Titta

Normer i fokus

Normer i fokus

Om Normer i fokus

Vi möter personer som på olika sätt jobbat normkritiskt. Läraren Lotta Björkman berättar om sitt förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Barakat Ghebrehawariat förklarar normer som osynliga spelregler och fotbollsspelaren Martin Bengtsson pratar om mansnormer i fotbollsvärlden.

Till första programmet

Normer i fokus : Normmedveten kommunikationDela
  1. Jag definierar normer som
    en uppsättning osynliga spelregler.

  2. Normer är oftast osynliga
    för dem som befinner sig i normen-

  3. -som är upptagna av normen.

  4. Med dem som är normbrytare är det
    lättare att se de osynliga reglerna.

  5. Då blir de märkbart synliga.

  6. Man ska förstå att normer kommer
    både som positiva och negativa.

  7. En bra norm är att komma i tid.
    Det tycker i alla fall jag.

  8. De destruktiva normerna är kopplade
    till maktordning och ojämlikhet.

  9. Att vara normkritisk
    är att vara självkritisk.

  10. Man måste förstå att man inte kan
    utgå ifrån sig själv alla gånger.

  11. Det finns ett socialt sammanhang
    som spelar roll.

  12. Nyckeln är att vara normmedveten-

  13. -och förstå
    att det finns sociala normer-

  14. -som kan både inkludera
    och exkludera.

  15. För några år sen
    modererade jag ett panelsamtal.

  16. Jag var ansvarig för hela samtalet.

  17. Jag var nöjd
    eftersom jag är "demokratiagent".

  18. Det kom många
    och alla som var där var nöjda.

  19. Det var bra dynamik i samtalet.

  20. Men dagen efter får jag ett mejl.

  21. "Jättebra panelsamtal.
    Men varför var det en enkönad panel?"

  22. Då fick jag kritisera mig själv.

  23. Jag hade inte en tanke på
    att jag hade en enkönad panel.

  24. Instinktivt kickade reptilkänslan
    igång. "How dare you?"

  25. Men jag tog ett steg tillbaka
    och försökte jag vara lite lyssnande.

  26. Att vara normkritisk är att förstå
    att det finns andra perspektiv-

  27. -som kanske inte du äger.
    Då är det bra att lyssna.

  28. När jag var yngre brukade jag säga:
    "Homofobi är väl inget problem?"

  29. Vad jag sa var
    att det inte var nåt problem för mig.

  30. Essensen av
    att bära på sociala privilegier-

  31. -är att avfärda ett problem för
    att det inte är ett problem för oss.

  32. Vi tror inte att normer
    finns för att vi inte ser dem.

  33. Min läggning har aldrig ifrågasatts.

  34. Det är ett privilegium
    av att tillhöra normen.

  35. Ett normkritiskt förhållningssätt är
    att inte göra de misstagen.

  36. Man ska vara lyhörd
    inför hur andra upplever saker.

  37. Kommunikation är föränderlig.
    Det är en lärandeprocess.

  38. Därför är det viktigt
    att kunna ta kritik på rätt sätt.

  39. Bemötandet blir viktigt.
    Jag jobbar väldigt mycket med det.

  40. När man väl har sagt nåt rasistiskt,
    homofobiskt eller sexistiskt-

  41. -hur ska man då
    bemöta åsikter, funderingar-

  42. -kritik och känslor?

  43. När kritiken kommer-

  44. -är det ofta som organisationen
    säger: "Vi menade inget illa."

  45. Men det spelar ingen roll. Det var
    där de osynliga normerna var med-

  46. -och skapade ett beslut, en politik,
    en policy eller en produkt-

  47. -som hade en diskriminerande effekt.
    Man kan vilja väl-

  48. -trots att ens handlingar
    kan få diskriminerande effekter.

  49. Det är en viktig insikt
    kopplad till normer.

  50. Orden är
    våra verktyg för interaktion.

  51. De bär på historiskt bagage
    och är proppfyllda av värderingar.

  52. Kanske inte ord som "stol"
    men begrepp som "färgad"...

  53. Det är icke-normkritiskt.

  54. När jag var åtta-

  55. -berättade min dåvarande lärare
    en historia om "några färgade".

  56. Jag frågade: "Vad hade de för färg?"
    Då blev det tyst i rummet.

  57. Lyckligtvis
    tog läraren det på rätt sätt.

  58. Han tog till sig av kritiken.

  59. Det är ett exempel på-

  60. -hur människor som klassificerar sig
    som vita, inte anses ha en färg.

  61. Man är bara människa. Det finns
    ingen kraftfullare position än det.

  62. Medan "andra människor"
    anses ha färg.

  63. "Jag menar inget illa när jag säger
    'färgad'." Fair enough. Jag tror dig.

  64. Men det ordet har en historia som
    är rotad i rasistiska värderingar-

  65. -och har ett kolonialt förflutet
    och är korkad. Alla har en färg.

  66. Med "färgad" menar du att positionen
    du talar utifrån inte är det.

  67. Det är en osynlig position.
    Där kommer vi tillbaka till normerna.

  68. Normer framstår som osynliga och är
    svåra att kritisera och kommentera.

  69. Hur är en duktig kommunikatör?
    Det är en kommunikationsbok.

  70. Det är en bok om hur man kan bli
    en mer inkluderande kommunikatör.

  71. Var medveten om dina fördomar
    och värderingar-

  72. -så att de inte kommer ut.
    Ingen är fördomsfri.

  73. Men vi kan bli duktiga på att inte
    skicka ut dem om vi vet...

  74. Första gången nån säger nåt
    rasistiskt kan det vara okunskap.

  75. Men andra gången är det inte okunskap
    längre. Då är det nåt annat.

  76. Du kan inte skylla på okunskap
    två gånger.

  77. Då väljer man att fortsätta göra det.
    Då är det en maktdemonstration.

  78. Normer är inte bara teori.
    Det är verklighet.

  79. Ju mer vi funderar på det
    och är självkritiska-

  80. -desto mer kommer vi att inse-

  81. -att det lönar sig att vara
    normmedveten och självkritisk.

  82. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Normmedveten kommunikation

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Entreprenören Barakat Ghebrehawariat arbetar med att föreläsa om rasism, normer och varför ordval har en stor betydelse i samhället. Barakat arbetar normkritiskt och menar att normkritik handlar om att synliggöra normer som kan vara diskriminerande för olika individer eller grupper. I slutändan handlar normkritik om att vara självkritisk, lyssna på andra och att inte alltid utgå ifrån sitt eget perspektiv.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Rasism och främlingsfientlighet, Värdegrund
Ämnesord:
Diskriminering, Normer, Rasism, Samhällsvetenskap, Social kontroll, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Normer i fokus

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNormer i fokus

Normkritisk pedagogik

Avsnitt 1 av 3

Gymnasieläraren Lotta Björkman är expert på normkritisk pedagogik. Lotta förklarar vad ett normkritiskt perspektiv innebär och hur det kan användas i undervisningen, exempelvis för att motverka diskriminering i skolan. Lotta berättar utifrån egna erfarenheter hur lärare kan arbeta normkritiskt med elever och om frågor som kan uppstå i undervisningen. Hon delar även med sig av konkreta tips på normkritik i klassrummet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNormer i fokus

Normmedveten kommunikation

Avsnitt 2 av 3

Entreprenören Barakat Ghebrehawariat arbetar med att föreläsa om rasism, normer och varför ordval har en stor betydelse i samhället. Barakat arbetar normkritiskt och menar att normkritik handlar om att synliggöra normer som kan vara diskriminerande för olika individer eller grupper. I slutändan handlar normkritik om att vara självkritisk, lyssna på andra och att inte alltid utgå ifrån sitt eget perspektiv.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNormer i fokus

Mansnormen och jag

Avsnitt 3 av 3

Martin Bengtsson berättar om sin tid som elitfotbollsspelare och om mansnormen i bollsporten. Martin upplevde att det fanns normer över hur en manlig fotbollsspelare skulle vara och bete sig. Själv kände Martin aldrig att han passade in i fotbollens mansnorm vilket ledde till psykisk ohälsa. Hör Martin berätta om normer och om vikten av att få vara sig själv.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna NPF-podden

Belöna eller bestraffa?

Hur ska föräldrar tänka kring belöningar och bestraffningar? Det undrar en mamma som vill att hennes dotter ska komma till skolan i tid. Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo svarar på lyssnarnas frågor.