blev möjligt.

  143. Vi publicerade vår första artikel 1983.
    Här ser ni den.

  144. Det var i en vetenskaplig tidskrift
    av hyfsat god kvalitet-

  145. -men det var ingen topptidskrift
    med stor genomslagskraft.

  146. Vi publicerade den på franska.
    Det är kanske överraskande.

  147. Vi publicerade artikeln på franska,
    för vi trodde att den skulle bli viktig.

  148. Det är ganska lätt att förstå
    vad det betyder.

  149. "Une nouvelle famille de molecules:
    les metallo-catenanes".

  150. Behöver jag översätta det?

  151. Det var den allra första artikeln.

  152. Nu ska jag beskriva lite mer i detalj
    hur vi gick till väga.

  153. Efter den här första artikeln
    generaliserade vi konceptet.

  154. Principen är att det
    är en templatstyrd process.

  155. Vi använder en övergångsmetall
    som ett templat-

  156. -som kan samla
    olika organiska fragment-

  157. -och ordna dem
    i ett tredimensionellt rum-

  158. -och bibehålla dem i en given geometri.

  159. Det är ganska enkelt.
    Vi har en övergångsmetall i mitten.

  160. Två organiska fragment
    interagerar med metallen-

  161. -och det bildas en hopflätad struktur.

  162. Vi gör en ring här och en ring här,
    och så får vi en katenan.

  163. Det är mycket enkelt.

  164. Det går att göra mer avancerat.

  165. Vi börjar med en ring som innehåller
    ett koordinerande fragment.

  166. Vi blandar övergångsmetallen-

  167. -med det öppna fragmentet av kedjan,
    som interagerar med metallen.

  168. Då får vi den här uppsättningen.

  169. Till sist gör vi en ring här
    med hjälp av ett gg-fragment.

  170. Vi kallade det
    samlings- och iträdningsstrategin.

  171. I dag tror jag att vi skulle säga
    associations- och iträdningsstrategin.

  172. Vi ska ta en snabb titt på molekylerna.

  173. Vi börjar
    med en mycket enkel molekyl.

  174. Återigen ser vi byggstenen här:
    fenantrolin, som har två kväveatomer.

  175. Det här är förresten inte gjort med
    ChemDraw. Det är ritat med tusch.

  176. Så ritade man förr, och jag tycker
    att det kan mäta sig med ChemDraw.

  177. Vi tar två såna molekyler och koppar(I).

  178. Vi får en hopflätad mellanprodukt,
    som jag sa förut.

  179. Man kan göra cirka tio gram
    av den här föreningen på några dagar.

  180. Det är mycket enkelt.
    Vi behöver inte ens isolera strukturen.

  181. Vi fortsätter
    med den dubbla cykliseringsreaktionen.

  182. Vi tar ett långt organiskt fragment...
    Jag behöver inte gå in på metodologin.

  183. Vi binder samman de två punkterna
    här, och även de två andra där bak.

  184. Det såg vi på bilden
    som beskrev vår strategi.

  185. Vi kan framställa ett halvt gram av
    en sån molekyl, som är en katenan.

  186. Nu har vi två sammankopplade ringar.

  187. I mitten har vi koppar(I)...
    vår metall.

  188. Utbytet var inte speciellt bra.

  189. Men resultatet var så tydligt
    att det förändrade situationen helt.

  190. Det förändrade nog också
    hur kemister såg på katenaner.

  191. De var inte helt främmande strukturer.
    De var inte helt omöjliga att bygga.

  192. Plötsligt fick vi tillgång
    till de här molekylerna.

  193. Vi hade tur
    och kunde kristallisera de molekylerna.

  194. Här ser ni kopparkomplexet
    som är en katenan.

  195. Ni ser röntgenstrukturen.
    Det är en verklig bild av molekylen.

  196. Jag kan röra den, så att ni ser bättre.

  197. I mitten finns koppar(I), som är grönt.

  198. Det är tokigt, för i verkligheten
    är de här komplexen mörkröda.

  199. Men vi har en grön kula här.

  200. Om man tar bort metallen
    omlagras systemet helt.

  201. Det här är reversibelt.

  202. När systemet har omlagrats
    har man en mycket öppen struktur.

  203. Ringarna kan glida fritt i varandra.

  204. Man har liten kontroll över geometrin,
    men det är en fullständig metamorfos.

  205. Vi kallar processen en metamorfos.

  206. Vi blev intresserade av katenaner
    av flera olika anledningar.

  207. Den främsta anledningen
    var att katenaner och knutar...

  208. Här är en knut och en mer komplicerad
    katenan än den jag visade tidigare.

  209. De är allmänt förekommande i naturen.

  210. De finns i DNA, i proteiner
    och till och med i virus.

  211. Jag har inte tid till många exempel-

  212. -men här ser vi
    att DNA bildar vackra topologier.

  213. Och det här sker hela tiden. Det är
    inget ovanligt, det sker rutinmässigt.

  214. Så det var lite om bakgrunden.

  215. Det väckte förstås intresse när
    man lyckades syntetisera katenaner.

  216. Jag hänvisar
    till vår goda vän Frasers fina arbete.

  217. Han fick
    det här forskningsfältet att explodera.

  218. Vi började
    som en liten grupp i Frankrike.

  219. Men det här exploderade
    tack vare honom och hans grupp.

  220. I Storbritannien
    hade vi Chris Hunter och Fritz Vögtle.

  221. De använde sig av vätebindningar
    för att sätta samman olika enheter.

  222. Makoto Fujita gjorde ett fint arbete
    med en palladium-kväve-bindning-

  223. -som är labil
    och termodynamiskt instabil.

  224. Min lista slutar 1994.

  225. Efter det var det så många som bidrog,
    så listan skulle blir alltför lång.

  226. Men mycket bra arbete har gjorts,
    och det fortsätter än i dag.

  227. Jag vill tacka alla som är med
    i vårt världsomspännande "team"-

  228. -och gör katananer, rotaxaner
    och andra strukturer.

  229. Jag vill passa på att nämna en pionjär:

  230. Hiroshi Ogino
    vid Tohoku-universitet i Sendai.

  231. Han publicerade ett fint arbete med
    cyklodextriner och övergångsmetaller.

  232. Innan jag går in på molekylära
    maskiner i den här korta föreläsningen-

  233. -vill jag visa några topologier
    som min grupp har gjort.

  234. Det var mest för att det var
    en utmaning som vi gjorde de här.

  235. Först gjorde vi en katenan.

  236. Sen gjorde vi en [3]katenan,
    en enkel topologi, 1986-1987.

  237. Vi hade en eterstruktur -87, som var
    på omslaget till Andgewandte Chemie.

  238. Treklöverknuten var en stor utmaning.
    Den tog oss många, många år.

  239. Tack vare Christiane
    Dietrich-Buchecker lyckades vi.

  240. Och här är en katenan med två ringar
    som är dubbelt sammankopplade.

  241. Den är främst
    Jean-François Nierengartens verk.

  242. Ännu en duktig syntetisk kemist.

  243. Nu ska jag prata lite grann
    om molekylära maskiner.

  244. Jag ska hänvisa till biologi.

  245. Biologi
    är en inspirationskälla för kemister.

  246. Vi visste att inom biologin
    finns det molekylära maskiner överallt.

  247. Det finns ingen viktig biologisk process
    där det inte finns motorproteiner-

  248. -alltså molekylära maskiner.

  249. ATP-syntas är ett exempel.

  250. Mycket fint arbete har gjorts
    på flera platser om ATP-syntas-

  251. -för att förstå den funktionen
    och hur den fungerar.

  252. Kinesin är också
    en mycket viktig molekulär maskin.

  253. Det är ett litet protein
    som förflyttar sig längs "rör".

  254. Rören är mikrotubuli inuti cellen.

  255. Det finns många, många exempel.

  256. Katenaner och rotaxaner, då?

  257. Katenaner och rotaxaner
    är intressanta i det här avseendet.

  258. Man ser lätt-

  259. -att en ring kan glida på en axel
    som den är uppträdd på-

  260. -från ett läge till ett annat, och vice
    versa - tillbaka till ursprungsläget.

  261. Ringen ska förhoppningsvis
    kunna rotera runt axeln.

  262. I en katenan kan en ring glida
    eller rotera inuti den andra ringen.

  263. Det är intressanta strukturer
    när man gör molekylära maskiner.

  264. Det är riskabelt att visa nästa bild.

  265. Några i publiken har kanske gjort bra
    saker inom fältet molekylära maskiner.

  266. Men jag försökte samla ihop-

  267. -några av namnen från de
    mest framgångsrika grupperna-

  268. -som har gjort molekylära maskiner
    baserade på katenaner och rotaxaner.

  269. Fraser Stoddart och hans grupp,
    Vincenzo Balzani-

  270. -Akira Harada...
    De har gjort ett mycket fint arbete.

  271. David Leigh, som var Frasers student.

  272. Många gör molekylära maskiner
    med katenaner och rotaxaner i dag.

  273. Nu vill jag visa er
    vad vi gjorde i Strasbourg-

  274. -beträffande molekylära maskiner.

  275. Idén var ganska enkel:

  276. Att ta en relativt enkel katenan
    och sätta den i rörelse.

  277. Vi gjorde så här:

  278. Vi har koppar(I) här.

  279. Koppar har ju två oxidationstillstånd
    - koppar(I) och koppar(II).

  280. Koppar(I) vill vara 4-koordinerad. Den
    vill vara omgiven av fyra kväveatomer-

  281. -så att den kan vara
    tetraedriskt omgiven av kväveatomer.

  282. Men koppar2+ är mer krävande.

  283. Koppar2+
    vill vara 5- eller 6-koordinerad:

  284. 6-koordinerad med en oktaedrisk
    geometri med Jahn-Teller-distortion-

  285. -eller 5-koordinerad.

  286. Nu kan vi laborera med det.

  287. Koppar(I) kräver inte
    samma antal atomer som koppar(II).

  288. Vi utgår från koppar(I).
    Här har vi en nöjd koppar(I).

  289. Koppar(I)-jonen
    kan oxideras till koppar(II), koppar2+.

  290. Här är koppar2+
    fortfarande 4-koordinerad.

  291. Den är tetraedriskt omgiven
    av kväveatomer.

  292. Det är inte alls tillfredsställande
    för koppar(II).

  293. Så systemet löses upp-

  294. -för att få
    ett bättre termodynamisk tillstånd.

  295. Det innebär att ringen glider här.

  296. De tre kväveatomerna här
    ersätter-

  297. -de två kväveatomerna
    som var här ursprungligen.

  298. Ringen rör sig ett halvt varv
    för att koppar(II) ska vara nöjd.

  299. Koppar(II) är nu 5-koordinerad.
    Det bildar ett mycket stabilt komplex.

  300. Inget rör sig längre,
    men vi har brownsk rörelse förstås.

  301. Det här var trevligt att betrakta
    för dem som gjorde det här arbetet.

  302. Först har man ett mörkrött molekyl-
    komplex. Sen får man ett mörkgrönt.

  303. Det krävs tålamod.
    Det tar cirka en minut.

  304. Efter det mörkgröna komplexet får man
    ett gulaktigt. Det är ingen vacker färg.

  305. Om man tillför en elektron
    när man har koppar(II) i mitten-

  306. -får man en 5-koordinerad koppar(I),
    och den är mycket missnöjd.

  307. Molekylkomplexet omlagras,
    ringen glider igen-

  308. -och vi är tillbaka
    vid utgångsläget för molekylen.

  309. Det var vår grupps
    första molekylära maskin.

  310. Det är ingen rotation,
    det är en piruett.

  311. Och vi har ingen kontroll
    över i vilken riktning detta sker.

  312. Om ni vill veta mer
    om roterande motorer-

  313. -får ni läsa äldre litteratur som
    Ben Feringas grupp har publicerat.

  314. Jag har en enkel video,
    som jag ska visa.

  315. Videon är gjord av en av mina
    studenter, som är i Nederländerna nu.

  316. Här har vi koppar(I) och fenantrolin
    med sina två kväveatomer.

  317. Här är den andra
    fenantrolin-molekylen.

  318. Så vi har koppar(I)
    med fyra kväveatomer.

  319. Nu tar vi bort en elektron.
    De är blå på bilden.

  320. Då får vi koppar(II).

  321. Systemet omlagras. Nu har vi
    en 5-koordinerad koppar(II).

  322. Man kan sätta tillbaks elektronen.
    Inte samma förstås!

  323. Och då får man ett komplex
    med koordinationstalet 4 igen.

  324. Det fina är att det går att göra hur
    många gånger man vill med molekyler.

  325. Det går förstås att upprepa
    i en datorsimulering-

  326. -men också med molekyler
    är allt "rent" och kvantitativt.

  327. Det är ett fint,
    reversibelt och "rent" system.

  328. Jag har mycket begränsad tid
    till att prata om molekylära muskler.

  329. Låt mig bara få visa er principen.

  330. Vi ville göra ett molekylärt system
    som påminde om molekylära muskler.

  331. För att muskler ska kunna
    dra ihop sig eller sträckas ut-

  332. -har de filament som glider.

  333. Det är filament
    som glider längs med varandra.

  334. Här är muskeln i avslappnat tillstånd,
    och en muskelsammandragning.

  335. Ni ser att filamenten glider.

  336. Vi skapade en molekyl,
    som var relativt komplicerad.

  337. Vi skapade en molekyl
    som betedde sig på exakt samma sätt.

  338. Det är en rotaxan-dimer.

  339. Vi visade
    att vi kunde få den att dra ihop sig-

  340. -och med en annan signal
    till molekylen kan vi sträcka ut den.

  341. Det här går att upprepa många gånger.

  342. Jag har nog inte tid att...?

  343. Jaha, två minuter. Tack.
    Det är exakta tider här!

  344. Jag har inte tid
    att diskutera vårt arbete i detalj.

  345. Jag hoppar över allt det där.

  346. Jag har en bild som är mycket viktig.

  347. Där står namnen på dem
    som utförde det här arbetet.

  348. Först vill jag avsluta
    med den här bilden.

  349. Övergångsmetaller är viktiga för oss.

  350. Vi ägnar oss mer åt koordinationskemi
    än åt supramolekylär kemi.

  351. Övergångsmetaller hade en viktig roll
    i vår kemiforskning.

  352. Med hjälp av dem kunde vi bygga vårt
    system enligt templatstyrda principer.

  353. En övergångsmetall
    kan samla och göra sig av med-

  354. -olika organiska fragment
    runt en metall-

  355. -på ett väldefinierat
    och kontrollerat sätt.

  356. Det gör att man kan få fram
    intressanta målmolekyler.

  357. Tack vare
    övergångsmetallen i molekylen-

  358. -har systemet intressanta elektro-
    kemiska och fotokemiska egenskaper.

  359. Det var så vi kunde
    sätta delar av molekylerna i rörelse-

  360. -till exempel katenaner
    som rör sig i två eller tre steg.

  361. Jag visade er den
    som snurrar i två steg.

  362. Det finns skyttlar, och vi gjorde
    en rotaxan med "flaxande vingar"-

  363. -och molekylära system som kan dra
    ihop sig och sträckas ut som muskler.

  364. Jag slutar här.

  365. Jag ska bara säga några ord
    om systemet i Frankrike.

  366. Det franska systemet
    är kanske inte perfekt-

  367. -men det har sina bra sidor.

  368. Om man anpassar sig till det
    franska systemet kan det vara effektivt.

  369. Vi har fast personal
    i våra forskargrupper.

  370. I min grupp hade vi fast personal.

  371. Jag betraktades som chef för gruppen.

  372. De övriga var mestadels mina vänner.
    Vissa av dem tillhörde min generation.

  373. Här är de som arbetade med mig
    - dock alla inte samtidigt.

  374. Christiane, Jean-Claude Chambron,
    som är i Dijon nu-

  375. -Jean-Paul Collin, som är pensionerad-

  376. -Valérie Heitz,
    som är professor på vårt universitet-

  377. -och yngre medlemmar, CNRS-
    medlemmar eller forskarassistenter.

  378. Jean-Marc Kern
    dog i en flygolycka för många år sen.

  379. Det var en svår stund.

  380. Jag skänker en speciell tanke
    till mina två första doktorander:

  381. Pascal Marnot och Romain Ruppert.

  382. I början är det viktigt att arbeta
    med mycket motiverade studenter-

  383. -och de var verkligen
    mycket motiverade.

  384. Jag ska inte läsa upp
    listan med alla personer-

  385. -som deltog i projektet eller äventyret
    med katenaner, rotaxaner och knutar.

  386. Jag ska kanske bara nämna att arbetet
    med musklerna i huvudsak gjordes-

  387. -av en otroligt engagerad spansk
    postdok: Maria Consuelo Jiménez.

  388. Den roterande katenanen,
    den allra första molekylära maskinen-

  389. -var framför allt Aude Livoreils verk.

  390. Slutligen vill jag tacka
    mitt universitet-

  391. -och CNRS, Frankrikes
    nationella forskningscentrum-

  392. -som bidrog på ett avgörande sätt-

  393. -och EG.

  394. Utan EG tror jag inte att
    allt det här arbetet hade varit möjligt.

  395. Och Alsace-regionen
    där min hemstad Strasbourg ligger.

  396. Vi har också
    haft stor hjälp av en stiftelse.

  397. Och mitt nya institut. Jag fick flytta
    för fem år sen när jag gick i pension.

  398. Och Northwestern University.

  399. Tack, Fraser, för att du ordnade så att
    jag fick vara där på deltid i flera år-

  400. -i den fantastiska miljön.

  401. Jag vill tacka min handledare
    när jag var postdok i Oxford-

  402. -Malcolm Green,
    en framstående metallorganisk kemist-

  403. -och lärarna som påverkade mig mest:
    Guy Ourisson och Raymond Weiss.

  404. Och till sist min fru naturligtvis.
    Hon har alltid varit ett stort stöd.

  405. Det har även vår son Julien varit.

  406. Jag vill också tacka de två andra
    kemipristagarna, Fraser och Ben.

  407. Utan deras lysande bidrag
    skulle jag inte stå här dag. Tack.

  408. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jean-Pierre Sauvage, kemi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jean-Pierre Sauvage är en av 2016 års Nobelpristagare i kemi. Tillsammans med Sir J Fraser Stoddart och Bernard L Feringa har han utvecklat molekylära maskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Här berättar Sauvage om hur han tog första steget då han 1983 lyckades länka ihop två ringformade molekyler till en kedja, kallad katenan. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Kemi
Ämnesord:
Fysikalisk kemi, Kemi, Molekyler, Naturvetenskap, Nobelpriset i kemi, Nobelpristagare, Teoretisk kemi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Yoshinori Ohsumi, medicin

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2016 tilldelas den japanske cellbiologen Yoshinori Ohsumi som forskar kring hur celler bryter ner och återvinner delar av sig själva. Fenomenet kallas på forskarspråk autofagi, vilket är grekiska för självätande. Inspelat den 7 december 2016 på Karolinska institutet. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Oliver Hart, ekonomi

Oliver Hart är en av två mottagare av 2016 års pris i ekonomisk vetenskap till minne av Alfred Nobel för sitt bidrag till det som kallas kontraktsteorin, framförallt inom den gren av kontraktsteorin som behandlar det viktiga fallet med inkompletta kontrakt. Här ger han bakgrunden till teorin. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Bengt Holmström, ekonomi

Bengt Holmström är en av två mottagare av 2016 års pris i ekonomisk vetenskap till minne av Alfred Nobel för sitt bidrag till det som kallas kontraktsteorin. Det är en generell tankeram för att analysera många olika frågor rörande utformningen av kontrakt, som bonusprogram för företagsledningar, självrisker i försäkring och privatisering av offentliga verksamheter. Här går han igenom hur de olika delarna i teorin har vuxit fram. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

F Duncan M Haldane, fysik

F Duncan M Haldane är en av 2016 års Nobelpristagare i fysik. Här går han igenom den teoretiska utvecklingen som har lett fram till bland annat hans egen upptäckt om hur topologiska begrepp kan användas för att förstå egenskaperna hos kedjor av små magneter som förekommer i vissa material. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

J Michael Kosterlitz, fysik

J Michael Kosterlitz är en av 2016 års Nobelpristagare i fysik. Tillsammans med David Thouless lyckades han visa något som ingen annan trodde var möjligt: att riktigt tunna skikt av ett material kan vara supraledande vid låga temperaturer, det vill säga att ström kan flyta fram i det helt utan motstånd. De visade också vad som händer när materialet byter fas och slutar vara supraledande. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Jean-Pierre Sauvage, kemi

Jean-Pierre Sauvage är en av 2016 års Nobelpristagare i kemi. Tillsammans med Sir J Fraser Stoddart och Bernard L Feringa har han utvecklat molekylära maskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Här berättar Sauvage om hur han tog första steget då han 1983 lyckades länka ihop två ringformade molekyler till en kedja, kallad katenan. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Sir J Fraser Stoddart, kemi

Sir J Fraser Stoddart är en av 2016 års Nobelpristagare i kemi. Tillsammans med Jean-Pierre Sauvage och Bernard L Feringa har han utvecklat molekylära maskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Här berättar Stoddart om sin forskning. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Bernard Feringa, kemi

Bernard Feringa är en av tre mottagare av 2016 års Nobelpris i kemi. Här berättar Feringa om hur han var först med att utveckla en molekylär motor. 1999 fick han ett molekylärt rotorblad att kontinuerligt snurra åt ett och samma håll. Med hjälp av molekylära motorer har Feringa bland annat designat en nanobil och fått rotation på en glasstav som är 10 000 gånger större än själva motorn. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Aziz Sancar, kemi

Nobelpristagaren i kemi Aziz Sancar har, tillsammans med två andra kollegor, upptäckt hur celler lagar dna. Här berättar han detaljerna om upptäckten. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Goda råd på vägen

Panelsamtal om att många unga kvinnor är rädda för att satsa på en forskarkarriär på grund av otrygga anställningsförhållanden. Rådet från den här panelen är att välja karriär efter intresse och söka tjänster som är prestigefulla. Panelen menade också att det kan vara en fördel att jobba utomlands då man kan se saker från ett annat perspektiv. Medverkande: professor Annalisa Pastore från Kings College i London, Marie Farge, forskningschef på CNRS i Paris och professor Lynn Kamerlin från Uppsala universitet. Moderator: Liesbeth Venema. Inspelat vid Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.