Titta

Klimatresan

Klimatresan

Om Klimatresan

Följ med fyra svenska familjer på expedition till platser som drabbats av rika länders miljöfarliga livsstil. Vi besöker en elektroniksoptipp i Ghana, ser regnskog skövlas i Brasilien och upplever hur bananplantagens kemikalier skadar miljön i Costa Rica. Resornas mål är att ge insikt om miljöproblem som orsakas av koldioxidutsläpp, överkonsumtion och kemikaliebesprutning av grödor. Programledare Özz Nûjen och miljöforskare Fredrik Hedenus diskuterar hur alla människor kan göra klimatskillnad genom små förändringar i mat-, konsumtions- och resvanor.

Till första programmet

Klimatresan : Costa Ricas besprutade bananerMaterialDela
  1. Oj, vad stora träden var!

  2. Banan är en av världens
    mest populära frukter.

  3. Bara i Sverige äter vi i genomsnitt
    100 bananer per person varje år.

  4. Men banan är en av världens
    mest besprutade frukter.

  5. På många bananplantager används
    starka kemiska bekämpningsmedel-

  6. -som för längesen är förbjudna
    att användas i Sverige.

  7. Låt mig presentera
    familjen Psilander.

  8. De ska skickas på en resa-

  9. -för att få se konsekvenserna
    av kemikaliebesprutning.

  10. Jag har med mig
    den stora världsatlasen.

  11. -Är ni nervösa?
    -Ja.

  12. I programmet påtalar vi verkligen
    vad vi håller på med i vår värld.

  13. Vi skickar i väg er för att visa
    att vi inte kan leva som vi gör.

  14. Vi håller på att förstöra vår värld.

  15. Är ni beredda på att få se
    vart ni ska åka?

  16. -Ja!
    -Öppna där remsan är.

  17. -Här!
    -Costa Rica!

  18. Det kan vi ingenting om.
    Vi har ingen aning om nånting.

  19. Får du lock för öronen
    och känner av att vi åker uppåt?

  20. Nu åker vi ju nedåt.

  21. Vi såg bergen på håll
    och molnen som strök topparna-

  22. -och så var vi plötsligt inne
    i dimman. Men var är alla djur?

  23. Fast de hänger förstås inte
    vid vägkanten.

  24. Det är så vackert med all regnskog.

  25. När vi kom ner till havet
    var det otroligt häftigt.

  26. Costa Rica lockar turister
    från hela världen-

  27. -som vill uppleva landets
    exceptionellt rika natur.

  28. Men på många av bananplantagerna
    används så starka bekämpningsmedel-

  29. -att djur- och växtliv
    i odlingarnas närhet skadas.

  30. Och de människor som jobbar
    på plantagerna får besvär för livet.

  31. -Vad trevligt det ser ut.
    -Ja.

  32. Hela gänget är ute och möter.

  33. Hej!

  34. -Hur står det till?
    -Bra tack. Och med er?

  35. -Välkomna hit.
    -Tack.

  36. -Hur var resan?
    -Den var lång, och vi är lite trötta.

  37. Men vi är glada att vara här.

  38. Det här är vårt hem.
    Det är litet, men alla är välkomna.

  39. -Vill ni se? Kom in!
    -Ja.

  40. -Vi kan gå och titta på ert rum.
    -Ja.

  41. -Det är bekvämt. Här kan ni sova.
    -Vad fint.

  42. -Jättefint.
    -Men se upp så att ni inte ramlar ner.

  43. -Är det banan i det där?
    -Ja, banan och nötfärs.

  44. Vad spännande.

  45. Det är jättegott.
    På universellt språk: Mm!

  46. -God morgon! Hur mår ni?
    -God morgon!

  47. -Sovit gott?
    -Ja.

  48. Efter frukosten går vi till Manfreds
    grannes ekologiska bananodling.

  49. Här är det. Vi ska jobba lite.

  50. Det är ekologiska bananer.
    Som en naturlig trädgård.

  51. Här används inga kemikalier,
    utan all ogräsrensning görs för hand.

  52. Vad "nice" det var här.

  53. Jag trodde inte att träden var
    så stora. Där är massor av bananer.

  54. -Vad är det här?
    -Det är blomman.

  55. Där har en fågel ätit blomman,
    men bananerna är kvar.

  56. Här gräver vi ett hål
    som ska anpassas till plantans storlek.

  57. -Morales ska rensa den.
    -Så här fixar man till roten.

  58. Han visar er.

  59. Vi fick prova att räfsa och
    ta bort växtlighet som snodde näring.

  60. Man kände sig
    som en riktig costarican.

  61. Det är ett hantverk
    och tar tid att få snurr på det.

  62. Han hugger av den och den är klar.

  63. Den är vit och ren, utan nåt svart.

  64. Snart kommer det ett nytt blad här.

  65. -De kan ha i lite grann.
    -Det där blir perfekt.

  66. Om två månader kommer den där lilla
    att vara så här stor.

  67. Det tar nio månader innan den
    blir fullvuxen och får frukter.

  68. Vill ni hugga ner en bananstock
    som vi kan ta med?

  69. -Ja, jättegärna.
    -Då gör vi det.

  70. Ta det långsamt.

  71. Man skulle först hacka på stammen-

  72. -och sen dra ner den, så att den
    hängde ner och man kunde ta den.

  73. -Var det svårt?
    -Nej.

  74. Jo, jättesvårt.

  75. Nästan, men gärna lite mindre kraft.

  76. -Förstår du?
    -Ja.

  77. Nu får pappa hjälpa till.
    Så där, nu är han redo att gå hem.

  78. Var snäll och titta hit, Morales. Tack.

  79. Efter bananodlingen tar Manfred
    med oss till ett djurräddningscenter.

  80. -Det här var ju urhäftigt.
    -Vad fint!

  81. Här hjälper de djur som farit illa-

  82. -av bananplantagernas utbredning
    och kemiska bekämpningsmedel.

  83. Jag ska visa ett av våra vackraste djur.

  84. Här är en,
    och en annan sover uppe i trädet.

  85. Vilken schyst stil.

  86. Det var coolt att se sengångarna.

  87. Vilka är deras fiender i vildmarken?

  88. De har inte många
    eftersom de sover så högt upp.

  89. Deras största problem är människorna.

  90. De tar bort deras naturliga miljö och
    har farliga ämnen för bananodlingen.

  91. Dessa påverkar deras kroppar,
    så att de kan bli svaga och ramla ner.

  92. Då hamnar de här.

  93. Vi försöker rädda dem
    men lyckas inte alltid.

  94. Ungarna kan vi oftast
    ta hand om ganska bra.

  95. Bananplantagerna
    är det största problemet.

  96. Du kan sätta blomman nära munnen
    och se om han vill ha den.

  97. Blomman var visst
    som choklad för dem.

  98. Vad gullig!

  99. Nästa djur ni ska få se är aporna.

  100. -Den där har blöja.
    -Aporna här är ofta föräldralösa.

  101. På grund av bananodlingen
    förlorar de sin hemmiljö här i området.

  102. Det blir allt färre träd, och apor går
    från träd till träd i jakt på mat.

  103. När odlingarna tar över deras utrymme
    kan de inte göra det.

  104. Skog har huggits ner för plantagerna-

  105. -och aporna behöver träden
    för att kommunicera.

  106. De förflyttar sig mellan träden
    och mellan mat- och dryckesplatser.

  107. Blir de fast i ett träd
    kan de gå ner och bli ett byte-

  108. -eller stanna kvar och inte få nog
    med näring eller kontakt med flocken.

  109. Så där det är många plantager
    finns det ofta inte många träd.

  110. Jag önskar att det fanns en medelväg.

  111. Att man producerade med hänsyn till
    djurlivet som är en del av turismen.

  112. Här bodde jag förut.
    Det ligger jättenära bananplantagen.

  113. Jag ska berätta om det
    och varför vi flyttade.

  114. -Minns du huset?
    -Ja.

  115. Manfred tog oss
    till sitt barndomshem.

  116. Framför huset låg det stora plantage-
    fältet som besprutades med flygplan.

  117. Flygplanen använder kemikalier där.

  118. Kemikalierna sprids överallt,
    och de besprutar så här nära alla.

  119. Det var därför jag och min fru
    kom överens om att flytta härifrån.

  120. Vi ville inte vara så nära kemikalierna.

  121. Barnen var ju små och lekte här ute.

  122. Vi bodde här i några år,
    och min fru fick astma.

  123. -Fick du den av att bo här?
    -Ja, jag hade inte astma innan dess.

  124. Han berättade om problem
    med andningsvägarna.

  125. Han fick ont i halsen, uppstötningar
    och kräktes ibland oförklarligt-

  126. -och fick huvudvärk.

  127. Sen flytten har de utan medicinering
    aldrig stött på problemen igen.

  128. Det var skönt att flytta,
    även om det här huset är lite större.

  129. Vi känner oss tryggare
    och friskare där vi bor nu.

  130. -Vad gör den där mannen?
    -Han förbereder mer mark.

  131. De ska plantera fler bananer där.
    Så gör de hela tiden.

  132. -Så det blir odlingar här också?
    -Ja, det blir snart en plantage.

  133. Vi kan be honom berätta
    om sitt arbete.

  134. -God dag!
    -Varifrån är du?

  135. -Han undrar var du kommer ifrån.
    -Från Sverige.

  136. Rekommenderas ni
    att ha nåt skydd i arbetet?

  137. Ja, vi rekommenderas att använda
    skyddsmask och handskar.

  138. Jag använder det inte i just det här
    jobbet för det stänker inte så mycket.

  139. Det sprids inte i luften
    eftersom det inte blåser.

  140. -Hur länge har du jobbat med det?
    -I tre år.

  141. -Är du rädd för att hälsan tar skada?
    -Ja.

  142. Jag har problem med armen.
    Det är hudcancer.

  143. Så du har redan hudcancer?

  144. -Det låter helt galet.
    -Jag vet. Så var det även förut.

  145. Det var människor här
    medan planen besprutade.

  146. När man kör bil bredvid planen kommer
    det kemikalier på vindrutan.

  147. Det är som om vi vore osynliga
    för dem, men vi finns ju här.

  148. I några fall under de senaste åren-

  149. -har några arbetare
    på bananplantagerna dött-

  150. -på grund av de kemikalier
    som man använder för att bespruta-

  151. -de stora ogräsväxterna huvudsakligen.

  152. I Sverige äter vi mycket bananer.

  153. Jag är säker på att många svenskar
    inte känner till allt det här.

  154. Jag hoppas att de tänker efter innan
    de köper bananer från Costa Rica.

  155. -Det var trevligt att träffas.
    -Detsamma.

  156. -Var rädd om dig. "Pura vida!"
    -Pura vida!

  157. Jag har en vän i närheten
    som slåss mot de stora företagen.

  158. Hon heter Maira.

  159. Hon har drabbats av problem
    på grund av kemikalierna.

  160. Saken är att när vi hade jobb-

  161. -så fick vi tvätta uniformer.

  162. Vi använde inte handskar
    eller skyddsmasker.

  163. När vi vred ur dem var det som mjölk.

  164. Råkade man få det i munnen
    var det väldigt starkt.

  165. Då kräktes man och så.

  166. Jag...ser inget på det här ögat.

  167. Min man dog av ett hål här i magen.

  168. Sjukdomen åt upp magen på honom.
    Hela det här försvann.

  169. Den satte sig även i halsen.

  170. Vi fick inga barn,
    för min man kunde inte få några.

  171. Att prata med nån som har varit med
    om alla dessa saker var hemskt.

  172. Det här är INS,
    ett försäkringsbolag här-

  173. -som människor kan vända sig till-

  174. -när de blir sjuka
    eller behöver hjälp på nåt sätt.

  175. Här står vad som har hänt
    med deras hälsa.

  176. Så du använder de här pappren
    mot de stora bolagen?

  177. Det kanske hjälper
    om även fler gör det?

  178. Vi är redan en stor grupp
    på drygt 5 000 personer.

  179. -Olika typer av arbetare?
    -Ja, från hela landet.

  180. Det finns en... Vad heter det?

  181. En medlare som kämpar tillsammans
    med oss och som heter Salvador.

  182. Han strider för vår sak,
    men allt handlar om politik.

  183. Ärligt talat vill vi bara att de
    ska betala oss, och vi berättar allt.

  184. De gör allt.
    Kontaktar nyheterna och alla.

  185. Men jag tror faktiskt-

  186. -att de väntar på att alla ska dö,
    för de vill inte betala.

  187. Dör alla, så glöms saken bort och
    de behöver inte betala. Så är det nog.

  188. Är livet mindre värt
    i Costa Rica än i Sverige-

  189. -när det enda viktiga
    är att få ut bananerna-

  190. -och få in pengar-

  191. -medan de som jobbar och lever här
    får leva så här?

  192. Tack, Maira. Vi ses!

  193. I Sverige tycker vi att vi är
    långt framme och har rättigheter-

  194. -och jag hoppas
    att det om tio år är självklart-

  195. -att vi käkar matvaror
    som är organiskt odlade.

  196. Eller i alla fall inte odlas
    på bekostnad av ett annat lands folk.

  197. Costa Rica matar ju världen
    med frukt som är besprutad.

  198. -Varför?
    -Man besprutar mot insekter.

  199. Man har även svampangrepp
    i ett varmt land, och ogräs.

  200. Det är en ekonomisk vinning
    i att hantera det effektivt.

  201. Man månar om sin fruktindustri.

  202. Det håller uppe produktionen
    och gör den billigare.

  203. Hur funkar det med miljön
    och klimatet? Vad gör det med oss?

  204. Man sprider ut gifter i naturen där
    som påverkar djur- och växtliv.

  205. Men även de som jobbar på plantagerna
    och hanterar gifterna påverkas.

  206. Man flygbesprutar även
    och gör det över ett stort område-

  207. -där det ofta bor människor
    i närheten.

  208. Och de får i sig
    ganska mycket av gifterna.

  209. Det är gifter som ofta är förbjudna
    i EU och USA-

  210. -men som är okej att använda
    i Costa Rica.

  211. Varför kan vi själva förbjuda dem
    men låta andra använda dem?

  212. Costa Rica bestämmer själva
    vilka kemikalier som de tillåter.

  213. Men allt som dödar insekter
    dödar ju liv.

  214. -Då dödar det oss också lite.
    -Ja, fast det är en dosfråga.

  215. Och beror på hur mycket
    som finns kvar när vi äter det.

  216. De besprutar, bönderna och de som bor
    nära plantagen får i sig gifter...

  217. -...men vad händer med mig?
    -Du får också i dig gifter.

  218. Men vi har gränsvärden för
    hur mycket som får finnas i frukten.

  219. Men det är inte samma koll
    på de som jobbar eller bor där.

  220. -Så vi får i oss väldigt lite?
    -Ja, förhållandevis.

  221. -Men de som odlar frukten får i sig.
    -Och även de som bor där omkring.

  222. Om Costa Rica
    slår om sitt jordbruk nu-

  223. -så att det blir miljövänligt
    och inte förgiftar...

  224. -Vad skulle hända då?
    -Frukten skulle bli dyrare.

  225. Ur ett klimatperspektiv är det inte
    dåligt att använda kemikalier.

  226. Det ger problem för vår hälsa
    och de lokala ekosystemen.

  227. Normalt sett är transporter
    ingen stor del av maten-

  228. -men just vad gäller frukt är stora
    andelar av utsläppen från transport.

  229. Äpple har lägre utsläpp än banan,
    om äpplet produceras i Sverige.

  230. Vad ska vi tänka på och
    hur ska vi agera vid fruktdisken?

  231. Att köpa KRAV-märkt frukt, särskilt
    från tropikerna, är en god idé.

  232. Det finns dessutom Fairtrade-frukt-

  233. -där man ser till att mer pengar
    går till arbetarna på plantagerna.

  234. -Mer Fairtrade, mindre besprutning?
    -Ja.

  235. Översättning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Costa Ricas besprutade bananer

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Världens efterfrågan på bananer har gjort bananodling lönsam. I Costa Rica flygbesprutas bananer med giftiga kemikalier för att maximera skörden och därmed vinsten. Människor och djur som lever nära besprutade bananodlingar blir ofta mycket sjuka. Även naturen blir lidande av gifterna. Familjen Psilander reser till Costa Rica för att se skillnaden mellan ekologisk och miljögiftig bananodling. Väl på plats får de möta både människor och djur som skadats av bananodlingarnas kemikalier.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Bananer, Bekämpningsmedel, Besprutning, Costa Rica, Ekologisk odling , Föroreningsfrågor, Miljöfrågor, Miljögifter, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Klimatresan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Ghanas elektroniksoptipp

Avsnitt 1 av 5

Världens elektronikavfall ökar men vart tar allt elektronikskrot vägen? Följ med familjen Ohlsson Fleetwood till Ghana dit en stor del av västvärldens elektronikavfall skeppas illegalt. I Ghana besöker vi elektroniksoptippen Agbogbloshie. Soptippen är full av miljöfarligt avfall som förgiftar omgivande natur och invånarna. Vi träffar också Isaiah Atta som försörjer sig på metaller han hittar bland Agbogbloshies skrot.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Brasiliens skövlade regnskog

Avsnitt 2 av 5

De senaste decennierna har stora ytor av världens regnskog avverkats för att ge plats åt betesmark och odling av framför allt sojabönor. Sojabönor används till största del i djurfoder och regnskog skövlas när världens efterfrågan på nötkött och mjölk ökar. Följ med familjen Akbar Kurda när de reser till Brasilien för att se hur regnskogen skövlas till förmån för storskaliga sojaodlingar. De besöker också småskaliga ekologiska jordbruk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Kiribatis försvinnande örike

Avsnitt 3 av 5

Kiribati är en önation i Stilla havet som står inför en allvarlig klimatfara. Stigande havsvattennivåer hotar att lägga önationen under vattnet. Vattenmassorna ett resultat av växthuseffektens uppvärmning av jordklotet. Familjen Gillgren reser till Kiribati och får se hur havsvattnet förgiftar öbornas fruktodlingar och översvämmar deras hem. Frågan alla ställer sig är vart Kiribatis invånare ska ta vägen den dag deras ö ligger helt under vatten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Costa Ricas besprutade bananer

Avsnitt 4 av 5

Världens efterfrågan på bananer har gjort bananodling lönsam. I Costa Rica flygbesprutas bananer med giftiga kemikalier för att maximera skörden och därmed vinsten. Människor och djur som lever nära besprutade bananodlingar blir ofta mycket sjuka. Även naturen blir lidande av gifterna. Familjen Psilander reser till Costa Rica för att se skillnaden mellan ekologisk och miljögiftig bananodling. Väl på plats får de möta både människor och djur som skadats av bananodlingarnas kemikalier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Sverige koldioxidbantar

Avsnitt 5 av 5

De fyra familjerna har blivit inspirerade av sina klimatresor och ska koldioxidbanta. Deras fokus ligger på att resa, äta och konsumera klimatsmart. Tillsammans med familjerna lär vi oss hur köttkonsumtion, förbrukning av fossila bränslen och onödig konsumtion påverkar Sveriges koldioxidutsläpp. Vi får svar på klimatfrågor som rör vardagen, som varför vi ska återvinna och sopsortera. Och om det går att vara vegan samtidigt som man styrketränar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Fatta EU - teckenspråkstolkat

Beslutsprocessen

Plast är ett fantastiskt material, men också en stor miljöbov. Varje år hamnar flera miljoner ton plast i haven. Inom EU har man insett problemet och vill få till en lag som förbjuder vissa engångsartiklar. Men det är en lång process att stifta en EU-lag. Lagförslaget måste bollas fram och tillbaka mellan EU:s olika organ och länder. Och under tiden försöker organisationer och företag, lobbyister, påverka makthavarnas beslut. Leila besöker lobbyister och EU-parlamentariker och Jenny ger oss en lektion i hur en EU-lag blir till och en inblick i lobbyisternas arbete.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellkoll

Mål 15: ekosystem och biologisk mångfald

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 15: ekosystem och biologisk mångfald. Hur ska vi arbeta för att skapa en artrikedom så att djur och växtliv ska gynnas? Anneli tycker att vi översköter våra gräsmattor och att det skapar problem med den biologiska mångfalden. Artisten Stefan Sundström och Karin Lexén från Naturskyddsföreningen tipsar om biologisk mångfald hemma i trädgården.