Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Teknik som förbättrar studieresultatenDela
  1. Hur många av er känner till Minecraft?
    Rätt många.

  2. Och hur många av er
    känner till utbildningsversionen?

  3. Inte många. Vi vet inte
    hur vi använder saker i undervisning.

  4. Hej, allihop. Kul att se er här.

  5. Jag vill börja med att ta upp
    hur teknik är ett stöd i våra liv.

  6. Det flesta av er
    har nog funderat kring det här.

  7. Det är intressant att fundera på vilken
    roll tekniken spelar i vår vardag-

  8. -när vi kommunicerar,
    utbildar oss och jobbar-

  9. -och hur
    den påverkar våra förhållanden-

  10. -med lärare, kollegor,
    klasskamrater, vänner, familj-

  11. -och andra som vi har kontakt med.

  12. Det gäller särskilt
    om vi har kontakt med teknikens hjälp.

  13. Tekniken finns överallt i våra liv-

  14. -och för de flesta av oss,
    åtminstone bland de yngre-

  15. -är det svårt
    att tänka sig ett liv utan teknik.

  16. Det känns nästan svårt
    att överleva utan teknik.

  17. Om man ser sig omkring här
    är allting teknik.

  18. Och vårt liv bygger på teknik,
    vilket verkligen är intressant.

  19. Tekniken påverkar
    de flesta aspekter av våra liv-

  20. -och en viktig del
    är tekniken inom utbildning-

  21. -och hur vi lär oss med hjälp av teknik.

  22. Det finns olika sorters lärande.

  23. Som ni ser på bilden... Min pekare
    funkar visst inte på grund av ljuset.

  24. Längst till vänster
    ser ni lärande på plats.

  25. Man lär sig på traditionellt vis med
    en lärare som finns i samma lokal.

  26. Man sitter på en föreläsning
    och lär sig nåt.

  27. Det mesta av vårt lärande i dag-

  28. -åtminstone bland unga-

  29. -sker på distans
    eller med teknikens hjälp.

  30. På kommande bilder
    får ni se fler exempel-

  31. -vad gäller de här tre sorternas lärande
    med hjälp av teknik.

  32. Jag vet inte hur många av er
    som har sett olika matteapplikationer-

  33. -men Yup är en
    som stöttar den som lär sig.

  34. Det är en applikation
    som man kan använda-

  35. -för att få hjälp av experter
    när man behöver hjälp.

  36. Man registrerar sig-

  37. -och ställer sen frågor eller ber om
    hjälp om man inte kan lösa ett problem.

  38. Man kan få hjälp av experterna-

  39. -med att formulera frågan
    på ett annat sätt och lösa problemet.

  40. Det är ett exempel.
    Det andra exemplet är Minecraft.

  41. Hur många av er känner till Minecraft?
    Rätt många.

  42. Och hur många av er
    känner till utbildningsversionen?

  43. Inte många. Vi vet inte
    hur vi använder saker i undervisning.

  44. Vi använder teknik
    från det att vi vaknar varje dag.

  45. Men tar vi tillfället i akt-

  46. -att varje dag lära oss nåt nytt?
    Tack vare tekniken.

  47. Minecraft är ett exempel på
    att många yngre-

  48. -kan lära sig nånting av ett spel-

  49. -som främjar kreativitet, samarbete
    och tänkande.

  50. Man samarbetar och försöker lära sig
    nåt nytt genom att spela ett spel.

  51. Är det inte fantastiskt
    att vi kan koppla-

  52. -inlärandeprocessen till nöje?

  53. Ett annat exempel är Mooc.
    Hur många av er har hört talas om det?

  54. Inte så många.
    Massive Open Online Courses.

  55. Det finns många kurser
    runtom i världen-

  56. -som man kan följa
    och lära sig nåt nytt av.

  57. När vi tar en sån kurs
    behöver vi inte vara på plats-

  58. -där föreläsaren befinner sig.
    Och det är fantastiskt.

  59. Vi kan lära oss på distans helt gratis,
    utan terminsavgifter.

  60. Det är fantastiskt
    att vi kan lära oss så.

  61. Vi kan till och med ta en examen
    - även om man måste betala för det-

  62. -varifrån man än vill.

  63. Man kan skaffa en examen
    när det passar en själv.

  64. Allt det där är tack vare
    att vi använder oss av tekniken.

  65. Ett annat exempel är smarta hem.

  66. Hur många av er har hört talas om
    smarta telefoner...hem - förlåt?

  67. Bra.

  68. Smarta hem innehåller alltså
    hemautomatiseringsapparater.

  69. Man har apparater som är smarta.
    Det hör ihop med sakernas internet.

  70. Man kan styra
    apparaternas funktion på distans.

  71. Till exempel kan man ändra
    temperaturen i hemmet-

  72. -med hjälp av en app
    på mobiltelefonen eller surfplatta-

  73. -och ändra till den temperatur
    man vill ha där hemma.

  74. Man kan även styra belysningen
    och en massa annat-

  75. -tack vare den här tekniken.

  76. Jag forskar kring IKT, informations-
    och kommunikationsteknik.

  77. Det har varit väldigt intressant att se-

  78. -att det här är en förlängning av IT-

  79. -där fokus ligger på både information
    och kommunikation-

  80. -vilket är väldigt viktigt i vardagen.

  81. Kommunikation är nödvändigt
    om vi ska lära av varandra-

  82. -och av det material
    som finns tillgängligt för oss.

  83. Jag forskar särskilt
    kring IKT-utbildning-

  84. -inom högre utbildning och forskning.

  85. Men jag anpassar det nu så att det blir
    lättare att förstå vad jag menar.

  86. Jag ser informations- och
    kommunikationsteknik, IKT-

  87. -som ett paraply som täcker tre olika
    huvudsakliga sorters interaktion.

  88. Interaktion innebär
    att man har kontakt med nåt.

  89. Det kan handla om
    innehållet nånstans.

  90. Wikipedia, Youtube och andra källor
    som man kan lära sig av.

  91. Det kan vara ens likar eller vänner-

  92. -nån som är på samma nivå som en
    själv och som man kan lära sig med.

  93. Samstudier hjälper en att förstå bättre.

  94. Tillsammans med nån annan
    tar man steg framåt.

  95. Då kan man utbyta idéer.

  96. Man kan få nya insikter-

  97. -om man blir övertygad
    av nån i ens närhet-

  98. -som ens klasskamrater,
    vänner eller syskon.

  99. Den sista typen av interaktion
    är den med läraren.

  100. Som jag visade med Yup
    finns det program-

  101. -där man kan kommunicera
    med lärare och mentorer.

  102. Så man kan lära sig även om
    man befinner sig nån annanstans-

  103. -än den som lär ut
    vad det nu kan vara till en.

  104. Nu börjar bilderna
    bli mer komplicerade.

  105. Det här är ett ramverk
    som jag har utvecklat i min forskning.

  106. Ni behöver inte bry er om alla detaljer-

  107. -men jag vill fokusera på samma sak
    som i föregående bild.

  108. Vi har utvecklat en plattform-

  109. -som ska ge stöd till undervisning
    och thesis works.

  110. Hur många vet vad thesis courses är?

  111. Då börjar jag med att förklara det.

  112. Det är de kurser
    som alla som läser på universitet-

  113. -läser som
    sista delen av sin utbildning.

  114. Det gäller både
    kandidat- och magisternivå.

  115. På svenska säger man "uppsats"
    eller "examensarbete".

  116. Så i min forskning
    fokuserade jag på det här området-

  117. -och hur man motiverar de som lär sig-

  118. -att lära sig nånting på
    ett lättare och bättre sätt-

  119. -utan att vara beroende av sin lärare.

  120. Sen tog vi fram en plattform som
    omfattar de här tre interaktionstyperna.

  121. Det är väldigt viktigt att vi förstår-

  122. -att det är viktigt
    att strukturera upp innehållet.

  123. När man skapar ett system
    måste man veta själv-

  124. -som lärare eller nån
    som hjälper andra att lära sig-

  125. -hur man strukturerar informationen
    och innehållet på olika nivåer.

  126. Det är viktigt att hela tiden
    få feedback från användarna-

  127. -och få synpunkter från studenterna-

  128. -på de plattformar som de använder.

  129. Vi använder redan mobilappar-

  130. -så varför då inte använda dem-

  131. -för att lära oss nåt
    som har med en kurs att göra?

  132. Vi lär oss mycket bara av
    att läsa vetenskapliga artiklar-

  133. -men att lära sig nåt
    för en specifik kurs-

  134. -med en app vore intressant
    för den yngre generationen.

  135. De kan studera med hjälp av appar
    om de kopplas till kurserna.

  136. Den andra sortens interaktion
    är andra studenter.

  137. När man skriver en rapport-

  138. -kan ens kursare kommentera den.
    Man kan interagera med varandra.

  139. Man kan samarbeta
    och lära sig av varandra-

  140. -och av det samarbete
    som man har med varandra.

  141. Vi måste inse vikten av att stötta
    varandra när vi behöver hjälp.

  142. Under seminariet före det här
    diskuterades det här också.

  143. De pratade om ömsesidig hjälp.

  144. Och när man interagerar med andra-

  145. -ska man inte se sig
    som nån som hjälper andra.

  146. Men man kan hjälpa
    så till vida att man själv lär sig nåt-

  147. -och sen hjälper de andra att lära sig.

  148. Den tredje sortens interaktion
    är kommunikation med lärare.

  149. Den har jag varit inne på.

  150. Det handlar om att använda tekniken
    för att kommunicera med ens lärare.

  151. Man skickar mejl eller chattar-

  152. -för att få information
    eller riktlinjer från lärarna-

  153. -eller i det här fallet handledarna.

  154. Hur vet vi då
    att IKT är användbart i våra liv?

  155. I min forskning har jag fokuserat på
    användarperspektivet.

  156. Det är viktigt att veta
    vad användarna vill ha-

  157. -och att de lär sig av att använda det.

  158. Det var mitt mål med min utbildning.

  159. Man utvecklar nåt
    som folk har användning för-

  160. -och gärna utnyttjar-

  161. -och som bidrar till deras motivation.

  162. Jag gjorde intervjuer
    med olika studenter-

  163. -vilket gjorde att jag insåg-

  164. -att den här tekniken uppskattas-

  165. -av de flesta användarna,
    särskilt de yngre.

  166. I och för sig även bland lite äldre -
    jag menar inget med det.

  167. Det intressanta var den här
    specifika plattformens effekt-

  168. -på kvaliteten på examensuppsatserna-

  169. -och på kursernas resultat-

  170. -och andelen godkända uppsatser-

  171. -där den här plattformen användes.

  172. Många hoppade av
    innan vi började använda plattformen-

  173. -och nu har andelen
    blivit mycket mindre-

  174. -vilket var intressant
    och glädjande att se.

  175. Budskapet är att ett
    väldesignat supportsystem för IKT-

  176. -kan förbättra och underlätta lärandet-

  177. -och göra det lättare
    för studenter att förstå processen-

  178. -och att uppskatta lärandet.

  179. Man lär sig
    och har kul medan man gör det.

  180. Varför behöver vi teknik
    för att lära oss?

  181. Det är viktigt att vi alla-

  182. -har samma möjligheter att utbilda sig.

  183. Tekniken gör att vi alla-

  184. -kan få möjlighet-

  185. -att lära oss samma saker som andra.

  186. Det är även viktigt
    att vara självständig.

  187. Det innebär
    att det är vi själva som bestämmer.

  188. Det innebär inte
    att vi inte ska samarbeta.

  189. Det är bra att tekniken
    låter oss vara självständiga-

  190. -men samtidigt vara uppkopplade.
    Vi kan få hjälp när vi behöver det.

  191. Vi behöver förmodligen inte hjälp jämt,
    men det är fantastiskt att vi kan-

  192. -lära oss av varandra
    när och var vi vill.

  193. Det är flexibelt
    eftersom man kan lära sig hemifrån.

  194. Vissa som ser det här-

  195. -gör det säkert via tv eller Internet.

  196. Om de inte har möjlighet
    att ta sig hit rent fysiskt-

  197. -kan de fortfarande se det här
    och lära sig nåt.

  198. Och det är den flexibilitet
    som tekniken ger oss-

  199. -särskilt inom utbildning.

  200. Det som jag framför allt
    vill understryka-

  201. -är att tekniken gör
    lärandet till "yoohoo!"-

  202. -i stället för
    "nej, jag vill inte lära mig".

  203. Det är det som jag framför allt
    har velat jobba för.

  204. Varför inte ha kul medan man lär sig?

  205. Det är som att lära sig med datorspel.

  206. Det är inte min grej,
    men i vissa fall kan de vara bra.

  207. Man kan ha roligt och ändå lära sig.

  208. Så jag gillar tanken på
    de här glädjetjuten inom lärandet.

  209. Sammanfattningsvis vill jag säga
    att IKT verkligen är viktigt.

  210. IKT förbättrar
    livskvalitén och lärandet.

  211. Det är bra att ha kontakter online-

  212. -med såna
    som vi vill kommunicera med-

  213. -och att så öka chanserna
    till goda resultat-

  214. -när vi vill ha den möjligheten.

  215. IKT ökar möjligheten till...

  216. ...att nå högkvalitativa resultat.

  217. Det är kvalitet som vi eftersträvar-

  218. -men förmodligen skulle få svårt
    att uppnå utan teknikens hjälp.

  219. Tack!

  220. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Teknik som förbättrar studieresultaten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Teknik och samhälle, Teknikundervisning, Undervisning, Undervisning i tekniska ämnen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.