Titta

UR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

UR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Om UR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Föreläsningar på temat visdom. Med avstamp i modern forskning söks nya perspektiv på visdomsbegreppet och vad det kan betyda för individ, organisation och samhälle. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Klok på alla sätt och vis : Det kloka samhälletDela
  1. Efter Bernie Sanders,
    som ni kanske kommer ihåg.

  2. Det andra är Hillary Clinton.

  3. Och härnere
    har vi givetvis Donald J. Trump.

  4. Jag tänker använda blädderblock,
    och inte power point.

  5. Det gör jag för att markera
    att jag representerar-

  6. -den äldsta
    vetenskapliga disciplinen.

  7. Jag vet inte
    om Sokrates hade blädderblock.

  8. Jag vet inte hur bra han skrev,
    Platon tecknade ner hans dialoger.

  9. Det får bli så här i alla fall. Så...

  10. Jag börjar med
    att ge ett par exempel på-

  11. -vad jag betraktar
    som brist på visdom.

  12. Ibland hamnar vi i situationer
    som ser ut så här.

  13. Det finns ett alternativ
    som vi tycker är bäst.

  14. Sen finns det ett annat alternativ
    som är sämre, men inte så mycket.

  15. Det är nummer två här.

  16. Nu tänker vi oss att vi utgår
    från samma kriterier och värderingar-

  17. -som användes för att komma fram till
    att vi föredrar första alternativet.

  18. Sen finns det ett eller flera
    alternativ som är betydligt sämre-

  19. -enligt samma kriterier.

  20. Vi kan kalla det första alternativet
    för Bernie.

  21. Efter Bernie Sanders,
    som ni kanske kommer ihåg.

  22. Det andra är Hillary Clinton.

  23. Och härnere
    har vi givetvis Donald J. Trump.

  24. Det kvittar om ni håller med om rang-
    ordningen. Ni kan ha en annan syn.

  25. Det viktiga är att ni tänker...
    Om man tycker så här-

  26. -hur ska man då förhålla sig?

  27. Den brist på klokhet
    som jag vill illustrera är när man...

  28. ...glömmer eller tänker bort
    det här alternativet.

  29. Man koncentrerar sig så mycket på att
    förverkliga det första alternativet-

  30. -att när man inser att det inte går,
    då tycker man det kvittar.

  31. Då struntar man i att gå och rösta.

  32. Det är oklokt, eftersom det
    tredje alternativet är mycket sämre-

  33. -enligt ens egna värderingar.
    Det är det som är poängen.

  34. Om man får tro förståsigpåarna
    och opinionsmätningar-

  35. -och statsvetare,
    är det en mekanism som ligger bakom-

  36. -att ledningen för mäktigaste landet
    nu hamnat i Trumps händer.

  37. Många av Bernies anhängare
    avstod från att rösta.

  38. Eller kanske viktigare: De avstod
    från att galvanisera sina nätverk.

  39. "Nu måste vi rösta."

  40. Det är en av många förklaringar
    givetvis. Det finns olika orsaker.

  41. Jag tar ett annat exempel.
    Jag träffade en journalist-

  42. -som skrev om en liten,
    men särskilt extrem grupp-

  43. -inom vänsterrörelsen på 60-talet
    som kallade sig Rebellrörelsen.

  44. Är det nån som kommer ihåg den?
    Nej... En.

  45. Det är väl det närmaste vi svenskar
    kom nåt som Baader-Meinhof-ligan.

  46. De övervägde och
    diskuterade våldsamma terrormetoder-

  47. -för att förverkliga sina idéer.

  48. De upprättade dessutom listor
    på individer som skulle avrättas-

  49. -före eller efter revolutionen.

  50. De var på vippen
    att genomföra en avrättning.

  51. De släpade ut en stackare i en skogs-
    dunge. Sen kom de på bättre tankar.

  52. Vi är i Sverige, trots allt.
    Vill man lägga till, jag vet inte.

  53. Vilka fanns på de listorna?
    Det frågade jag min journalistkompis.

  54. Jag förväntade mig att han skulle
    räkna upp Wallenberg och Bohman.

  55. Ni vet, den typen av personer
    från den gruppen.

  56. Det visade sig att det bara
    var personer från det egna gänget.

  57. Alltså gamla kompisar. Eller från
    andra nästan lika extrema grupper.

  58. Personer
    som betraktades som avfällingar-

  59. -vars brott bestod i att de hade
    tolkat nåt parti i Maos lilla röda-

  60. -en aning annorlunda. Här kan man ana
    samma brist på visdom.

  61. Vissa kanske tyckte att...

  62. ...det Kommunistiska Partiet Marxist-
    Leninisterna (revolutionärerna)-

  63. -var det bästa.

  64. Det var betydligt bättre än...
    Det var i alla fall att föredra-

  65. -framför de gamla reaktionärerna-

  66. -i Kommunistiska Partiet
    Marxist-Leninisterna. Punkt slut.

  67. Det hamnar här.

  68. Båda alternativen var utifrån de egna
    värderingarna betydligt bättre-

  69. -än Socialdemokraterna
    eller Moderaterna.

  70. På grund av det här interna käbblet
    så kom revolutionen av sig.

  71. Det är tur för oss andra kanske,
    men inte enligt de egna kriterierna.

  72. Det vill jag belysa. Det är exempel
    från den politiska vänstern-

  73. -men den här bristen på visdom
    respekterar inga partigränser.

  74. Den förekommer i alla sammanhang,
    det är en mänsklig mekanism.

  75. Man kan spekulera i bakgrunden.

  76. En sorts fantasilöshet, som gör oss
    blinda för alternativa utfall-

  77. -vi står inför. Vi koncentrerar oss
    på en bråkdel av möjligheterna.

  78. Det knyter an lite till kreativitet.

  79. Eller kanske en barnslig tanke
    om att bara det bästa är gott nog.

  80. Eller som just i det här fallet,
    ett sorts tunnelseende som uppstår-

  81. -när man har kämpat om samma väljare-

  82. -eller vill få hegemoni
    inom ett delområde.

  83. Jag utesluter inte att det tunnel-
    seendet i vissa kontexter är bra.

  84. Nån som siktar på guld i OS...

  85. ...bör inte alltid fundera på
    vad som händer om han kommer sist.

  86. Då kan det kanske vara bra
    att vara enkelspårig.

  87. Här ska man hålla isär
    idrott och politik.

  88. Det finns exempel på att vi lyckas
    undvika de här mekanismerna.

  89. Ta demokratin, till exempel.
    Kanske tycker man det vore bäst-

  90. -om alla politiska beslut fattades
    i enlighet med ens egen vilja.

  91. Det vore bättre
    än om man ibland tvingas ge sig.

  92. Båda utfallen är betydligt bättre än
    om man aldrig får sin vilja igenom-

  93. -eller om vi börjar
    slå ihjäl varandra.

  94. Genom anammandet av demokratin
    lyckas vi trots allt undvika-

  95. -att hamna härnere.

  96. Tack vare,
    det är självklart en förutsättning-

  97. -att vi är kloka nog att foga oss i
    beslut som processen leder fram till-

  98. -trots att de strider mot
    vad vi själva tycker.

  99. De här anmärkningarna
    om den här typen av situationer-

  100. -de ska fungera som bakgrund-

  101. -till det jag framförallt
    vill prata om.

  102. Nämligen ett fenomen som varje
    samhälle måste förhålla sig till.

  103. Och det fenomenet innebär-

  104. -att vi i regel bryr oss mycket
    om vår ställning i olika dimensioner-

  105. -till andra personer.
    Relativt till andra.

  106. Vi vill gärna, och
    det finns givetvis alltid undantag...

  107. Det gäller alla generaliseringar
    i dag. Jag har kort om tid.

  108. Vi vill gärna ha mer inkomst
    än våra kolleger.

  109. Vi vill absolut inte
    ha mindre inkomst än våra kolleger.

  110. Inte nödvändigtvis för att pengarna
    i sig spelar så stor roll-

  111. -utan för att vi tror att en
    högre lön betyder att man uppfattas-

  112. -som en bättre läkare
    eller professor eller vd.

  113. Den relevanta dimensionen
    är det sociala erkännandet.

  114. Vilket ofta är en viktigare dimension
    än materiellt välstånd.

  115. Otaliga studier om människors
    tillfredsställelse bekräftar det här.

  116. Det vi har i absoluta termer, till
    exempel vårt materiella välstånd-

  117. -spelar mycket mindre roll
    än vad vi har relativt till andra-

  118. -i nån grupp
    vi känner oss som medlemmar i.

  119. Det finns en aspekt av det här
    som är viktig att tänka på.

  120. Man kanske tror
    att det finns en symmetri här.

  121. I meningen att det jag vinner på att
    få högre lön än nån annan professor-

  122. -står i paritet till, eller
    motsvaras åtminstone ungefär av-

  123. -den negativa tillfredsställelse
    som min kollega känner-

  124. -som en följd av det här.

  125. Jag åker upp en bit,
    och han eller hon åker ner en bit.

  126. Det är ungefär lika stora bitar.

  127. Så fiffigt ordnat är det inte.

  128. Vad många studier också visar är
    att den positiva tillfredsställelsen-

  129. -man erhåller genom ett försteg i
    de dimensionerna man jämför sig i...

  130. ...är betydligt mindre
    än den negativa tillfredsställelsen-

  131. -av att hamna bakom. Det är mindre
    viktigt att ha det bättre än andra-

  132. -än att inte ha det sämre.

  133. Om man vill verka
    för den allmänna tillfredsställelsen-

  134. -bör klyftorna inte bli så stora.

  135. Vilket ligger i linje med vad-

  136. -de brittiska folkhälsoforskarna
    Wilkingson och Pickett-

  137. -försvarade
    i sin bok "Jämlikhetsanden".

  138. Det är inte mitt huvudbudskap i dag.

  139. Jag vill prata om en slags ojämlikhet
    som rör en speciell dimension.

  140. Vi jämför oss med andra med
    hänvisning till olika dimensioner.

  141. Vi kan vara mer eller mindre
    jämställda, relativt till andra-

  142. -vad gäller inkomst, utseende, hälsa
    och socialt erkännande-

  143. -intelligens, frihet och så vidare.

  144. En sämre ställning vad gäller vissa
    dimensioner, till exempel inkomst-

  145. -kompenseras av en bättre ställning
    vad gäller andra, som det sociala.

  146. En fattig konstnär kan känna sig
    minst lika nöjd med sin situation-

  147. -som en välbetald tandläkare
    eller advokat.

  148. Bland annat genom den respekt
    som konstnärer får i vissa kretsar.

  149. Om man ligger illa till
    i samtliga dimensioner-

  150. -kan det vara svårt
    att hålla modet uppe.

  151. Det är bland de som tillhör den
    gruppen, som ändå inte blir bittra-

  152. -som vi hittar de personer
    i samhället med störst mognad.

  153. Som genomskådar, kan man säga,
    det här...

  154. ...lite tomma i jämförelsens logik,
    om man uttrycker sig så.

  155. Som tur är behöver den gruppen
    inte vara så stor-

  156. -eftersom en sämre ställning i ett
    avseende kompenseras av ett annat.

  157. I en dimension är ojämlikhet
    särskilt svår att kompensera.

  158. Det har att göra med hur
    vi betraktas ur moralisk synvinkel.

  159. Vi vill gärna betraktas, och
    betrakta oss själva, som personer-

  160. -som står för det goda och rätta.

  161. Vi vill inte gärna ses som,
    om man ska vara rakt på sak-

  162. -egoistiska,
    moraliskt tvivelaktiga skitstövlar.

  163. Inte ens de som är det,
    ska jag framhålla-

  164. -vill betrakta sig själva så.
    Eller vill bli betraktade så.

  165. Det är en benägenhet som har,
    liksom jämförande i allmänhet-

  166. -enligt mig och andra,
    en evolutionär bakgrund.

  167. Människan
    har varit framgångsrik evolutionärt-

  168. -genom vår förmåga att samarbeta.

  169. Det naturliga urvalet har främjat den
    psykologi som premierar samarbete-

  170. -genom selektionen av mekanismer
    som säkerställer att människor-

  171. -är motiverade att gå i takt
    med andra i den grupp de tillhör.

  172. Även om det strider mot kortsiktiga
    intressen, finns dessa mekanismer-

  173. -för att se till att folk går i takt
    och klarar sig bättre än andra-

  174. -i kampen för överlevnad.

  175. Och också mekanismer som innebär att
    de som inte går i takt stöts bort.

  176. De undergräver gruppens förmåga
    att samarbeta.

  177. Det bidrar till att förklara kraften
    hos moraliska föreställningar-

  178. -och de känslor av skam och skuld,
    som de är förknippade med.

  179. Det i sin tur förklarar varför det är
    så viktigt att betraktas som okej-

  180. -ur moralisk synvinkel.

  181. Och varför vi reagerar starkt på
    antydningar om att vi inte är okej.

  182. Såna antydningar utgör helt enkelt
    ett hot, ett rätt allvarligt hot.

  183. Vi vet
    att på egen hand klarar vi oss inte.

  184. Det manifesterar sig
    i stort och smått.

  185. Jag ska ta exempel ur mitt eget liv.

  186. Det är inte jag som är skurken här,
    det är de andra.

  187. För några år sen, 2009-

  188. -skrev jag en bok om klimatet.

  189. En sorts debattbok om vad vi bör göra
    för att förhålla oss till problemet.

  190. Givetvis fick jag min beskärda del
    av otrevliga mejl-

  191. -från de som kallades klimat-
    förnekare. Man hör inte från dem nu.

  192. En del av författarna
    till de här mejlen presenterade sig.

  193. Jag fann att det var en övervikt
    bland de som presenterade sig-

  194. -av pensionerade manliga ingenjörer.

  195. Jag var ute och träffade folk
    när jag hade skrivit boken.

  196. Jag ville delta
    i den här diskussionen.

  197. Jag såg till att träffa några av dem
    för att prata om saken.

  198. Vi diskuterade fram och tillbaka,
    olika argument.

  199. En ganska fruktlös verksamhet.
    Men sen kom det fram-

  200. -att de som hade ägnat sina yrkesliv-

  201. -åt att göra så gott de kunde
    i industrin helt enkelt...

  202. ...kände sig sårade
    över att särskilt förknippas med...

  203. ...de brott som vi nu,
    enligt mig och andra-

  204. -begår mot framtida generationer.

  205. Det var ett starkt,
    ska jag säga behov-

  206. -av att försvara sig som låg bakom.
    Det kunde jag starkt förnimma.

  207. I samma veva slutade jag äta kött.
    Man blir ibland bjuden på middag.

  208. Varje gång
    upprepade sig samma ritual.

  209. Jag kom. Värden: "Går det bra med
    den här maten? Du äter ju inte kött."

  210. "Ja, tack så mycket."

  211. Folk började äta och drack vin.

  212. Ofelbart efter nån timme kom de här
    frågorna. "Varför är du vegetarian?"

  213. Jag förklarade.
    Det var klimat och annat.

  214. Sen fick vi ägna flera timmar
    åt att diskutera huruvida...

  215. "Om man inte äter kött,
    får man problem med hälsan."

  216. "Det är värre att äta importerade
    grönsaker." Och så vidare.

  217. Allt det kan givetvis diskuteras, men
    det kändes oerhört överdeterminerat.

  218. Jag insåg att när jag satt där,
    såg de inte mig.

  219. De såg en stor anklagelse, och hade
    ett behov av att förklara sig.

  220. Vad reaktionerna... Och det här är
    kanske lite ytliga manifestationer-

  221. -av hur viktigt det är
    att betraktas som moraliskt okej.

  222. Det kan komma
    mycket starka reaktioner.

  223. Det innebär att när man använder sig
    av moraliska fördömanden-

  224. -i en offentlig debatt-

  225. -får man vara beredd på att betala
    ett potentiellt högt pris.

  226. Om man kallar folk rasister
    eller miljöförstörare-

  227. -och vill kasta ut dem
    i den moraliska kylan-

  228. -riskerar man att aktivera
    de här uråldriga mekanismerna.

  229. De här uråldriga reaktionerna.

  230. Då blir det nästan omöjligt att
    senare tillsammans resonera sig fram-

  231. -till acceptabla lösningar
    på gemensamma problem.

  232. Jag vill inte säga att det aldrig
    är berättigat att göra det-

  233. -eller att uttrycka såna fördömanden-

  234. -men det jag vill säga är att
    man bör inte göra det lättvindigt.

  235. I vissa lägen är motsättningarna så
    stora att det inte spelar nån roll.

  236. Man får betala priset att i framtiden
    blir det svårt att föra ett samtal-

  237. -som gör att vi tillsammans
    kan nå fram till nån lösning.

  238. Jag hoppas att ni ser analogin.

  239. Det är ju så
    att enbart genom dessa fördömanden-

  240. -får man inte de här personerna
    att försvinna eller byta åsikt.

  241. Så vad ska vi göra? Det är intressant
    att reflektera kring-

  242. -hur olika kulturer har förhållit sig
    till den här eviga problematiken.

  243. Ta kristendomen
    och dess tankar om arvsynden-

  244. -och att den som är utan skuld
    må kasta första stenen. Genialt!

  245. Om alla är skurkar,
    kan vi avföra den frågan-

  246. -och gå vidare till att diskutera
    mer sakligt vad vi ska göra.

  247. Jag vill betona att jag är ateist.
    Jag hade tänkt säga agnostiker-

  248. -annars skulle Stefan Einhorn
    bli arg. Han är agnostiker.

  249. Nu får jag säga ateist.
    Det jag vill säga är att arvsynden-

  250. -kan ses som en kulturell lösning
    på den här problematiken.

  251. Det är ett vetenskapligt
    konstaterande. Det finns andra sätt.

  252. Den amerikanska kulturen hävdar
    en rättighetsbaserad jämlikhetstanke.

  253. Kommer ni ihåg
    komedikaraktären Borat? Ja.

  254. Han var väldigt provocerande.

  255. I ett inslag begav han sig till
    ett möte för amerikanska patrioter-

  256. -och intervjuade
    en skrämmande vietnamveteran-

  257. -med tatueringar och solglasögon.
    Han såg läskig ut.

  258. Han berättade att han hade träffat
    en homosexuell man i San Francisco-

  259. -som hade trampat på
    den amerikanska flaggan. Han frågade:

  260. "Vad skulle du göra
    om du träffade honom?"

  261. Veteranen sa
    "jag skulle nog ge honom en smäll".

  262. Borat fortsatte.
    "Men om han spottade på flaggan?"

  263. "Vad skulle du göra om..."
    Han gick vidare utan spärrar.

  264. Veteranens svar blev grövre,
    men plötsligt-

  265. -när Borat försökte få veteranen
    att ta till alltmer absurda metoder-

  266. -ändrades stämningen helt
    och kille sa:

  267. "Jo, jag skulle inte gilla killen.
    Men faktum är"-

  268. -"att han har samma rätt att uttrycka
    sin åsikt som jag har." Flott.

  269. Det är ett exempel på
    hur det i varje kultur finns en nivå-

  270. -där jämlikhet respekteras.
    Eller där man vill respektera.

  271. För att hålla ihop samhället
    och inte hamna härnere-

  272. -är det viktigt att vi alla
    bidrar till den jämlikhetskultur-

  273. -som finns här till exempel.
    Det är nåt vi alla gör i vardagen.

  274. Genom att bete oss som folk
    i kollektivtrafiken-

  275. -säga "hej" till busschauffören
    och betrakta andra som personer-

  276. -och inte bara som hinder
    på vägen till jobbet.

  277. Det är också en av det politiska
    systemets viktigaste uppgifter.

  278. Många politiker håller säkert med
    om det. "Halleluja!"

  279. Ni kommer ihåg slogan
    som "alla ska med" och så vidare.

  280. Om man jämför pratet med konsekvensen
    av den politik som faktiskt förs-

  281. -ser vi ju att klyftorna ökar.
    Inte bara vad gäller inkomst-

  282. -utan vad gäller sjukvårdsresurser,
    utbildningsmöjligheter-

  283. -makt, inflytande och så vidare.
    Då blir det här pratet tomt.

  284. Man måste inte tycka att inkomst-
    skillnader i samhället är dåligt-

  285. -för att man ska se det här
    som ett problem.

  286. Problemet är ju att samhället
    genom detta sänder ett budskap-

  287. -om att vissa gruppers bekymmer
    är mindre viktiga.

  288. Att sända det budskapet
    spelar en mycket större roll-

  289. -för människor
    än inkomstskillnaderna i sig.

  290. I det sammanhanget vill jag framhålla
    en syn på det goda samhället-

  291. -som formulerats av 1900-talets mest
    inflytelserika politiska filosof-

  292. -amerikanen John Rawls. Rawls menar
    att klyftor kan vara acceptabla-

  293. -men bara om de kan motiveras
    från de sämst ställdas situation.

  294. Det kan vara så, eller det är väl så,
    att en politik som tillåter klyftor-

  295. -förbättrar situationen för alla-

  296. -genom ökad produktivitet
    och incitament för innovation.

  297. Men det är bara när
    man kan säkerställa, enligt Rawls...

  298. ...att de är till fördel för de
    sämst ställda, som vi bör godta dem.

  299. Jag vill att ni ska tänka på
    att poängen med det här-

  300. -inte främst är att minska ojämlikhet
    vad gäller materiella resurser.

  301. Det är en viktig fråga,
    men det är inte huvudpoängen här.

  302. Poängen är att när man låter
    politiken genomsyras av såna tankar-

  303. -kommunicerar man starkt till alla
    att vi sitter i samma båt.

  304. Och att det i själva verket är de som
    har hamnat bland de sämst ställda-

  305. -som är de viktigaste passagerarna
    i båten-

  306. -eftersom de utses
    till en sorts tribunal-

  307. -vars godkännande
    de andra ytterst måste kunna utverka.

  308. Jag oroar mig
    för att det här samhällskontraktet-

  309. -är på väg att upplösas på ett sätt
    som gör att vi är på väg hit ner.

  310. Det var allt jag hade att säga.

  311. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det kloka samhället

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, talar om värderingar i det visa samhället. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Kognitiv psykologi, Kunskapsteori, Psykologi, Visdom, Värderingar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Vägar till visdom

Vad är grunden till visdomsbegreppet? Stefan Einhorn, professor och författare, berättar om visdom som nödvändigt för mänsklighetens överlevnad. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Varför är visdom ett sällsynt fenomen?

Dr Judith Glück berättar om visdom genom livet. Hur visdom utvecklas och stannar av, och varför den gör det. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Vis i kris och moralisk stress

Hur mycket är ledarskap beroende av vishet? Kan man tränas till att bli vis? Gerry Larsson, professor i psykologi vid Försvarshögskolan, berättar om visdom i kriser och om vishet som den yttersta kompetensen. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Konsten att fatta och påverka beslut

Hur förutsägbara är våra beslut? Går det på förhand att säga vad vi kommer att besluta? Pelle Tornell, beslutsforskare vid Stockholms universitet, berättar genom en interaktiv föreläsning om omedvetna beslut och medveten påverkan i näringslivet. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Det goda globala ledarskapet

Med Dag Hammarskjöld som exempel berättar Lena Lid Falkman, forskare och lärare i retorik och ledarskap, om etik, moral och självkritik som en väg till visdom. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Jaget och visdomen

Vad är den livslånga jagutvecklingens väg mot visdom? Kristina Elfhag, leg psykolog, berättar om visdom och vår psykologiska livsutveckling. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Kreativ, vis och galen

Måste man vara galen för att vara ett kreativt geni, eller är kreativitet och visdom bortom sinnesstämning? Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, berättar om sambanden mellan kreativitet och galenskap. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Det kloka samhället

Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, talar om värderingar i det visa samhället. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.