Titta

UR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

UR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Om UR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Föreläsningar på temat visdom. Med avstamp i modern forskning söks nya perspektiv på visdomsbegreppet och vad det kan betyda för individ, organisation och samhälle. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Klok på alla sätt och vis : Varför är visdom ett sällsynt fenomen?Dela
  1. Alla kontexter - kulturella, historiska,
    situationella och utvecklingskontexter-

  2. -formar oss och vårt beteende.

  3. Det är en stor ära att få vara här.

  4. Varför är visdom ett sällsynt fenomen?

  5. Om jag förstod Stefan rätt
    lyder frågan egentligen:

  6. Varför blir inte fler av oss visa
    under våra liv?

  7. Jag ska förklara det på två nivåer-

  8. -och jag pratar mycket mer
    om den individuella nivån.

  9. Visdom kan vara svår att utveckla-

  10. -och det finns enklare sätt att må bra-

  11. -så därför väljer många
    den enklare vägen.

  12. Jag ska nämna den situationella
    eller kontextuella nivån.

  13. Ibland saknas möjlighet att bli vis-

  14. -till exempel om ingen i ens närhet
    vill ge kritisk feedback.

  15. Det kan blockera visdomen. Den första
    delen handlar om individuell visdom.

  16. Jag kommer att utelämna mycket,
    för jag har bara en halvtimme på mig-

  17. -så jag struntar i psykologidebatten
    om hur man bäst definierar visdom.

  18. Jag ger bara min definition.

  19. Jag pratar inte om
    hur vi kan mäta visdom.

  20. Kan vi ens mäta nåt så invecklat?

  21. Jag pratar inte om visdomens
    samband med andra variabler-

  22. -eller hur visdom kan övas upp, men ni
    kan nog få en uppfattning om det-

  23. -under mitt föredrag.
    De här personerna är visdomsforskare.

  24. Deras arbete har varit väldigt viktigt.

  25. Min definition av visdom
    försöker kombinera-

  26. -aspekter av alla definitioner,
    så jag vill kalla den "elefanten"-

  27. -som i historien
    om de blinda männen och elefanten.

  28. Jag hoppas att det här åtminstone är
    en stor del av visdomselefanten.

  29. Tanken är att visdom är kunskap,
    men en väldigt speciell sorts kunskap.

  30. Det är erfarenhetsbaserad kunskap.
    Visdom bygger på egna erfarenheter.

  31. Inte kunskap om matematik eller fysik,
    utan om människolivets grundfrågor.

  32. Dit räknas faktumet
    att vi är den enda art som vet-

  33. -att vi kommer att dö.
    Hur hanterar man den kunskapen?

  34. Dit räknas den grundläggande
    konflikten mellan autonomi och närhet.

  35. De stora frågorna som vi alla
    brottas med ibland under våra liv.

  36. Att skaffa sig kunskap som är visdom
    är inte enkelt, som jag redan nämnde.

  37. Det krävs en villighet
    att djupt begrunda en själv, livet-

  38. -och sakerna som vi inte kan veta.

  39. Därför vill inte alla ha
    den sortens kunskap.

  40. Vi har hävdat att det finns
    icke-kognitiva förmågor-

  41. -till exempel öppenhet och villighet att
    uppleva ens egna känslor, som empati-

  42. -som krävs för att utveckla visdom.

  43. De förmågorna kan hjälpa personer
    att hantera svåra upplevelser-

  44. -men de hjälper dem också att lära
    av upplevelserna och bli visare.

  45. Susan Bluck och jag har en teori
    om hur visdom utvecklas-

  46. -hos det fåtal som utvecklar visdom.

  47. Vi anser att livsutmaningar är
    visdomens viktigaste katalysatorer.

  48. En livsutmaning
    är nåt som förändrar livet i grunden.

  49. Det behöver inte vara nåt negativt,
    även om livsutmaningar ofta är svåra.

  50. Det kan vara nåt som att föda sitt
    första barn. Det förändrar världsbilden.

  51. Allt som förändrar
    hur man ser världen och en själv-

  52. -på ett relativt grundläggande sätt är
    en utmaning. Man hanterar dem olika.

  53. Alla lär sig nåt av såna utmaningar.
    Vi lär oss medan utmaningen pågår-

  54. -men i synnerhet
    när vi tänker på den efteråt.

  55. Det som vi lär oss påverkar hur vi
    hanterar nästa utmaning i våra liv.

  56. Men inte alla lär sig att bli visare.

  57. Vissa lär sig att världen är en farlig,
    opålitlig plats. En bitterhetslektion.

  58. Vissa lär sig bara: "Jag har rätt. Alla
    andra har fel. Jag är nöjd med livet."

  59. Många lyckas vara nöjda med sina liv
    utan att direkt utveckla visdom.

  60. Livet kan så klart lära en mycket annat.

  61. Frågan är alltså varför några få
    blir visare av sina erfarenheter.

  62. Vad lär de sig, och hur lär de sig det?

  63. Vår teori är alltså att förmågorna
    som jag nämnde är nödvändiga-

  64. -för att bli vis av det som man lär sig.

  65. De är nödvändiga
    för att livserfarenheter ska ge visdom.

  66. Nu ska jag gå igenom de fem förmågor
    som vi tycker är viktigast-

  67. -med många exempel.
    Vi gjorde en studie från 2008 till 2012-

  68. -med hjälp av
    Österrikes vetenskapsstiftelse-

  69. -där vi intervjuade personer
    som sades vara särskilt visa-

  70. -plus många andra, varav några visa.

  71. Det viktigaste var en svår livsutmaning
    eller konflikt som de hade upplevt.

  72. Vi sa: "Berätta om en svår situation
    i ditt liv."

  73. "Vad hände? Hur hanterade du det?
    Hur kändes det?"

  74. "Har du lärt dig nåt av det?"

  75. Vi mätte deras visdom på olika sätt
    liksom mindre viktiga saker.

  76. I dag ska jag ge några exempel på
    livsutmaningar som de berättade om-

  77. -för att illustrera
    de viktiga förmågorna.

  78. Den första förmågan är öppenhet.
    Här testar de nåt nytt.

  79. Man är öppen för nya människor,
    erfarenheter och perspektiv-

  80. -och intresserar sig för
    hur oliktänkande tänker.

  81. Man omger sig inte bara med åsikter
    som vi vill höra, vilket vi gärna gör-

  82. -utan man lyssnar på andras åsikter.

  83. Man intresserar sig för
    varför andra tänker annorlunda.

  84. Man ska inte bara visa intresse,
    utan även acceptera andras åsikter.

  85. Man accepterar att andra kanske inte
    är likadana. De har andra levnadssätt.

  86. Inget är bra eller dåligt.
    Man är bara olika.

  87. Man hyser inga fördomar
    om hur folk råkar välja att leva.

  88. Här är några exempel på öppenhet.

  89. En kvinna hade lärt sig många saker.

  90. Hon var en av de visaste i studien,
    och hon sa att hon har lärt sig mycket-

  91. -bland annat att människor är olika.

  92. "Jag har lärt mig att alla är olika"-

  93. -"och att man inte får omvända andra.
    Det har varit svårt."

  94. De flesta av oss känner nog igen det.

  95. Jag lärde mig nåt om visdom,
    och jag vill att ni "köper" det.

  96. Det är jättesvårt att låta bli att tänka
    att jag vet hur människor borde leva-

  97. -för att bli lyckliga.
    Jag älskar ett annat citat.

  98. Det var en far som hade
    en väldigt svår bakgrund med sonen.

  99. Han hade stora planer för sonen.

  100. Han trodde sig veta sonens bästa,
    men sonen blev helt annorlunda.

  101. "Jag har lärt mig oerhört mycket
    om en människas utveckling"-

  102. -"och att barn inte är ens ägodel."

  103. "Barnet är en självständig person från
    en generation som är olik min egen."

  104. Många av oss har nog svårt att avgöra-

  105. -sånt som hur ofta barnen
    ska få använda telefonen eller internet.

  106. Han säger vist: "När vi var unga
    levde vi i en helt annan takt"-

  107. -"men det går inte att använda
    som en modell nu"-

  108. -"för omständigheterna är annorlunda
    och världen förändras."

  109. Han menar att det är viktigt att se ens
    barn som alla andra unga människor-

  110. -och vara öppen för
    vem personen är och vill vara.

  111. Som förälder vet jag hur svårt det är.

  112. Varför är öppenhet så svårt?
    När vi var små var vi väldigt öppna.

  113. Vi försökte bara förstå världen-

  114. -så allt var lika möjligt som nåt annat-

  115. -men sen fick vi
    en bild av hur världen fungerar.

  116. Unga vuxna är ganska öppna och
    intresserade av nya, olika perspektiv-

  117. -men till slut tänker vi: "Nu vet jag
    hur världen är och hur man ska leva."

  118. Då blir det farligt. Folk tror att de
    vet vad som är rätt, och andra har fel.

  119. Man måste lyssna på den andra sidan.

  120. I många länder ser vi nu för tiden
    en kraftig splittring med två grupper-

  121. -som inte vill prata med varandra.
    Samma sak hände nyss i mitt land.

  122. Att lyssna på andra, även om de verkar
    vara idioter, hjälper en att bli visare-

  123. -och troligen kan världen bli visare.

  124. Nästa förmåga kallar vi emotionell
    känslighet och emotionell reglering.

  125. Alla har ibland oönskade känslor.

  126. Oönskade känslor som att vara
    avundsjuk eller att oroa sig för nåt.

  127. Visa personer accepterar sina känslor.

  128. De kan förnimma och tänka på dem.

  129. "Varför är jag nervös
    när jag pratar med den här personen?"

  130. De vill lära sig nåt om sig själva.

  131. Man ska inte bara förnimma sina egna
    känslor, utan även hantera dem-

  132. -vilket kan medföra att inte visa dem.

  133. Ibland ska vi inte uttrycka känslor, och
    ibland är det viktigt att uttrycka dem.

  134. Ibland får känslorna inte ta över-

  135. -för man kan inte hjälpa nån
    om man lider med dem-

  136. -men en vis person är medveten om
    dem och kan reglera dem efter behov.

  137. En vis person förtränger inga känslor.
    Här är några exempel på det.

  138. En man berättade nåt intressant.

  139. Han fick en strikt katolsk uppfostran,
    och tanken var att han skulle bli präst.

  140. Vid sexton eller sjutton års ålder
    insåg han att han inte ville det.

  141. Han hoppade av skolan och bytte liv.

  142. Han lämnade sin lilla by
    och gav sig ut i världen.

  143. Det var skrämmande,
    men han visste att han måste göra det.

  144. En fråga var: "Vilket råd skulle du ge
    till andra i en liknande situation?"

  145. Han sa att de skulle "följa sina inre
    röster, sina magiska röster"-

  146. -"i stället för idealen som påtvingas
    utifrån." Som att han skulle bli präst.

  147. "Förlita dig alltid på
    de djupare lagren, lyssna inombords"-

  148. -"försök att följa det som finns i dig."

  149. Nån annan pratade om en kris.

  150. "Det är bra att prata med andra, men
    det är viktigt att inte förtränga det."

  151. Ibland pratar vi med andra
    för att vi vet vad vi vill höra.

  152. Vi säger nåt för att få höra det som vi
    vill höra. Han säger att det är fel.

  153. "Genomlev känslorna.
    Det gör det lättare senare."

  154. Man kan granska det utifrån när man
    har upplevt och accepterat känslan.

  155. Jag tror att en kvinna
    blev psykoterapeut-

  156. -efter självupplevda erfarenheter.
    Hon pratade om sina klienter.

  157. "Om de känner att de gör nåt
    med hjärnan, trots att det känns fel"-

  158. -"så motarbetar de sig själva. Jag vill
    hjälpa folk att känna vad de känner."

  159. Vi anser att det är viktigt-

  160. -att vara medveten om, acceptera och
    förlåta sig själv för vad man känner.

  161. Varför kan det vara svårt? För det
    första vill vi inte ha vissa känslor.

  162. Många vill inte ha negativa känslor.

  163. De passar inte det som vi vill vara.

  164. "Jag vill vara väldigt utåtriktad,
    så jag vill inte känna social ångest."

  165. Såna saker.
    Många förtränger såna känslor.

  166. Visa personer kan förnimma dem,
    acceptera dem, förlåta sig själva-

  167. -se dem som en del av sig själva,
    lära sig nåt och bli mer integrerade.

  168. Det andra som gör
    att våra känslor kan orsaka besvär-

  169. -är att de kan vara svårkontrollerade.

  170. Visdomsforskare diskuterar flitigt-

  171. -varför vissa är visa angående andras
    problem medan deras egna liv är kaos.

  172. Alla känner nog såna personer.

  173. Orsaken är att våra egna känslor
    är svårare att styra än andras.

  174. Visa personer
    har lärt sig att hantera sina känslor-

  175. -utan att förtränga dem och hålla dem
    inombords tills man får magsår.

  176. Man ger utlopp för dem på bra sätt,
    som att mentalt ta ett steg tillbaka-

  177. -och granska sina känslor.
    Mindfulness kan vara ett sätt.

  178. Empati och medkänsla är jätteviktigt.

  179. Stefan har tydligen pratat om det.

  180. Man måste vilja och ha förmågan-

  181. -att inte bara mentalt rekonstruera
    hur nån annan måste känna sig-

  182. -utan även delvis känna detsamma.

  183. Naturen har gjort det biologiskt möjligt
    för oss att känna empati för andra-

  184. -men tyvärr
    kan vi också stänga av empatin helt-

  185. -vilket historien ofta har visat.

  186. Visa personer
    kan känna empati för andra.

  187. De både vet och bryr sig om
    vad andra känner.

  188. Därför ägnar sig många visa personer
    åt nån sorts humanitär aktivitet.

  189. De sköter om andra
    och gör nåt för världen.

  190. Intressant nog hade vi flera exempel-

  191. -där kvinnor pratade
    om sina mödrar eller döttrar.

  192. Det kan ibland vara väldigt svårt
    att känna empati för närstående.

  193. Den första kvinnan pratar om sitt
    invecklade förhållande till sin mor-

  194. -men hon förstår moderns beteende.

  195. "Jag tror att hon vill mitt bästa."

  196. "Alla mammor vill nog det,
    även om det kanske inte är det bästa."

  197. "Hon känner nog att hon inte kan få
    mig att känna det som jag behöver."

  198. Det är väldigt generöst
    att försöka förstå modern-

  199. -som har sårat henne under lång tid.

  200. Det andra citatet kommer
    från en mor som pratar om sina barn.

  201. "Varför ska barn tacka sina föräldrar?
    För att de lever? De bad inte om det."

  202. "Vi ville ha barn. De gladde oss."

  203. "Det är viktigt för mig
    att inte kräva nåt av mina barn."

  204. Hon har ett positivt förhållande
    till barnen, men hon påtalar att...

  205. "Det handlar inte om mig. Jag vill
    att mina barn ska vara lyckliga."

  206. En person
    förde ett bredare perspektiv på tal.

  207. Hon pratade länge om
    att det är väldigt lätt att döma andra-

  208. -och tänka negativa saker.
    Ibland hyser hon medkänsla-

  209. -när hon tänker
    på vårt ständiga dömande och förakt.

  210. Hon hyser medkänsla
    med hela mänskligheten-

  211. -och dumheterna som vi alla gör.

  212. Det kan vara svårt att känna empati
    för dem som vi känner väl-

  213. -men de flesta har svårt att känna
    empati för dem som de inte känner.

  214. De flesta är bra på
    att känna empati för likasinnade-

  215. -gruppmedlemmar och bekanta-

  216. -men vi är väldigt bra på att stänga av
    empatin helt när det gäller "de andra".

  217. Judar, flyktingar och andra grupper
    ansågs vara onda-

  218. -och då kunde man helt stänga av
    den medfödda empatin.

  219. Visa personer tycks inte ha utegrupper
    som inte anses förtjäna empati.

  220. De ser hela världen som ingruppen -
    djur och alla levande varelser.

  221. Därför kämpar de ofta för saker
    som är mycket större än de själva.

  222. Nästa förmåga är reflexivitet.
    Det är utan tvivel viktigt.

  223. Folk frågar ofta: "Är intelligens
    helt oviktig för visdom?"

  224. Nej. Det viktiga är att kunna tänka på
    komplexa frågor på ett komplext sätt.

  225. Många av dagens frågor
    är väldigt komplicerade.

  226. En vis person
    kan se och hantera komplexiteten-

  227. -utan att bara vilja slåss
    så mycket som möjligt.

  228. Så tänker man även på sig själv.

  229. Visa personer kan se sig själva på ett
    kritiskt, ifrågasättande, djupt sätt.

  230. De kan ifrågasätta sina egna åsikter-

  231. -och begrunda sina roller
    i en konflikts komplexa utveckling.

  232. Till de två sakerna hör förmodligen
    nåt som vi kallar kontextualism.

  233. Man inser
    att beteenden inte bara händer-

  234. -för att nån är ond eller jag god.

  235. Alla kontexter - kulturella, historiska,
    situationella och utvecklingskontexter-

  236. -formar vilka vi har blivit
    och varför vi gör som vi gör.

  237. Här är några exempel på reflexivitet.

  238. En kvinna upplevde svår rädsla
    och ångest under barndomen.

  239. Hon uppfostrades på ett sätt
    där rädsla användes för att lära barnet.

  240. Den upplevelsen
    lärde henne en viktig läxa.

  241. "Det övertygade mig
    att man aldrig ska skrämma andra."

  242. "Rädslan finns alltid i våra samhällen.
    Många institutioner använder rädsla."

  243. "Kyrkan, läkekonsten...
    Rädsla kan effektivt manipulera folk."

  244. Hon lärde sig en relativt komplex läxa-

  245. -och kopplade den till hela samhället.

  246. En imponerande kvinna hade
    en dotter med flera svåra handikapp-

  247. -så hon var tvungen att helt tänka om-

  248. -när det gällde föräldraskap
    och barnuppfostran.

  249. "Min dotter är min bästa lärare."

  250. "Vardagliga saker, vad som är viktigt i
    livet. Med henne lär jag mig ständigt."

  251. "Jag måste tänka på livets mening."

  252. "Jag måste ständigt relativisera
    saker som jag tog för givna."

  253. Att hon är så villig
    att lära sig och växa med dottern-

  254. -visar att hon är villig att ifrågasätta
    sig själv och sina egna åsikter.

  255. Varför är reflexivitet viktigt?
    Många föredrar enkla lösningar.

  256. "Vi bygger en mur." Det låter
    som en enkel lösning på ett problem.

  257. Många av oss gillar såna lösningar.

  258. Vi gillar också att se andras misstag,
    men inte våra. Vi har blinda fläckar.

  259. Dåliga sidor av oss som vi inte ser,
    men som vi kan se hos andra.

  260. Visa personer försöker hitta dem-

  261. -medan de flesta andra föredrar
    att inte se vissa saker.

  262. Den sista förmågan
    handlar om okontrollerbarhet.

  263. De flesta tror
    att vi har kontroll över våra liv.

  264. Om man frågar folk
    hur stor risken för en bilolycka är-

  265. -så underskattar de flesta risken.

  266. "Jag kör ju bra. Det drabbar inte mig."

  267. Att andra kan vara fulla eller dåliga
    förare som krockar med oss-

  268. -är nåt som vi inte tänker på,
    vilket är bra för oss.

  269. De flesta av oss har en tendens att
    överskatta hur stor kontroll vi har.

  270. Visa personer tänker mer realistiskt.

  271. De vet att det ibland är viktigt att
    göra nåt för att förbättra en situation-

  272. -men många situationer kan inte
    förändras. Ni känner nog till-

  273. -sinnesrobönen: ”Gud, ge mig sinnesro
    att acceptera det jag inte kan ändra"-

  274. -"mod att ändra det jag kan
    och förstånd att inse skillnaden.”

  275. Att ha varit med om nåt
    som man inte kan förändra-

  276. -som en sjukdom eller ett dödsfall-

  277. -nåt som man inte kunde förändra-

  278. -är nåt som kan göra många visare.

  279. "Jag kan inte gottgöra
    vad jag gjorde då."

  280. Kvinnan förolämpade nån grovt, och
    hon mår dåligt för det långt senare.

  281. "Jag kan inte förändra det,
    men jag kan förbättra mig nu."

  282. Så lär man sig av sina misstag.

  283. Det här är kvinnan
    med det handikappade barnet.

  284. "Min dotter är sexton,
    och den delen av mitt liv..."

  285. Det finns inget bra engelskt ord.
    Det heter "schleifen" på tyska.

  286. Det är som när stenar slipas i en flod.
    Kanterna rundas av.

  287. "Jag blir slät som en sten i en flod."

  288. "Livet gör oss slätare i floden."

  289. "Det var svårt i början,
    och ibland är det svårt än."

  290. "Det svåraste var att acceptera att det
    är som det är. Det hände helt oväntat."

  291. Hennes berättelse
    handlar om att den sorgliga saken-

  292. -gjorde henne till en mycket bättre
    människa, enligt henne själv.

  293. De flesta av oss överskattar alltså
    hur stor kontroll vi har över våra liv.

  294. Vi tror att en lyckad karriär beror på
    att vi är så skickliga på vårt jobb.

  295. Vi vill inte tänka på hur mycket turen
    har bidragit till vår framgång.

  296. Vissa tror att de har mindre kontroll
    över sina liv än vad de faktiskt har.

  297. Det har kopplats till depression
    ända sen Seligman-experimenten-

  298. -där hundar blev deprimerade
    när de saknade kontroll över elstötar.

  299. Visa personer
    hyser inga illusioner om sånt.

  300. De vet att nåt kan hända varje dag,
    men de är ändå inte rädda.

  301. De gömmer sig inte under sängen-

  302. -för de vet även
    att de kan hantera allt som händer-

  303. -och de vet att en bra sak är
    en bra sak. De uppskattar goda tider.

  304. En kvinna sa: "Jag är väldigt sjuk,
    men titta ut genom fönstret."

  305. "Ser ni berget? Solen skiner.
    Jag njuter av det varje dag."

  306. Det är det visa sättet
    att uppskatta de bra sakerna i livet.

  307. Det var allt om förmågorna.

  308. Vår teori är alltså att om man tänker på
    det som händer oss på vissa sätt-

  309. -som i viss mån
    kan inövas eller inläras-

  310. -så kan vi bli visare av det.

  311. Men det finns även en situationell nivå.

  312. Det här diskuteras alltmer
    inom visdomsforskningen.

  313. Har ett fåtal visa personer bara haft
    tur till skillnad från de flesta andra-

  314. -eller har de flesta varit visa ibland?

  315. Jag antar att ni förmodligen
    kan komma på några situationer-

  316. -då ni gjorde nåt vist. Enligt en studie
    kom de flesta faktiskt på några saker.

  317. Om ni undrar
    varför ni kunde göra nåt vist-

  318. -men nåt väldigt dumt en annan gång-

  319. -så har inte visdomen förändrats,
    utan situationen var annorlunda.

  320. Det finns situationer som på nåt sätt
    låter oss utnyttja visdomen som vi har.

  321. Det gjordes en studie redan 1996
    där Ursula Staudinger visade-

  322. -att om man ger folk ett svårt problem,
    som Stefans självmordsproblem-

  323. -och de får prata med nån i tio minuter-

  324. -innan de svarar på hur man borde
    hantera problemet, så blir de visare.

  325. Men sen fick folk föreställa sig att de
    pratade med nån annan om problemet.

  326. De blev visare
    än dem som pratade med nån.

  327. Att föreställa sig vad X eller Y
    skulle säga om problemet-

  328. -kan vara ett enkelt sätt
    att göra alla lite visare.

  329. Flera andra experiment har visat-

  330. -att om vi kan backa från ett problem-

  331. -och granska det ur ett annat
    perspektiv så kan vi bli visare.

  332. Visdom tycks inte vara fixerad.
    Vi kan aktivera mer av vår visdom-

  333. -under vissa omständigheter. En studie
    visade nåt som jag har svårt att tro.

  334. Äldre personer är visare när de pratar
    om problem som många äldre har-

  335. -än när de pratar om ungdomsproblem.

  336. Det skulle betyda
    att vi kan förlora visdom.

  337. Ungdomar var visare i studien-

  338. -när de pratade
    om typiska ungdomsproblem.

  339. Äldre personer kan ha haft visdomen-

  340. -men den försvann
    när problemet inte var relevant.

  341. Det kan betyda att vi kan vara visare
    när vi tänker mycket på saker.

  342. När vi får andra problem
    kan visdomen försvinna.

  343. Och de flesta kan minnas situationer
    då vi inte bara tror att vi var visa-

  344. -utan vi gjorde nåt vist.
    Vår nya studie visade...

  345. Vi frågade ju folk om en svår händelse
    och specifikt en svår konflikt.

  346. Vissa var väldigt visa
    när de pratade om konflikten-

  347. -men inte den andra svårigheten,
    eller tvärtom.

  348. Vi kan tänka visare på vissa saker
    än andra.

  349. Vi har inte bara en visdomsnivå.

  350. Visdomsnivån varierar beroende
    på problemet och situationen.

  351. Varför är visdom så sällsynt? Varför
    kan vi så ofta inte utnyttja vår visdom?

  352. Vi hävdar att visdom kan blockeras
    i vissa situationer.

  353. Om man är väldigt arg eller desperat-

  354. -utnyttjar man inte visdomen
    som när man är lugnare.

  355. Politiker är ofta
    för säkra på att de har rätt.

  356. Om alla bara säger att man är duktig-

  357. -så att man tror
    att man är smart och vis-

  358. -så agerar man troligen inte vist.

  359. Vi vill visa det med ett experiment.

  360. Vi är även mindre visa om vi har
    ont om tid att tänka och ta beslut-

  361. -liksom om vi inte vill vara visa.
    Ibland vill vi bara ta populära beslut-

  362. -eller snabba beslut som låter djärva.

  363. Politiker, chefer eller lärare skulle
    alltså kunna vara mycket visare-

  364. -om situationen lät dem vara visare.

  365. Ett exempel på tal om politiker...

  366. Alla säger att de självklart vill ha
    visa politiker-

  367. -så varför är det inte så?
    Politiker måste ha ett visst tänkesätt.

  368. Man måste vara villig att säga
    vad väljarna vill höra.

  369. En politiker i Österrike beskrev
    ett problem som "väldigt komplicerat".

  370. Han blev inte omvald,
    för folk ville inte höra det.

  371. Det var tjugo år sen. Nu vore det värre.

  372. Politiker måste berätta enkla historier
    och inte tänka längre än till nästa val.

  373. De omges självklart av jasägare,
    och vem vill ens bli politiker?

  374. Det känns inte troligt att de som
    vill dra lärdom av livet och bli visa-

  375. -är intresserade av att bli politiker.
    De kan intressera sig för annat.

  376. Problemet är kanske inte
    att de är ovisa-

  377. -utan att systemet skapar
    ovisa politiker-

  378. -eller gör det svårt att vara vis.

  379. Detsamma gäller för många andra
    yrken som lärare, chefer och domare.

  380. Det kan vara värt att inte tänka på
    hur visa personer ska få de jobben-

  381. -utan i stället hur vi kan förändra
    jobben så att besluten blir visare.

  382. Tack så mycket. Det är inte bara mitt
    arbete, utan många var delaktiga.

  383. Tack så mycket för att ni lyssnade.

  384. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför är visdom ett sällsynt fenomen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dr Judith Glück berättar om visdom genom livet. Hur visdom utvecklas och stannar av, och varför den gör det. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Kunskapsteori, Visdom
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Vägar till visdom

Vad är grunden till visdomsbegreppet? Stefan Einhorn, professor och författare, berättar om visdom som nödvändigt för mänsklighetens överlevnad. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Varför är visdom ett sällsynt fenomen?

Dr Judith Glück berättar om visdom genom livet. Hur visdom utvecklas och stannar av, och varför den gör det. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Vis i kris och moralisk stress

Hur mycket är ledarskap beroende av vishet? Kan man tränas till att bli vis? Gerry Larsson, professor i psykologi vid Försvarshögskolan, berättar om visdom i kriser och om vishet som den yttersta kompetensen. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Konsten att fatta och påverka beslut

Hur förutsägbara är våra beslut? Går det på förhand att säga vad vi kommer att besluta? Pelle Tornell, beslutsforskare vid Stockholms universitet, berättar genom en interaktiv föreläsning om omedvetna beslut och medveten påverkan i näringslivet. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Det goda globala ledarskapet

Med Dag Hammarskjöld som exempel berättar Lena Lid Falkman, forskare och lärare i retorik och ledarskap, om etik, moral och självkritik som en väg till visdom. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Jaget och visdomen

Vad är den livslånga jagutvecklingens väg mot visdom? Kristina Elfhag, leg psykolog, berättar om visdom och vår psykologiska livsutveckling. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Kreativ, vis och galen

Måste man vara galen för att vara ett kreativt geni, eller är kreativitet och visdom bortom sinnesstämning? Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, berättar om sambanden mellan kreativitet och galenskap. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klok på alla sätt och vis

Det kloka samhället

Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, talar om värderingar i det visa samhället. Inspelat den 5 december 2016 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Ekskäret Konferens AB.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.