Titta

UR Samtiden - Shakespeare i flyktinglägret

UR Samtiden - Shakespeare i flyktinglägretDela
  1. Han lyckades ta sig in i lägret
    och träffade barn.

  2. Han insåg med detsamma att det barnen
    behövde mest av allt var kultur.

  3. Det jag framför allt ska tala om
    är mannen som sitter i mitten.

  4. Han heter Nawar Bulbul.

  5. Han är en syrisk skådespelare
    som engagerade sig i revolten-

  6. -mot Bashar al-Assad-regimen.

  7. Så småningom tvingades han fly
    till Jordanien med sin familj.

  8. Han har medverkat i en väldigt känd-

  9. -och i arabvärlden spridd tv-serie
    som heter "Bab al-Hara".

  10. Innan jag berättar om Nawars arbete-

  11. -vill jag kort tala om de syriska
    flyktingbarnen i Jordanien.

  12. Det finns syriska flyktingar
    i Sverige-

  13. -men framför allt
    runt omkring i regionen.

  14. I Libanon består snart en tredjedel
    av den nuvarande befolkningen-

  15. -av syriska flyktingar-

  16. -eller syrier som kommit till Libanon
    för att försöka hitta arbete.

  17. I Turkiet finns ca en halv miljon
    och ungefär lika många i Jordanien.

  18. De utgör en mycket stor del
    av befolkningen där.

  19. Bilderna som jag kommer
    att visa är från Jordanien.

  20. Framför allt från ett jättestort
    flyktingläger som heter al-Zaatari.

  21. Under en period
    bodde nära 100 000 där-

  22. -lika många
    som i en större svensk stad.

  23. De flesta som bor i det här lägret-

  24. -kommer från de södra delarna
    av Syrien.

  25. I dessa läger finns vissa möjligheter
    för barnen att gå i skola.

  26. Men möjligheten är starkt begränsad.

  27. Av den drygt halva miljon flyktingar
    som finns i Jordanien-

  28. -är mer än 50 procent under arton år.

  29. Ungefär 10 procent
    av de jordanska skolbarnen-

  30. -utgörs av syriska flyktingar.

  31. Här ser vi hur det också
    kommer in gåvor.

  32. Det här är ett läger
    som FN:s flyktingorganisation UNHCR-

  33. -har organiserat i Jordanien.

  34. Till skillnad från i Libanon, där det
    inte finns några formella läger-

  35. -har flyktingarna ingen möjlighet
    att åka ut och in i lägret.

  36. De är militärt bevakade och det är
    svårt för folk utanför att ta sig in.

  37. Men ibland kommer delegationer
    med presenter, som ni ser.

  38. Lite skor och annat.

  39. Det jag först vill tala om
    är alltså Nawar Bulbul.

  40. Innan han kom till Jordanien-

  41. -hade han en skådespelarkarriär
    i Syrien.

  42. Den 27 mars 2015
    var det en unik premiär av filmen...

  43. Förlåt, av pjäsen "Romeo och Julia".

  44. Den spelades samtidigt i Amman
    i Jordanien och i Homs i Syrien.

  45. Skådespelarna på de två platserna
    spelade tillsammans via Skype.

  46. Ungdomar förstår hur sånt går till.
    För mig är det ren magi.

  47. I Amman fanns Romeo
    och halva ensemblen-

  48. -och i Homs fanns Julia
    och den andra halvan.

  49. Skådespelarna som fanns i Homs
    i Syrien bar mask över ansiktet-

  50. -så att regimens anhängare
    inte skulle kunna identifiera dem.

  51. Pjäsen ändrades något för att spegla
    syriernas svårigheter att röra sig.

  52. Romeo i pjäsen befann sig i Jordanien
    för att han skadats under kriget-

  53. -och han kunde inte återse sin Julia
    som fanns i Homs.

  54. Homs är en stad som tidigt i kriget
    blev praktiskt taget totalraserad.

  55. Alla skådespelare var barn-

  56. -och regissören var den kände
    skådespelaren Nawar Bulbul.

  57. Det här var hans andra produktion.
    Den första som vi ska se bilder av-

  58. -är den han satte upp 2014
    i det här stora lägret Zaatari.

  59. Nawar Bulbul hade träffat
    en av mina kollegor-

  60. -en svensk forskare och kultur-
    arbetare som heter Marianne Boqvist.

  61. Hon hade varit i Jordanien
    för ett projekt om syriska berättare.

  62. Jag har två böcker jag kan visa er.
    De handlar om syriska folksagor.

  63. De finns på arabiska och svenska
    samt arabiska och engelska.

  64. De finns att få tag i
    från Kulturarv utan Gränser.

  65. Marianne åkte till Jordanien-

  66. -för att hitta samarbetspartners
    bland jordanska berättarentusiaster.

  67. Hon träffade Nawar som hon känner
    sen tidigare. Han var modfälld:

  68. "Vad ska vi ha kultur till? Det vi
    behöver är att bekämpa regimen."

  69. "Vi behöver hjälp på andra sätt."

  70. Men när Marianne hade åkt-

  71. -var det ändå nåt med kultur
    som grodde hos honom.

  72. Att kultur också kan vara
    en form av motstånd.

  73. Han lyckades ta sig in i lägret
    och träffade barn.

  74. Han insåg med detsamma att det barnen
    behövde mest av allt var kultur.

  75. Av de jordanska myndigheterna
    och UNHCR fick han ett tält.

  76. Det är svårt att komma in i Zaatari
    utan särskilt tillstånd.

  77. Men eftersom han var en känd skådis
    lyckades han ta sig in.

  78. Först skaffade han fram ett tält,
    det ser ni här.

  79. Och färgpennor och kritor. Han bjöd
    in barnen och deras föräldrar.

  80. Det barnen gjorde under
    de första veckorna var att rita.

  81. Så småningom märkte han
    att de slutade rita blodiga lik-

  82. -och krigsbilder.

  83. I stället övergick de till andra
    motiv, blommor och annat.

  84. Då började även Nawar att arbeta
    med den här teaterföreställningen.

  85. Han fick idén att sätta upp "Kung
    Lear" med de här syriska barnen.

  86. Många av barnen kommer från landet.

  87. Föräldrarna var misstänksamma först.
    Vad skulle teater vara bra för?

  88. Men de upptäckte så småningom
    att barnen var intresserade.

  89. Det man också kan se till höger-

  90. -är en del av en jättestor målning.

  91. De försökte göra en målning
    för att slå Guinness rekord.

  92. De lyckades inte slå rekordet.

  93. Men målningen som barnen ritade och
    målade blev i alla fall 535 meter.

  94. Här ser vi lite av repetitionerna.

  95. Man ser även några-

  96. -av de verktyg som de arbetade med.

  97. Den fantastiska peruken
    som en av skådespelarna bär.

  98. Flickan som vänder ansiktet mot skyn
    är den goda dottern.

  99. "Kung Lear" handlar om en pappa
    och hans tre döttrar, två är elaka.

  100. Den tredje dottern är god,
    men det förstår inte han.

  101. Här ser vi Nawar i aktion
    när han tränar barnen.

  102. Det här lägret ligger alltså i norra
    Jordanien. Där är väldigt torrt.

  103. När det börjar regna
    blir hela lägret en enda lervälling.

  104. Men här är barnen på väg
    att både delta-

  105. -och vara åskådare i den här pjäsen.

  106. Här ser ni ännu en bild med Nawar,
    som är en mycket utåtriktad person.

  107. Han liksom levde upp när han
    fick tillfälle att arbeta med barnen.

  108. Han hade aldrig tidigare regisserat.
    Men det här fick honom att känna-

  109. -att han hade en ny uppgift
    i Jordanien.

  110. Här ser ni att det står
    "Shakespeares tent".

  111. Alltså Shakespeare-tältet.

  112. Det här med barnkultur i Syrien
    före kriget-

  113. -och barnteater och teater för barn
    var inte så vanligt förekommande.

  114. Barn såg förstås mycket på tv,
    väldigt ofta vuxenprogram-

  115. -och även tecknade barnfilmer.

  116. Men den typ av kultur där barn själva
    deltar, som genom att spela teater-

  117. -var inte alltför vanlig.

  118. Därför var det roligt att se
    att barnen i lägret-

  119. -som aldrig hade spelat teater-

  120. -med liv och lust
    deltog i föreställningen.

  121. Nåt annat som var intressant
    var att föreställningen spelades-

  122. -på klassiska arabiska.

  123. De som känner till
    det arabiska språket-

  124. -vet att klassisk arabiska ligger
    ganska långt i från vardagsspråket.

  125. Man skulle kunna tro att det borde
    vara lättare för barnen-

  126. -att uttrycka sig på språket
    som talas hemma-

  127. -snarare än ett språk
    som de läser i böcker.

  128. Men när vi frågade Nawar-

  129. -varför han valde att framföra pjäsen
    på klassisk arabiska-

  130. -sa han att det förhöjde stämningen
    och förde in barnen i en annan värld.

  131. De kände att de kunde lämna
    sina vardags-jag bakom sig.

  132. Det visade liksom att de var bildade,
    kunniga och vuxna situationen.

  133. Här ser ni en annan liten scen.
    Vi ser att pojkarna håller i svärd-

  134. -framför tältet där det står "kheimat
    al-Shakespeare", Shakespeare-tältet.

  135. Här har de fått mer utrustning.
    Några smycken och en kungakrona.

  136. Man ser hur stackars kung Lear
    är plågad av nåt där på marken.

  137. Här har de haft
    den första föreställningen.

  138. Nåt som märktes väldigt tydligt-

  139. -vad gäller Shakespeare-tältet
    och föreställningen-

  140. -var Nawar Bulbuls fantastiska
    förmåga att göra reklam för pjäsen.

  141. Googlar ni på Shakespeare i Zaatari
    får ni upp många Youtube-klipp-

  142. -och annan information.

  143. Det var viktigt för Nawar
    att få stöd-

  144. -från folk i Jordanien
    och från olika organisationer-

  145. -för att på det sättet
    hålla föreställningen vid liv-

  146. -för att kunna genomföra projektet.

  147. Här ser ni att pjäsen
    just har spelats i Zaatari-lägret.

  148. De bugar sig.

  149. Här har vi ytterligare en bild
    på barnen.

  150. De lyckades även,
    vilket var helt fantastiskt-

  151. -att få tillstånd att lämna lägret,
    vilket som sagt inte är så lätt.

  152. Det är svårt att lämna Zaatari-
    lägret. Men Nawar med sin energi-

  153. -lyckades se till att ungefär 60
    av barnen fick lämna lägret.

  154. -och fick spela upp föreställningen
    i amfiteatern-

  155. -som ligger centralt i Amman.

  156. Som ni ser hade de stor publik.

  157. Det här var naturligtvis fantastiskt
    för barnen och deras föräldrar-

  158. -och för alla åskådare som var med.

  159. Här ser vi igen kung Lear i närbild.
    Där är de två otäcka döttrarna.

  160. Här har vi en bild på Nawar-

  161. -när han arbetar via Skype
    med att regissera "Romeo och Julia".

  162. Det var en föreställning
    som fick en hel del uppmärksamhet.

  163. Nawar Bulbul hade nog tänkt fortsätta
    arbeta i Zaatari-lägret med barnen.

  164. Men det blev en fnurra på tråden
    mellan honom och UNHCR-

  165. -FN:s flyktingorganisation.

  166. Nawar Bulbul är liksom många artister
    både i exil och inte i exil-

  167. -inte helt enkel att tas med.

  168. Man kan förstå att när han
    försökte stå upp-

  169. -mot den gigantiska organisationens
    byråkratiska regler-

  170. -så blev de inte så glada.

  171. Därför sköter han nu sin verksamhet
    via Skype.

  172. Han har även inlett ett nytt projekt-

  173. -som nyligen gick av stapeln.

  174. Han kallar projektet för "Love Boat".

  175. Där har han använt sig
    av professionella syriska skådisar-

  176. -som finns i Jordanien.

  177. De har riggat upp en båt, som ni ser.

  178. På denna båt ska det föreställa-

  179. -att syriska skådespelare
    försöker ta sig över Medelhavet.

  180. "Love Boat..."
    Ni är för unga för att minnas.

  181. Men det fanns en tv-serie
    som hette "Love Boat".

  182. Den handlade om människor
    på en kryssning-

  183. -där olika kärlekshistorier
    utspelade sig.

  184. Han leker lite med den idén.

  185. De här skådespelarna färdas alltså
    över Medelhavet-

  186. -från land till land
    och försöker ta sig in i Europa.

  187. För att blidka makthavarna
    i de olika europeiska länderna-

  188. -så spelar de upp stycken ur den
    klassiska västerländska litteraturen-

  189. -eller ur olika pjäser.

  190. Nawar Bulbul säger själv
    att pjäsen å ena sidan ska visa-

  191. -hur förfärligt det är för flyktingar
    som försöker korsa Medelhavet.

  192. De kommer ingenstans
    för varje gräns är stängd.

  193. Men han vill även visa
    att de här skådespelarna...

  194. Det är lätt att tro att människor
    i Mellanöstern inget kan.

  195. Att de inte känner till Cervantes,
    Molière eller Shakespeare.

  196. Han tycker att det även är viktigt
    att lyfta fram det.

  197. I den här föreställningen
    har han även lyft fram-

  198. -att det är viktigt att diskutera
    de problem som finns i regionen.

  199. Att det är viktigt att folk får
    möjlighet att diskutera svåra saker-

  200. -som politik,
    religion och sexualitet.

  201. Ämnen som på många sätt är tabu.

  202. Nawar Bulbul är även
    en passionerad förespråkare-

  203. -för dialog och öppenhet.

  204. Han är oroad över de intoleranta
    tendenser och ökande konservatism-

  205. -som breder ut sig i regionen.

  206. En konservatism som även avspeglas-

  207. -på den europeiska sidan
    av Medelhavet.

  208. Folk blir alltmer inlåsta
    i sina identiteter-

  209. -och mer avståndstagande
    från öppenhet mot andra.

  210. Man kan vara deprimerad och dyster,
    jag blir också det ganska ofta.

  211. Jag ska försöka hålla rösten
    under kontroll.

  212. Det gäller för alla konstnärer
    att säga att vi inte får ge upp.

  213. Detta finns också information om
    på nätet.

  214. Den här föreställningen finansierades
    genom så kallad crowdfunding.

  215. Det finns säkert ett svenska ord
    också.

  216. Genom en fransk sajt som heter Ulule.

  217. Folk har uppmanats
    att skicka in pengar-

  218. -som gjorde att projektet
    kunde genomföras.

  219. Även om många syrier som befinner sig
    i Mellanöstern-

  220. -är avskurna från möjligheten att ta
    sig till Europa eller att ta sig hem-

  221. -är det ändå intressant
    att de nya tekniska möjligheterna-

  222. -öppnar dörrar
    så att vi kan kommunicera-

  223. -kanske inte ansikte mot ansikte,
    men på andra sätt.

  224. Det här var historien
    om Nawar Bulbul.

  225. Nu vill jag berätta
    ett helt annat slags historia.

  226. Detta är en författare
    som heter Mansour al-Mansour.

  227. Han kom till Sverige som flykting
    för ungefär tre år sen.

  228. Han har skrivit en bok-

  229. -som heter "Fånge nummer 10 000".
    Han satt fängslad...

  230. Han kom i ett tidigt skede
    av den syriska revolten-

  231. -till Sverige.

  232. Innan dess satt han i ungefär tio år
    i ett syriskt fängelse.

  233. Han beskriver fängelsetiden i boken-

  234. -men även sina drömmar
    och sina kamrater i fängelset-

  235. -och hur man hanterar
    eller inte hanterar-

  236. -en fängelsevistelse under en regim-

  237. -som är en av de smutsigaste
    man kan tänka sig.

  238. Boken kom till på så sätt
    att han skrev den på arabiska-

  239. -bosatt i Kristinehamn, där han gick
    på ett språkkafé och lärde känna-

  240. -en svensk som hjälpte honom
    att översätta boken till svenska.

  241. Denne svensk heter Rune Blid
    och han beskriver i förordet-

  242. -hur de har arbetat tillsammans
    för att hitta en svensk språkdräkt.

  243. Rune Blid kunde ingen arabiska och
    al-Mansours svenska var begränsad.

  244. Men när de stötte på problem så
    använde de sig av Google Translate-

  245. -vilket är intressant,
    på tal om nya tekniska hjälpmedel.

  246. Boken är skriven på en svenska-

  247. -som är tillgänglig för alla.

  248. Den är mycket drabbande
    och beskriver tortyr och annat.

  249. Men den beskriver även hur fångarna
    lärde sig att leva tillsammans-

  250. -hur man hanterar situationen och
    vad som händer när man blir utsläppt.

  251. Det är ett fängelse han bär med sig,
    som han även när han blev fri-

  252. -ändå inte kunde frigöra sig i från.

  253. Men fängelset blir även
    som en metafor för hela Syrien.

  254. Syrien som ett fängelse
    för sina medborgare.

  255. Han skriver så här: "Romanen
    är ett skrik i världsansiktet."

  256. "Skriket vill säga hur mycket
    som är fult i denna världen"-

  257. -"hur en vacker människa förvandlas
    till djur när han blir fångvaktare."

  258. Han är även intresserad av att förstå
    vad det är som gör att människor-

  259. -blir de som torterar.
    Hur tänker de? Hur fungerar de?

  260. Han säger vidare: "I Sverige finns
    inte dessa hemska fångvaktare."

  261. "Utan solidariteten med andra
    som en humanitär egenskap."

  262. "Fången är alltid en fånge. Tyrannen
    är en skam för mänskligheten."

  263. "Vi måste arbeta för att bli av
    med skammen." Jag blir så gripen.

  264. Jag har jobbat i Syrien sen slutet av
    1970-talet. Det som händer är hemskt.

  265. Jag ska nog visa ett klipp
    ur den här filmen-

  266. -om jag får hjälp.

  267. Vi ska se på nåt lite roligare.

  268. Nämligen lite om det här...

  269. Där kommer det.

  270. I Zaatari, där hon bor,
    upptäckte hon Shakespeare.

  271. I dag är hon Cordelia,
    kung Lears yngsta dotter.

  272. Ve och klagan!
    Kung Lear är död!

  273. Det är tre döttrar. Två är hycklare,
    jag spelar den ärliga, Cordelia.

  274. Och Regan och Goneril.

  275. De är lögnare, de vill ta mitt arv
    och stjäla från kung Lear.

  276. Tanken är att hjälpa barnen
    genom Shakespeares pjäser.

  277. Wiam är en av åttio skådespelare
    som deltar.

  278. Här förvisas hon ur kungariket
    av kung Lear.

  279. Hon hade sagt att hon älskade honom
    som alla döttrar älskar sin far.

  280. Varken mer eller mindre.

  281. Wiam har inte gått i skola sen de
    flydde från Syrien för ett år sen.

  282. Hennes far oroar sig för att hon
    ska behöva pendla till skolan.

  283. Men han är stolt.

  284. De valde ut min dotter Wiam och hon
    repeterade med dem under en dag.

  285. Hon tyckte om att agera
    och de gillade henne också.

  286. Wiam kanske kan börja skolan snart.

  287. Men teaterns tjusning
    lockar hennes fantasi.

  288. Jag är så glad.

  289. Jag är redo att uppträda
    så att jag kan vara med i tv.

  290. Tanken om att bli lärare har bytts
    ut. Men har hon vad som krävs?

  291. Det får publiken avgöra, säger Wiam.

  292. Av intet blir intet,
    ge ett annat svar.

  293. Olycklig är jag, jag som ej kan lyfta
    mitt hjärta till min mun.

  294. Jag älskar er så som det är
    min plikt, ej mer, ej mindre.

  295. Vad nu, Cordelia?

  296. Jag tror att om Wiam
    forsätter att studera drama-

  297. -kommer hon att bli
    ett av de största namnen i världen.

  298. Ve och klagan!
    Kung Lear är död!

  299. Publiken älskar henne.
    Hon är överlycklig.

  300. Jätteroligt. Jag gillade min roll
    men jag känner mig överväldigad.

  301. Det är första gången jag är med
    i en pjäs. Tänk att vi lyckades.

  302. "Shakespeare i Zaatari" ska åka
    vidare och spelas i till huvudstaden.

  303. Wiam har funnit hopp och en dröm.
    På scenen.

  304. Det var vad jag hade tänkt säga.

  305. Kom gärna med frågor.

  306. Apropå det här med att konservatismen
    har brett ut sig-

  307. -att folk känner sig trängda och tar
    mer identitetspolitiska positioner:

  308. Det har vi sett i Sverige
    bara de senaste veckorna.

  309. Hur...

  310. Jag inspireras av den här artisten.

  311. Men vad kan vi göra i Sverige
    med de som kommer hit?

  312. Hur kan vi introducera dem
    för kulturen som finns i Sverige?

  313. Ett sätt är att börja
    med de som inte talar svenska.

  314. Jag gör gärna reklam
    för Kulturarv utan Gränser-

  315. -som står för det här projektet.
    Kontakta dem för att få böcker.

  316. Det finns även ett berättarnätverk,
    Fabula-

  317. -som spelar på svenska och arabiska.

  318. Det är ju folksagor, det finns en
    arabisk berättartradition, hakawati.

  319. Berättare gick omkring
    och berättade folksagor-

  320. -och gamla episka berättelser.
    Mycket av det här har vi gemensamt.

  321. Många sagor och föreställningar
    är sådant som vi delar-

  322. -på många håll i världen.

  323. Jag tror att teater
    kan ha en otrolig betydelse.

  324. Teater och berättande.

  325. Det finns möjligheter-

  326. -även med ett begränsat språk-

  327. -att uttrycka sig konstnärligt
    och på så sätt öppna nya dörrar.

  328. Det tror jag på.

  329. Textning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

  330. Översättning: Elisabeth Enström
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Shakespeare i flyktinglägret

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Annika Rabo är professor i socialantropologi och berättar om teater i ett flyktingläger i Jordanien. Nawar Bulbul som är en känd skådespelare från Syrien samlade ihop barnen i lägret och lät dem spela Shakespeares pjäser. Rabo visar film därifrån och berättar om nyväckt självkänsla, framtidshopp och innovativa teateridéer. Inspelat den 3 maj 2016 i Kista bibliotek i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Barn och teater, Flyktingfrågor, Flyktingläger, Flyktingpolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialt arbete med barn
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Världens bästa skitskola - syntolkat

I spåren av kommunaliseringen

När kommunaliseringen av den svenska skolan inleddes i början av 1990-talet protesterade både lärarna och högern. Är det kommunaliseringen som har orsakat skolans problem med sjunkande resultat och sämre likvärdighet?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Går det att förbjuda religiösa friskolor?

Liberalerna med partiledaren Jan Björklund i spetsen har kommit med ett konkret förslag kring religiösa friskolor. De vill att nya religiösa skolor stoppas helt och att befintliga skolor inte tillåts expandera. Men försvararna av religiösa skolor menar att det skulle bryta mot internationella konventioner. Vi synar argumenten för och emot skolor med religiös profil. Är det ens möjligt att förbjuda dem? Eller stämmer det som förespråkarna säger - att möjligheten att välja en religiös skola är en mänsklig rättighet?