Forskare för framtiden

Om Forskare för framtiden
Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 2.
Dela serien
Dela serien på Facebook Dela serien på Twitter Dela serien på Pinterest Dela serien via e-post Kopiera länk
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Einstein i ett datorchip
Avsnitt 1 av 15
Är det möjligt att ha en identisk tvilling som åldras långsammare än vad du själv gör? Fenomenet tidsdilatation förutspåddes av Albert Einstein för över 100 år sedan i relativitetsteorin. Det innebär att den som accelererar mot en hög hastighet kommer uppleva att tiden går långsammare, och därför också åldras mindre. Forskaren Per Delsing och hans kollegor flyttar nu relativitetsteorin till ett datorchip för att lära sig mer om detta och andra grundläggande mysterier inom fysiken.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Näsbakterien som blev livsfarlig
Avsnitt 2 av 15
I våra kroppar finns miljarder bakterier, de flesta helt ofarliga för människan. Men en av dessa kan gå från ofarlig till livsfarlig på ett ögonblick. Biologen Edmund Loh försöker lösa mysteriet kring hjärnhinneinflammation. En sjukdom som varje år dödar en dryg miljon människor runt om i världen. Nyckeln till att lösa mysteriet tror han ligger i cellens RNA.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Spermiens dolda genetik
Avsnitt 3 av 15
Spelar det någon roll vilken spermie som befruktar ett ägg? Simone Immler på institutionen för ekologi och genetik i Uppsala är övertygad om att det faktiskt gör det. Hon koncentrerar sin forskning på sexuell reproduktion och epigenetik. Inom epigenetiken försöker man förstå vilka gener som slår igenom starkast i spermien - och vad det kan ha för betydelse på avkomman.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Vilka arter överlever?
Avsnitt 4 av 15
Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
När magen löper amok
Avsnitt 5 av 15
Ibland kan kroppens eget försvar löpa amok och istället skada oss. Jenny Mjösberg forskar om ett av kroppens mest komplicerade system - immunförsvaret. Med sin forskning om ILC-celler hoppas hon kunna bidra till att stoppa inflammatoriska tarmsjukdomar och sjukdomar som psoriasis och ledgångsreumatism.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Kläderna som alstrar elektricitet
Avsnitt 6 av 15
Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Konsten att minnas två språk
Avsnitt 7 av 15
Går det att träna minnet så att det blir bättre? Det är något som forskaren Jessica K Ljungberg vill ta reda på. Hon leder en stor studie på den del av minnet som kallas arbetsminnet. I sin forskning fokuserar hon och hennes arbetslag på människor som är tvåspråkiga. Hur påverkas minnet av att hela tiden kunna växla mellan två ordförråd?
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Att vika dna med papper
Avsnitt 8 av 15
Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Det förlorade solljuset
Avsnitt 9 av 15
Energin från solen kan täcka hela mänsklighetens behov av energi tusen gånger om. Varför lyckas vi inte ta bättre vara på den? På Linköpings universitet leder Xavier Crispin ett projekt med målet att lösa morgondagens energiproblem. Genom sin forskning försöker han utveckla billiga och effektiva solpaneler av plast med förhoppningen att kunna lösa framtidens energiutmaning.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Robotarna mitt ibland oss
Avsnitt 10 av 15
Ett antal forskare har samlats för att testa sin robot. Det den ska göra är något som för oss människor är väldigt enkelt. Men att försöka översätta mänskliga rörelser i kod är otroligt svårt. Danica Kragic på Kungliga tekniska högskolan vill hjälpa roboten att ta sin plats mitt ibland oss. Genom sin forskning hoppas hon kunna utveckla robotar som kan hjälpa människor i deras vardag.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Solen i en molekyl
Avsnitt 11 av 15
Solen är en nästan outtömlig energikälla. Men dess energi är svår att lagra. Kasper Moth-Poulsen och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola försöker lösa problemet. De vill omvandla solens energi till kemisk energi. Den ska sedan lagras i specialdesignade molekyler som sedan kan användas när som helst.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Framtidens material
Avsnitt 12 av 15
Materialvetenskap är ett område som har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Forskaren Albert Mihranyan vid Uppsala universitet menar att utvecklingen av nya material är en av vår tids stora utmaningar. Dels för vår egen fortsatta utveckling, dels för att de material som vi tar för givet idag kanske inte finns imorgon. Idag fokuserar forskare på att skapa nya material som inte förekommer naturligt på jorden. De fokuserar även på att använda gamla material, till exempel cellulosa, med ny kunskap.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Framtiden i en backspegel
Avsnitt 13 av 15
Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Team dna
Avsnitt 14 av 15
När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Självstyrande maskiner
Avsnitt 15 av 15
Autonoma system kommer att förändra vårt samhälle och vår industri i grunden. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte än. Möjligheterna är enorma och mycket av spetsforskningen sker på våra svenska universitet. Det handlar självkörande bilar, deep learning, snabbare moln, självstyrande gruvor och smarta städer. Och ute på universiteten utbildas nu de unga forskare som kommer att vara med och utforma framtidens smarta samhälle.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Gymnasieskola