Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Föreläsningar av 2016 års Nobelpristagare i medicin, fysik, kemi och ekonomi. Inspelat den 7-8 december 2016. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016 : Oliver Hart, ekonomiDela
  1. Företaget kan hitta ett sätt-

  2. -att anställa billigare
    men mindre kvalificerade vakter på.

  3. Det är bra för företagets ekonomi,
    men inte för samhället.

  4. Välkomna till
    Nobelföreläsningarna i ekonomi 2016.

  5. Som en kort presentation...

  6. Om ni tittar på kurslitteratur
    på grundnivå i ekonomi-

  7. -så beskriver de transaktioner
    på ett väldigt enkelt sätt.

  8. Det finns en producent
    som säljer något-

  9. -och en köpare
    som betalar för och konsumerar varan.

  10. Det är allt.

  11. I verkligheten är ju transaktioner
    ofta betydligt mer komplicerade.

  12. De möjliggörs av mer eller mindre
    komplicerade kontrakt.

  13. Till exempel är anställningskontrakt-

  14. -i regel ganska komplicerade,
    liksom finansiella kontrakt.

  15. Den här...

  16. Den här bilden ska illustrera
    vad som kan gå snett-

  17. -om kontraktet inte är utformat
    på ett bra sätt.

  18. Talar den för sig själv?
    Jag skulle säga det.

  19. Ni får titta på den i några sekunder.

  20. Vi går vidare till årets pristagare:
    Oliver Hart och Bengt Holmström.

  21. De belönas för sina bidrag
    till kontraktsteorin.

  22. Vi tar det i alfabetisk ordning.

  23. Vi börjar med Oliver Hart.

  24. Här är lite fakta.

  25. Han föddes i London
    och doktorerade vid Princeton.

  26. Han är nu professor i ekonomi
    vid Harvard University.

  27. Jag ber professor Hart att komma upp
    och hålla sin prisföreläsning.

  28. Tack så mycket, Tomas.

  29. Inledningsvis vill jag säga att jag är
    väldigt glad över att ha fått priset.

  30. Naturligtvis.

  31. Det ska bli ett nöje att få prata
    om arbetet som ledde fram till det.

  32. För mig började det arbetet
    sommaren 1983.

  33. Sanford Grossman och jag
    frågade oss:

  34. "Varför vill företag köpa andra företag
    hellre än att samarbeta via kontrakt?"

  35. Med andra ord:
    Hur är kontrakt begränsade?

  36. Ronald Coase, Oliver Williamson
    med flera-

  37. -hade skrivit om det här,
    men deras arbete var inte formaliserat.

  38. Vi ville utveckla en formell modell
    för att beskriva skillnaderna-

  39. -mellan kontrakt enligt armlängds-
    principen och fusioner - företagsköp.

  40. Vi arbetade intensivt i tio dagar.

  41. John Reed får ursäkta...

  42. Jag menar journalisten som dog 1920,
    inte Citigroups tidigare vd.

  43. Det var tio dagar
    som skakade min värld.

  44. Vi insåg att nyckeln
    till att förstå skillnaden-

  45. -är kontrakts inkompletta natur och
    residuala kontroll- eller beslutsrätter.

  46. Som illustration till det hela får ni
    tänka er ett något omodernt exempel:

  47. Ett kraftverk som placeras
    bredvid en kolgruva-

  48. -för att bränna kol
    och alstra elektricitet.

  49. Det är ett exempel från verkligheten-

  50. -och den sortens relationer
    varar ofta i årtionden.

  51. Hur ska relationen utformas?

  52. En möjlighet är att kraftverket
    och kolgruvan förblir separata företag-

  53. -och har ett långsiktigt kontrakt
    med varandra.

  54. Kontraktet stipulerar kolets kvantitet,
    kvalitet och pris för många år framöver.

  55. Problemet är att ett sådant kontrakt
    blir inkomplett.

  56. Händelser kommer att inträffa
    som parterna inte kunde förutse.

  57. Vi antar
    att kraftverket behöver rent kol-

  58. -men att det är svårt att specificera
    i förväg vad "renhet" innebär-

  59. -med tanke på
    de många möjliga orenheterna.

  60. Anta att det tio år senare
    är askhalt som är relevant-

  61. -och att kol med hög askhalt
    är dyrare för kraftverket att bränna-

  62. -men billigare för kolgruvan att bryta.

  63. Eftersom kontraktet är inkomplett
    kan kolgruvan enligt kontraktet ha rätt-

  64. -att tillhandahålla kol med hög askhalt.

  65. Kontraktet var inte tillräckligt
    explicit för att utesluta det.

  66. Kraftverket kan göra något åt det
    och försöka omförhandla kontraktet.

  67. Man kan dock behöva betala kolgruvan
    en stor summa pengar-

  68. -för att övertala den att övergå-

  69. -från billigt kol med hög askhalt
    till dyrare kol med låg askhalt.

  70. Kontraktet med kolgruvan
    kan alltså ligga kraftverket i fatet.

  71. Ordvalet är lite olyckligt.

  72. När man säger fat tänker man på olja
    och inte kol, men ni förstår poängen.

  73. Kolgruvan har ett gott förhandlingsläge
    då kraftverket saknar bra alternativ.

  74. Det ligger bredvid kolgruvan.

  75. Att hämta kol på annat håll
    skulle bli väldigt dyrt.

  76. Det här kan kallas
    för utpressningsproblemet.

  77. Det uppstår när part A
    är väldigt beroende av part B.

  78. Part B har i princip möjligheten...

  79. ...att bete sig opportunistiskt-

  80. -och tvinga part A att betala en hel del
    för att få det den vill ha av part B.

  81. Kolgruvan som ligger vid kraftverket
    och har ett inkomplett kontrakt-

  82. -kommer att räkna med...
    Ursäkta, jag rörde till det.

  83. Kraftverket...
    Jag måste hålla ordning på det här.

  84. Kraftverket bredvid kolgruvan inser
    att man kan bli utpressad av kolgruvan.

  85. Därför kan man ställa sig tveksam
    till att bli helt beroende av kolgruvan-

  86. -för att få tag på kol.
    Man kanske inte vill ha kraftverket där.

  87. Det är värt att närmare undersöka
    källan till makten att utpressa.

  88. Vi menade att den uppstår-

  89. -eftersom kolgruvans ägare
    har residual kontrollrätt över gruvan.

  90. Han bestämmer över gruvan när det
    rör saker som kontraktet inte reglerar.

  91. Eftersom kontraktet är inkomplett
    kommer mycket att vara oreglerat.

  92. Här gäller den residuala kontrollrätten
    beslutet-

  93. -om vilken sorts kol som ska brytas.

  94. Eftersom kolgruvan är ett
    separat företag kan ägaren bestämma-

  95. -om man ska bryta kol
    med hög eller låg askhalt.

  96. Kraftverket måste betala ägaren-

  97. -för att han ska göra något annat
    än vad han egentligen vill göra.

  98. Kan kraftverket då göra något
    för att undvika den här situationen?

  99. Förutom att ha mer kompletta kontrakt
    kan man köpa kolgruvan på förhand.

  100. På så vis får kraftverket,
    i egenskap av kolgruvans ägare-

  101. -den avgörande
    residuala kontrollrätten.

  102. Nu kan kraftverket,
    som äger kolgruvan-

  103. -bestämma vilken sorts kol
    som ska brytas.

  104. Gruvan kan inte längre trissa upp priset
    genom att hota med hög askhalt.

  105. Kraftverket kan beordra direktören
    att bryta kol med låg askhalt.

  106. Skulle direktören av någon orsak
    envisas med kol med hög askhalt-

  107. -och inte ge med sig-

  108. -kan kraftverket helt enkelt
    avskeda gruvans direktör-

  109. -och tillsätta någon annan.

  110. De har fortfarande tillgång till gruvan,
    som ju tillhör dem.

  111. En följd av det här-

  112. -är att kraftverket kan bli mer villigt
    att göra sig beroende av kolgruvan.

  113. Man oroar sig inte längre
    för att bli utnyttjad.

  114. Det är fördelen med en fusion-

  115. -vilket i det här fallet innebär
    att kraftverket köper kolgruvan.

  116. Men - och det här är viktigt -
    fusionen har också ett pris.

  117. Kolgruvans direktör,
    som förut ägde gruvan-

  118. -blir nu bara en anställd
    på kraftverket.

  119. Han blir mer sårbar och förlorar makt.

  120. Hans residuala kontrollrätt minskar
    och han blir mer sårbar.

  121. Anta att direktören får en idé-

  122. -om hur man kan bryta kol
    mer effektivt.

  123. Om direktören äger gruvan vet han
    att han kommer att tjäna på idén.

  124. Kostnaden sjunker och vinsten ökar.

  125. Som ägare är det han som får vinsten.

  126. Som anställd har han
    en mycket osäkrare position.

  127. Kraftverket kan säga...

  128. När han presenterar sin idé
    kan ägaren till kraftverket säga:

  129. "Tack så mycket,
    men nu behöver jag inte dig längre."

  130. "Jag kan implementera idén själv."

  131. Med det i åtanke får direktören,
    som anställd-

  132. -sämre incitament
    för att komma på nya idéer.

  133. Fusioner har för- och nackdelar,
    som måste vägas mot varandra.

  134. 1990 skrev jag och John Moore om
    fall med fler tillgångar och arbetare.

  135. Jag har pratat om
    två tillgångar och chefer-

  136. -men vi använde analysen
    vid fall med många inblandade.

  137. Vi inkluderade också
    mer komplexa ägarstrukturer.

  138. Inte bara "Jag eller du äger gruvan"-

  139. -utan olika
    gemensamma ägandeformer.

  140. Jag vill ta upp två skillnader
    från tidigare forskning.

  141. För det första är analysen
    mer formaliserad.

  142. Tyvärr märks det inte i dag
    när jag pratar-

  143. -men det här går att omsätta i den
    sorts modeller som ekonomer gillar.

  144. Det var först när vi gjorde det som vi
    kunde formulera idéerna korrekt.

  145. Ni får invänta textversionen
    av föreläsningen för att få veta mer.

  146. För det andra ligger fokus
    i den här teorin-

  147. -på kontroll över fysiska,
    eller icke-mänskliga, tillgångar-

  148. -snarare än auktoritet över människor.

  149. Jag ska förklara vad jag menar.

  150. Att äga kolgruvan skulle inte
    vara lönsamt för kraftverket-

  151. -om gruvdirektörens humankapital
    behövs för att den ska fungera.

  152. Då kan direktören ändå
    utpressa kraftverket-

  153. -fastän kraftverket äger gruvan.

  154. Han kan säga: "Jag vägrar att bryta kol
    med låg askhalt för den här lönen."

  155. Vad kan kraftverket göra-

  156. -om han är den enda i världen
    som kan få fram kolet ur gruvan?

  157. Det är nödvändigt i sammanhanget
    att humankapitalet går att ersätta.

  158. Utöver att förklara fusioner
    kan analysen tillämpas på fler sätt.

  159. Ett handlar om företagsfinansiering.

  160. I elektricitets- och kolexemplet...

  161. Vi stannar kvar vid det-

  162. -men jag vill att ni
    byter ut kraftverket mot en investerare.

  163. Tänk er att kolgruvan behöver pengar
    för att expandera eller modernisera.

  164. Den saknar pengar
    och kontaktar därför en investerare.

  165. Hur får man investeraren att gå med på
    att skjuta till pengar?

  166. Man måste erbjuda
    någon sorts garanti för avkastning.

  167. Ett sätt är att utlova
    en andel av framtida vinster.

  168. Men det kanske inte räcker.
    Problemet är att kontraktet mellan...

  169. Hoppade jag över en...?
    Nej, det stämmer.

  170. Kontraktet mellan investerare
    och gruva är sannolikt inkomplett-

  171. -av tidigare nämnda orsaker.
    Framtiden är svår att förutse.

  172. Investeraren kommer att oroa sig
    för opportunistiskt beteende-

  173. -i stil med utpressning,
    av gruvdirektören.

  174. Direktören kan säga:
    "Du skulle få en del av vinsten"-

  175. -"men i stället
    för att betala ut vinst till dig"-

  176. -"kan jag undanhålla intäkterna
    och ge mig själv en hög lön."

  177. "Jag kan också investera pengarna i
    något som du kanske inte uppskattar"-

  178. -"i stället för att betala dig."

  179. Att utlova en del av vinsten-

  180. -kanske inte räcker för att övertyga
    någon om att investeringen blir lönsam.

  181. Vad kan man göra?
    Ett skydd för investeraren-

  182. -kan vara residuala kontrollrätter
    eller rösträtt.

  183. Investeraren kan bli...
    Kolgruvan ska alltså moderniseras.

  184. Investeraren kan ta över kolgruvan,
    i stället för att man har ett kontrakt.

  185. Då skulle investeraren kunna stoppa
    opportunistiskt beteende.

  186. Investeraren har kontrollen
    över direktörens lön.

  187. "Du får ingen löneförhöjning i år."

  188. Investeraren kan rentav
    byta ut direktören.

  189. Men som vi såg finns det nackdelar
    för direktören-

  190. -om investeraren får kontrollen.

  191. Direktörens incitament
    för att utveckla nya idéer kan minska-

  192. -som i exemplet med kraftverket
    som har kontroll över kolgruvan.

  193. I en artikel som vi skrev 1989
    och publicerade 1998-

  194. -visade John Moore och jag
    att det bästa sättet att uppnå balans...

  195. Man vill övertyga investeraren-

  196. -om att hon kommer att få avkastning
    på sin investering-

  197. -men samtidigt ge direktören
    incitament för innovationer-

  198. -och få allt bra som hänger samman
    med att direktören har kontroll.

  199. Det bästa sättet att balansera det på
    kan vara med hjälp av skuldebrev.

  200. I det här fallet innebär det-

  201. -att kolgruvan utlovar ett visst
    antal betalningar till investeraren.

  202. Så länge betalningarna genomförs
    bestämmer direktören.

  203. Direktören behåller kontrollen
    så länge hon betalar.

  204. Det är nog en han. Direktören
    är en han och investeraren en hon.

  205. Om en betalning uteblir
    övergår kontrollen till investeraren.

  206. Investeraren kan byta ut direktören,
    sälja gruvan eller göra något annat.

  207. Det som är bra... Tänk på problemen.

  208. Direktörens opportunism i form
    av hög lön eller återinvesteringar.

  209. Här är han bunden.

  210. Betalar han inte som utlovat
    förlorar han kontrollen.

  211. Det ger honom incitament
    att bete sig mindre opportunistiskt.

  212. Skuldebrev är förstås vanliga.

  213. Analysen förklarar varför de används.

  214. Den visar också
    hur viktigt det är med garantier.

  215. Investeraren skyddas bättre-

  216. -om gruvans realtillgångar är viktigare
    än direktörens humankapital.

  217. Då oroar sig investeraren inte
    för att bli utpressad av direktören.

  218. Om direktören krånglar
    kan investeraren byta ut honom.

  219. De fysiska tillgångarna är värdefulla
    även med en annan direktör...

  220. ...eller om de likvideras - säljs av.

  221. I sådana fall - där fysiska tillgångar
    är viktigare än humankapital-

  222. -blir det ganska lätt för kolgruvan
    att ta stora lån.

  223. Om däremot direktörens
    humankapital är väldigt viktigt-

  224. -så vet investeraren:

  225. "Jag kan ta över realtillgångarna,
    men till vilken nytta?"

  226. "Humankapitalet är det viktiga."

  227. Då blir investeraren mer tveksam,
    och kolgruvan får låna mindre pengar.

  228. Analysen kan också
    säga något om löptider.

  229. Om realtillgångarna både är värdefulla
    och minskar långsamt i värde-

  230. -så känner sig investeraren bekväm
    med ett långfristigt skuldebrev.

  231. Han... Hon är skyddad.

  232. Om direktören krånglar
    kan hon ta över tillgångarna-

  233. -och de är värda mycket
    även efter flera år.

  234. Om värdet däremot sjunker snabbt-

  235. -så är investeraren bara skyddad
    vid ett kortfristigt skuldebrev.

  236. Det finns empiriskt stöd
    för de här idéerna, som tur är-

  237. -i bland annat Benmelechs forskning.

  238. En tillämpning gäller alltså
    kontrollbalans i finansiella kontrakt.

  239. Jag vill också nämna
    Aghion och Bolton i sammanhanget.

  240. Jag hade en bild, men blev osäker
    på tiden. Jag ber om ursäkt till dem.

  241. Det har också gjorts utmärkt empiriskt
    arbete av Kaplan och Strömberg.

  242. Det får vänta
    till den skrivna föreläsningen.

  243. En andra tillämpning...
    Hur ligger jag till? 10 minuter? Toppen.

  244. En andra tillämpning handlar om
    statligt kontra privat ägande.

  245. Jag skrev en artikel om det här 1997
    med Andrei Shleifer och Robert Vishny.

  246. Nu vill jag att ni
    byter ut kraftverket mot regeringen.

  247. I stället för kraftverket
    har vi regeringen.

  248. I stället för kolgruvan
    tänker vi oss ett fängelse.

  249. Situationen är nu att regeringen
    vill köpa fängelseplatser.

  250. Folk ska sitta i fängelse,
    men kanske inte behandlas alltför illa.

  251. Regeringen vill att fångarna
    ska behandlas på rätt sätt.

  252. Det är som när kraftverket
    vill ha rätt sorts kol.

  253. Som i det tidigare exemplet kan
    transaktionen organiseras på två sätt.

  254. Regeringen kan ha ett kontrakt med
    ett företag som ska driva fängelset-

  255. -kanske till och med bygga det.

  256. Det andra sättet är att regeringen
    äger och kontrollerar fängelset.

  257. Fängelsepersonalen - direktören
    och vakterna - är statligt anställda.

  258. Det är som när kraftverket
    köper kolgruvan.

  259. Vad är bäst?
    Det handlar om inkompletta kontrakt-

  260. -och fördelning
    av residuala kontrollrätter.

  261. Om fängelset drivs privat kommer man
    att ha ett kontrakt med företaget-

  262. -men kontraktet
    kommer att vara inkomplett.

  263. Fängelseföretaget kan hitta sätt att -
    utan att bryta mot kontraktet-

  264. -spara pengar
    på bekostnad av kvaliteten.

  265. Det är dåligt
    för både regeringen och samhället.

  266. Företaget kan hitta ett sätt-

  267. -att anställa billigare
    men mindre kvalificerade vakter på.

  268. Det är bra för företagets ekonomi,
    men inte för samhället.

  269. De vakterna kanske inte kan hantera
    våldsamma situationer som uppstår.

  270. Den sortens handlande-

  271. -motsvarar att kolgruvan
    bryter kol med hög askhalt-

  272. -när kraftverket
    föredrar kol med låg askhalt.

  273. En regering som äger fängelset
    kan stoppa det.

  274. Vill fängelsedirektören ha outbildade
    vakter kan regeringen säga:

  275. "Nej, du får inte göra så.
    Det är vi som bestämmer."

  276. Privata fängelser kan å andra sidan
    ha större incitament till förnyelse-

  277. -rörande effektivitet och innovationer.

  278. De vill bli mer kostnadseffektiva-

  279. -men kanske också utforma
    samhällsnyttiga rehabiliteringsprogram.

  280. Incitamenten kan alltså vara större
    med privat ägande-

  281. -av samma skäl som kolgruvans ägare
    kan sakna incitament för förnyelse-

  282. -om han blir anställd av kraftverket
    snarare än att själv äga kolgruvan.

  283. Vilken effekt är då viktigast?

  284. Fördelen att regeringen kan hindra
    att dåligt utbildade vakter anställs-

  285. -är ett plus.

  286. Å andra sidan kvävs innovationer och
    effektivisering, vilket är ett minus.

  287. Vilken effekt som är viktigast
    avgör vilket ägarskap som är bäst.

  288. I artikeln från 1997
    menade vi att den första effekten-

  289. -sannolikt är viktigare för fängelser,
    där vakternas kvalitet är mycket viktig.

  290. Att kunna hantera våld
    är väldigt viktigt.

  291. Därför menade vi att det vore bra om
    regeringen har residuala kontrollrätter.

  292. Statligt ägande, alltså.

  293. I andra fall är det tvärtom,
    och då är privatisering bra.

  294. Sophämtning såg vi
    som ett bra exempel på det.

  295. En sak som kan vara användbar
    med analysen är att den visar-

  296. -att ekonomi, inte politik, bör vägleda
    valet mellan statligt och privat.

  297. Det här diskuteras ofta
    som en ideologisk fråga.

  298. Vi borde i stället se på det
    utifrån ekonomisk effektivitet.

  299. Det är åtminstone
    ett användbart perspektiv.

  300. Jag närmar mig slutet.

  301. Om jag hade mer tid skulle jag prata
    om mitt arbete de senaste tio åren.

  302. Jag har inkluderat beteendevetenskap-

  303. -framför allt hur de involverade
    vill vara säkra på ett rättvist utfall-

  304. -för att på djupet förstå
    hur kontrakt är inkompletta.

  305. Det hinns tyvärr inte med.

  306. Jag hade också pratat om två rättsfall
    som jag medverkat i-

  307. -där jag använde mitt arbete
    som expertvittne för USA:s regering.

  308. Det här... Jag håller på det här-

  309. -som ett incitament för att läsa
    föreläsningen när texten kommer sen.

  310. Jag avslutar med att uppmärksamma-

  311. -några av mina medförfattare.

  312. Det ser ut som om Continental Divide
    var medförfattare - eller berget där-

  313. -men tittar in noga
    så ser ni Sanford Grossman i mitten.

  314. En annan viktig kollega,
    som syns tydligare, är John Moore.

  315. Fängelseartikeln skrev jag
    med Andrei Shleifer och Robert Vishny.

  316. Det beteendevetenskapliga arbetet
    var teoretiskt-

  317. -men jag genomförde också
    labbexperiment-

  318. -med hjälp av Christian Zehnder
    och Ernst Fehr.

  319. Jag vet att jag hade
    ännu en framstående medförfattare...

  320. Det måste vara åldern,
    men jag minns inte vad han heter.

  321. Kan ni hjälpa mig?

  322. Med det tackar jag för mig. Tack.

  323. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Oliver Hart, ekonomi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Oliver Hart är en av två mottagare av 2016 års pris i ekonomisk vetenskap till minne av Alfred Nobel för sitt bidrag till det som kallas kontraktsteorin, framförallt inom den gren av kontraktsteorin som behandlar det viktiga fallet med inkompletta kontrakt. Här ger han bakgrunden till teorin. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi
Ämnesord:
Bonussystem, Företagsekonomi, Nobelpristagare, Personaladministration, Samhällsfördrag, Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Yoshinori Ohsumi, medicin

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2016 tilldelas den japanske cellbiologen Yoshinori Ohsumi som forskar kring hur celler bryter ner och återvinner delar av sig själva. Fenomenet kallas på forskarspråk autofagi, vilket är grekiska för självätande. Inspelat den 7 december 2016 på Karolinska institutet. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Oliver Hart, ekonomi

Oliver Hart är en av två mottagare av 2016 års pris i ekonomisk vetenskap till minne av Alfred Nobel för sitt bidrag till det som kallas kontraktsteorin, framförallt inom den gren av kontraktsteorin som behandlar det viktiga fallet med inkompletta kontrakt. Här ger han bakgrunden till teorin. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Bengt Holmström, ekonomi

Bengt Holmström är en av två mottagare av 2016 års pris i ekonomisk vetenskap till minne av Alfred Nobel för sitt bidrag till det som kallas kontraktsteorin. Det är en generell tankeram för att analysera många olika frågor rörande utformningen av kontrakt, som bonusprogram för företagsledningar, självrisker i försäkring och privatisering av offentliga verksamheter. Här går han igenom hur de olika delarna i teorin har vuxit fram. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

F Duncan M Haldane, fysik

F Duncan M Haldane är en av 2016 års Nobelpristagare i fysik. Här går han igenom den teoretiska utvecklingen som har lett fram till bland annat hans egen upptäckt om hur topologiska begrepp kan användas för att förstå egenskaperna hos kedjor av små magneter som förekommer i vissa material. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

J Michael Kosterlitz, fysik

J Michael Kosterlitz är en av 2016 års Nobelpristagare i fysik. Tillsammans med David Thouless lyckades han visa något som ingen annan trodde var möjligt: att riktigt tunna skikt av ett material kan vara supraledande vid låga temperaturer, det vill säga att ström kan flyta fram i det helt utan motstånd. De visade också vad som händer när materialet byter fas och slutar vara supraledande. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Jean-Pierre Sauvage, kemi

Jean-Pierre Sauvage är en av 2016 års Nobelpristagare i kemi. Tillsammans med Sir J Fraser Stoddart och Bernard L Feringa har han utvecklat molekylära maskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Här berättar Sauvage om hur han tog första steget då han 1983 lyckades länka ihop två ringformade molekyler till en kedja, kallad katenan. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Sir J Fraser Stoddart, kemi

Sir J Fraser Stoddart är en av 2016 års Nobelpristagare i kemi. Tillsammans med Jean-Pierre Sauvage och Bernard L Feringa har han utvecklat molekylära maskiner som är tusen gånger tunnare än ett hårstrå. Här berättar Stoddart om sin forskning. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Bernard Feringa, kemi

Bernard Feringa är en av tre mottagare av 2016 års Nobelpris i kemi. Här berättar Feringa om hur han var först med att utveckla en molekylär motor. 1999 fick han ett molekylärt rotorblad att kontinuerligt snurra åt ett och samma håll. Med hjälp av molekylära motorer har Feringa bland annat designat en nanobil och fått rotation på en glasstav som är 10 000 gånger större än själva motorn. Inspelat den 8 december 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.