Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Socionomdagarna 2016 som hölls den 15-16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016 : Mindfulness 2016Dela
  1. Jag har aldrig tidigare sagt nåt
    politiskt i ett sånt här sammanhang-

  2. -men man kan uppenbarligen bli
    USA:s president-

  3. -utan att kunna reglera sina känslor.

  4. Min kollega har gett mig en siffra
    som jag inte vet om den stämmer:

  5. 700 000 människor har fått ett recept
    på antidepressiv medicin utskrivet.

  6. Tabletter som de borde ta.

  7. Jag gissar att det inte är så många
    som tar tabletterna.

  8. Men det kan finnas många
    som köpt utomlands eller på nätet-

  9. -eller lånat av nån. Det är med
    andra ord väldigt, väldigt vanligt-

  10. -att människor behöver hjälp med sina
    känslor, sitt mående och sitt liv.

  11. Vi har en läkemedelsindustri
    som är ofantligt effektiv-

  12. -när det gäller att föreslå
    att den bästa lösningen på problemen-

  13. -är att få ett recept eller
    alternativt köpa mediciner på nätet.

  14. Hela den här mässan är
    en otroligt uppmuntrande vägvisare-

  15. -åt ett annat håll. Det går faktiskt
    att göra oändligt mycket-

  16. -för vårt mående, vår livskvalitet
    och för våra relationer-

  17. -utan att gå till apoteket.

  18. Så det är fantastiskt att vara här.
    Tack för att ni kommer och lyssnar.

  19. Vi har haft en liten inkompatibilitet
    mellan min fil och datorn-

  20. -men jag tror att det ska gå bra.

  21. Jag tänkte starta
    med en fråga som har dykt upp-

  22. -antagligen sen innan
    människor ens hade språk.

  23. När man undrar:
    "Varför gör jag på detta sättet?"

  24. "Varför blir det som det blir?"
    Mina hundar ställer nog samma fråga.

  25. Ibland gör de nåt som inte funkar,
    och de ser ut att tänka:

  26. "Varför gjorde jag så där?"

  27. Svaret på frågan har poeterna
    och filosoferna kastat sig över.

  28. Skönlitterära författare och olika
    religioner har kastat sig över den.

  29. Alla ni som arbetar beteendeinriktat
    vet att det inte är en bra fråga.

  30. Det är väldigt sällan användbart
    att fråga sig själv eller nån annan:

  31. "Varför gjorde du så?"

  32. Om det vore effektivt hade vi inte
    behövt göra beteendeanalyser.

  33. Ni vet också att man av och till
    kommer fram till-

  34. -en helt annan orsakskedja än den
    som personen trodde var skälet.

  35. Och vi är fantastiskt usla på att
    förstå förstärkningskontingenser.

  36. Ni har säkert hört talas om den här
    studien, men jag berättar ändå.

  37. Man tog ett gäng studenter i USA,
    som då ofta i psykologisk forskning-

  38. -och sa så här: "När föreläsaren går
    åt det här hållet"-

  39. -"ska ni se jätteintresserade ut.
    Nicka, res er upp och se glada ut."

  40. "När föreläsaren går hitåt"-

  41. -"ska ni successivt tappa intresset,
    börja se uttråkade ut"-

  42. -"klia er i håret, småprata med
    grannen och fibbla med telefonen."

  43. Det som hände var att föreläsarna
    som utsattes för experimentet-

  44. -hamnade här borta, föreläste
    och tyckte att allt var jättebra.

  45. När man sen frågade dem varför de
    stod där hade alla ett bra svar:

  46. "Ljuset är bäst."

  47. "Jag tycker att jag får bättre grepp
    om auditoriet härifrån."

  48. De hade en massa förklaringar-

  49. -som inte hade nåt
    med det verkliga skälet att göra.

  50. Ingen sa: "Det är för att de i rummet
    har förstärkt mig att gå ditåt."

  51. Vi är alltså väldigt omedvetna
    om vilka förstärkare-

  52. -som påverkar vårt beteende.

  53. Så den här frågan, som klassiskt sett
    är en introspektionsfråga-

  54. -tycker jag inte
    att vi ska ägna oss åt.

  55. Titta, det här var kul!

  56. Jag undrar om det går att göra
    på ett mer exakt sätt...

  57. Här är några exempel
    på frågor som dyker upp-

  58. -och som vi jämt stöter på:
    "Varför är jag alltid så orolig?"

  59. "Varför kan jag inte sluta
    äta choklad/röka/köpa lotter?"

  60. "Varför skriker jag åt ungarna fastän
    jag bestämmer mig för att låta bli?"

  61. "Varför springer jag inte, fast jag
    vet att jag skulle må bra av det?"

  62. Har ni tänkt på vilken extremt
    underlig situation vi befinner oss i?

  63. Det finns en massa skräckfilmer där
    nån stackars människa blir invaderad-

  64. -av en alien som kryper in i deras
    kropp och tar över deras handlingar.

  65. Eller så installerar sig
    en demon i huvudet.

  66. Vi blir jätterädda av det.

  67. "Tänk om det fanns nån inom mig
    som styrde mina handlingar."

  68. "Nån som fick mig att göra sånt
    som jag egentligen inte vill göra."

  69. I skräckfilmer är det hemska saker,
    men det här lever vi ständigt med.

  70. Eller hur?
    Vi vill en sak men gör nåt annat.

  71. Om man tar ett gäng sjukvårds-
    anställda i ett auditorium som här-

  72. -bestående av en övervikt kvinnor,
    de flesta kanske runt fyrtio-

  73. -och ställer frågan: "Hur många här
    skulle vilja gå ner säg fem kilo?"

  74. Då kommer jättemånga händer upp.

  75. Då frågar man: "Hur många har velat
    det här i ganska många år"-

  76. -"och haft det som nyårslöfte år
    efter år?" En massa händer räcks upp.

  77. Sen kan man ställa frågan:

  78. "Hur många vet inte vad man måste
    göra för att gå ner fem kilo?"

  79. Inte en enda hand.

  80. Där sitter en massa kompetenta,
    välfungerande människor-

  81. -som vet exakt vad de skulle
    behöva göra, men det går inte.

  82. Är inte det ganska konstigt?
    Och vi tycker det är helt okej.

  83. Man skulle vilja göra nåt,
    men sen går det inte.

  84. Det är hur underligt som helst.

  85. Då ställer man sig lätt frågan:
    "Varför är det på det här sättet?"

  86. "Varför gör jag så
    när jag vill nåt annat?"

  87. "Varför bli jag kär i samma typ av
    person när det alltid går dåligt?"

  88. Det finns problem med introspektion,
    och vi ska ta upp attributionsteori.

  89. Det finns ju en massa sätt
    att försöka förstå sammanhang.

  90. Attributionsteori är
    en grupp av teorier-

  91. -för att systematisera hur vi gör
    när vi försöker förstå.

  92. En variant är intern attribution.

  93. Då tänker jag att allt beror på mig.

  94. Om jag misslyckas beror det på att
    jag var dum, otillräckligt förberedd-

  95. -inte är tillräckligt smart
    eller nåt sånt. Det hänger på mig.

  96. Man kan också ha...
    Ja, titta så fint! Vi tar nästa.

  97. Man kan också ha extern attribution.

  98. Då tänker man
    att det mesta beror på nån annan.

  99. På de flesta arbetsplatser
    där vi träffar mycket folk-

  100. -finns det en del som sällan har
    problem med patienter eller kunder.

  101. Allt går oftast som det ska.

  102. Sen finns det andra som alltid får
    dem som är arga, sura, besvärliga-

  103. -och icke samarbetsvilliga.

  104. Den personen, om hon eller han
    kör med extern attribution-

  105. -kan verkligen tänka:
    "Det måste vara nåt fel"-

  106. -"på den överordnade
    statistiska slumpgeneratorn."

  107. "Varför får bara jag
    de besvärliga patienterna?"

  108. Det är naturligtvis inte så att
    den personen bara får besvärliga...

  109. Kolla, kolla!
    Ska vi ge henne en liten applåd?

  110. Tack!

  111. Så här kan det bli. Vi är tillbaka
    på intern attribution.

  112. Här finns det
    några riktigt tråkiga konsekvenser.

  113. För de första hjälper det inte att
    tänka negativa tankar om sig själv.

  114. För det andra kan man råka ut för
    att träffa nån som säger:

  115. "Det går dåligt för att du vill
    att det ska gå dåligt."

  116. "Du vill misslyckas innerst inne,
    och beviset är att det inte går bra."

  117. Då får man inte bara en...

  118. Först av allt är det den attack
    mot självkänslan som uppstår-

  119. -när man inte klarar en uppgift-

  120. -men man blir också misstänkliggjord
    i sin uppfattning om vad man vill.

  121. Man trodde att man ville
    att det skulle gå bra-

  122. -men sen säger nån,
    kanske i auktoritetsställning:

  123. "Hade du verkligen velat hade det
    gått bra, så du ville nog inte."

  124. Det är väldigt kusligt.

  125. Jag får veta att min uppfattning om
    mina känslor och drivkrafter är fel.

  126. Det är ett väldigt svårt läge
    för en person att vara i-

  127. -när man inte vågar tro på det man
    tänker att man vet om sig själv.

  128. Titta, nu gick det bra igen!

  129. Här har vi den externa attributionen.
    Det här är alltså väldigt svårt.

  130. Den här kvinnan heter Marsha Linehan.

  131. Hon grundade
    den dialektiska beteendeterapin-

  132. -som var min väg in i mindfulness.

  133. Jag hade en steg 2 KBT-utbildning
    när hennes artikel kom-

  134. -som visade att även
    emotionellt instabila kvinnor-

  135. -kan få hjälp av psykoterapi, vilket
    man inte trodde på 80- och 90-talet.

  136. Marsha hade den enorma fördelen
    framför många av sina kollegor-

  137. -att hon hade varit patient själv.
    Hon startade från den upplevelsen.

  138. Att vara emotionellt dysreglerad
    och själskadande och knappt få hjälp.

  139. Hon beskriver det
    som en aha-upplevelse:

  140. Det var inte så att personalen
    inte ville hjälpa henne.

  141. De förstod bara inte vad hon behövde
    för att kunna ta emot hjälp.

  142. Då gjorde hon det till sin mission-

  143. -när hon så småningom kom ur sin
    patientroll, blev psykoterapeut-

  144. -och sen professor i psykologi.
    Hon försökte hitta ett sätt-

  145. -att hjälp oss som ska behandla att
    ge den hjälp som personen behöver.

  146. Den dialektiska beteendeterapin är
    mindfulness-baserad. Vad betyder det?

  147. Det undrade vi när vi började.

  148. Det enkla svaret är-

  149. -att det är svårt
    att bedriva psykoterapi-

  150. -om den som man ska arbeta med
    inte har tillgång till introspektion-

  151. -inte vet vad hon eller han tänker,
    vilka känslor som kommer av tankarna-

  152. -och vilka impulser att agera
    som kommer av känslorna och tankarna.

  153. Hon ville skapa förutsättningar-

  154. -även för
    emotionellt labila personer-

  155. -att hitta ett sätt att fånga
    vad som händer med en just nu.

  156. Hur reagerar man och upplever
    situationen? Hur känns det i kroppen?

  157. Jag hörde slutet
    på den förra föreläsningen.

  158. Där var det precis det här.
    När man har barn...

  159. Det handlade om traumatiserade barn,
    och det var precis det här.

  160. "Om du sätter dig med en filt,
    hur känns det?"

  161. Att hjälpa barnet att förstå
    vad som händer-

  162. -i stället för att fly. Samma sak
    som vi gör med våra patienter.

  163. Marsha Linehan började med
    en annan fråga. Hon tänkte så här:

  164. Nästan all psykoterapi då
    handlade om förändring.

  165. Man tog en jättetjock manual-

  166. -och där stod det 5 700 olika
    interventioner att använda sig av-

  167. -om man ville hjälpa nån
    att förändra ett beteende.

  168. Men det är uppenbart så att om man är
    i alltför stort känslomässigt kaos-

  169. -så är det inte läge att försöka
    förändra nåt. Man kan inte lära sig-

  170. -när man är panikslagen,
    djupt förtvivlad-

  171. -eller i ett tillstånd
    av hyper-arousal.

  172. Frågan blir vad man ska göra då.

  173. Tidigare stod det i läroböckerna-

  174. -att med såna kunde man inte arbeta
    psykoterapuetiskt.

  175. De hamnade ju ofta
    i extrema känslomässiga reaktioner-

  176. -som omöjliggjorde
    konventionell metodik.

  177. Då tänkte hon
    att antingen kan man förändra.

  178. Om man inte vill förändra
    kan man dels göra slut med patienten-

  179. -men man kan också tänka sig
    att man bara kan vara i det som är.

  180. Att låta patienten vara
    så rädd eller ledsen som hon är.

  181. Att finnas kvar, att kunna stötta,
    att kunna hjälpa-

  182. -och förhoppningsvis undvika
    katastrofala följder av det här.

  183. Man hoppar framför tunnelbanetåg
    eller gör sånt man inte borde göra-

  184. -för att det är dåligt på lång sikt.

  185. Hon kom på att acceptans
    är en bra idé.

  186. Att bara kunna acceptera läget
    och patienten som de är.

  187. Att kunna acceptera relationen
    till patienten som den är.

  188. Och så funderade hon på
    vilka som vet nåt om acceptans.

  189. Då fick hon upp ögonen för buddismen.
    Så har i alla fall hon berättat det.

  190. Om det är nåt
    som buddister är bra på-

  191. -så är det att acceptera det som är.

  192. Så hon checkade in på en veckosluts-
    retreat i ett buddistkloster-

  193. -och blev kvar där ett år.

  194. Skälet var att hon hittade nåt som
    hon tyckte var så ofantligt nyttigt-

  195. -och användbart. Det är det
    som hon har tagit med sig-

  196. -och som är min ingång i mindfulness.
    Jag har inte en andlig ingång-

  197. -utan precis bara det här.

  198. Vad är det, då? "Mindfulness" är ju
    ett förvetenskapligt begrepp.

  199. Det finns alltså ingen konsensus
    kring vad man ska lägga in i det.

  200. Det leder till en hel del problem.

  201. Man kan tänka sig tre personer
    som vill lära sig om mindfulness-

  202. -och anmäler sig till varsin kurs.

  203. Person ett hamnar på en retreat
    där man inte får tala med varandra.

  204. Man stiger upp fyra på morgonen,
    äter tunn linssoppa då och då-

  205. -och sitter i tystnad.

  206. Person två hamnar på ett läger
    där man ägnar sig åt "compassion".

  207. Man ägnar hela tiden åt
    att hitta, väcka och arbeta med-

  208. -känslor av värme, samhörighet,
    närhet-

  209. -och välvilja gentemot sig själv
    och andra. Här pratar man hela tiden.

  210. Den tredje personen hamnar
    på ett läger-

  211. -där man lägger mycket fokus
    på det sensoriska-

  212. -och det filosofiska.
    Hur vet vi vad verkligheten är-

  213. -och vad som händer runtomkring oss?

  214. Jo, vi känner, ser, hör
    och upplever saker och ting.

  215. Hur ska vi förhålla oss till denna
    sensoriska input? Är den pålitlig?

  216. Såg ni klänningen som åkte runt
    på nätet, med två färger?

  217. Folk blev vansinniga på varandra,
    för att de såg den på olika sätt.

  218. Så är mycket i vår verklighet.
    Hur ska vi förstå det?

  219. Vad är min privata verklighet
    och vad är en gemensam verklighet?

  220. Hur ska jag bygga upp en gemensam
    verklighet med viktiga personer?

  221. Alla tre har betalat ett antal tusen
    för att lära sig om mindfulness-

  222. -men får med sig väldigt olika saker.

  223. Det är inte så meningsfullt
    att försöka diskutera-

  224. -vad man ska lägga in i begreppet
    och varför.

  225. Det känns mer meningsfullt
    att beskriva vad vi håller på med nu.

  226. Men jag ska visa två beskrivningar
    som är väldigt tilltalande.

  227. Tang och medarbetare skriver: "Det
    kan beskrivas som mental träning"-

  228. -"för att förbättra individens
    grundläggande psykologiska förmågor."

  229. Grundläggande psykologiska förmågor
    är att reglera sin uppmärksamhet.

  230. Vad ska jag lägga märke till,
    när och varför?

  231. När ska jag skifta uppmärksamheten?
    Och att kunna reglera känslor.

  232. Jag har aldrig sagt nåt politiskt
    i ett sånt här sammanhang-

  233. -men uppenbarligen
    kan man bli USA:s president-

  234. -utan att kunna reglera känslor.

  235. Men för de flesta kan det vara
    en väldigt bra färdighet-

  236. -att kunna bli arg
    och inte omedelbart fara ut-

  237. -som i att skrika på barnen. Att bli
    arg på sina barn måste man bli.

  238. De flesta barn beter sig så
    att man blir förbannad.

  239. Men man måste inte skrika åt dem
    eller smocka till dem.

  240. Det kan finnas en möjlighet
    att bara tänka att man blir arg-

  241. -och hantera ilskan på nåt annat sätt
    än att låta den gå ut över barnet.

  242. Stefan Hofmann
    och hans medarbetare säger:

  243. "Ett syfte med mindfulness"-

  244. -"är att odla en mer realistisk
    syn på hur psyket fungerar."

  245. Hur kan man veta varför
    om man inte vet hur psyket funkar?

  246. Tänk att ni sätter er i en bil.

  247. Ni har aldrig sett en bil
    men tagit körkort i en simulator.

  248. Ni kan styra, gasa och så.

  249. Plötsligt på motorvägen i närheten
    av Jönköping stannar bilen.

  250. Om ni då inte har en aning om
    att bilar behöver bensin-

  251. -så kan det te sig som
    ett gigantiskt mysterium.

  252. I Södertälje gick bilen hur bra
    som helst och i Mjölby också.

  253. Sen i närheten av Jönköping
    stannar den. Vad kan det bero på?

  254. Är det nåt med Jönköping?

  255. Men om man är bättre införstådd
    med hur bilen funkar-

  256. -så kan man förstå varför den stannar
    och förebygga det genom att tanka.

  257. Min tes är att det är likadant
    med vårt psyke - och vår kropp.

  258. Det sägs att ingen befolkningskohort,
    eller vad man ska kalla det...

  259. Ingen grupp boende i Sverige har
    varit friskare än vad vi är nu.

  260. Vad beror det på? Ett skäl är att vi
    förstår hur vi ska hålla oss friska.

  261. Min mormor trodde
    att allt grönt var giftigt.

  262. Hon åt av princip inte sallad,
    bönor eller ärtor. Hon åt inte sånt.

  263. Hon blev sextiosju. Jag vet inte
    om det fanns ett samband.

  264. Hon rörde sig inte heller.

  265. Hon tyckte att vid en viss ålder
    fanns det ingen anledning.

  266. Nu för tiden har vi
    en bättre förståelse för-

  267. -hur vi kan hålla oss
    pigga och friska.

  268. Samma sak behöver hända
    för det mentala.

  269. Vi behöver förstå bättre
    vad vi behöver för att inte hamna i-

  270. -psykisk ohälsa och elände.
    Men visst är det en fin definition?

  271. För att förstå hur psyket fungerar
    bättre, det låter inte så dumt.

  272. Det här är också ett bra slag.
    Man kan ju bli lite orolig.

  273. Jag startade
    med mindfulness tidigt inom vården.

  274. Andra höll på ur ett mer
    religiöst, andligt perspektiv-

  275. -arbetade med, tränade sig i
    och ägnade sig åt mindfulness.

  276. När vi började tyckte alla
    att det verkade väldigt flummigt.

  277. Min första bok om mindfulness, "Vem
    är det som bestämmer i ditt liv?"-

  278. -stoppade förlaget för att man ansåg
    att ingen visste vad ordet betydde.

  279. Nu kan man inte slå upp en tidning
    utan att det står:

  280. "Tre snabba mindfulness-knep!"

  281. "Det tar 30 sekunder, du går ner tio
    kilo och sover gott på nätterna!"

  282. Det har blivit en glad, förväntans-
    full och lite orealistisk våg-

  283. -av mindfulness-tillämpning.

  284. Man ska göra nåt enkelt, och då sker
    nåt dramatiskt. Det inte sant.

  285. De tre enkla knepen som man gör på
    30 sekunder funkar väldigt sällan.

  286. Men med det här målet förstår man att
    man måste anstränga sig mer än så.

  287. Vi ska köra lite upplevelse...
    Ställde jag min klocka? Ja.

  288. Lite upplevelsebaserat.
    Man kan inte tala om mindfulness-

  289. -utan att ge folk en chans
    att köra lite.

  290. Vill ni? Ganska många vill.

  291. Då ska ni tänka på att alltid
    när man gör såna här övningar-

  292. -kan man närma sig det ungefär
    som man närmar sig yogaklass.

  293. Oftast säger yogainstruktören till en
    att om det tar emot, så sluta.

  294. Yogainstruktören har ingen glädje
    av att nån lämnar klassen på bår.

  295. Vi är väl ganska många som har haft
    unga viga instruktörer av olika slag.

  296. Man försöker göra likadant som de,
    och så händer det tråkiga saker.

  297. Det gäller också med mindfulness
    i grupp. Jag vet inget om er.

  298. Men om det blir besvärligt
    eller tar emot, så slutar ni.

  299. Men vi ska göra en övning
    som inte har så hög skaderisk.

  300. Vi ska köra "compassion meditation"
    i en minut.

  301. Då måste jag hämta min klocka igen.

  302. Nu kommer det en liten instruktion.

  303. Det man gör är att man fokuserar
    sin uppmärksamhet.

  304. Redan det är svårt. Att fokusera...
    Det här är min favoritliknelse:

  305. Att fokusera sin uppmärksamhet
    är som att stå på ett ben.

  306. Det är busenkelt när man har tränat
    och jättesvårt när man inte har det.

  307. Och man måste träna för att kroppen
    ska koppla ihop balanscentrum-

  308. -med ryggmusklerna,
    så att det går att stå på ett ben-

  309. -i stället för två. När man har gett
    kroppen en chans att bygga om sig-

  310. -så är det inget svårt. Att styra
    sin uppmärksamhet är likadant.

  311. Vanligen låter vi kroppen bestämma
    var uppmärksamheten ska vara.

  312. Vi går över gatan
    och har uppmärksamheten på trafiken.

  313. Vi går på konsert och har i bästa
    fall uppmärksamheten på musiken.

  314. Vi letar svamp-

  315. -och då har vi uppmärksamheten
    på sånt som kan se svamplikt ut.

  316. Nåt annat intressant
    kan då dyka upp där i skogen-

  317. -men uppmärksamheten håller sig borta
    för att man ska komma ihåg svamparna.

  318. Om ni nu upptäcker att ni kan hålla
    uppmärksamheten i två sekunder-

  319. -och sen börjar tänka på att ni
    inte åt lunch, behöver nya skor-

  320. -eller måste ringa farmor,
    då motsvarar det att tappa balansen.

  321. Då gör man som när man lär sig att
    stå på ett ben: Man försöker igen.

  322. Ni måste kanske fokusera om
    sextio gånger, men det gör inget.

  323. Uppmärksamheten är bara inte van vid
    att bli tillsagd var den ska vara.

  324. Det är en sak som man lär sig
    med mindfulness-relaterade tekniker.

  325. Att kunna säga till sin
    uppmärksamhet: "Där ska du vara."

  326. Ni ska då tänka på nån eller nåt
    som ni tycker om.

  327. Nån person som ni gillar.

  328. Er partner, ert barnbarn,
    en granne, förälder eller kompis.

  329. Eller så kan det vara er hund eller
    katt eller det nyplanterade trädet.

  330. Det ska vara nåt levande. Om jag tar
    min lilla hund som exempel-

  331. -så kan jag berätta hur det kan låta.

  332. Jag tänker på min lilla hund,
    och så tänker jag så här:

  333. "Jag vill att du ska ha det bra."

  334. "Jag vill att du ska få vara frisk
    och inte ha ont nånstans."

  335. "Jag vill att människor
    ska vara snälla mot dig."

  336. "Jag vill att du tycker om din mat
    och att du har friskt vatten."

  337. "Jag vill att du har roligt i livet.
    Jag vill att du ska ha ett bra liv."

  338. "Jag vill att du är omgiven av folk
    som vill dig väl."

  339. Så ska man hålla på i en minut.
    Man får ta samma sak flera gånger.

  340. Det är inget kreativitetstest
    där man måste hitta på nya saker.

  341. Så gör ni det. Är ni redo?

  342. Då kan ni starta: Ett, två, tre - nu.

  343. Så... Nu kan ni känna efter
    hur det känns.

  344. Många tycker att det här är
    en mindfulnessövning-

  345. -som, även om man bara gör den
    i en minut, gör oss lite avslappnade-

  346. -lite glada och lugna.
    Den ökar välmåendet.

  347. Vad säger ni? Massor med folk nickar.

  348. Visst är det fantastiskt?
    60 sekunder i en så här stor lokal-

  349. -och utan förvarning, och så kan
    ni ändå påverka hur det känns.

  350. Om vi hade sänkt ner en kollektiv
    magnetkamera över huvudet på er-

  351. -hade vi fått nån variant
    av den här bilden.

  352. Ser ni att det är blått här och var?

  353. Här och där, där och där,
    syns det?

  354. Det här är en sammanställning
    av ett stort antal mätningar-

  355. -på folk som antingen hade tränat
    mycket "compassion meditation"-

  356. -eller inte.

  357. Det är här där det skiljer mellan dem
    med mycket respektive lite träning.

  358. Vad författarna ville ha sagt är:

  359. När vi ägnar oss åt att tänka
    kärleksfullt och välvilligt-

  360. -på nån annan eller oss själva
    aktiverar det många delar av hjärnan.

  361. Man kan tro att det finns en
    compassion-kärna som man drar i gång-

  362. -men det är många olika delar
    som aktiveras.

  363. Som med allt annat så är det så
    med den här träningen-

  364. -att när vi gör nåt med hjärnan så
    blir den bättre och bättre på det.

  365. Det är samma sak som när jag går
    på gymmet och ska bygga min biceps.

  366. Då säger min hjärna till muskeln
    att bli starkare.

  367. Jag kommunicerar
    genom att låta den jobba.

  368. Precis på slutet säger muskeln
    att den inte orkar en gång till-

  369. -och då säger man:
    "Jodå, en gång till!"

  370. Och man tar i med allt man har.

  371. Då förstår muskeln att
    den inte kan hålla på så varje gång.

  372. Jag tror alltså inte att muskeln har
    en egen hjärna som tänker-

  373. -utan det registreras i muskeln
    att här behövs det mer kraft-

  374. -och så bygger muskeln upp sig.

  375. Vår hjärna är likadan. När vi gör
    nåt tillräckligt många gånger-

  376. -så bygger hjärnan upp sig kring det.
    Därför kan vi lära oss nya saker.

  377. Det bildas nya synapser
    och kontakter mellan våra neuron.

  378. Och ni vet hur det är: Första
    gången går det inte särskilt bra.

  379. Man tränar och blir duktigare-

  380. -och till slut
    kan man automatisera rörelsen.

  381. Även de bästa tennisspelarna,
    som kan serva en boll-

  382. -utan att tappa motspelaren
    med blicken-

  383. -för att se
    vart hon eller han är på väg.

  384. Sen dundrar de in
    världens mest enorma serv.

  385. Men första gången de försökte träffa
    en boll med ett racket-

  386. -gick det nog till så här.
    Man kastar upp bollen...

  387. Den kommer ner,
    och man försöker träffa den.

  388. Efter ett tag inser man
    att man ska börja svingen tidigare.

  389. Till slut börjar man kunna
    träffa bollen och sen placera den.

  390. Hjärnan bygger om
    genom att olika gener slås av och på.

  391. Det är fascinerande
    att man börjar förstå-

  392. -hur vi modellerar
    även vår genetik i hjärnan-

  393. -genom vårt sätt att använda den.

  394. Vad händer då vid mindfulness?

  395. Tang et al har samlat ihop
    det de kunde hitta-

  396. -av olika studier
    där man har försökt-

  397. -att undersöka vilka delar
    av hjärnan som aktiveras-

  398. -eller i alla fall visar
    förändrad aktivitet-

  399. -när man gör fMRI-studier.

  400. Och... Är inte det här lite vackert?

  401. Tänk så länge man inte visste
    nåt om hur hjärnan funkade.

  402. Den såg ut som kall havregrynsgröt,
    man hade inte en susning-

  403. -och nu börjar vi förstå
    att insula här borta, till exempel...

  404. Där! Det är en liten plommonstor
    historia som sitter här inne.

  405. Den använde ni när ni kände efter
    hur det kändes-

  406. -efter
    den här lilla compassion-övningen.

  407. Den samlar ihop information om hur vi
    mår och berättar det för oss-

  408. -både i kroppen
    och i vår sinnesstämning.

  409. Den är också aktiv
    när vi får empatiska reaktioner.

  410. Ni vet de här studierna när man
    lägger en person i magnetkameran-

  411. -och sen sticker man en nål i handen
    på nån som personen tycker om.

  412. Då aktiveras
    i viss mån samma delar av hjärnan-

  413. -som om man själv blev stucken
    i handen men även då insula-

  414. -som verkar vara en viktig komponent
    i vår empatiska reaktion.

  415. De som ägnar sig åt mindfulness
    säger att vi inte bör eftersträva-

  416. -den typen av empati.

  417. Vi har ofta gått kurser-

  418. -i att lära sig förstå skillnaden
    mellan sympati och empati.

  419. De flesta av er har nog tenterat på
    kurser med den typen av innehåll.

  420. Man ägnar jättemycket tid
    åt att fundera på-

  421. -hur man kan göra
    studenter mer empatiska.

  422. Ska de läsa skönlitteratur eller
    tillbringa en dag med patienterna?

  423. Hur ska man öka deras medkänsla?

  424. Man kan också tänka att vi inte ska
    ägna oss åt det, för det är slitsamt.

  425. Att lida när man träffar nån lidande
    är inte det bästa för den personen.

  426. Om jag däremot kan väcka
    min medkänsla-

  427. -och hjälpa, lindra och trösta
    men inte lida själv-

  428. -så kan det dels vara bättre
    för mig som yrkesmässigt kontakt...

  429. Den meningen
    trasslade jag mig inte ur!

  430. Om jag arbetar med människor
    som har det svårt-

  431. -kan det vara bättre att hitta
    ett sätt att förhålla mig-

  432. -där mitt empatiska lidande
    inte aktiveras hela tiden.

  433. Det har jag sagt några gånger,
    och jag har upptäckt-

  434. -att nästan alla äldre nickar, och
    de yngre undrar: "Vad sa människan?

  435. Det var då insula och empatin...

  436. Sen har vi de här fina
    mediala prefrontala strukturerna-

  437. -som ibland kallas "The Me Center".

  438. När vi tänker centrerat
    kring oss själva-

  439. -är det de mediala delarna
    av pannloberna som är aktiva.

  440. När jag sätter mig själv i centrum
    och det handlar om "jag, jag, jag".

  441. Men om jag kan flytta
    på processandet i en situation-

  442. -och processa det mer lateralt,
    så är jag mer öppen för "du".

  443. De har intressanta konsekvenser
    när man grälar, till exempel.

  444. Då är det extremt lätt
    att hamna i "jag".

  445. "Jag tycker att",
    "jag känner" och "jag vet".

  446. Om man då försöker hitta
    den här konflikten-

  447. -som den skulle kunna se ut
    ur ett neutralt perspektiv...

  448. Att nån står bredvid och ser på.
    "Den säger det och den säger det."

  449. Då får man lite distans
    till sina känslor och problem.

  450. Det kan bli betydligt lättare
    att höra vad den andre säger.

  451. Eller om man vill ta överkursen
    och försöka flytta sitt perspektiv-

  452. -till den andre personens plattform
    och se hur det ser ut därifrån.

  453. Då kan man i bästa fall bryta
    de här ritualiserade grälen-

  454. -som finns i nästan alla relationer.
    Ni känner antagligen igen det.

  455. Man har en påfart
    till det här grälet-

  456. -och så hamnar man i samma gräl
    som man har haft massor av gånger.

  457. Man vet att det inte leder nånvart.

  458. Vi blir båda ledsna, upprörda,
    arga och sura på varandra.

  459. Det gäller för gräl man har
    med sina barn, särskilt i tonåren-

  460. -sin partner eller sin gamla mamma.

  461. Jag gjorde en bra intervention
    med min mamma. Hon är nu nittiosex.

  462. Hon hade en tendens att säga så här:

  463. "Jag har ont. "Jag har ont
    under vänster revbensbåge."

  464. "Det började två på natten",
    och så vidare.

  465. Jag svarade alltid: "Tänk på
    att jag är psykiater sen länge."

  466. "Som allmänläkare är jag livsfarlig.
    Jag kan inte säga nåt om din smärta."

  467. Då muttrade hon. Nästa gång är det
    samma sak, fast nåt annat gör ont.

  468. Då försökte jag...
    Jag brukar bli så irriterad-

  469. -och tycker att hon borde fatta.

  470. Jag är inte husläkare på distans.
    Jag vet inte vad det kan betyda-

  471. -eller vad jag skulle göra åt det.
    Jag kan ändå inte göra nåt åt det-

  472. -därför att jag inte är där.
    Jag kan inte göra nåt.

  473. Då försökte jag
    tänka mig in i vad hon vill.

  474. Varför gör hon så?

  475. Hon vill ju inte irritera mig
    eller förstöra våra samtal.

  476. Det måste vara nåt annat.
    Så jag funderade vidare:

  477. Om hon har det besvärligt och tror
    att jag kan lösa hennes problem lätt-

  478. -men väljer att inte göra det,
    då försöker man ju om och om igen.

  479. Därför försöker jag förebygga.

  480. Så nästa gång vi pratade
    frågade jag inte hur hon mådde-

  481. -utan sa:
    "Jag vill tala med dig om en sak."

  482. "Jag vill att vi har roliga samtal
    och inte blir frustrerade."

  483. Då sa hon: "Ja, det vill jag också!"
    Och så startade vi där.

  484. Jag sa: "Jag blir frustrerad när du
    berättar om krämpor eller sjukdomar."

  485. "Du förväntar dig att jag
    ska göra nåt, men det kan jag inte."

  486. "Men du är ju faktiskt doktor",
    sa hon, och då sa jag:

  487. "För väldigt längesen gick jag
    en grundutbildning i medicin."

  488. "Sen dess har alla sjukdomar
    och mediciner förändrats."

  489. "Det man trodde då
    stämmer inte alls."

  490. "Magsår, till exempel. Vem kunde tro
    att det var en bakterie?"

  491. "Jag är inte bättre än nån annan."

  492. "Nähä", sa hon.

  493. "Därför skulle jag bli glad om du
    vände dig till en riktig doktor"-

  494. -"när du inte känner dig bra,
    så kan vi prata om andra saker."

  495. Det blev så otroligt bra.
    Sen dess är det inte ett problem.

  496. Det var så uppmuntrande. Ibland tror
    man att saker inte går att förändra-

  497. -när det i själva verket
    är ganska lätt.

  498. Vad har vi mer? Amygdala är en
    jätteintressant del av hjärnan-

  499. -som också påverkas
    av mindfulness och meditation.

  500. Den gör en massa olika saker.

  501. Den hjälper oss att sortera
    vilka minnen vi ska behålla-

  502. -och den hjälper oss att bedöma
    om en situation kan bli farlig-

  503. -eller om det är en löftesrik
    situation som man bör använda sig av.

  504. Om man har
    en väldigt reaktiv amygdala-

  505. -blir man kanske rädd
    oftare än vad man behöver.

  506. Det är ett stort bekymmer.

  507. En väldigt icke-reaktiv amygdala
    är inte heller bra.

  508. De här delarna av hjärnan är som
    sköldkörteln eller bukspottskörteln:

  509. Lagom är bäst.

  510. Men visst är det lite fantastiskt?

  511. I 2 500 år har folk hållit på
    och mediterat-

  512. -och haft en tradition av att man kan
    lugna sitt sinne genom meditation-

  513. -och befrias från mycket av det som
    kommer av att vara alltför fokuserad-

  514. -på sig själv.
    Man kan öka sin medkänsla.

  515. Och många har sagt:
    "Det är bara som folk tror."

  516. "Man bara suggererar sig själv."

  517. Och nu går det att säga
    att det inte är så.

  518. När vi tränar hjärnan systematiskt
    får vi systematiska effekter

  519. Jättetjusigt!
    Och det blir bättre och bättre.

  520. Det här är en sammanställning
    från 2016.

  521. Här har man förstått att man inte kan
    klumpa ihop all meditation.

  522. Jag gav ut boken
    "Mindfulness i hjärnan" 2009.

  523. Då såg många studier ut så här:

  524. Trettio personer tränade mindfulness
    och sen undersöktes de.

  525. Nu förstår man att man måste ange
    vilken typ av träning det var-

  526. -hur länge och hur man tränade.

  527. Vissa har tränat 10 000 timmar,
    och vissa har gått en tredagarskurs.

  528. En del har gått en eftermiddag
    i veckan i åtta veckor.

  529. Folk gör alla möjliga olika saker.

  530. Sen är det som in en bilskola:
    Tjugo personer kommer in.

  531. Det betyder inte att när de
    har gått färdig teorikursen-

  532. -så får alla samma resultat
    på skrivningen.

  533. Det går inte lika bra
    när man kör upp.

  534. Man har olika förutsättningar.

  535. Så att man har tränat mindfulness
    i ett år säger inte så mycket om-

  536. -om man har kommit en bra bit på väg-

  537. -eller om man står kvar och stampar
    och inte vet hur man ska göra.

  538. Det blir alltså
    bättre och bättre studier.

  539. Här har vi de fina jagdelarna igen.

  540. Man får minskad aktivitet
    om man kör "open monitoring".

  541. Det är att försöka
    bara släppa sin uppmärksamhet fri.

  542. Att låta det som kommer komma,
    men sen inte haka fast vid det.

  543. Det kommer en tanke eller en känsla,
    och man låter den gå.

  544. Det finns massor med metaforer.

  545. Man står i ett lusthus i en trädgård
    med stora öppna fönster.

  546. Det myllrar runt en massa människor-

  547. -och man kan föreställa sig ett
    cocktailparty eller ett barnkalas.

  548. Då och då kommer nån in
    och säger "Hej".

  549. Då säger man "hej", och vänder sig
    mot dörren eller fönstret igen-

  550. -och väntar på nästa person.
    Om det då kommer tankar av typen-

  551. "Du är dum", "Jag kommer aldrig att
    bli frisk" eller "Alla hatar mig"-

  552. -så säger man bara "Hej, välkommen"
    och går vidare till nästa.

  553. Det är "open monitoring".

  554. "Focused attention"
    är som vår compassion-övning.

  555. Man fokuserar på nåt bestämt.

  556. Om man fokuserar just på "compassion
    meditation" hamnar man här borta.

  557. Sen har vi de här
    som använder ett ord.

  558. Det gäller att få tyst
    på vänster hjärnhalva-

  559. -som pratar och pratar
    och tänker och tänker.

  560. Ett sätt är att sysselsätta den
    med nåt, typ gräva ett dike-

  561. -eller säga ett mantra
    om och om igen.

  562. Ett mantra utan koppling
    till ens problem-

  563. -eller oförmåga att betala hyran.
    Då blockerar man vänster hemisfär.

  564. Bara att man vet det är ganska ballt,
    tycker jag.

  565. Det har blivit ett uppsving
    av mindfulness-interventioner.

  566. Jag googlade lite i går
    för att se om det hade hänt nåt nytt-

  567. -men det var gamla vanliga.
    Man testar interventioner-

  568. -vid oro eller nedstämdhet. Det kom
    en väldigt uppmärksammad studie-

  569. -från Keuken och hans medarbetare.

  570. De fann att en mindfulnessbaserad
    återfallspreventiv behandling-

  571. -hade lika god effekt
    som antidepressiva mot depression.

  572. Psykosomatiska sjukdomar
    och psykoser.

  573. Väldigt mycket av det som skrivs
    handlar om det man inte skulle tro-

  574. -nämligen terminala cancersjukdomar
    och så.

  575. Då fokuserar man på acceptansdelen
    av mindfulness-utbudet.

  576. Hur lever man med vetskapen
    om att vara döende-

  577. -och utnyttjar den sista tid man har
    kvar i livet på ett bra sätt?

  578. Till slut tänkte jag säga nåt om...
    Nej, fel knapp.

  579. Ett specifikt exempel som jag tycker
    är fint. Det här handlar om beroende.

  580. De konstaterar att främre cingulum,
    som fanns med på bilden...

  581. ...och prefrontalcortex, varifrån vi
    styr det medvetna och genomtänkta-

  582. -är viktiga för självbehärskning.

  583. Vi talade förut om
    att kontrollera sina impulser.

  584. Men det är också viktigt
    vid beroende.

  585. Vad är att inte rusa till systemet
    om inte impulskontroll?

  586. Mindfulness-traditionen har en bas
    i den buddistiska föreställningen-

  587. -om vad smärta och lidande är.

  588. Det sug som kan uppstå-

  589. -hos folk som är beroende av mat,
    droger, alkohol eller vad som helst-

  590. -passar väldigt fint in i
    den buddistiska beskrivningen-

  591. -av hur vårt begär efter lindring,

  592. -och vårt begär
    efter positiva sensationer-

  593. -leder oss till smärta och lidande.

  594. De flesta av er har väl använt
    konceptet att "surfa på suget".

  595. Det är
    ett så fantastiskt intressant...

  596. Det är så kul att se
    när man har en person...

  597. Innan jag började med emotionellt
    instabila jobbade jag med anorexi.

  598. Då har man modellen:
    Om jag nu är hungrig och sugen-

  599. -vad händer om jag inte äter?

  600. Hur läskigt skulle det vara
    att inte äta?

  601. Hur hemskt skulle det vara
    att bara sitta och inventera suget-

  602. -känna efter hur det känns
    i kroppen och i psyket?

  603. Går det upp eller ner? Vad händer om
    jag smörjer in händerna med lotion?

  604. Vad händer om jag går en promenad?

  605. Vad händer om jag sätter mig på
    ett kafé och tokstirrar på semlorna?

  606. Vad händer om jag gör nåt annat?

  607. Att lära sig förstå
    att suget inte är farligt.

  608. Jag kan stå ut med att vara hungrig.

  609. När folk börjar ta in det på riktigt-

  610. -och sätta en ära i att:
    "Nu är jag hungrig"-

  611. -"och jag tänker vara hungrig
    utan att köpa choklad eller glass."

  612. Sen upptäcker man att om man bara
    håller sig lugn och observerar suget-

  613. -så klingar det av. Det är
    en ganska överraskande upptäckt.

  614. Det är ungefär som att fobiträna
    nån som är rädd för exempelvis köer.

  615. De står där i kön... Det är roligt
    att man får gå ut och stå i kön-

  616. -i stället för att sitta
    i sitt mottagningsrum.

  617. De blir räddare, räddare och räddare.
    Man hjälper dem bara att stå kvar.

  618. Och sen, märkvärdigt nog-

  619. -i stället för att bli psykotiska
    eller få hjärtinfarkt och dö-

  620. -blir de lugna,
    till sin överraskning.

  621. De har alltid stuckit
    innan de lugnat ner sig.

  622. Om man inte står ut med att vara
    hungrig upptäcker man aldrig-

  623. -att hungern faktiskt går över.
    Visst är det lite ballt?

  624. Till slut: Det är jätteroligt
    att vi får bättre studier-

  625. -av mindfulness-interventioner
    i vården.

  626. Om vi vill använda mindfulness bör vi
    veta vilka vi ska behandla för vad-

  627. -av vem, hur länge
    och på vilket sätt.

  628. Vi får mycket bättre studier nu-

  629. -när man undersöker
    vad som händer i hjärnan.

  630. Man gör det snävare
    och undersöker små specifika bitar-

  631. -av mindfulnesskomplexet.

  632. Jag hoppas på upplysta konsumenter-

  633. -så att ingen åker på mindfulness-
    kurs för att älska världen-

  634. -och upptäcker att de sitter
    i tystnad och mest blir besvikna.

  635. Det här är en milstolpe
    i mänsklighetens historia.

  636. Från att bara behöva fundera
    introspektivt...

  637. "Varför kan jag inte bromsa mina
    impulser? Varför blir det så här?"

  638. "Du utsätter mig för för starka
    frestelser. Det är ditt fel."

  639. "Eller nåns fel."

  640. Nu kan vi i stället säga att vi vet
    hur impulser skapas i hjärnan-

  641. -och vilka strukturer som modererar
    dem så att det blir rätt styrka.

  642. Det är
    en väldigt hoppfull utveckling.

  643. Och det var precis vad jag
    hade tänkt säga i dag. Tack!

  644. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mindfulness 2016

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, visar hur vi genom meditation och mindfulnessträning kan träna och påverka hjärnan och dess funktioner. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Hjärna, Mindfulnessmeditation, Personlig utveckling, Psykologi, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

April i Anhörig-Sverige

Susanna Alakoski är socionom och författare och berättar om vikten av att lyfta fram anhörigas perspektiv och behov av hjälp och stöd. Hon berättar utifrån egna och andras erfarenheter. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Att hjälpa den som inte orkar leva

Ullakarin Nyberg är psykiater och suicidforskare och föreläser om hur man kan hjälpa personer som är sjävmordsbenägna. Hon säger att man ska våga prata om de existentiella frågorna och våga möta mörkret. Det handlar om att lyssna till och mötas i den självmordsbenägnas berättelse. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Barn och unga med sexuella beteendeproblem

Anette Birgersson Thell är socionom och legitimerad psykoterapeut och föreläser om barns utforskande av sin sexualitet. Hon menar att man ska lära barnen att de har rätt till sin egen kropp och vad som är sunt sexuellt beteende. Riskerna att bli utsatt för och att begå sexuella övergrepp minskar med tydlighet när det gäller närhet, gränser och sexualitet, enligt Birgersson Thell. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

KBT i utveckling

Hur har KBT (kognitiv beteendeterapi) använts från 1950-talet och framåt? Anna Kåver är legitimerad psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och författare och berättar om det. Hon berättar också om kritiken som riktats mot terapiformen. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mina två liv - om bipolär sjukdom

Ann Heberlein är lektor i etik och författare och berättar om hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Att leva med en psykisk sjukdom påverkar livet på ett genomgripande sätt men man är inte sin diagnos, säger Heberlein. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mindfulness 2016

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, visar hur vi genom meditation och mindfulnessträning kan träna och påverka hjärnan och dess funktioner. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möta, stödja och behandla barn och unga efter svåra händelser

Anna Norlén är legitimerad psykolog och psykoterapeut och föreläser om att arbeta med barn och unga som har drabbats av trauman. Hon säger att de ofta inte berättar men att de har väldigt stort behov av att göra det. För den eller de som ska hjälpa gäller det att skapa möjligheter för barnen att våga berätta. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möte med sexuellt våldsutsatta flickor

Maria Munkesjö är stödverksamhetsansvarig på Tjejzonen och musikterapeut. Hon berättar om Tjejzonens ideella stödverksamhet som vänder sig till sexuellt våldsutsatta tjejer. Cirka 200 volontärer runt om i Sverige arbetar med att möta tjejer, oftast på nätet, och anonymt. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

När livet blir verkligt

Bo Blåvarg, leg psykolog och verksamhetschef vid Ersta Vändpunkten, berättar om hur existentiell terapi kan vara till hjälp för den som har varit eller är medberoende. När man vuxit upp i en verklighet där missbruk stått i centrum är det viktigt att komma till en plats där det är en själv som står i centrum. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Schematerapi - en vidareutveckling av KBT

Poul Perris, läkare och psykoterapeut vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi, berättar om hur schematerapi skiljer sig från ursprunglig KBT. Här har man en större förståelse för uppväxten och vad den har haft för konsekvenser för vårt beteende. Många utvecklar strategier för att undvika att hantera svåra känslomässiga lägen, menar Perris. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?