Titta

Forskare för framtiden

Forskare för framtiden

Om Forskare för framtiden

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.

Till första programmet

Forskare för framtiden : Spermiens dolda genetikDela
  1. Så var racet i gång. En av de här
    små rackarna får befrukta ägget.

  2. Vem som kommer först
    påverkar utseende, egenskaper-

  3. -och om det blir
    en avkomma över huvud taget.

  4. Vad som gör en spermie effektiv och
    vilken information man kan utläsa-

  5. -har forskningen hittills
    vetat mycket lite om.

  6. Titta.

  7. Visst är det fantastiskt?
    Äggen är genomskinliga. De är vackra.

  8. Kvinnan i svart vindjacka är Simone
    Immler, evolutionsbiolog i Uppsala.

  9. Förr var jag ute mycket i naturen. Jag
    gillade det. Det var därför jag blev biolog.

  10. Men forskningen
    tog mig tillbaka till labbet.

  11. Det är härligt att vara ute och se
    att saker och ting pågår som de brukar.

  12. Det är så vackert.
    – Visst är det två arter här?

  13. Det som gör Simone så förtjust är
    en slags grodförlossningsavdelning.

  14. Simone forskar på hur spermiers
    genetik påverkar nästa generation.

  15. På Institutionen för ekologi och
    genetik har Simone spenderat sju år.

  16. Hon kommer från Schweiz,
    men har också bott i Indonesien.

  17. Där hade de en fiskdamm.

  18. Där hade vi fiskar. Jag var nyfiken
    och undrade hur de såg ut på insidan.

  19. Jag tryckte på deras magar
    och kollade vad som kom ut.

  20. Det visade redan då att jag ville veta
    hur saker och ting fungerar.

  21. Det var fiskar då,
    och det är det nu med.

  22. I dag bor Simone i Uppsala, men
    fascinationen för fiskar har bestått.

  23. I dag är det på sebrafiskar
    som hon forskar.

  24. Vår forskning
    är inriktad på sexuell reproduktion-

  25. -och framför allt på
    hur manliga könsceller utvecklas.

  26. Vi vill ta reda på vad som gör dem bra på
    att befrukta ägg-

  27. -vad som spermien för med sig in i ägget
    vid befruktningen-

  28. -och hur det påverkar avkomman,
    alltså nästa generation.

  29. De tre sakerna vill vi ta reda på.

  30. En könscell är en äggcell
    eller en spermie-

  31. -och en könscell
    har bara 23 kromosomer.

  32. Vanliga celler har 46 kromosomer-

  33. -och är en kombination
    av manligt och kvinnligt anlag.

  34. Vi vill förstå vilken spermie
    som får befrukta ägget.

  35. Det råder stor variation
    mellan spermierna i en ejakulation.

  36. Till skillnad från andra anser vi att det
    spelar roll vilken spermie som befruktar.

  37. Varför spelar det nån roll
    vilken spermie som befruktar ägget?

  38. Det rör inte bara
    den vanliga genetiken-

  39. -utan även så kallad epigenetik.

  40. Säg att generna är
    kryddorna i ditt kryddskåp.

  41. Vissa används ofta, andra mer sällan.

  42. Vissa använder mycket salvia,
    andra har chili i maten.

  43. Men alla använder salt.
    Dina gener fungerar ungefär likadant.

  44. Vissa gener används ofta, medan vissa
    används mer sällan eller aldrig.

  45. Epigenetiken bestämmer vilka gener
    som slår igenom starkast.

  46. Det är alltså epigenetiken
    som bestämmer-

  47. -om du är
    en salvia- eller chiliperson.

  48. Epigenetiken kan se olika ut
    hos olika spermier-

  49. -och på så vis påverka avkomman.

  50. Nu ska vi till avdelningen
    med sebrafiskarna.

  51. Anledningen till att vi använder fisk-

  52. -är att befruktningen sker externt.

  53. Det gör att vi kan samla in spermierna
    och äggen och göra allt i en petriskål.

  54. Det är lättare än när man måste hantera
    interaktion mellan hannar och honor.

  55. Här har sebrafiskarna
    det varmt och härligt-

  56. -men de bevakas konstant
    och utvärderas.

  57. Vissa av dem är inblandade
    i stresstester.

  58. Man vill veta hur en hane påverkas av
    att konkurrera med en annan hane-

  59. -till skillnad från
    att få vara ensam med två honor.

  60. Påverkar den förhöjda stressnivån
    hans avkomma? Och i så fall hur?

  61. -Hej. Vad sysslar du med?
    -Jag räknar embryon som har kläckts.

  62. Simone och hennes team
    följer med i hela livscykeln.

  63. De manipulerar fiskarnas miljö.

  64. De undersöker hur det påverkar
    spermien och sekvenserar DNA:t-

  65. -för att se vilka gener som är
    aktiva. Sen studerar de avkomman.

  66. -Jag blir klar med det här i morgon.
    -Är det sant? Otroligt.

  67. Det är slutet på en era.
    Så det här är de sista?

  68. -Ja, det här är de näst sista.
    -Jaha.

  69. Fantastiskt. Jättebra.

  70. När man ser
    spermiers olika epigenetik-

  71. -och förstår varför det ser ut så
    och vad det får för konsekvenser-

  72. -så kommer det att göra skillnad
    inom flera forskningsområden.

  73. En av de tydligaste effekterna
    hittar vi inom provrörsbefruktningen.

  74. Här väljer embryologer ofta ut
    en spermie som får befrukta ägget.

  75. När spermierna visat sin simduglighet
    tar man den som ser livsduglig ut-

  76. -och för in den i ägget.

  77. Tack vare Simones forskning
    kommer man att kunna utläsa annat-

  78. -som visar om den kan genomföra
    en lyckad befruktning av ägget.

  79. Då blir det enklare att välja rätt.

  80. Vi försöker förstå varför
    vissa mutationer sker oftare än andra.

  81. De ärvs sedan av nästa generation
    och kan orsaka sjukdom.

  82. Om vi förstår vad mutationerna beror på-

  83. -kanske vi kan förhindra dem
    genom att, till exempel, slå ut spermier.

  84. Syftet är att förhindra att mutationerna
    går vidare till nästa generation.

  85. Om det här är etiskt rätt eller inte
    överlåter Simone åt andra att avgöra-

  86. -men hennes forskning visar att våra
    könsceller bär på mer information-

  87. -än vad vi tidigare trott
    och har haft vetskap om.

  88. Översättning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Spermiens dolda genetik

Avsnitt 3 av 15

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik
Ämnesord:
Befruktning , Biologi, Epigenetik , Fortplantning, Fysiologi, Genetik, Naturvetenskap, Sperma
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskare för framtiden

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Einstein i ett datorchip

Avsnitt 1 av 15

Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Näsbakterien som blev livsfarlig

Avsnitt 2 av 15

I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Spermiens dolda genetik

Avsnitt 3 av 15

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Vilka arter överlever?

Avsnitt 4 av 15

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

När magen löper amok

Avsnitt 5 av 15

Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kläderna som alstrar elektricitet

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Konsten att minnas två språk

Avsnitt 7 av 15

Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Att vika dna med papper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Det förlorade solljuset

Avsnitt 9 av 15

Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Robotarna mitt ibland oss

Avsnitt 10 av 15

Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Solen i en molekyl

Avsnitt 11 av 15

Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtidens material

Avsnitt 12 av 15

Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtiden i en backspegel

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Självstyrande maskiner

Avsnitt 15 av 15

Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

The sperms hidden genetics

Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Bokashi, biokol och insekter

Kjell åker hem till den miljömedvetne artisten och författaren Stefan Sundström. De pratar om den japanska komposten bokashi, biokol och bakterier. Och Karin Lexén, som är Naturskyddsföreningens generalsekreterare, vill öka den biologiska mångfalden och hjälpa insekter att hitta någonstans att bo. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmålen 13 och 14: "Bekämpa klimatförändringarna" och "Hav och marina resurser".