Titta

Romernas historia 1900-tal

Romernas historia 1900-tal

Om Romernas historia 1900-tal

Hur har det varit att leva och växa upp som rom i Sverige under 1900-talet? Vi får höra om den politik som fördes mot romer och hur många resanderomer steriliserades och hamnade på barnhem. Romerna tilläts inte bli bofasta förrän på 1960-talet och utestängdes därmed från den svenska skolan och den svenska demokratin. Sunita Memetovic samtalar med elever på högstadiet om vad de vet om romernas historia. Både kunskap och fördomar ventileras.

Till första programmet

Romernas historia 1900-tal : I Förintelsens spårMaterialDela
  1. Det här är
    min syster Rolandas minnessten.

  2. Den är till minne av henne,
    min lilla syster Rolanda.

  3. Varje gång som jag kommer hit,
    påminns jag om allt. Det är inte lätt.

  4. Ett uttryck myntades bland fångarna:
    "Gå på tå om du vill leva."

  5. Tyskarna spände upp en lina.

  6. De barn som nådde upp till linan
    fick extra liv.

  7. De barn som inte nådde upp till linan
    hamnade i gaskammaren.

  8. Vad vet ni om förintelsen?

  9. Hitler såg ner på alla judar.

  10. Han bad dem att bära davidsstjärnan
    och ha registreringsnummer på armen.

  11. -Jag tänker på rashygienen.
    -Hitler gillade blonda och blåögda.

  12. -Vilka grupper råkade illa ut?
    -Judarna.

  13. -En del romer.
    -Vad vet ni om romer och förintelsen?

  14. De blev förföljda av nazisterna.

  15. Många romer sattes i lägren
    och dödades-

  16. -för att Hitler tyckte att de var
    mindre värda än den ariska rasen.

  17. Innan kriget bröt ut
    levde min mamma ett helt normalt liv.

  18. Sen dog hennes mamma en naturlig
    död-

  19. -och min morfar blev ensam
    med nio barn.

  20. Morfar förstod att han måste ta sig
    till en säkrare plats med familjen.

  21. Morfar kom på att eftersom mamma
    och hennes syster inte orkade gå-

  22. -skulle han lämna dem hos sin syster
    efter vägen.

  23. Mamma stod i fönstret och
    tittade efter morfar och syskonen-

  24. -och mot dem kom soldater
    och mötte upp dem.

  25. Mamma ser hur soldaterna
    pekar mot marken.

  26. När de har grävt nog djupt-

  27. -blir de beordrade att ställa sig
    i groparna som de har grävt.

  28. Ett pistolskott per familj utdelades.

  29. Mamma och hennes syster skonades.
    Och så kom de då till Auschwitz.

  30. Det var vid det här järnvägsspåret
    som mamma och hennes syster kom.

  31. Fick de tummen upp,
    fick de ställa sig i högra ledet.

  32. Fick de tummen ner, fick de promenera
    raka vägen in i gaskammaren-

  33. -och komma ut som en rök
    genom krematoriets skorstenar.

  34. Min mamma försökte hela tiden
    hålla sin syster hårt i handen.

  35. Sen hände det som inte fick hända.

  36. En tysk soldat kom fram till Anita
    och sa följande:

  37. "Du ska få duscha,
    och sen ska du få kött att äta."

  38. Mamma förstod att dit hennes syster
    var på väg, det var slutet.

  39. Hon tar hennes lilla hand...

  40. ...och följer henne till hennes död.

  41. Mamma skickades till
    olika koncentrationsläger:

  42. Rechlin, Buchenwald, Ravensbrück-

  43. -och så småningom
    kom hon till Majdanek.

  44. Hon säger själv:
    "Majdanek var det värsta lägret."

  45. "Här visste man
    att här fanns ingen återvändo."

  46. "Man trampade på lik
    som man trampade på vedträn."

  47. Hon berättade att en judisk kvinna
    skulle föda sitt barn-

  48. -och när gossebarnet
    ser dagens ljus för första gången-

  49. -kommer en tysk soldat,
    spetsar barnet på bajonett-

  50. -och går ut i segertriumf.

  51. Skriket av det nyfödda barnet
    förföljde mamma livet igenom.

  52. Det var precis det här
    som mamma var med om.

  53. Äntligen så har de blivit befriade.

  54. Vad tänker ni när ni ser det här?

  55. Det ser ut som en flyktingbåt.

  56. De tror att de ska till nåt bättre.

  57. -Hur många romer finns det på bilden?
    -Ingen aning.

  58. -Tilläts romerna komma till Sverige?
    -Nej. Eller, jag vet inte.

  59. -Vi hade väl ett förbud.
    -Inreseförbud, ja.

  60. -Inte en enda rom?
    -Troligtvis inte.

  61. För att vi också var smånazister?

  62. För att vi ansåg att de inte var
    vanliga människor, utan speciella.

  63. Man ser Sverige som fridfullt.

  64. Men det är viktigt att veta att
    Sverige även har gjort dåliga saker.

  65. Så småningom träffade hon pappa
    som är svensk rom-

  66. -och de kunde börja bygga
    den här tryggheten.

  67. Jag är det första av mina syskon som
    hon kunde bära hem till en lägenhet.

  68. Här är jag när jag är tre år,
    och där är min mamma.

  69. Jag heter Rita Prigmore,
    är rom, och kommer från Tyskland.

  70. 1943 inleddes en deportering
    av sinter och romer till Auschwitz.

  71. Många ur min familj deporterades
    och dog i Auschwitz.

  72. De hämtade mamma hemma,
    och nazisterna gav henne ett val:

  73. Antingen åka till Auschwitz,
    eller skriva på ett papper med villkoren-

  74. -att inte ha någon relation med en man
    och att inte bli med barn.

  75. Här är mamma när hon var vid teatern.

  76. Om dagen jobbade hon i godisfabrik,
    om kvällen dansade och sjöng hon.

  77. Hon var mycket känd. 21 år gammal.

  78. Innan allt hände levde vi som tyskarna.

  79. Min mormor och hennes familj
    hade bott i Würzburg sedan 1915.

  80. Allt var bra. De arbetade. De var
    köpmän, musiker och korgmakare.

  81. De arbetade med kyrkan. Livet var bra,
    tills Hitler kom och ändrade på det.

  82. Pappa klassificerades som "zigenare"
    och mamma som "halvblod".

  83. Mamma hade skrivit på ett papper om
    att hon inte skulle bli gravid-

  84. -och skulle låta sterilisera sig.

  85. Och när hon gick för att steriliseras
    fick hon veta att hon var med barn.

  86. Inte med ett barn, utan två. Tvillingar.

  87. De sa att hon fick föda barnen
    om hon lämnade dem till forskning-

  88. -för att hon bröt mot tysk lag.

  89. Rolanda och jag
    föddes här på universitetskliniken.

  90. I den här byggnaden föddes
    min tvillingsyster Rolanda och jag.

  91. Och det var här experimenten utfördes.

  92. Adolf Hitler ville utvidga och rensa
    Tyskland, och då behövde de fler-

  93. -men de måste ha blå ögon.

  94. De experimenterade på oss
    och försökte färga våra bruna ögon blå.

  95. Det här är ett foto på pappa,
    mamma, min tvillingsyster och jag.

  96. Det var i stort sett en propagandabild.

  97. Mina föräldrar var kända i Würzburg,
    och bekanta frågade efter tvillingarna.

  98. Så man tog en propagandabild
    där de fick nazist-eskort genom staden.

  99. Sen skulle vi barn till kliniken igen.

  100. De kunde göra vad de ville med oss,
    för vi var romer. Det gör ont att se.

  101. Mamma kom till kliniken för att
    hon hörde att de skulle till Auschwitz.

  102. Mamma fick panik och sprang dit.

  103. När hon såg in genom rutan
    där Rolanda och jag skulle ligga-

  104. -såg hon bara ett barn.
    Hon fick förstås panik och förde liv.

  105. En sjuksköterska kom
    och bad mamma följa med henne.

  106. Sköterskan öppnade en dörr som det
    stod "bad" på. Rolanda låg i badkaret.

  107. De hade utfört experiment på henne.
    Huvudet var bandagerat. Hon var död.

  108. Mamma sprang tillbaka till rummet
    och knyckte mig.

  109. Vi vet än i dag inte hur hon lyckades
    ta sig hela vägen ner till staden-

  110. -med Gestapo och poliser överallt.

  111. Hon gick till kyrkan,
    och en präst kom ut.

  112. Hon sa: "Snälla, döp henne,
    vi kanske hamnar i Auschwitz."

  113. Han döpte mig i heliga Ritas namn.

  114. När hon väl kom tillbaka till huset
    där vi bodde, så väntade Gestapo.

  115. De tog mig med sig.

  116. Ingen visste var jag fanns förrän 1944
    när de fick ett brev.

  117. Det här är ett kort på mamma och mig,
    när jag lämnades tillbaka 1944.

  118. När jag ser tillbaka på allt
    tackar jag Gud för att jag finns här-

  119. -för ingen kunde längre föda barn.

  120. Så jag känner både glädje och sorg.

  121. Jag ser det som min uppgift
    att berätta min historia för unga-

  122. -för att öppna deras ögon
    så att de kan motarbeta all slags rasism-

  123. -och inte tillåta
    att det som hände händer igen.

  124. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

I Förintelsens spår

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under andra världskriget kulminerade århundraden av romsk förföljelse. En stor del av Europas romska befolkning dödades av nazistregimen och tusentals romer flydde undan Förintelsen. Trots folkmordet i Tyskland rådde inreseförbud för romer i Sverige. Berith Kalander berättar om sin mamma Hanna som föddes i Polen 1931 och hur hon lyckades komma till Sverige trots inreseförbudet. Vi hör också Rita Prigmor berätta om sin uppväxt i Tyskland under Hitlers tid vid makten och hur hon och hennes syster utsattes för Dr Heydes och Josef Mengeles experiment.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
1900-talet, 1939-1945 (andra världskriget), Diskriminering av romer, Förföljelse av romer, Förintelsen, Förintelsens överlevande, Nazistisk förföljelse av romer, Romer, Sverige
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Romernas historia 1900-tal

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En skola för alla?

Avsnitt 2 av 4

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

I Förintelsens spår

Avsnitt 4 av 4

Under andra världskriget kulminerade århundraden av romsk förföljelse. En stor del av Europas romska befolkning dödades av nazistregimen och tusentals romer flydde undan Förintelsen. Trots folkmordet i Tyskland rådde inreseförbud för romer i Sverige. Berith Kalander berättar om sin mamma Hanna som föddes i Polen 1931 och hur hon lyckades komma till Sverige trots inreseförbudet. Vi hör också Rita Prigmor berätta om sin uppväxt i Tyskland under Hitlers tid vid makten och hur hon och hennes syster utsattes för Dr Heydes och Josef Mengeles experiment.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen - finska

Suzanne Rappaport-Ripton

Suzanne Rappaport-Ripton minns sin barndom i Paris i början av andra världskriget. Suzannes familj togs till fånga och soldaterna skulle även ha tagit Suzanne om inte en granne med list hade räddat hennes liv. Suzanne menar att alla historier om övergrepp, inte bara Förintelsen utan det som har hänt i Syrien och Jugoslavien, måste återberättas. Hon menar att enbart genom att återberätta historien kan vi förhindra att den upprepas.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min samiska historia - syntolkat

Vi får aldrig glömma

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.