Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Vem skämtade man om på 1800-talet?Dela
  1. Under några få decennier
    runt sekelskiftet 1900-

  2. -utgjorde skämtpressen
    och skämtbilden-

  3. -en viktig röst
    i den offentliga debatten.

  4. Hej! Jag heter alltså Elisa Rossholm-

  5. -och jag disputerade i juni
    i ämnet konstvetenskap.

  6. Min avhandling heter
    "I väntan på hufvudpersonen".

  7. Det är en mängd bildanalyser
    eller studier av skämtbilder.

  8. Svenska skämtbilder
    från 1870 till 1900.

  9. Det är perioden
    då svensk skämtpress uppkom-

  10. -och fram till dess storhetstid.

  11. Under några få decennier
    runt sekelskiftet 1900-

  12. -utgjorde skämtpressen
    och skämtbilden-

  13. -en viktig röst
    i den offentliga debatten.

  14. De här tidningarna fanns
    i alla de stadens rum-

  15. -där människor och framför allt
    de borgerliga männen möttes.

  16. Det kunde vara väntrummet
    till rakstugan eller till läkaren-

  17. -kaféer, restauranger och så vidare.

  18. Tidningarna och bilderna kommenterade
    de dagsaktuella frågorna-

  19. -alltså de frågor som debatterades
    i de här rummen.

  20. En analys av skämtbilden är därför en
    analys av tid och rum, av en kultur.

  21. Men i det avseendet
    är det viktigt att komma ihåg-

  22. -att en avhandling hjälper till
    att måla bilden av en tid-

  23. -men jag lyfter fram de delar som
    tidningarna valde att lyfta fram.

  24. Och det är en analys där
    en tidsperiod filtreras genom humor.

  25. Det fanns två orsaker till
    att jag valde ämnet.

  26. Det första var bilderna. För mig
    börjar det alltid i materialet.

  27. Nåt fångar mig och gör att jag vill
    gå in i bilden och undersöka den.

  28. Det andra var
    att jag ville undersöka humorns roll.

  29. Vad betyder det för en avsändare
    och för en tänkt mottagare-

  30. -att ett meddelande
    förmedlas med humor?

  31. Vad gör det med en bild
    att den innehåller humor?

  32. Under arbetet har jag upptäckt andra
    värdefulla delar av forskningen-

  33. -till exempel
    hur bilderna fungerar som gåtor.

  34. När man avkodar dem upptäcker man
    saker om den här tiden-

  35. -som inte kan upptäckas
    genom annat material.

  36. Humorn har nåt speciellt-

  37. -som målar fram en kultur och en tid
    på ett nytt sätt.

  38. Fokus ligger på
    hur skämtbildernas karaktärer-

  39. -och på hur det som mottagaren skulle
    känna igen sig i, har konstruerats.

  40. En premiss för hela studien är
    att det måste finnas nåt i bilden-

  41. -som mottagaren ska känna igen sig i
    eller identifiera sig med.

  42. Det jag söker är nåt centralt-

  43. -men det kan också vara omarkerat,
    frånvarande eller osynligt.

  44. Genom analysen
    ska det här ogripbara fångas.

  45. Den figur som jag söker,
    kallar jag för "hufvudpersonen".

  46. Den primära och uppenbara
    mottagargruppen var borgerliga män.

  47. Deras behov skulle tillfredsställas
    och deras skratt skulle vinnas.

  48. Det betyder inte att det jag hittar-

  49. -är en enkel karikatyr
    av den borgerlige mannen.

  50. Den jag söker blir till genom att
    relatera till alla andra figurer.

  51. För att se honom måste jag titta
    på vilka grupper som skrattades åt-

  52. -och hur man skrattade åt dem.

  53. Det bilderna visade var det som
    sålde, det som mottagaren ville ha-

  54. -och hade ett behov av
    att syssla med.

  55. Den största delen av bilderna
    handlar om kvinnor.

  56. Kvinnokroppen och kvinnonaturen
    vändes och vreds på i det oändliga.

  57. Bilderna berättar
    om en syn på kvinnan-

  58. -inte i första hand om den verkliga
    kvinnan under den här tiden.

  59. Snarare om avsändaren
    och mottagargruppen-

  60. -och om mottagargruppens fixering vid
    att hela tiden tänka på kvinnor-

  61. -och försöka nå in
    till den äkta kvinnan.

  62. Bilder som säljer handlar inte
    i första hand om själva bildobjektet-

  63. -utan om den som har behov av
    att skratta åt en viss grupp.

  64. En väldigt viktig fråga
    för skämtpressen-

  65. -var debatten om könsroller,
    den så kallade sedlighetsdebatten.

  66. Debatten
    var både litterär och politisk.

  67. Huvudfrågan var om man skulle tillåta
    sex före äktenskapet.

  68. Både för män och kvinnor,
    bara för män eller för ingen av dem?

  69. Eftersom kvinnor inte fick ha sex
    så gick männen till prostituerade.

  70. En del tyckte att mannen
    måste få utlopp för sin sexualitet-

  71. -andra tyckte
    att han också borde hålla på sig.

  72. Vissa tyckte att även kvinnor
    borde få ha sex före äktenskapet.

  73. Då skulle man
    inte ha prostitutionsproblemet.

  74. I frågan ryms alla samhällsproblem
    som var kopplade till prostitution:

  75. Syfilisens spridning, sexualmoralisk
    syn på manligt och kvinnligt-

  76. -oro för överbefolkningen hos
    de fattiga invånarna, och så vidare.

  77. I debatten skilde man
    på medelklasskvinnans ärbara kropp-

  78. -och den som var kontrast till det,
    alltså den prostituerade kvinnan.

  79. Många bilder sysslar med svårigheten-

  80. -att skilja den ärbara
    från den sedeslösa-

  81. -och om vilket problem
    det var för männen.

  82. De kunde anmälas för ofredande
    om de gick fram till fel kropp.

  83. Den här bilden heter
    "Hvems är felet?"-

  84. -och publicerades i skämttidningen
    Kaspers första provnummer.

  85. Den fick stor plats
    jämfört med vad som var vanligt.

  86. Den sitter mitt på förstasidan
    och har fått mycket utrymme.

  87. Man kan gissa att den ansågs viktig
    eller var ett lockbete för köparen.

  88. Vi ser en kvinna som följs av en man-

  89. -ett motiv
    som upprepas otaliga gånger.

  90. Under bilden finns en vers om att han
    inte kan hjälpa att han följer efter-

  91. -och kanske gör värre saker ändå,
    eftersom hon är så vacker.

  92. Versen inleds så här:

  93. "Min sköna dam, ni orätt gör som
    klagar om ni förföljs i hack och häl"

  94. "Det bevisar blott att ni behagar och
    kallar drömmar fram i mannens själ"

  95. "Ert chic
    ska ovillkorligt honom locka"

  96. "Ty mannen är ett barn
    och ni en docka"

  97. Exemplet visar att en bild betyder
    en sak i sitt enskilda fall-

  98. -och nåt annat när man ser
    hur ofta ett motiv upprepas.

  99. Upprepningen berättar mycket mer
    om den tänkta mottagaren-

  100. -än om bildobjektet.

  101. Egentligen handlar bilden
    inte om kvinnan-

  102. -utan om den diffust tecknade mannen
    i bakgrunden.

  103. Eller, i bilderna av kvinnorna-

  104. -männen som kvinnan nedför trappan
    är på väg till-

  105. -eller män som kan luras av kvinnor
    som omformar sitt utseende-

  106. -eller den äkta mannen som riskerar
    att bedras, och så vidare.

  107. Det allt handlar om är att
    de andra karaktärernas handlingar-

  108. -påverkar mottagaren identifikations-
    figur, alltså "hufvudpersonen".

  109. Hans mål är att undslippa farorna.

  110. Jag tänkte visa ett exempel på
    hur bilderna kan liknas vid gåtor-

  111. -som vid avkodning
    berättar mycket om sin tid.

  112. Sexualitet var ett vanligt tema.
    Oftast handlar det om kvinnor-

  113. -men förvånansvärt många bilder
    visar homosexuella relationer-

  114. -mellan militärer och borgerliga män.

  115. "Två Herkuler vid skiljevägen"
    föreställer två män i samtal.

  116. I bilden finns tre platser markerade.

  117. Först Kungsträdgården vid
    Karl XIII:s staty, som de står vid-

  118. -Blanchs kafé,
    som var beläget i Kungsträdgården-

  119. -och Berns salong,
    som ligger i Berzelii park.

  120. De två platserna är markerade
    genom replikerna och riktningarna.

  121. Alla tre platser är viktiga
    för bildtolkningen.

  122. Kungsträdgården förekommer ofta
    i bilder om prostitution-

  123. -om sexuell omoral och om män
    som råkar gå fram till fel kropp.

  124. Men Kungsträdgården var kopplad till
    prostitution i verkliga samhället.

  125. Den står som den första platsen
    i en förteckning från 1880-talet-

  126. -över platser som var förbjudna
    för prostituerade.

  127. Man kan förstå att den innan förbudet
    var välbesökt av prostituerade.

  128. Men det var också en mötesplats,
    speciellt vid statyn-

  129. -för homosexuell prostitution
    mellan män.

  130. I synnerhet då soldater,
    som sålde sig till manliga kunder.

  131. Polisen gjorde ett grundligt
    detektivarbete på 1880-talet-

  132. -och då patrullerade man vid statyn
    och vid Berns salong-

  133. -för att avslöja manlig prostitution,
    speciellt soldatprostitutionen.

  134. Samtliga platser i bilden
    är platser för sexuella möten-

  135. -mellan män och kvinnor,
    men också mellan män.

  136. Den civilklädde mannen säger:

  137. "Rosbeckska musiken är präktig.
    Kom, så titta vi in till Blanch."

  138. Gustaf Rosbeck
    var Svea Livgardes musikdirektör-

  139. -och det är hans manskör
    som repliken åsyftar.

  140. Svea Livgardes hästgardister upprepas
    också i militärens uniform.

  141. Det var just
    bland Svea Livgardes hästgardister-

  142. -som soldatprostitution
    var som mest förekommande.

  143. Hans uniform är
    mycket mer åtsittande och avslöjande-

  144. -än de verkliga uniformerna.
    Han sexualiseras genom sina kläder.

  145. Soldatuniformen kunde i det verkliga
    samhället fungera som en signal-

  146. -att bäraren var till salu.

  147. Militären fortsätter dialogen:

  148. "Gossorkestern hos Berns vill jag
    höra än en gång. Låt oss gå dit."

  149. Valen - militärerna i Livgardet
    eller gosskören, män eller pojkar-

  150. -blir två typer av manlighet
    och valet mellan dem-

  151. -eller valet
    mellan manligt och kvinnligt.

  152. Mellan "Olymp" och "fépalats",
    som de nämner.

  153. Militären ber om att få sin önskan
    uppfylld, men den civilklädde styr.

  154. "Jag löser den gordiska knuten.
    Vi går först till det ena stället."

  155. Det passar väl in i skämtbildernas
    könsöverskridande militärer-

  156. -som kunde förföra
    både kvinnor och män.

  157. Precis som i nidbilderna av kvinnor-

  158. -är militären ett hot
    som måste avväpnas.

  159. Han hotar mannens manlighet
    på två sätt.

  160. Han kan förföra den borgerlige
    mannens kvinna-

  161. -men han kan också
    förföra mannen själv.

  162. När jag har studerat svensk skämtbild
    har jag hittat en återkommande figur.

  163. En diffust tecknad man
    med den borgerlige mannens attribut:

  164. Hatt, käpp, kostym.

  165. Han dyker upp i många bilder
    under perioden 1870-1890.

  166. Han blir tydlig
    just för att han är så diffus.

  167. Han skiljer sig
    från de andra figurerna.

  168. Den diffuse mannen
    är ett identifikationsobjekt-

  169. -som mottagaren
    skulle känna igen sig i.

  170. Det är en riskfri identifikation just
    för att han inte görs till åtlöje.

  171. Han betraktar komiken,
    men han är inte själv med i den.

  172. Samtidigt handlar scenerna om sånt
    som angick den verklige mottagaren.

  173. Han kan vara på väg fram till
    en kvinna som inte är till salu-

  174. -han kan bli bedragen av sin fru-

  175. -han kan attackeras av en lösdrivare.

  176. Det är också
    en skrämmande identifikation-

  177. -eftersom det handlar om problem
    som mottagaren kunde råka ut för.

  178. Ju mer den diffuse mannen uppträder,
    desto tydligare blir det-

  179. -att bilderna handlar om honom och om
    hur han formas av vad de andra gör.

  180. Ju mer det framträder, desto mer
    framträder själva karaktären.

  181. Efter att i två decennier har varit
    utsatt för hotet att bli synlig-

  182. -uppträder en precis likadan man-

  183. -men med skillnaden
    att han har konturer.

  184. Bilden i mitten
    illustrerar förändringen.

  185. Han är fortfarande en betraktare
    av scenen-

  186. -men eftersom han har fått konturer
    är han mer delaktig i scenen.

  187. Då är han också närmare
    att själv bli ett humorobjekt.

  188. Ännu en förändring sker
    när den borgerlige mannen-

  189. -går mot en karikatyr av sig själv.

  190. "Herr Stockholm"
    håller på att spricka-

  191. -av sin egen överdrift i identiteten.

  192. Som karikerad man
    är han verkligen synlig.

  193. Han har gått från att vara betraktare
    till att bli en som betraktas.

  194. Samtidigt är synliggörandet ett sätt
    att återigen bli osynlig.

  195. Greppet för att uppnå det
    är självironi-

  196. -ett ord som kom in i svenska språket
    under 1800-talets andra hälft.

  197. Det visar att mottagargruppen inte
    är rädd att skratta åt sig själv.

  198. Man skrattar åt övriga rollkaraktärer
    och han tål att skrattas åt.

  199. Men i självironin uppstår en distans
    som gör skrattandet ofarligt.

  200. Den figur som sen uppträder, ett
    grepp för att slippa bli utpekad-

  201. -kallar jag för stereotypen.
    Här visas ofta en karaktär-

  202. -som genom sina handlingar visar
    på svårigheten att vara människa.

  203. Han visas genom olika stereotyper,
    som en arbetare, en överklassman-

  204. -eller till och med djur eller barn.
    Olika typpersoner.

  205. Men de sammanförs i ett budskap
    som handlar om villkorens bojor.

  206. Den tänkta mottagaren
    kan känna igen sig-

  207. -men utan att bli utpekad eller
    själv peka ut en specifik grupp.

  208. Som en motsats till det temat står
    bilder med obundna rollkaraktärer.

  209. En man ställs inför ett val
    som kan te sig vardagligt-

  210. -men han väljer
    det mest oväntade alternativet-

  211. -och scenen slutar på ett oväntat
    och ofta absurt vis.

  212. Genom de här bilderna kunde man
    tillfälligt befria mottagaren-

  213. -från de villkor han levde under.

  214. På så sätt är bilderna
    två sidor av samma tema-

  215. -de mänskliga villkoren.

  216. De diffusa linjerna, självironin
    eller undvikande av utpekande-

  217. -ska ge den tänkta mottagaren
    skydd och distans-

  218. -men samtidigt spela upp scener
    som angick honom.

  219. Vare sig det handlade om att skilja
    tillåten från förbjuden kropp-

  220. -eller om allmänmänskliga villkor.

  221. Intrycket av "hufvudpersonens"
    konstruktion är tudelat.

  222. "Hufvudpersonens" väg berättar om
    manlig makt genom humoristiska grepp-

  223. -i relation till andra manligheter
    eller i relation till kvinnan.

  224. Studien kan fortsätta genom filmer,
    revyer, sketcher i tv-program-

  225. -till dagens mediala manliga komiker-

  226. -som i en bibehållen medial huvudroll
    ironiserar över sig själva-

  227. -sin obekväma maktposition,
    sin osäkra manlighet-

  228. -och tillvarons övriga figurer.

  229. På ett sätt är det en berättelse
    om den vita medelklassmannens makt.

  230. Men den andra sidan av berättelsen
    har med humorns effekt att göra.

  231. Den visar hur humor omkullkastar
    maktstrukturer och uppfattningar.

  232. Detta eftersom humor pekar tillbaka
    på mottagaren och på avsändaren-

  233. -och avslöjar rädslor
    och vänder på maktrelationer.

  234. Genom att visa på
    den här fixeringen med kvinnan-

  235. -så visar man en ångest och rädsla
    hos mottagaren snarare än makt.

  236. Resultaten har inte specifikt
    med den här perioden att göra.

  237. De är applicerbara i diskussionen
    om antisemitiska bilder på 30-talet-

  238. -eller i dagens debatt
    om Muhammedkarikatyrer.

  239. Vad säger de utsända bilderna om
    dess avsändare och tänkta mottagare?

  240. I debatten kring Muhammedkarikatyrer-

  241. -inte minst efter attacken
    mot Charlie Hebdo-

  242. -ställer vi alltför ofta frågan
    om vem man får skämta om-

  243. -i stället för vad behovet av skratt
    säger om avsändare och mottagare.

  244. Den här forskningen
    har hos mig väckt frågor-

  245. -om vem som tar sig rätten
    att skratta.

  246. Åt vem, varför,
    vad det gör med den som skrattas åt-

  247. -och vad det berättar
    om den som skrattar. Tack.

  248. Textning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem skämtade man om på 1800-talet?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Konstvetaren Elisa Rossholm har undersökt skämtteckningens roll i den offentliga debatten för perioden 1870-1900 i svensk press. Denna period beskrivs som skämtteckningarnas uppkomst och storhetstid och utgjorde en viktig röst i den offentliga debatten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > 1800-talet
Ämnesord:
1800-talet, Humor, Litteraturvetenskap, Politiska skämtteckningar, Presshistoria, Satir, Skämtteckningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Pärlor och pirater

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Människan och könet

Under 1800-talet var mannen norm, kvinnan avvikande och den manliga blicken förhärskande. Om kvinnligt, manligt och Sveriges första kvinnliga gynekolog.