Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Föreläsningar av 2016 års Nobelpristagare i medicin, fysik, kemi och ekonomi. Inspelat den 7-8 december 2016. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016 : Sir J Fraser Stoddart, kemiDela
  1. Varför är vi intresserade av det?
    Jo, alla vill se tillämpningar.

  2. Låt mig visa en tänkbar tillämpning.

  3. Sir Fraser föddes år 1942
    i Edinburgh-

  4. -i Skottland i Storbritannien.

  5. Han fick sin doktorstitel år 1966
    vid Edinburghs universitet.

  6. Han har också flyttat runt mycket-

  7. -men är nu professor i kemi
    vid Northwestern University-

  8. -i Evanston,
    utanför Chicago i Illinois i USA.

  9. Jag vill säga en sak till-

  10. -innan jag välkomnar
    sir Fraser på scen.

  11. Sir Fraser tillhör
    den så kallade Fraserklanen-

  12. -i norra Skottland,
    om jag förstår saken rätt.

  13. Fraserklanens medlemmar
    är kända för att vara väldigt envisa-

  14. -men också mycket pålitliga.

  15. Jag tror att båda dessa drag
    gynnar en forskare.

  16. Medlemmarna har ett tredje drag:
    de är obändiga i strid.

  17. Det kan nog också vara bra
    när man är forskare.

  18. Med det hälsar jag sir Fraser
    välkommen på scen.

  19. Tack, Olof.

  20. Ärade värdar, medpristagare
    och gäster.

  21. Det är en ära att få stå här-

  22. -och dela scenen med
    Jean-Pierre Sauvage och Ben Feringa-

  23. -de medpristagare som har hedrats
    av Nobelstiftelsen-

  24. -och Kungliga Vetenskapsakademien.

  25. Jag vill berätta en historia
    vars titel liknar prismotiveringen.

  26. Design och syntes
    av molekylära maskiner-

  27. -baserat på
    den mekaniska bindningen.

  28. Jean-Pierre har redan berättat om
    katenaner och rotaxaner.

  29. Jag gillar ett begrepp
    som myntades av Frisch år 1953:

  30. Den mekaniska bindningen.
    Det beskriver situationen med-

  31. -en fysisk bindning mellan två ringar
    eller en hantel och en ring.

  32. Det är ingen kemisk bindning,
    utan en mekanisk.

  33. Som sådan visar den på
    en revolutionerande förändring-

  34. -inom kemin.

  35. Vi kallar dem ofta
    mekaniskt hoplänkade molekyler.

  36. Jag tog med en Wikipedia-definition
    för att visa-

  37. -att de inte ens där ses som
    supermolekyler, utan som molekyler.

  38. Ni ser att namnet kommer från latin-

  39. -även i fallet med två ringar.

  40. Jag vill genast gå vidare-

  41. -eftersom vi fick
    en fin introduktion av Jean-Pierre-

  42. -till en struktur som vi...

  43. När jag säger "vi": David Amabilino,
    som sitter i publiken-

  44. -gjorde den på mitten av 90-talet,
    när jag var vid härliga Birmingham.

  45. Här ser ni en gul del
    och en grön del-

  46. -som har samma kemiska struktur.

  47. Det har även
    den blåa och den röda, sinsemellan.

  48. Den svarta är lite större-

  49. -för att rymma
    både den gula och den gröna-

  50. -men liknar de röda och blåa.

  51. Här är en förenklad molekylmodell
    som visar-

  52. -de interaktioner jag ska prata om
    under min föreläsning-

  53. -mellan pi-elektronrika enheter,
    som dioxynaftalenet-

  54. -och de här bipyridinerna.

  55. Den molekylära igenkänning
    som ni ser-

  56. -är samma som finns
    i dna och proteiner.

  57. Pi-pi-interaktionerna
    i den här riktningen, här-

  58. -och i den här riktningen, här-

  59. -får enormt mycket hjälp
    av vätebindningar-

  60. -och, i mindre utsträckning,
    av C-H-pi-interaktioner-

  61. -som är vanliga i proteiner.

  62. Jag bör nämna att
    olympiadanmolekylen kom till världen-

  63. -utan nån större ansträngning
    från min sida.

  64. David i publiken var synteskemisten-

  65. -och kristallstrukturerna ni ser
    har jag fått av David Williams-

  66. -tidigare professor i strukturkemi
    vid Imperial College London.

  67. Vi fortsatte och gjorde
    en förgrenad [7]katenan.

  68. Där har ni kristallstrukturen
    för den molekylen.

  69. Jag hade hoppats
    att den olympiska rörelsen-

  70. -skulle ge stöd åt min forskning,
    men det blev snarare tvärtom.

  71. De gillar inte
    att nån använder deras symbol.

  72. Några av er minns kanske
    deras reaktion under OS i London-

  73. -när slaktare
    skyltade med korvringar-

  74. -som hade färgats så här.

  75. Jag vill hedra Ed Wasserman.

  76. Det går att diskutera,
    det är jag medveten om-

  77. -huruvida hans var
    den första katenanen.

  78. Den skapades
    genom acyloinkondensation-

  79. -under närvaro av deuterium.

  80. Det kan hävdas att det var
    den första katenanen som gjordes-

  81. -men med lågt utbyte.

  82. Det här är kanske en överdrift
    av utbytet i den här reaktionen.

  83. Jean-Pierre har redan nämnt
    den viktiga artikeln från 1964-

  84. -av Gottfried Schill
    vid Freibergs universitet.

  85. Det var en reaktion i 22 steg.

  86. Här ser vi en förkortad version
    av de sista fyra stegen.

  87. De använde
    klassiska kovalenta bindningar-

  88. -för att föra ihop delarna,
    innan bindningarna sen klövs.

  89. Ett av mina referensverk
    har varit den här boken-

  90. -som skrevs av Gottfried Schill
    och publicerades på engelska 1971.

  91. Nu måste jag förstås hylla-

  92. -det otroliga genombrott
    som förändrade allt.

  93. En fransk artikel
    i Tetrahedron Letters-

  94. -som jag fick kämpa för att läsa...
    Var är du, Jean-Pierre?

  95. Vi förstod budskapet
    tack vare de fina bilderna.

  96. Jag har lite väl många detaljer här.
    Ni hörde om detta från Jean-Pierre.

  97. Det var 1989-

  98. -efter nästan tio års arbete
    med donatorer och acceptorer-

  99. -som vi genomförde en reaktion
    med grund i en tvåvärd katjon.

  100. Här har vi en kroneter,
    som jag kallar en mall.

  101. De interagerar inte.
    Ingen molekylär igenkänning.

  102. Så snart C-N-bindningen bildas
    får man en bipyridinenhet-

  103. -och den vill ta sig in i kronetern.

  104. Vi får en donator-acceptorinteraktion
    förstärkt av vätebindningar-

  105. -och till slut bildas
    ännu en N-C-bindning.

  106. Resultatet är en [2]katenan.

  107. Det häftiga för oss år 1989 var
    att utbytet var 70 %.

  108. Kristallstrukturen
    togs även här fram-

  109. -av David Williams.
    Jag vet att Peter Goelitz är här.

  110. Han hjälpte oss med molekylriktningen
    på en pub i Sheffield.

  111. Det gjorde molekylen attraktiv.

  112. Vi går vidare till rotaxaner,
    där vi använde samma process.

  113. Mallen är ingen ring, utan en hantel.
    Återigen finns ingen igenkänning-

  114. -men genom en enstegsreaktion-

  115. -kan man ta de här kemikalierna,
    bland annat acetonitril-

  116. -och genomföra samma steg
    som för katenanen.

  117. Då skapas
    de här icke-kovalenta bindningarna-

  118. -i en rotaxanmiljö.
    Återigen får vi en sluten struktur.

  119. Här är utbytet förstås mindre
    än för katenanen-

  120. -eftersom mallen är mer flexibel,
    men ändå ganska goda 32 %.

  121. Vikten av den här upptäckten-

  122. -som gjordes 1991-

  123. -är att det var
    vår första molekylära skyttel.

  124. Det är en [2]rotaxan,
    där ringen kan åka fram och tillbaka.

  125. Det sker ungefär 2 000 ggr/sekund
    vid rumstemperatur i aceton.

  126. Nästa utmaning var
    att ta bort systemets degeneration-

  127. -alltså skapa en omkopplare.

  128. Vi bytte ut en hydrokinonring
    mot en bisfenolenhet-

  129. -och en bensidinenhet.

  130. Här finns en historia.
    Birmingham var så fint...

  131. Vi fick inte använda bensidin
    i Birmingham-

  132. -så Richard Bissell åkte till Miami-

  133. -där restriktionerna kring bensidin
    inte var lika omfattande.

  134. Han gjorde föreningen i Miami
    under ledning av Angel Kaifer.

  135. Här ser ni en situation-

  136. -där ringen tillbringar
    merparten av sin tid-

  137. -på den här enheten, bensidinenheten,
    till dess att den protoneras.

  138. Eftersom ringen bär på
    fyra positiva laddningar-

  139. -rör den sig bort ifrån
    den protonerade bensidinenheten-

  140. -för att bilda en annan variant-

  141. -där den omger bisfenolenheten.

  142. Allt kan förstås styras genom pH.

  143. Här är den första kretsen
    som gjordes på UCLA-

  144. -i samarbete med Jim Heath.

  145. Jag vill genom den här filmen visa
    hur syntesen genomfördes.

  146. Här ser vi en tetratiafulvalen
    och en dioxynaftalen.

  147. Ni ser den blåa ringen bildas
    runt den enheten.

  148. Vi har
    en hydrofil och en hydrofob spärr.

  149. Genom redoxreaktioner-

  150. -kan vi ge TTF-enheten
    en positiv laddning-

  151. -så att ringen rör sig
    till dioxynaftalenenheten.

  152. Med denna amfifila rotaxan
    kunde vi skapa tvärgående ledningar.

  153. Genom hård litografi
    kunde man skapa en krets-

  154. -med fyra ledningar på.
    Det placeras i ett Langmuirtråg.

  155. I Langmuirtråget
    trycks monolagret av molekyler ihop-

  156. -tills det uppnår rätt tryck.

  157. När kretsen tas upp,
    med Langmuir-Blodgett-tekniken-

  158. -är monolagret utspritt över
    de fyra ledningarnas ytor.

  159. Sen krävs mer hård litografi.

  160. Allt gjordes på Jim Heaths labb
    på UCLA och Caltech.

  161. De fick en 4x4-krets
    med tvärgående ledningar.

  162. Jag hoppar fram ett årtionde.

  163. Vårt samarbete med Jim var givande,
    och här är ett 400x400-krets-

  164. -med ledningar om 16 nm i diameter.

  165. Det blev grunden för
    ett molekylärt RAM-minne om 160 kB.

  166. Jim var väldigt sträng
    när han bedömde sina omkopplare.

  167. Tröskeln var 1,5
    i det här diagrammet-

  168. -så tre fjärdedelar av omkopplarna
    förkastades av olika skäl-

  169. -men minst en fjärdedel blev kvar,
    vilket gjorde att han-

  170. -kunde skriva, i asciikod,
    "California Institute of Technology"-

  171. -på en liten krets.

  172. Vi har vita blodkroppar här
    och här är själva kretsen.

  173. Kretsen är alltså mindre
    än en vit blodkropp.

  174. Det var år 2007.

  175. Ungefär dit tros halvledarindustri
    kunna ha kommit år 2020.

  176. En sak gillade vi inte
    hos omkopplarna-

  177. -och det var att de inte håller
    i mer än kanske hundra oscillationer.

  178. Sen bryts systemet ner.

  179. Jag har nya resultat ur en artikel
    som nyligen godkänts för publicering-

  180. -och nu även publicerats.

  181. I den använder vi
    en bistabil katenan-

  182. -där vi också använder
    TTF och dioxynaftalen.

  183. De placeras inuti
    en metallorganisk ram med en teknik-

  184. -som har utvecklats av mina kollegor
    Joe Hupp och Omar Farha-

  185. -och kallas SALI.

  186. Man stoppar in sina katenaner
    med omkopplarfunktion-

  187. -i porerna av NU-1000,
    en metallorganisk ram.

  188. Här är en film
    där omkopplaraktiviteten syns-

  189. -om man tittar på absorptionen
    kring 800 av TTF-enheten.

  190. Omkopplaren är aktiv. Jag vet inte
    hur robust systemet är.

  191. Vårt andra samarbete på UCLA
    gjordes med Jeff Zink.

  192. Vi satte rotaxaner på
    mesoporösa nanopartiklar av kisel-

  193. -och visade att vi kunde använda dem.

  194. Jag har en film som visar-

  195. -hur läkemedel förs in
    med en koncentrationsgradient.

  196. Sen används rotaxanernas ringar
    till att hålla kvar läkemedlet inuti.

  197. Därefter låter vi nanopartiklarna
    tas upp av cellerna.

  198. Här kommer cellen,
    och nu är kapseln inuti den.

  199. När man ger en signal, på något sätt-

  200. -kommer läkemedlet att släppas ut,
    vilket inte är bra för cellen.

  201. Okej, jag går snabbt vidare
    till molekylära maskiner.

  202. De bygger på den här
    energibaserade spärrmekanismen.

  203. Här behövs en situation-

  204. -där vi kan få en enkelriktad rörelse
    till en början.

  205. Jag börjar med tecknade bilder.
    Vi använder cyklofan-

  206. -som vi vill placera på en hantel
    via den neutrala änden.

  207. Sen sker igenkänning
    mellan naftalen och ringsystemet-

  208. -och den stöts bort
    över den laddade änden.

  209. Det uppnås
    genom att leka med energitrösklar.

  210. Här är den lägre energitröskeln.

  211. Genom att man förändrar
    ringens redoxtillstånd-

  212. -och skapa en katjon-

  213. -minskas laddningen,
    så ringen kan lämna hanteln.

  214. Det är ett sätt att få en viktig del
    till en molekylär maskin-

  215. -nämligen enkelriktad rörelse.
    Återigen inspirerades vi av naturen.

  216. Jag vill nämna att bakterierhodopsin
    använder samma princip-

  217. -för att pumpa in protoner i celler.

  218. Här är den kemiska strukturen
    för hanteln.

  219. Ni har sett cyklofanet förr.

  220. Samma princip kan användas
    för att skapa en molekylär pump.

  221. Här ser ni prototypen som låter oss
    ta upp ringen på höger sida-

  222. -och släppa av den till vänster.

  223. Vi hade inte tillräckligt stor kraft
    i det här systemet.

  224. Vi lyckades förbättra det-

  225. -tack vare en upptäckt
    som gjordes i slutet av 2009-

  226. -och publicerades 2010
    i Stuart Cantrills tidskrift.

  227. Den otroliga upptäckten att
    en trevärd katjon kan vara stabil-

  228. -lät oss utnyttja reduktion
    mot oxiderande förhållanden.

  229. Man kan tänka sig en situation
    där vi vänder hanteln 180 grader-

  230. -så att den laddade änden
    är till vänster.

  231. Efter en reduktion, en relaxation,
    en oxidation och en relaxation-

  232. -hade vi skapat en enkelriktning,
    från vänster till höger.

  233. Vi kan illustrera det
    genom skapandet av-

  234. -den första homokatenanen,
    i den så kallade blåa lådan.

  235. Det gjordes av Jonathan Barnes,
    som sitter i publiken.

  236. Utbytet var hela 41 %.

  237. Med tanke på interaktionen
    var det väldigt förvånande.

  238. Det beskrevs
    av en av mina postdoktorer-

  239. -som en intellektuellt sett
    jobbig uppfinning.

  240. Den här monoradikalen
    kan oxideras ytterligare-

  241. -till en helt oxiderad
    åttavärd katjon.

  242. Där ser ni dess kristallstruktur.

  243. Hur mycket tid har jag kvar?
    Tio minuter?

  244. Vi kan göra på motsvarande sätt-

  245. -även inom rotaxanområdet-

  246. -med en ljuskänslig molekyl-

  247. -och en elektrondonator.

  248. Resultatet är återigen bildningen av
    en trisradikal trevärd katjon.

  249. När man ser azidgrupperna i ändarna
    vet man som kemist-

  250. -att det går att genomföra
    en klickreaktion-

  251. -med en passande alkyn.
    Vi lyckades göra det.

  252. Det gjordes av Hao Li,
    som nu är professor i Kina.

  253. Poängen med systemet är att det,
    utanför en inert miljö...

  254. Reaktionen måste ske
    i exempelvis kväve eller argon.

  255. Utanför den miljön sker repellering-

  256. -så att ringen trycks bort-

  257. -från den tvåvärda bipyridinkatjonen.

  258. Här ser vi
    den molekylära pumpens design.

  259. Det ni ser hända i den här filmen-

  260. -är att vi leker med transitions-
    tillstånd och energibrunnar-

  261. -så att ringen kan kopplas på
    i reducerat tillstånd-

  262. -och sen skickas över tröskeln,
    som vi också kallar "fartguppet".

  263. När den har kommit över guppet
    kan den inte återvända.

  264. Det här är en tecknad version.

  265. Vi har en lång kedja
    där vi samlar ringarna-

  266. -för att visa att vi utför reaktioner
    som för oss bort från jämvikten.

  267. Vi går från molekylära omkopplare
    mot molekylära motorer.

  268. Här ser vi ringen sättas på,
    från vänster, medan den reduceras.

  269. När den har oxiderats
    passerar den fartguppet.

  270. När den andra sätts på
    hindras den första av fartguppet.

  271. Det här kräver
    mycket och intrikat stereokemi-

  272. -och oerhört mycket syntesarbete.

  273. Processen som vi tittar på
    omfattar oxidation och reduktion.

  274. Det krävs lite värmeenergi-

  275. -för att få ringen över fartguppet,
    till uppsamlingskedjan.

  276. Sen krävs ytterligare reduktion,
    oxidation och värmeenergi-

  277. -för att sätta på den andra ringen.

  278. Intressant nog går det att pumpa över
    först en och sen två ringar.

  279. Vi för alltså systemet
    allt längre bort från jämvikten.

  280. Det intressanta var att vi kunde
    genomföra den första redoxcykeln-

  281. -med utbyte på 90 %.

  282. Den andra hade lite lägre utbyte:
    77 %. Nej, förlåt: 85 %.

  283. Det totala utbytet för [2]katenanen
    var 77 %.

  284. Jag ville påpeka att energitröskeln
    för att sätta på den andra ringen-

  285. -är inom felmarginalen
    för den för den första ringen.

  286. Det vi försöker göra nu är
    att använda samma ansats-

  287. -som bygger på radikalkemi
    och ett redoxsystem-

  288. -som omfattar reduktion
    för att bilda ett starkt komplex-

  289. -följt av oxidation, så att
    Coulombkraften för det åt höger.

  290. Ni kan se
    att jag ökar energinivån här.

  291. Vi utför alltså arbete.
    Det är så biologiska motorer gör.

  292. Så, det var den fjärde.

  293. Varje cykel fångar en ring
    i ett tillstånd av högre energi.

  294. Vi går från molekylära omkopplare-

  295. -till molekylära maskiner,
    som utför arbete.

  296. Tid? Fem.

  297. Varför är vi intresserade av det?
    Jo, alla vill se tillämpningar.

  298. Låt mig visa en tänkbar tillämpning.

  299. Så kallade
    entropiskt dominerade polyrotaxaner.

  300. Nu sätter vi en pump i vardera ände
    av en lång polymerkedja.

  301. Med energi från ljus,
    eller elektricitet-

  302. -kan vi nu visa-

  303. -att vi kan utföra fortlöpande,
    repetitivt arbete i båda ändar.

  304. Jag har en film här
    som visar vad som händer.

  305. I lösningen sker redoxkemin,
    reduktion följt av oxidation.

  306. Det tvingar ringar över fartguppen
    i båda ändar av kedjan.

  307. Vi samlar på oss ringar i en miljö-

  308. -där de är både entropiskt
    och entalpiskt missnöjda.

  309. Innan jag berättar om konsekvenserna
    vill jag sammanfatta-

  310. -principen som vi utvecklar:

  311. Vi använder en stabil interaktion
    av gäst-värd-typ.

  312. Efter en reduktionsprocess,
    som sätter i gång det hela-

  313. -följer en oxidationsprocess
    som skapar stora Coulombkrafter-

  314. -vilket skapar en instabil förening
    och tvingar fram en separation.

  315. Vi använder oss
    av associationskinetik-

  316. -och dissociationskinetik.

  317. Vi arbetar oss bort från jämvikten
    och det är en viktig poäng.

  318. Om ni har läst kemi på universitet-

  319. -under de senaste 50-70 åren-

  320. -vet ni att allt handlade
    om processer vid jämvikt.

  321. Nu måste vi studera system
    som arbetar sig bort från jämvikt.

  322. Det är så
    motorerna inuti oss fungerar.

  323. Vad är de stora frågorna
    i sammanhanget?

  324. Vad har det här för konsekvenser
    för materials egenskaper?

  325. Ja, de kan vara användbara.

  326. I Japan har
    professorerna Ito och Kato-

  327. -använt cyklodextriner-

  328. -och polymerer som PEG-

  329. -alltså polyetylenglykol-

  330. -och visat
    att man kan skapa löpringsmaterial.

  331. De verkar vara tåliga mot repor.

  332. Vi skulle förstås vilja göra det här
    i en större arena-

  333. -med organiska lösningsmedel
    och organiska polymerer.

  334. Vi vill skapa system som arbetar
    repetitivt, bort från jämvikt-

  335. -i stil med det jag nyss beskrivit.

  336. För att sammanfatta:
    det här har varit en resa-

  337. -som har tagit minst 25 år.

  338. Jag vill dock påpeka-

  339. -att upptäckterna 1991
    föregicks av ett årtionde-

  340. -fullt av svåra experiment-

  341. -som tycktes ta lång tid.
    Mycket gick inte som vi hade trott.

  342. I början av årtiondet,
    när vi flyttade till Birmingham-

  343. -lyckades vi skapa
    molekylära skyttlar.

  344. Vi lyckades föra in
    förbättrade redoxomkopplare-

  345. -innan år 2010.

  346. Sen kunde vi tvinga fram
    enkelriktad rörelse-

  347. -som ett resultat av
    asymmetriska hantlar.

  348. Vi använde
    donator-acceptorinteraktioner-

  349. -men upptäckte att radikalkemin
    gjorde det mycket mer görligt-

  350. -att skapa linjära motorer.

  351. Vi fick optimera energitrösklarna
    efter att de steriska optimerats.

  352. Kemin som gjordes här för att skapa
    de energikrävande transportsystemen-

  353. -ledde i slutänden
    till konstgjorda molekylära pumpar.

  354. Här finns de tidiga aktörerna.

  355. Jag bör nämna de viktiga bidragen-

  356. -från beräkningskemisten Bill Goddard
    vid Caltech-

  357. -för vi behöver
    mycket beräkningsarbete.

  358. Dean Astumian har varit vår guide
    i det här arbetet.

  359. Han är fysiker i Maine.

  360. Somliga av de andra finns i publiken.
    Jonathan Barnes-

  361. -Cristian Pizzato, Paul McGonigal
    och Chuyang Chen-

  362. -som fört fram vårt arbete
    med molekylära maskiner.

  363. De främsta på området...

  364. Jag måste förstås nämna
    min medpristagare Ben Feringa-

  365. -men jag nämner även,
    med en viss försiktighet-

  366. -andra aktörer på området,
    som Vincenzo Balzani-

  367. -Alberto Credi,
    min forne student David Leigh-

  368. -Dean Astumian,
    Joseph Michl i Colorado och Prag-

  369. -Steve Loeb i Kanada,
    Edie Sevick i Australien, vid ANU-

  370. -Miguel Garcia-Garibay vid UCLA,
    Rafal Klajn vid Weizmann-

  371. -Amar Flood och Ivan Aprahamian,
    som är här-

  372. -liksom Nicolas Giuseppone.

  373. Jag menar att fältet rör sig framåt
    i snabb takt.

  374. Erkännandet från Nobelstiftelsen-

  375. -och Kungliga Vetenskapsakademien-

  376. -kommer säkert
    att stimulera det ytterligare.

  377. En minut? Okej. Jag vill backa
    till Nobelpristagaren Alfred Werner.

  378. En del av introduktionen,
    som jag hoppade över-

  379. -av rädsla för att inte hinna med,
    går tillbaka till Alfred Werner-

  380. -och en man, Joe Chatt,
    vid Imperial Chemical Industries-

  381. -där jag var verksam under
    tre produktiva år, 1978-1981.

  382. Innan vi går vidare har jag
    ett visdomsord för unga forskare-

  383. -ur en reviewartikel av Chatt:

  384. "Vetenskapliga upptäckter
    är oförutsägbara."

  385. "Om ni hittat en spännande väg,
    lyssna inte på de som säger"-

  386. -"att den inte leder nånvart."

  387. "Framhärda och njut av spänningen
    i att utforska det okända."

  388. Jag tror att alla tre kemipristagare
    har genomlevt såna situationer.

  389. I publiken finns Howard Colquhoun
    från Reading-

  390. -som tidigare var vid ICI.

  391. Här är kristallografen jag nämnt,
    och hans student Alex Slawin.

  392. Det var steget in i
    den andra koordinationssfären-

  393. -med övergångsmetaller
    och bipyridinligander-

  394. -som stegvis ledde fram
    till organiska system-

  395. -som var snarlika
    övergångsmetallsystemen.

  396. Det hände i mitt labb
    under 1980-talet.

  397. Till sist
    vill jag understryka vikten av-

  398. -mänskliga och ekonomiska resurser.

  399. Det här var min postdoktorhandledare
    i Kanada, Ken Jones.

  400. Det här var professorn i Edinburgh,
    sir Edmund Hirst-

  401. -som var en av mina lärare.

  402. Hans lärare var Walter Haworth,
    nobelpristagare i kemi 1937-

  403. -och undervisades av Otto Wallach,
    nobelpristagare i kemi 1910.

  404. De går tillbaka, via Kekulé...

  405. ...och i färg. Känner ni igen honom?
    Jag har en koppling till Sverige.

  406. De går tillbaka till Wöhler,
    som utmanade storheten på sin tid.

  407. Sen kommer några studenter-

  408. -som varit viktiga medarbetare
    under de senaste femtio åren-

  409. -och några av mina medarbetare
    vid Northwestern, Berkeley-

  410. -Youssry Botros vid PanaceaNano
    som sitter där-

  411. -och Roger Pettman.

  412. Sånt här sker inte utan lite kosing,
    som man säger.

  413. Jag har fått mycket stöd
    från Birminghams universitet.

  414. Det var otroligt
    när jag kom dit år 1990.

  415. Jag fick stöd från ICI-

  416. -och universitet i USA:
    UCLA och Northwestern-

  417. -och deras finansieringsorgan.

  418. Sist, men inte minst: King Abdulaziz
    City for Science and Technology-

  419. -i Riyadh i Saudiarabien.

  420. Jag ska avsluta där
    och i mån av tid låta-

  421. -ungefär 400 namn tona förbi,
    i rött och blått.

  422. Det har alla bidragit
    till min forskning.

  423. Jag hade inte stått här
    om inte för deras bidrag.

  424. Det är ett otroligt privilegium
    att få arbeta...

  425. Nej, förlåt:
    att få utöva sin hobby...

  426. ...varje dag,
    ihop med unga människor...

  427. ...mellan 22 och 32 års ålder.

  428. Deras namn visas där.

  429. Det är ett privilegium
    att få vara här. Tack.

  430. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sir J Fraser Stoddart, kemi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sir J Fraser Stoddart är en av 2016 års Nobelpristagare i kemi. Tillsammans med Jean-Pierre Sauvage och Bernard L Feringa har han utvecklat molekylära maskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Här berättar Stoddart om sin forskning. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Kemi
Ämnesord:
Fysikalisk kemi, Kemi, Molekyler, Naturvetenskap, Nobelpriset i kemi, Nobelpristagare, Teoretisk kemi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Yoshinori Ohsumi, medicin

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2016 tilldelas den japanske cellbiologen Yoshinori Ohsumi som forskar kring hur celler bryter ner och återvinner delar av sig själva. Fenomenet kallas på forskarspråk autofagi, vilket är grekiska för självätande. Inspelat den 7 december 2016 på Karolinska institutet. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Oliver Hart, ekonomi

Oliver Hart är en av två mottagare av 2016 års pris i ekonomisk vetenskap till minne av Alfred Nobel för sitt bidrag till det som kallas kontraktsteorin, framförallt inom den gren av kontraktsteorin som behandlar det viktiga fallet med inkompletta kontrakt. Här ger han bakgrunden till teorin. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Bengt Holmström, ekonomi

Bengt Holmström är en av två mottagare av 2016 års pris i ekonomisk vetenskap till minne av Alfred Nobel för sitt bidrag till det som kallas kontraktsteorin. Det är en generell tankeram för att analysera många olika frågor rörande utformningen av kontrakt, som bonusprogram för företagsledningar, självrisker i försäkring och privatisering av offentliga verksamheter. Här går han igenom hur de olika delarna i teorin har vuxit fram. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

F Duncan M Haldane, fysik

F Duncan M Haldane är en av 2016 års Nobelpristagare i fysik. Här går han igenom den teoretiska utvecklingen som har lett fram till bland annat hans egen upptäckt om hur topologiska begrepp kan användas för att förstå egenskaperna hos kedjor av små magneter som förekommer i vissa material. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

J Michael Kosterlitz, fysik

J Michael Kosterlitz är en av 2016 års Nobelpristagare i fysik. Tillsammans med David Thouless lyckades han visa något som ingen annan trodde var möjligt: att riktigt tunna skikt av ett material kan vara supraledande vid låga temperaturer, det vill säga att ström kan flyta fram i det helt utan motstånd. De visade också vad som händer när materialet byter fas och slutar vara supraledande. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Jean-Pierre Sauvage, kemi

Jean-Pierre Sauvage är en av 2016 års Nobelpristagare i kemi. Tillsammans med Sir J Fraser Stoddart och Bernard L Feringa har han utvecklat molekylära maskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Här berättar Sauvage om hur han tog första steget då han 1983 lyckades länka ihop två ringformade molekyler till en kedja, kallad katenan. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Sir J Fraser Stoddart, kemi

Sir J Fraser Stoddart är en av 2016 års Nobelpristagare i kemi. Tillsammans med Jean-Pierre Sauvage och Bernard L Feringa har han utvecklat molekylära maskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Här berättar Stoddart om sin forskning. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Bernard Feringa, kemi

Bernard Feringa är en av tre mottagare av 2016 års Nobelpris i kemi. Här berättar Feringa om hur han var först med att utveckla en molekylär motor. 1999 fick han ett molekylärt rotorblad att kontinuerligt snurra åt ett och samma håll. Med hjälp av molekylära motorer har Feringa bland annat designat en nanobil och fått rotation på en glasstav som är 10 000 gånger större än själva motorn. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.